Academic literature on the topic 'Lärare och Etik'

One issue in the current school debate concerns the scientific basis of teaching and the question, what kind of scientific research should be central to the everyday work of teachers? A leading thought in this debate seems to relate to the need for research that provides evidence-based answers to the question “what works” in teaching. However, there are risks with allowing a one-sided notion of what kind of scientific basis teachers need. I therefore argue that we need to highlight the importance of other types of research that rather than seeking answers, seek to raise questions. This is important not least in relation to the ethical dimensions of the teaching profession. In a retrospective summary of my own research, I advocate what I would like to refer to as “ethics of incertitude”, while critically examining several of my own contributions. The question in focus is how the everyday practices of teachers serve as the basis for the theoretical work I present.

Här diskuteras om och hur en biografi kan bidra till reflekterande diskussioner och kritiskt tänkande i grundutbildning om etik. Den biografi som fokuseras är ”Den odödliga Henrietta Lacks” av Rebecca Skloot. Bokens användning redovisas och diskuteras med fokus på det litteraturseminarium som ingick i kursen. Slutsatsen, baserad på såväl lärar- som studentperspektiv, är att biografin fungerar väl som grund för reflekterande diskussioner. Genom att skildra komplexa och känslomässigt starka situationer skapar berättelsen om Henrietta Lacks engagemang och bidrar till en mer komplex förståelse av olika perspektiv på etik och moral kopplade till vård och medicinsk forskning.

Både i Sverige och internationellt är hållbar utveckling numera ett allmänt accepterat mål i utbildningssammanhang. De centrala komponenter som bygger upp hållbarhets­tanken kan emellertid ges olika tolkningar som genererar oförenliga hållbarhetsmål. Det är med andra ord en kontroversiell fråga vilket slags utveckling som ska räknas som hållbar. Det innebär i sin tur att utbildning för hållbar utveckling aldrig är neutral – tvärtom vilar den på etiska antaganden. En viktig komponent i en helhetlig utbildning för hållbar utveckling är därför att synliggöra och diskutera dessa antaganden. Artikelns syfte är dels att belysa den etiska dimensionen av hållbar utveckling förstådd som en kontroversiell fråga, dels att argumentera för ett lämpligt metodbaserat angreppssätt för att hantera denna dimension i ett utbildningssammanhang. Under­sökningen är huvudsakligen av filosofisk karaktär, vilket innebär att den metod som främst använts är det analytiska tillvägagångssätt som utmärker modern analytisk filosofi, med inslag av bland annat begreppsanalys och granskning av argument. Studie­materialet har utgjorts av styrdokument samt nationella och internationella rapporter. Bidragets huvudsakliga resultat är etablerandet av en specifik metodbaserad modell för etikundervisning som särskilt lämplig för att hantera den etiska dimensionen av utbildning för hållbar utveckling (och för kontroversiella frågor generellt). En viktig praktisk implikation är att lärare via denna modell får tillgång till en uppsättning verktyg för att behandla den etiska dimensionen av hållbarhet och andra kontroversiella frågor i sin undervisning. Vidare forskning krävs emellertid för att utröna vilka undervisnings­former som bäst lämpar sig för att arbeta med dessa verktyg i olika undervisnings­sammanhang. Nyckelord: hållbar utveckling, utbildning för hållbar utveckling, etikundervisning, kontroversiella frågor, SIL-metoderna, SIL-villkoren Ethics in education for sustainable development – On teaching the ethical dimension of a controversial issue Abstract Sustainable development is nowadays a widely accepted goal in educational contexts, both in Sweden and internationally. However, the central components that constitute the idea of sustainability can be given different interpretations generating incompatible sustainability goals. It is thus a controversial question what kind of development we should count as sustainable. This means that education for sustainable development is never neutral – to the contrary, it rests on ethical assumptions. An important component in a comprehensive education for sustainable development is hence to reveal and discuss these assumptions. The aim of the paper is to elucidate the ethical dimension of sustainable develop­ment and argue for a suitable methods-based approach for dealing with this dimension in an educational context. The investigation is mainly philosophical in character, which means that the method used is primarily the analytic approach that is characteristic of modern analytic philosophy, with conceptual analysis and examination of arguments. The research material used is regulatory documents and relevant reports. The main contribution is the establishment of a specific methods-based model for ethics education as particularly appropriate for dealing with the ethical dimension of education for sustainable development (and for controversial issues generally). An practical implication is that teachers via this model get access to a set of tools for dealing with the ethical dimension of sustainability and other controversial issues. Further research is however needed to determine which teaching methods are most suitable for working with these tools in various educational contexts. Keywords: sustainable development, education for sustainable development, ethics education, controversial issues, the “SIL methods”, the “SIL requirements”

När covid-19-pandemin skakar utbildningssystemet i grundvalarna angrips inte bara elever och lärare utan också de pågående processer som skapas i utbildningens relationella spänningsfält. Syftet med denna text är att belysa lärares förmåga att ta in och agera i den unika fysiska och digitala kontext som uppstår. Studien genomfördes mellan 19 mars och 19 april 2020. Genom dagboksanteckningar och reflektionsnoteringar dokumenterade fem svensklärare sin skolvardag under denna tid. Med hjälp av begreppet respons- och ansvarskapabel pedagogik analyseras de förändrade processerna och lärares agerande. Studien visar att de komplexa händelserna aktiverar lärares känslighet för sina inneboende förmågor och sin moraliska kompass. Med andra ord, de sociala, politiska och materiella relationer som uppstår påverkar lärares etisk-politiska praktik. Det blir än mer centralt att vara uppmärksam, nyfiken och agera ansvarsfullt. En sådan respons- och ansvarskapabel pedagogik förstärks alltså när den gängse lärarpraktiken delvis är satt ur spel. Avslutningsvis diskuteras hur undervisningen ska bedrivas framöver. Hur ska vi tänka när skolan fortsätter att innebära en turbulent tillvaro?

I det här dubbelnumret av Sociologisk Forskning fördjupar vi ett tema som vi berörde i det förra numret: de protester världen över som var en reaktion på att den 46-årige svarta mannen George Floyd dödades av en vit polis i USA. I detta nummer har vi ett samtal mellan tre samhällsvetenskapliga forskare verksamma i Sverige och USA om Black Lives Matter, antirasistiska rörelsemobiliseringar, antisvart rasism samt polisiärt dödliga våld mot svarta människor. De medverkande forskarna är statsvetaren Jan Jämte, sociologen Jasmine Kelekay och kriminologen Leandro Schclarek Mulinari. Frågor om rasism, ras och etnicitet i Sverige samt afroamerikaners situation i USA är också centrala teman i två av detta nummers forskningsartiklar. I artikeln ”Importing American racial reasoning to social science research in Sweden” diskuterar Andrea Voyer och Anna Lund den sociala ojämlikhet och exkludering i Sverige som är grundad i kategoriseringar baserade på ras och etnicitet. Även om rasism och rasifiering under lång tid undersökts av samhällsvetenskapliga forskare i Sverige menar de att mycket forskning fortfarande präglas av ett motstånd mot att analysera dessa frågor utifrån kategoriseringar baserade på ras. Peter Ehrström och Magnus Dahlstedt skriver om den afroamerikanske filmkaraktären Shaft i artikeln ”Mitt namn är Shaft. En populärkulturell ikon i tre olika skepnader”. Genom att analysera tre Shaft-filmer från 1971, 2000 och 2019 belyser de hur afroamerikaners villkor och samhället i stort har förändrats. Numrets övriga fyra forskningsartiklar berör andra teman. I artikeln ”En stum värld? Om resonans, social responsivitet och utbrändhet” diskuterar Christian Ståhl Hartmut Rosas teori om resonans i relation till Johan Asplunds teori om social responsivitet. Ståhl menar att dessa teoretiker bidrar till ett sociologiskt synsätt på utbrändhet som skiljer sig från de gängse genom att förskjuta diskussionen om detta fenomen från det ”individuella psykiska måendet till sociala strukturer”. Gabriella Scaramuzzino diskuterar i sin artikel ”Workplace violence. A threat to autonomy and professional discretion” hat, hot och trakasserier mot tre yrkesgrupper som alla har demokratibärande roller: socialarbetare, lärare och journalister. Hennes undersökning visar att hela 40 procent av respondenterna har övervägt att sluta arbeta med ett socialt problem, ett ämne eller en viss grupp av rädsla för att bli utsatt för arbetsrelaterat våld. I artikeln ”Att förhålla sig till ändligheten i livet och strategier för ’framgångsrikt döende’” skriver Janicke Andersson om hur äldre personer förhåller sig till den ökade sannolikheten att livet ska ta slut och känslan av att döden är nära. En slutsats är att intervjupersonerna uttryckte osäkerhet och rädsla inför ovissheten i framtiden samtidigt som de sade sig vilja att ta kontroll över såväl åldrandet som döden. Zlatan Ibrahimovićs, Patrik Sjöbergs och Leif G.W. Perssons självbiografier analyseras i artikeln ”Underdogs, rebels, and heroes. Crime narratives as a resource for doing masculinity in autobiographies” av Monica Skrinjar och Tove Pettersson. Deras analys visar hur berömda och socialt etablerade män använder beskrivningar av kriminella handlingar för att konstruera en viss typ av maskulinitet, trots att dessa handlingar sällan beskrivs som kriminella i deras berättelser. Den amerikanska sociologen Jeffrey C. Alexander var en av de planerade huvudtalarna vid 2020 års Sociologidagarna, som med kort varsel fick ställas in på grund av coronapandemin. I det här numret publicerar vi en reviderad version av den keynote-föreläsning som han skulle hållit under Sociologidagarna. I denna föreläsning, som har titeln ”The performativity of objects”, introducerar Alexander en ny kultursociologisk teori om materialitet som bland annat undersöker den sociala betydelsen av det estetiskt utformade objektets yta. I numret presenterar vi även sju recensioner av nyutkomna böcker. Magnus Granberg framhåller i sin recension av Johan Alfonssons Alienation och arbete. Unga behovsanställdas villkor i den flexibla kapitalismen (2020) att denna avhandling är ”originell just i kraft av hur den är gedigen”. Pernilla Ouis recenserar Johan Rosquist avhandling Moral i rätten. Utredningar av hedersrelaterat våld i Sverige 1997–2017 (2020) och menar att den visar på ”vilka fallgropar och utmaningar som finns i ett samhälle som alltmer högljutt kräver speciell lagstiftning och särskilda straff gällande hedersbrott”. I sin recension av Stefan Svallfors The inner world of research. On academic labor (2020) noterar Margareta Hallberg gillande att det är ”ovanligt att möta forskarens blick på både sig själv och andra på ett för läsaren lärande sätt”. Stefan Svallfors konstaterar i sin recension av Erik Bengtssons Världens jämlikaste land? (2020) att det är ”en mycket läsvärd bok: inte bara baserad på omsorgsfullt framtagen empiri utan dessutom flyhänt skriven och djupt engagerande”. Ina Hallström recenserar Maria Törnqvists Merleaus mamma (2020) och framhåller att boken kan ses som ”en erinran om fenomenologins potential som metod för att beskriva det som bara kan ses när man möter det för första gången eller som om det var första gången.” I sin recension av Markus Arvidsson och Bengt Starrins Socialpsykologiska Experiment (2019) menar Lars-Erik Berg att det är en bok som ”förtjänar att uppmärksamhet i undervisning och vardagsliv av just skälet synas för att finnas”. Karl Malmqvist menar i sin recension av Eva Österbergs Fina och fula känslor? Historiska essäer (2020) att boken ger ”högintressanta inblickar i nordisk medeltida och tidigmodern emotionshistoria” samtidigt som den väcker viktiga frågor om ”behandling av etik, samhällsteori och samtidsanalys”. Vi vill även uppmana er att sända oss era artikelmanus, förslag på recensioner och idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Lena Sohl och Magnus WennerhagRedaktörer för Sociologisk Forskning

Syftet med denna studie är att synliggöra några lärares uppfattningar kring etik och moral samt hur läraren förmedlar etik och moral till sina elever. Därtill beskrivs några faktorer som dessa lärare uppfattar har betydelse för förmedlingen av etik och moral i skolan.

Litteraturdelen består av källor från tidigare forskning, teoriböcker i ämnet samt statliga utgåvor kring skolans samhällsuppdrag.

Den empiriska undersökningen bygger på en kvalitativ studie med utgångspunkt i den fenomenografiska ansatsen. Intervjuer från nio stycken lärare på grundskolans olika stadier har blivit underlag för studiens resultat.

Studiens resultat visar att lärarens samhällsuppgift som värdegrundsförmedlare är både svår och komplex. Valet av stoff, samt på vilket sätt läraren förmedlar etik och moral, bygger till stor del på hennes egna beslut och erfarenheter. Detta tar sig uttryck i en variation mellan lärarnas uppfattningar kring dessa frågor. Uppdraget har också visat sig vara svårartikulerat, eftersom tolkningen kommer att se olika ut hos olika individer. Värdegrundsuppdraget visar sig därför behöva ett fungerande samtal på skolanoch en gemensam vision av dess mål.

Detta arbete har vi skrivit för att vi ville lära oss mer om på vilket sätt lärare förhåller sig till elevernas etik och moralutveckling i skolans verksamhet. I bakgrunden har vi beskrivit olika forskares syn på barns och ungdomars moralutveckling. Vi har studerat vad som uttrycks i grundskolans läroplan angående etik och moral och även tittat på vikten av att ha en väl förankrad yrkesetik. För att ta reda på hur man arbetar med detta i skolan har vi gjort en kvalitativ intervjustudie med sammanlagt sex stycken yrkesverksamma lärare på två olika skolor. Vårt resultat påvisar vikten av att ha en positiv skolanda för att eleverna skall bli trygga som individer och utveckla ett kritiskt tänkande. En grundläggande förutsättning för detta är lärarnas pedagogiska förhållningssätt, samt att de har en medveten och genomarbetat handlingsplan när det gäller etiska och moraliska frågeställningar. Vår studie visar att de undersökta skolorna saknar detta.

Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2001.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 arbetar med bedömning i etik inom religionskunskap. Frågor som kommer besvaras sker genom att titta på tidigare forskning som har gjorts inom området. För att skapa en förståelse hos läsaren inom ämnet presenteras i bakgrunden en beskrivning av läroplanen samt vilka specifika kunskapskrav det finns i religionskunskapen för etik, lärarens roll vid betygsättning, olika bedömningsformer samt syftet med bedömning. Vidare diskuteras val av den metod som använts i studien samt vilka urval som gjorts vid informationssökningen. Studiens resultat visar på att det finns svårigheter för lärare vid bedömning av sina elever när det kommer till etik. Det framkommer också genom olika studier att lärarna upplever att de inte har tillräckligt med kunskap vid bedömning inom ämnet och att det bedömningsstöd som ges är vagt då det är tolkningsbart.

Med hjälp av denna litteraturstudie vill vi ge lärare, lärarutbildare och lärarstudenter en inblick i hur etikundervisning kan organiseras samt visa på diverse utmaningar som lärare upplever inom ämnet. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad samtida forskning säger om hur lärare arbetar för att utveckla elevers reflektions- och resonemangsförmåga inom etikundervisning. För att få en ökad förståelse för litteraturstudiens resultatavsnitt kan läsaren ta del av bakgrundsavsnittet där etik, som en del av läroplan och styrdokument, förklaras. Vidare kan läsaren ta del av relevanta begrepp och den sociokulturella traditionen som kopplas samman med strategierna, resonera och reflektera. Den sociokulturella traditionen förespråkar sociala aktiviteter vilket är centralt i undervisning kring etik. I metodavsnittet redovisas det tillvägagångssätt som använts för att hitta och analysera relevant material för studien. I resultatet presenteras vad samtida forskning säger om olika strategier och metoder inom etikundervisningen samt vilka utmaningar lärare upplever i ämnet. En av metoderna handlar om att låta eleverna samtala och resonera om etiska dilemman. Genom att låta eleverna diskutera dessa får de höra sina kamraters tankar och kan därmed ta ställning och reflektera över sin egen ståndpunkt. En av utmaningarna som tas upp i studien handlar om bristande ämneskunskap hos lärare vilket hindrar eleverna från att ges en god etikundervisning. I kunskapskraven behandlas strategierna reflektera och resonera vilka vi ansåg vara mest relevanta för studien. Att reflektera och resonera tar sig uttryck i olika metoder som läraren kan använda sig av i sin undervisning, dessa presenteras i resultatet. Studien avslutas med en diskussion där metod och resultatet diskuteras, egna reflektioner lyfts och framtida forskning beskrivs.

År 2016 skrev vi ett teoretiskt översiktsarbete om ungdomars identitetsskapande i relation till religionsundervisningen i skolan. En utveckling av detta sker i detta examensarbete med syfte att undersöka hur elever och lärare ser på begreppet identitet i relation till religion, livsfrågor och etik och ifall denna syn skiljer sig. Frågeställningarna som vi utgått från är: Hur ser elever och lärare på begreppet identitet i relation till religion, livsfrågor och etik? Och skiljer sig uppfattningen om begreppen mellan elever och lärare? I så fall hur? Tidigare forskning har gjorts i ämnet av bland annat Kerstin von Brömssen, Carin Holmqvist Lidh och Signild Risenfors. De undersöker ungdomar och identitet utifrån olika synvinklar, där von Brömssen fokuserar på elevers syn på sin egen och andras religion, medan Holmqvist Lidh fokuserar på elever med religiös positionering och Risenfors på gymnasieungdomars livstolkande. Vår undersökning grundar sig på kvalitativa intervjuer med elever och lärare på en gymnasieskola i centrala Malmö där frågor om identitet, religion och religionsundervisningen ställdes. I resultatet kan man finna en skillnad mellan lärarnas och elevernas definition av begreppet identitet där lärarnas är mer utförlig och bred medan elevernas fokuserar på ”självet”. Ett genomgående ämne som går att finna i hela arbetet är elevernas tal om den egna och sanna identiteten som något viktigt för dem. Samma tanke går inte att finna hos lärarna. En likhet som går att finna hos både elever och lärare är att de delar samma åsikt om att temat identitet i relation till religion, livsfrågor och etik är något som är uppskattat att arbeta med i klassrummet.

This thesis explores aspects of teachers’ obligation to implement and discuss what are referred to in the Swedish national school curricula as “fundamental values” (“värdegrunden” in Swedish). The aim is to describe and analyze dilemmas in interpretations of and teachers’ work with these fundamental values. Four questions are related to this aim. The first addresses difficulties discussed in conversations between seven upper secondary teachers, during nine meetings over the course of one year. In these conversations the teachers reflected upon how to interpret the fundamental values in relation to their daily practice. The second question focuses on the considerable diversity of Swedish schools and examines the work of the teachers through a perspective of intersectionality. The third question concerns how Martha Nussbaum’s theory of emotions as judgments of value could be used for an understanding of the identified dilemmas. The fourth question focuses on ways in which the participating teachers’ discussions may contribute to a wider discussion about possible aims and circumstances of teachers’ work with the fundamental values. Chapter 2 introduces the theoretical framework of the study, Martha Nussbaum’s (2001) ethical thinking on emotions as judgments of value. She argues that emotions have four common cognitive components. They have (1) external objects, and are directed towards these objects. They are (2) intentional, reflecting a person’s particular point of view, his or her special way of beholding the object, and (3) consist of judgments, i.e. views of how things in the world are. According to Nussbaum’s Aristotelian ethics, emotions also (4) mirror the individual’s vision of what a good human life is like, and the vulnerability of it. The concept of eudaimonia, a fulfilled or flourishing life, is central. Chapter 3 focuses on ideas of ethnicity, and on the specific obligation mentioned in the curriculum of counteracting xenophobia and intolerance in a multicultural society. Chapter 4 discusses various aspects of the teachers’ thoughts on religiosity within Swedish society (often depicted as one of most secular in the world) and within the educational system that is non-denominational. Chapter 5 draws attention to different ways in which the teachers view and teach pupils about sexual orientation. Chapter 6 presents conclusions on potential advantages of and challenges involved in Nussbaum’s Aristotelian theory of emotions, when applied to teachers’ views of and practical work with the fundamental values described in the curriculum. One advantage is that emotions may be intellectually scrutinized and morally assessed, on grounds that are known beforehand and discussed in a democratic process. The non-productive division between emotions, on the one hand, and intellectual and moral capabilities, on the other, is transcended by Nussbaum’s theory. An important challenge is to reflect upon when to discuss the cognitive content of pupils’ emotions, and when it is appropriate to state what is right or wrong, and try to influence pupils accordingly. Keywords: Emotions, vulnerability, values education, religious education, teaching, Martha Nussbaum, ethnicity, religion, sexual orientation. 
Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt Arbete

Tumpach, Mikael och Williams, Adam, (2006). Så därför förbjöd vi dom, hur lärare motiverar regler och normer. (That´s why they were forbidden, how teachers motivate rules and norms). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Syftet har varit att undersöka hur lärare implementerar de regler och normer som ska gälla i klassrummet och hur motiveringen till ställningstagandet kan se ut. Arbetet behandlar vad lärare vid en grundskola 7-9 tagit i åtanke när de implementerat de regler och normer som ska gälla i klassrummet och hur motiveringen till ställningstagandet kan se ut. Undersökningen har genomförts kvalitativt med enskilda intervjuer under december månad 2005. Arbetet tittar närmre på vilka överväganden som är styrda utifrån, vilka som grundar sig i ett pedagogiskt tänkande, vilka som styrs av skolans uppfostrande roll och vilka som grundar sig i lärarens egna åsikter. Diskussionerna som förts har i första hand handlat om lärarnas motiveringar till sina normer och regler.
The aim of this essay has been to examine how teachers motivate which rules and norms are to be applied in the classroom and how they implement those rules and norms. To achieve this a series of interviews were carried out during December 2005 with teachers at a Swedish secondary school. The essay also investigates the origins of the rules and norms that exist within the classroom and the purposes that they serve

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med syftet att ta reda på hur pedagoger tolkarskrivningar om begreppen etik och moral i kursplanen för religion. Frågeställningar somformulerats utifrån syftet är: “Vilka tolkningar gör verksamma pedagoger för årskurs 4-6av begreppen etik och moral i kursplanen för religionskunskap?”, “Vilka uttryck ger dessatolkningar konkret i den praktiska undervisningen?” och “Vilka möjligheter ochsvårigheter med bedömning av kunskapskravet om etik och moral i religionskunskap förårskurs 4-6 upplever verksamma pedagoger?”Vi har valt att använda oss av en socialkonstruktivistisk förståelseram, där teorin utgår frånatt världen ses som konstruerad av människan. Med det socialkonstruktivistiska synsättetså utgår vi i analysen från hur pedagogerna erfar, förstår och beskriver sin verklighet.Tidigare forskning visar på att etik och moral inom religion är ett omtvistat ämne. Bolton(1997, s.202) anser att det är mycket kontroversiellt att tala om etik och moral inomreligion, och hävdar att det finns för många olika riktningar inom varje religion vilket gördet svårt att svara på vad som etiskt rätt eller fel.Resultatet från vår studie visar på att pedagogernas tolkningar av skrivningar i läroplanenhar en stor påverkan på deras religionsundervisning om etik och moral. En del avpedagogerna menade på att etik och moral hörde hemma i värdegrundsarbetet och sågingen koppling till religionsundervisningen. Vi kan förstå resultatet genom vad Thurfjell(2015, s.31) beskriver som ett sekulär-rationellt förhållningssätt med individens rätt attutforma sitt eget liv som central tanke. Vidare lyfts svårigheter fram kring bedömning avkunskapskravet som handlar om etik och moral.

Anledningen till att jag gör detta arbete, som just handlar om religionsundervisningen i skolan och det ämnet är tänkt att handla om enligt läroplanen, är mitt brinnande intresse för just religion. Och det är med besvikelse och oro mina misstankar om att ämnet inte är populärt har blivit bekräftade. Genom tolv stycken bandinspelade djupintervjuer med lärare på sex stycken 1-6-skolor och fyra elevgrupper med fyra elever i varje grupp i Ockelbo kommun har jag tagit reda på lärare och elevers tankar och attityder till ämnet religion och hur de jobbar med ämnet i skolan. Intervjuerna varade i ungefär 20 diskussionsfyllda minuter (med en del undantag). Till elevgrupperna bad jag läraren välja ut fyra stycken elever till en representativ liten elevgrupp. Mitt val av lärare gick ut på att en lärare på varje skola skulle ha jobbat mindre än 5 år och den andra mera än 15 år. En man och en kvinna på varje skola. På en skola hade de inte en lärare som hade jobbat mindre än 5 år så det blev två som hade jobbat längre än 15 år. Intervjuerna har jag sedan jämfört och utifrån dem försökt att finna vad problemet med att undervisa i religion ligger idag och varför.

Mina misstankar blev tyvärr bekräftade. Lärare upplever att religionsämnet är svårt att undervisa i av olika skäl som kommer senare i arbetet. Att de får dåligt samvete att de inte har mera religion eftersom det står i kursplanen. En del lämnar över ämnet till någon lärare som är mer intresserad. Mer om det i svaren som också kommer senare i arbetet. Många lärare uppfattar fortfarande religionsämnet som ”kristendomskunskap”. En positiv överraskning är att de flesta lärare sysslar mycket med etik och moralfrågor och tycker att det är viktigt. Det tycker jag är religion i allra högsta grad.

Varje fråga har jag redovisat för sig. Svaren på frågorna är ofta återgivna med lärarens egna ord. Dessutom har jag efter varje fråga och svar gjort ett diskussionsstycke med egna reflektioner och slutsatser för att underlätta läsandet för läsaren.

Jag avslutar mitt arbete med att göra en jämförelse mellan lärare och elevers attityder och tankar kring religion. Där tar jag också upp lite vad läroplanen säger om ämnet.

Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998.

Med vår litteraturstudie eftersträvar vi möjligheten att ge lärarstudenter och lärare en inblick i klassrumsundervisning om sexualitet och samlevnad, eftersom det inte behandlas i lärarutbildningen. Syftet med studien är att lyfta fram de utmaningar och möjligheter som förekommer i religionskunskapsundervisning om sexualitet och samlevnad. Genom att granska forskning inom området har vi besvarat en frågeställning anpassad till vårt syfte. Vidare följer en bakgrundsbeskrivning till området som läsaren kan välja att ta del av för att få ökad förståelse för det framställda resultatet. Fortsättningsvis presenteras det tillvägagångsätt vi har använt oss av för att ta fram och analysera material. I resultatet redovisas vetenskaplig forskning om utmaningar och möjligheter för lärare i undervisning om sexualitet och samlevnad. En av de utmaningar som är mest framstående är den dominerande heteronormen som skildras i klassrummen. Vidare skapar det medvetet eller omedvetet grupperingar mellan exempelvis heterosexuella och homosexuella där vi fördelar in oss i grupper om ’vi’ och ’dem’. Därför står lärare inför utmaningar gällande val av metoder i undervisningen för att inkludera alla. Att bli personlig i undervisning om sexualitet och samlevnad visar sig vara en utmaning då det är svårt att förhålla sig mellan det privata och personliga. Samtidigt kan det även ses som en möjlighet då det främjar öppenhet i diskussioner och samtal mellan lärare och elever. För att skapa möjligheter till givande diskussioner är den interpersonella kunskapen en viktig faktor för god undervisning. I litteraturstudiens sista avsnitt kan man avläsa vår diskussion utefter egna erfarenheter i relation till det framställda resultatet.