Academic literature on the topic 'Lärare och teori'

Förhållandet mellan teori och praktik på yrkesutbildningar är ett förhållandevis gammalt problem som i hög grad har diskuterats och varit föremål för forskning. De senaste årtiondena har det varit särskilt fokus på gapet mellan teori och praktik. Förhållandet mellan teori och praktik upplevs som ett särskilt stort problem inom yrken som lärare, sjuksköterska och socialarbetare, alltså yrken som helt eller delvis baseras på humaniora och samhällsvetenskap. Inom naturvetenskapsbaserade yrken, som t.ex. ingenjör, verkar problemet vara mindre.

I denna studie utforskas ett litteraturarbete som involverar en lärare och en grupp andraspråksinlärare inom grundläggande vuxenutbildning. Den aktuella kursen är Svenska som andraspråk Delkurs 3. Syftet med studien är att utforska och synliggöra de litteracitetspraktiker som erbjuds under moment som fokuserar på romanens språk. Materialet grundar sig på observationer, ljudinspelningar och insamlat läromaterial. Analysen vilar primärt på Luke och Freebodys litteracitetspraktiker, Langers teori om textrörlighet samt Bernsteins utbildningssociologiska teori. I analysen betraktas litteraturarbetet som samspelande litteracitetspraktiker, där arbetet med romanens språk utgör en särskild textanvändningspraktik. Resultatet visar att läraren i diskussioner kring ord, uttryck och språklig stil för uppmärksamheten till de centrala karaktärernas egenskaper och utveckling genom romanen. Detta medför att textanvändningspraktiken samspelar med en betydelseskapande praktik, där de betydelser som utforskas i interaktionen överskrider betydelsen av de enskilda ord och uttryck som väljs ut och diskuteras. Detta kan tillmätas viktiga stöttande egenskaper i en undervisningsgrupp där majoriteten av eleverna skulle ha svårt att förstå romanen på egen hand. I artikeln diskuteras även hur fokuset på romanens språk öppnar upp för en textanalytisk litteracitetspraktik.

I artikelns fokus står ett upplägg för kurser i vetenskaplig teori och metod, där studenter under strikt reglerade former får genomföra ”miniprojekt” för att lära sig arbeta med sådant som intervju, observation, enkät och dokumentanalys. Kursupplägget ger sken av att ett stort antal studenter, med skiftande bakgrundskunskaper, på kort tid och med stor förutsägbarhet, når ofta ganska storslagna lärandemål. Artikelns huvudpoäng är att det emellertid rör sig just om sken, och inte om en verklig erfarenhet av det vetenskapliga hantverket. En stor del av artikeln ägnas åt att med hänvisning till ritualteori och psykoanalytiskt inspirerad kulturteori förklara varför denna typ av kursupplägg accepteras, trots att såväl lärare som studenter ofta är medvetna om det glapp mellan sken och verklighet som kursupplägget ger upphov till.

Har yttre belöningar (exempelvis guldstjärnor i kanten av skrivboken) en negativ inverkan på elevers inre motivation? Minskar intresset för människor att engagera sig i eller prestera väl i en uppgift när yttre belöningar erbjuds? Flera meta-analyser har visat att så är fallet. Self-Determination Theory (SDT) är en teori som såväl teoretiskt som praktiskt belyser hur lärare kan stödja elever för att öka deras inre motivation.

Välutbildade skolledare ses som en viktig faktor i utveckling av den lokala skolan. År 2010 blev därför Rektorsprogrammet en obligatorisk utbildning på avancerad akademisk nivå. I en undersökning följer vi en grupp rektorer under de tre år de deltar i programmet. I denna artikel presenteras resultatet av en delstudie i den mer omfattande undersökningen om rektorer i utbildning. Under utbildningen är deltagarna organiserade i ”lärgrupper” i vilka de förväntas arbeta och lära tillsammans. Intentionen är också att ge rektorerna erfarenheter av ett lärande i samspel med kollegor. Delstudiens syfte är att undersöka och förstå rektorernas beskrivningar av de aktiviteter som sker inom studiegruppen. Forskningsfrågor är: 1. Vilka drivkrafter är möjliga att identifiera i rektorers beskrivning av de aktiviteter som sker inom lärgrupperna? 2. Vad möjliggör och begränsar det gemensamma lärandet inom lärgrupperna? Materialet analyseras med hjälp av teorin om praktikarkitekturer.

SammanfattningTexten behandlar hur elever på svensk grundskolenivå i årskurs 1–8, med hjälp av olika lässtrategier, kan skaffa sig förmåga att djupläsa texter för att nå förståelse av både läsningen och det lästa. Den teoretiska och metodologiska basen hänvisar till den amerikanska läsforskning som har bedrivits av Judith A. Langer med ett stort forskarteam vid Albany University, USA. Djupläsningsmetoder förklaras och diskuteras. Artikeln diskuterar Langers “envisionment-building” begrepp och presenterar ett empiriskt material taget från en undersökning av lässtrategier hos elever i åldrarna 7–13. I Sverige har teorin operationaliserats av författaren i fortsättningsforskning i skolor. Den didaktiska läsutvecklingen från svenska skolor beskrivs. Resultat och diskussion handlar om hur barn och ungdomar kan skapa djup förståelse av text. De autentiska fasbaserade frågorna som används både muntligt och skriftligt vid djupläsning gör att innehållet blir grundligt diskuterat i samtal med lärare och kamrater. Omläsning visar sig vara viktigt. Genomförda textsamtal resulterar i ett mycket fördjupat läsande för eleverna. Motivationshöjande är att eleverna får agera socialt genom textsamtal vid tolkningen och att det ständigt sker en återkoppling från lärarens och kamraternas sida. Motivationen kan även öka om eleverna lyckas med alltmer utmanande texter. Djupläsning med fas¬baserade frågor är en effektiv lässtrategi för att skapa förutsättningar för djupläsning, som i sin tur ger förutsättning för bästa möjliga förståelse av läsningen såväl som det lästa. Läsmarkeringar under läsningens gång gör att läsningen blir långsammare och mer grundlig. Läsandets förutsättning, villkor och process kan sammanfattas i en modell skapad utifrån operationaliseringsprocessen.Nyckelord: djupläsning, textsamtal, lässtrategier, didaktik, läsmotivationClose reading and reading strategiesAbstractThe text discusses how Swedish pupils in primary and secondary school, aged 7–13, with the aid of different reading strategies, can improve their ability to close-read texts in order to gain a better understanding not only of the text but also of the reading process. The study is theoretically and methodologically anchored in the reading research of Judith A. Langer, University of Albany, USA. The study adapts and develops Langer’s concept of envisionment building. The empirical material includes a study of the reading strategies of Swedish pupils aged 7–13. In Sweden, these findings have been operationalized by the author as part of her continuing research in schools. The results and discussion address how children can acquire a deep understanding of texts. The authentic, stance-based questions, which are used both when students read aloud and silently, ensure that the content is properly discussed in text talks with teachers and other pupils. Re-reading is important. The text talks result in a close reading of the texts. The social interaction that is part of text interpretation, as well as the feedback students receive from one another and from their teacher, boost motivation. Motivation can also increase if the students succeed with more challenging texts. Close reading with stance-based questions is a very effective reading strategy, which enables the students to understand the text and the reading process. Taking notes while reading makes the reading slower and more thorough. The conditions, terms and process of reading are summed up in a model that describes what happens.Keywords: close reading, text talks, reading strategies, didactics, motivation for reading

AbstractMy article discusses the advantages of reading logs in teacher training programmes, and more specifically in connection with teaching literature and the Reader Response theory. This is an effective pedagogical method for enabling pre-service teachers to explore what they can discover in a literary text, and assess how deeply they can read. The study is based on a course in British culture and literature for student teachers at the middle- and secondary-school levels. It was given at a university college in Norway in the autumn term 2016. The students were in their second and third years and had completed a short, introductory course in literary analysis the previous year. I analyse the students’ reading logs from an “envisionment” perspective. Envisionment refers to the picture of the world that one has at a particular point in time and how it affects reading comprehension. Judith Langer argues that there are five reading stances. The students’ reading- log comments have been categorized according to these five levels. This makes it possible to ascertain if, and to what extent, the students’ reading has become deeper. The students themselves can also see how their comments have changed. Such a process promotes metacognitive thinking. In my follow-up research, I shall develop the project by giving the students more time to discuss one another’s reading logs in class, and reflect on how the method could be applied in the school classroom. The increased self-reflection will benefit both the students themselves and their future pupils.Keywords: reading, reading logs, metacognition, Judith Langer, Reader ResponseMetakognition och “Reader Response”: läslogböcker i Judith Langers “envisionment” klassrumSammanfattningMin artikel diskuterar fördelarna med att använda läslogböcker i lärarutbildning, och mer specifikt i samband med litteraturundvisning där “Reader Response” är huvudmetod. Detta är en effektiv pedagogisk metod för att uppmuntra lärarkandidater att fundera på hur de läser, vad de kan se i en litterär text, och hur djupt de kan läsa. Studiet baseras på en kurs i brittisk kultur och litteratur för blivande mellanstadie- och högstadielärare som gavs vid en mindre högskola i Norge höstterminen 2016. Studenterna var andra, respektive tredje årsstudenter och hade genomgått en kort introduktionskurs i litteraturanalys året innan. Jag analsyerar studenternas läslogböcker utifrån Judith Langers teori om “envisionment”, dvs. den världsbild som man har vid ett specifikt tillfälle och hur denna påverkar läsförståelse. Langer menar att det finns fem möjliga läsnivåer. Läslogböckerna har lästs utifrån dessa fem nivåer. På det sättet kan läraren se om och i så fall i vilken mån studenterna har utvecklat sin läsning samt om denna har blivit djupare. Minst lika viktigt är att studenterna kan se hur djupet på sina kommentarer har ändrats. Detta främjar en metakognitivistik syn på uppgifter. I nästa forskningsprojekt vill jag utveckla metoden för att ge studenterna större möjlighet att läsa och diskutera sina läslogböcker i klassrummet, ge varandra kritik, och fundera på hur metoden kan tillämpas för deras elever. Detta möjliggör en ökad grad självreflektion som gagnar både studenterna och deras framtida elever.Nyckelord: läsning, läslogböcker, metakognition, Judith Langer, Reader Response

Sammanfattning: Förskola och förskoleklass har fått tydligare riktlinjer gällande barns språk-, läs- och skrivutveckling. Den här studiens syfte är att belysa hur förskollärare i förskola och lärare i förskoleklass resonerar kring undervisningens innhehåll i relation till barns språk-, läs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass. Resultatet utgår från fyra fokusgruppsintervjuer med tjugotre verksamma förskollärare och lärare i förskoleklass. Resultatet visar att barn erbjuds informella och formella strategier där innehåll i undervisningen kan relateras till läroplanernas målbeskrivningar samt Bartons (2007) ekologiska teori, så som språkpraktiker, textpraktiker och läspraktiker. Vidare visar resultatet att undervisning i båda verksamheterna behöver problematiseras och diskuteras i relation till verksamheten samt till barns läs- och skriftspråksutveckling. Det behövs fortsatt forskning inom området för att undersöka hur verksamheterna implementerar nya riktlinjer gällande språk-, läs- och skrivutveckling, i syfte att skapa förutsättningar för progression i språk-, läs- och skrivutveckling i övergången mellan förskola och förskoleklass.Nyckelord: förskola, förskoleklass, social språkmiljö, undervisning

I det här dubbelnumret av Sociologisk Forskning fördjupar vi ett tema som vi berörde i det förra numret: de protester världen över som var en reaktion på att den 46-årige svarta mannen George Floyd dödades av en vit polis i USA. I detta nummer har vi ett samtal mellan tre samhällsvetenskapliga forskare verksamma i Sverige och USA om Black Lives Matter, antirasistiska rörelsemobiliseringar, antisvart rasism samt polisiärt dödliga våld mot svarta människor. De medverkande forskarna är statsvetaren Jan Jämte, sociologen Jasmine Kelekay och kriminologen Leandro Schclarek Mulinari. Frågor om rasism, ras och etnicitet i Sverige samt afroamerikaners situation i USA är också centrala teman i två av detta nummers forskningsartiklar. I artikeln ”Importing American racial reasoning to social science research in Sweden” diskuterar Andrea Voyer och Anna Lund den sociala ojämlikhet och exkludering i Sverige som är grundad i kategoriseringar baserade på ras och etnicitet. Även om rasism och rasifiering under lång tid undersökts av samhällsvetenskapliga forskare i Sverige menar de att mycket forskning fortfarande präglas av ett motstånd mot att analysera dessa frågor utifrån kategoriseringar baserade på ras. Peter Ehrström och Magnus Dahlstedt skriver om den afroamerikanske filmkaraktären Shaft i artikeln ”Mitt namn är Shaft. En populärkulturell ikon i tre olika skepnader”. Genom att analysera tre Shaft-filmer från 1971, 2000 och 2019 belyser de hur afroamerikaners villkor och samhället i stort har förändrats. Numrets övriga fyra forskningsartiklar berör andra teman. I artikeln ”En stum värld? Om resonans, social responsivitet och utbrändhet” diskuterar Christian Ståhl Hartmut Rosas teori om resonans i relation till Johan Asplunds teori om social responsivitet. Ståhl menar att dessa teoretiker bidrar till ett sociologiskt synsätt på utbrändhet som skiljer sig från de gängse genom att förskjuta diskussionen om detta fenomen från det ”individuella psykiska måendet till sociala strukturer”. Gabriella Scaramuzzino diskuterar i sin artikel ”Workplace violence. A threat to autonomy and professional discretion” hat, hot och trakasserier mot tre yrkesgrupper som alla har demokratibärande roller: socialarbetare, lärare och journalister. Hennes undersökning visar att hela 40 procent av respondenterna har övervägt att sluta arbeta med ett socialt problem, ett ämne eller en viss grupp av rädsla för att bli utsatt för arbetsrelaterat våld. I artikeln ”Att förhålla sig till ändligheten i livet och strategier för ’framgångsrikt döende’” skriver Janicke Andersson om hur äldre personer förhåller sig till den ökade sannolikheten att livet ska ta slut och känslan av att döden är nära. En slutsats är att intervjupersonerna uttryckte osäkerhet och rädsla inför ovissheten i framtiden samtidigt som de sade sig vilja att ta kontroll över såväl åldrandet som döden. Zlatan Ibrahimovićs, Patrik Sjöbergs och Leif G.W. Perssons självbiografier analyseras i artikeln ”Underdogs, rebels, and heroes. Crime narratives as a resource for doing masculinity in autobiographies” av Monica Skrinjar och Tove Pettersson. Deras analys visar hur berömda och socialt etablerade män använder beskrivningar av kriminella handlingar för att konstruera en viss typ av maskulinitet, trots att dessa handlingar sällan beskrivs som kriminella i deras berättelser. Den amerikanska sociologen Jeffrey C. Alexander var en av de planerade huvudtalarna vid 2020 års Sociologidagarna, som med kort varsel fick ställas in på grund av coronapandemin. I det här numret publicerar vi en reviderad version av den keynote-föreläsning som han skulle hållit under Sociologidagarna. I denna föreläsning, som har titeln ”The performativity of objects”, introducerar Alexander en ny kultursociologisk teori om materialitet som bland annat undersöker den sociala betydelsen av det estetiskt utformade objektets yta. I numret presenterar vi även sju recensioner av nyutkomna böcker. Magnus Granberg framhåller i sin recension av Johan Alfonssons Alienation och arbete. Unga behovsanställdas villkor i den flexibla kapitalismen (2020) att denna avhandling är ”originell just i kraft av hur den är gedigen”. Pernilla Ouis recenserar Johan Rosquist avhandling Moral i rätten. Utredningar av hedersrelaterat våld i Sverige 1997–2017 (2020) och menar att den visar på ”vilka fallgropar och utmaningar som finns i ett samhälle som alltmer högljutt kräver speciell lagstiftning och särskilda straff gällande hedersbrott”. I sin recension av Stefan Svallfors The inner world of research. On academic labor (2020) noterar Margareta Hallberg gillande att det är ”ovanligt att möta forskarens blick på både sig själv och andra på ett för läsaren lärande sätt”. Stefan Svallfors konstaterar i sin recension av Erik Bengtssons Världens jämlikaste land? (2020) att det är ”en mycket läsvärd bok: inte bara baserad på omsorgsfullt framtagen empiri utan dessutom flyhänt skriven och djupt engagerande”. Ina Hallström recenserar Maria Törnqvists Merleaus mamma (2020) och framhåller att boken kan ses som ”en erinran om fenomenologins potential som metod för att beskriva det som bara kan ses när man möter det för första gången eller som om det var första gången.” I sin recension av Markus Arvidsson och Bengt Starrins Socialpsykologiska Experiment (2019) menar Lars-Erik Berg att det är en bok som ”förtjänar att uppmärksamhet i undervisning och vardagsliv av just skälet synas för att finnas”. Karl Malmqvist menar i sin recension av Eva Österbergs Fina och fula känslor? Historiska essäer (2020) att boken ger ”högintressanta inblickar i nordisk medeltida och tidigmodern emotionshistoria” samtidigt som den väcker viktiga frågor om ”behandling av etik, samhällsteori och samtidsanalys”. Vi vill även uppmana er att sända oss era artikelmanus, förslag på recensioner och idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Lena Sohl och Magnus WennerhagRedaktörer för Sociologisk Forskning

The purpose of this discourse-analytical study is to investigate teachers’ beliefs about writ-ing and writing instruction and how their beliefs and writing instruction can be understood in relation to the Lgr11 syllabus in Swedish. The study included five teachers who teach in grade 6 of primary school, where I applied Roz Ivanič’s theories of written discourses, based partly on interviews with teachers and classroom observations of teaching, partly on the Swedish curriculum for grades 4–6. The result shows that teachers move within creativi-ty, process, genre and social practice discourse, while the skills of discourse and the socio-political discourse lack matching. The result also shows that there are relatively large convergences between teachers and teaching statements. The core content of the curriculum related to writing can be linked to all written discourses, while the overall objectives relat-ing to writing lack a match in two written discourses of creativity and process discourse.

Sammanfattning Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur den lärarstyrda klassrumsinteraktionen kan te sig i olika undervisningsgrupper med svenska som andraspråk då kommunikation är en förutsättning för att människan ska lära och utvecklas. Det mer specifika syftet med den här studien är att undersöka hur responsstyrning tar sig i uttryck i undervisningen av svenska som andraspråk i en introduktionsgrupp för nyanlända elever med elever i årskurs 6, där syftet med undervisningen är att få eleverna att börja tala, respektive en sva-grupp. För att besvara mitt syfte har jag formulerat följande fyra frågeställningar: Vilka typer av talhandlingar använder lärarna sig av i dialog med andraspråkselever samt nyanlända elever? Vilka typer av frågor använder läraren sig av? Vilket talutrymme ges eleverna att svara på lärarens frågor? Hur tar eleverna tillvara på det talutrymme som de får? Den huvudsakliga metoden i detta arbete är fallstudie, där jag har observerat och audioinspelat en sva-grupp och en introduktionsgrupp. Med hjälp av grova transkriptioner fick jag fram följande resultat där lärarna använde sig av talhandlingarna frågor, upprepning av elevs kommentar, förklaring/ instruktion/vägledning, kritik, beröm/uppmuntran, direkt uppmaning, bekräftelse och berättelse/läser. Kategorierna frågor och förklaring/instruktion/vägledning förekom flest gånger och kategorin kritik förekom minst antal gånger. Den frågeform som lärarna använde sig mest av, 83 % i introduktionsgruppen respektive 71 % i sva-gruppen, var syntaktisk form, där frågorna antingen inleddes med ett frågeord (vad, vem, vilka, hur etc.) eller hade omvänd ordföljd med det finita verbet först. De andra formerna som förekom, dock i något mindre skala, var evokativa partiklar, evokativ prosodi, lucklämning samt ingen explicit uppmaning till svar. Den frågetyp i responsstyrningen som dominerade i de båda observerade grupperna var den neutrala (positiva) ja/nej-frågan ca 30 respektive 41 procent av frågorna. De övriga frågorna som förekom i båda grupperna var öppen fråga, fokuserad fråga, styrande ja/nej-fråga, alternativ fråga, retorisk fråga, ingen explicit uppmaning till svar samt uppskjutande fråga. Eleverna i de observerade grupperna stod för ca 40 % av talhandlingarna och ca 20 % av antalet ord och lärarna för ca 60 % av talhandlingarna och ca 80 % av antalet ord. Eleverna i båda grupperna tog tillvara på det talutrymme som lärarna inbjöd till, i sva-gruppen oftast med hela minimalt adekvata meningar och i introduktionsgruppen oftast med enstaka minimalt adekvata ord.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad lärarna tror sig veta om professionen studie- och yrkesvägledare. Studien undersöker vilken betydelse verksamma lärare lägger i titeln studie- och yrkesvägledare samt att, utifrån ett lärarperspektiv, undersöka om studie- och yrkesvägledare är en relevant titel för uppdraget. Det är både en kvantitativ och kvalitativ studie som är avgränsad till en kommun i södra Sverige. Lärarna i kommunen, som har en studie- och yrkesvägledare på sin arbetsplats, har besvarat ett formulär, en ostrukturerad intervju. Lärarna har besvarat frågor om hur de uppfattar titeln studie- och yrkesvägledare och dennes arbetsområden och kompetens. Den teori som använts i studien är den fenomenologiska teorin. Genom teorin försöker jag lyfta fram vad lärarna vet om studie- och yrkesvägledarens kunskaper och kompetens. Detta försöker jag sedan att koppla till vad som lärarna tror sig veta om titeln studie- och yrkesvägledare och dennes arbetsområde. Sammanfattningsvis är titeln studie- och yrkesvägledare mycket starkt förknippad med att arbeta inom skolväsendet. När lärarna ser en studie- och yrkesvägledare ser de samtidigt dennes persons arbetsområden och arbetsuppgifter. Lärarna anser att titeln är bra eftersom den talar om vad professionen handlar om.

Undersökningens syfte är att framhålla hur lärare inom idrott och hälsa i grundskolans senare år uppfattar och förhåller sig till elevinflytande i jämförelse med läroplanens anvisningar. Utifrån detta redogörs för hur lärarna arbetar eller anser att det är möjligt att arbeta för att elevinflytande ska vara en naturlig del i undervisningen. Undersökningen grundas på kvalitativa metoder där semistrukturerade intervjuer och icke-deltagande observationer har genomförts. Från resultaten kan det utläsas att lärarna i teorin ser fördelar med elevinflytande men att de inte lyckas praktisera det då det kommer till den dagliga undervisningen. Det konstateras således att läroplanens ambitioner inte efterlevs. Genom detta framkommer att såväl lärare som elever behöver utbildning i och kunskaper om hur arbetet med elevinflytande kan bedrivas. För att åstadkomma ett fungerande elevinflytande krävs även att skolan skapar rimliga förutsättningar för det.

I ämnet idrott och hälsa förekommer teoriundervisning i en alltför begränsad mängd och samtidigt i stor variation mellan olika idrottslärare, visar forskning. Syftet med min studie är att utifrån didaktikens grundfrågor vad? hur? och varför? ta reda på teorins innebörd och plats i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet utifrån ett lärar- respektive elevperspektiv. Fem yrkesverksamma idrottslärare samt totalt tolv elever fördelade i två fokusgrupper har intervjuats. Resultaten visar att det finns fler likheter än skillnader mellan lärarna, mellan eleverna och även mellan lärarna och eleverna i vad-, hur- och varför- frågorna kring teoriundervisningen. Vidare visar resultaten bl.a. att mängden teoriundervisning tycks ha ökat och den anses av både lärarna och eleverna som en viktig del i ämnet för att öka elevernas förståelse. Slutsatsen av denna studie är att teorins innebörd är betydelsefull och därmed har teorin en stark plats i ämnet idrott och hälsa.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka nyanlända elevers upplevelser av lärande med fokus på inlärning, undervisning och utveckling att lära sig ett nytt språk. Det ska tilläggas att uppsatsen också vilat på att undersöka eventuella skillnader och likheter i resultatet.  Även en lärare har intervjuats då pedagogens bild av lärandesituationen också är väsentlig.  Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen har vilat på den sociokulturella teorin av Vygotsky och Jenners motivationsteori. Det empiriska materialet och resultatet har också vilat på en hermeneutisk ansats, där jag avsett tolka, förstå och analysera respondenteras utsagor. I resultatet framkom att upplevelserna kring lärande med fokus på inlärning, undervisning och utveckling hos eleverna var positiv men att det skiljde sig åt i några avseenden då eleverna hade olika utbildningsbakgrund. Eleverna och läraren bekräftade att lärandet utifrån deras upplevelser sker bäst i mötet med andra, där individen är i fokus och där samtal och kommunikation, samt individanpassat stoff och individanpassad undervisning är det som främjar lärandet med fokus på inlärning, undervisning och utveckling av ett andraspråk.

Elever möts dagligen av olika texttyper såsom bilder, hemsidor, reklam, texter på tavlan och från olika medier. Det är därför viktigt att som lärare bidra med verktyg i form av textsamtal för att elever ska kunna förstå och kritiskt granska alla typer av texter. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på om och i så fall hur textsamtal används i de deltagande klasserna i årkurs 4. Det är även av intresse att undersöka hur lärarna och eleverna förhåller sig till dessa samtal. I teoridelen behandlar vi vikten av att samtala om texter samt presenterar och förklarar begreppen text, textsamtal och critical literacy. Vygotskijs sociokulturella teori och konceptet Zone of Proximal Development förklaras. Avslutningsvis bearbetas de svårigheter och dilemma som kan dyka upp vid arbetet med textsamtal. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi har valt att samla in data med hjälp av att kombinera enkäter och intervjuer som har kvalitativa och kvantitativa inslag. Två lärare intervjuades och deras 44 elever svarade på en enkät. Resultatet av den empiriska undersökningen utgjorde inte en grund för att generalisera lärares samt elevers uppfattningar om textsamtal. Däremot synliggjorde resultatet två enskilda lärares och deras elevers uppfattningar om och hur textsamtal används. Resultatet behandlade även de deltagande lärarnas och elevernas förhållningssätt till textsamtal. Resultatet visade att textsamtal förekommer i de deltagande klasserna. Eleverna uppfattade främst att de samtalar om texter, böcker och bilder. Bearbetningen av de olika texttyperna skedde oftast i helklass och minst i grupp. Detta var en intressant kontrast då elevernas preferenser tydligt visade att de föredrar att arbeta i grupp. Både lärarna och eleverna hade överlag ett positivt förhållningssätt gentemot textsamtal.

Sammanfattning   Tidigare forskning påvisar att elever med autismspektrumtillstånd (AST) ofta möter svårigheter i skrivandet och att de behöver få specifik skrivundervisning för att utvecklas i sitt skrivande. Studiens syfte var att undersöka och synliggöra lärares uppfattningar och erfarenheter beträffande skrivundervisning för elever med autism. Vår studie vilar på didaktisk teori som beskriver undervisning som en intentionell handling och betonar vikten av att undersöka verksamma lärares tankar och erfarenheter om undervisningens viktiga frågor. Utifrån en kvalitativ ansats undersöktes dels hur lärare ser på skrivsvårigheter hos elever med AST, dels vilka metoder och strategier de använde i sin undervisning samt dels deras tankar kring bedömning av elevernas skrivförmåga. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med sju grundskollärare, tre specialpedagoger och två speciallärare som alla bedriver skrivundervisning för elever med autism. Intervjuerna transkriberades och analyserades. Studiens resultat visade att samtliga lärare uppfattade att elever med AST ofta möter flera svårigheter i sitt skrivande. Svårigheter som lärarna belyste var exempelvis att komma på en idé till en text, utveckla skrividén, skriva för en mottagare samt att komma igång, genomföra och att avsluta skrivuppgifter. Lärarna beskrev att de använder en mängd olika metoder och strategier för att ge eleverna stöd kring struktur i skrivandet. Lärarna lyfte även vikten av att skapa en god relation till eleverna och att kontinuerligt återkoppla på skrivuppgifter. En annan viktig aspekt som framkom var betydelsen av att stödja elevernas motivation för att skriva. Något lärarna lyfte som en svårighet i undervisningen var att bedöma skrivutvecklingen hos elever med AST. I relation till tidigare forskning, belyser vår studie betydelsen av explicit och strukturerad undervisning för att stödja elever med autism i deras skrivande.
Summary   Earlier research proves that students with autism spectrum (ASD) often encounter difficulties in writing and that they need to receive specific writing instruction to develop in their writing. The aim of the study was to investigate and visualize teachers' perceptions and experiences regarding teaching for writing development for pupils with autism. Our study relies on didactic theory which describes the teaching as an intentional act and emphasizes the importance of examining the active teachers' thoughts and experiences about the important issues of teaching. Based on a qualitative approach, it was examined how teachers look at writing difficulties among pupils with ASD, and what methods and strategies they used in their teaching and partly their thoughts on assessing the students' writing ability.   We conducted semi-structured interviews with seven elementary school teachers, three special educators and two special teachers, all of whom conduct writing lessons for pupils with autism. The interviews were transcribed and analyzed. The study's results showed that all teachers perceived that students with ASD often encounter several difficulties in their writing. Difficulties that the teachers highlighted were, for example, coming up with an idea for a text, developing the script, writing for a recipient and getting started, completing and completing writing tasks. The teachers described that they use a variety of methods and strategies to provide students with support for the structure of the writing. The teachers also emphasized the importance of creating a good relationship with the students and continuously feedback on writing tasks. Another important aspect that emerged was the importance of supporting the students' motivation for writing. Something the teachers raised as a difficulty in teaching was to assess the writing development of students with ASD. In relation to previous research our study highlights the importance of explicit and structured teaching to support pupils with autism in their writing.

För att byggbranschen ska uppnå ett hållbart byggande har lärare på byggingenjörsprogram och nyutbildade byggingenjörer en viktig roll i att integrera hållbarhetskoncepten. Denna studie har via en enkät och via NEP-verktyget undersökt vilka kunskaper och attityder sistaårsstudenter och lärare på Malmö högskolas byggingenjörsprogram har kring miljöfrågor och hållbar utveckling (HU), samt hur de definierar hållbart byggande (HB).Resultatet visade att lärarna har en hög kunskapsnivå vad gäller miljöproblem och HU. Studenterna visade hög kunskap om ekologisk hållbarhet men lägre kunskap om ekonomisk- och social hållbarhet. 19 av 48 studenter definierade HB via ämnena Brundtland och HU- pelarna, oftast utan koppling till andra ämnen vilket kan anses oroväckande om fallet är att de teoretiska hållbarhetsbegreppen inte kan kopplas till den ingenjörsmässiga praktiken.Resultatet från NEP-undersökningen visade att de båda grupperna har en ekocentrisk världsbild snarare än en antropocentrisk. Några motsägelsefulla svar i NEP-verktyget indikerade dock att respondenterna instämde i att människan kommer exploatera jordens resurser i all framtid om vi bara finner nya tekniker som möjliggör det.En korrelationsanalys mellan studenternas kunskaper och attityder genomfördes via SPSS och analysen påvisade ett positivt signifikant samband (+0,308) som ger ett litet empiriskt bevis på att kunskapens plats vidare bör undersökas i utvecklandet av nya attitydteorier.
If the construction industry is to achieve sustainable building methods, teachers andconstruction engineer students have an important role in the integration of the sustainability concepts. This study aims through a survey, including the NEP-tool, to examine the knowledge and attitudes of final year students and teachers, at Malmö University construction engineering program, on environmental issues and sustainable development (SD). The respondents' definition of sustainable building (SB) was also collected.The results showed that teachers have a high level of knowledge regarding environmental problems and SD. The students showed high knowledge of the ecological sustainability, but lower knowledge of economic- and social sustainability. 19 out of 48 students defined SB, referring to subjects as Brundtland and SD-pillars, usually without connection to other subjects, which may be considered worrying if the theoretical concepts of sustainability can not be linked to the engineering practice.The result of the NEP survey found that both groups have an eco-centric worldview rather than an anthropocentric. Some contradictory responses in the NEP-tool indicated, however, that the respondents agreed that humans will be able to exploit the earth's resources in perpetuity if we just find new technologies for doing so.A correlation analysis between the students' knowledge and attitudes was conducted by SPSS and the analysis showed a positive significant correlation (+0.308) that gives some empirical evidence that knowledge should be explored in the development of new attitude theories.

Sandberg, Karin (2007) Vad händer i klassrummet? En observationsstudie av samspelet mellan lärare och elever. (What happens in the classroom? Observations of the interaction between teachers and students.) Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60p, Malmö högskola.Syftet med arbetet är att studera vilka situationer, beteenden och/eller strategier i klassrummet som förefaller vara avgörande för om lektionen ger upphov till uppmärksamma, engagerade och delaktiga gymnasieelever. Dessutom prövas en analysmetod, Grundad teori (Grounded theory), för att se om detta är en möjlig och tillämpar analysmetod för att uppnå syftet. Arbetet ger även en översikt av tidigare forskning rörande bl a interaktionen mellan lärare-elev. Datainsamling har skett med hjälp av så förutsättningslösa observationer som möjligt i en gymnasieskola inom Sydskånska gymnasieförbundet. Sammanlagt har 21 lektioner observerats fördelade på 5 dagar i två olika gymnasieklasser på ett yrkesinriktat program. Resultatet visar att det inte verkar vara upplägget på en enskild lektion som är avgörande för elevernas uppmärksamhet och engagemang, utan det är relationen mellan läraren och eleverna/klassen som är avgörande. I analysarbetet framträdde åtta kategorier, varav kategorin ¨Tydlighet¨ framstår som kärnkategorin. Denna innehåller vikten av tydlighet och struktur från lärarens sida samtidigt som den visar vikten av att eleverna har möjlighet att påverka.

De ratione dicendi ad C. Herennium - ”Till Gaius Herennius om talekonstens teori” - är den äldsta bevarade systematiseringen av romersk retorik. Förmodligen författad 86-82 f.Kr. är den tydligt influerad av grekisk tradition och boken fick stort genomslag, inte minst under medeltiden och renässansen. För modern retorik är boken oumbärlig i kraft av sin originalitet och systematik, i synnerhet i sin genomgång av retorikens figurlära (bok IV). Förstautgåvan av Birger Berghs översättning sammanföll med explosionen i det pånyttfödda intresset för retorik i Sverige, och boken är en etablerad pelare i den svenska retorikens kanon. Den nya, omarbetade utgåvan har blivit än mer användbar för studerande och intresserade som vill lära känna retorikens fundament och ursprung.