Dissertations / Theses: 'Lärarens redskap'

1

Elovsson, Cecilia, and Fredrika Blomgren. "Lärarens didaktiska högläsning : Ett redskap in i förståelsen och upplevelsen." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Läs & skriv, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-23848.

Full text

Abstract:

Högläsning är en vanligt förekommande aktivitet i dagens klassrum. Forskning visar dock på att lärarens högläsning i många fall behöver effektiviseras. Syftet med arbetet är att undersöka vilka effekter lärarens högläsning av berättande texter har på elevers läsförståelse och läsupplevelse i årskurs 4-6. Vidare är syftet att belysa hur lärarens högläsning kan användas som ett didaktiskt redskap för att utveckla elevers läsförståelse och öka deras läsupplevelse. Fokus i arbetet ligger på berättande texter då forskningen visar på att de är de mest förekommande texttyperna i årskurs 4-6. De frågeställningar arbetet besvarar är följande: Vilka effekter har lärarens högläsning av berättande texter på elevers läsförståelse och läsupplevelse? Hur kan lärarens högläsning av berättande texter didaktiskt utformas? Undersökningsmaterialet består till största del av internationella studier, artiklar och nationella forskningsrapporter, vilka har analyserats och jämförts. Att materialet ska vara riktat mot lärarens högläsning och hur högläsningen kan effektiviseras utgör ett obligatoriskt kriterium. Lärarens högläsning av berättande texter visar sig ha en positiv inverkan på elevers läsförståelse och läsupplevelse. Men avgörande för att högläsningen ska kunna bli effektiv, lärorik och meningsfull är att det finns tid och ett syfte med högläsningen. Om läraren inte uppfyller dessa krav kan högläsningen istället få negativa effekter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Johansson, Carina, and Therese Skoogh-Olsson. "Serietidningar i pedagogiskt syfte : Lärarens syn på serietidningen som pedagogiskt redskap." Thesis, University West, Division for Educational Science and Languages, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1503.

Full text

Abstract:

Under vår utbildning har vi uppmärksammat att serietidningar knappt ges något utrymme alls på Lärarprogrammet. Vår erfarenhet är att elever läser serietidningar och vi undrar om och i så fall hur serietidningar används i svenskundervisningen. Mot denna bakgrund ville vi forska kring hur arbetande lärare ser på serietidningar som pedagogiskt arbetsmaterial och hur lärare arbetar med serier i skolan. Syfte: Huvudsyftet med studien var att undersöka om serietidningar används i grundskolan och vilka attityder lärare har till serietidningar som arbetsmaterial. Vidare ville vi granska hur serietidningar används i svenskundervisningen praktiskt och undersöka vilka serier som anses lämpliga respektive olämpliga att använda i undervisningen. Metod: Vi valde att göra en enkätundersökning med delvis öppna frågor, vilket gav oss möjligheten att granska de insamlade svaren kvalitativt och kvantitativt. Vi vände oss till 10 grundskolor med hopp om att samla in 80-100 enkäter. 80 enkäter delades ut och 50 enkäter samlades in. Svaren bearbetades kvalitativt och kvantitativt med hjälp av SPSS. Resultat: Vår undersökning visar att många lärare är negativa till serier som kunskapsbärare, men att de anser att serietidningar är alternativ litteratur. Så många som 37 av 50 säger sig inte använda serier i sin undervisning på grund av eget bristande intresse, dålig kunskap och/eller tidsbrist. Lärarnas uppfattning om seriers innehåll visar att många lärare tycker att serier innehåller mycket våld och dåligt språk, vilket är anledningar till att de inte kan arbeta med serier i skolan. De lärare som arbetar med serier i skolan låter i huvudsak eleverna rita, skriva och läsa serier. Bamse utpekas av lärarna som en serie möjlig att använda i pedagogiska sammanhang, medan Kalle Anka och Fantomen anses vara både lämpliga och olämpliga. Några av lärarna låter sina elever läsa serier, men använder inte själva serietidningar i sin undervisning. Forskning visar att läsandet av serier inte är skadligt och att språket inte är sämre än i annan litteratur. Dessutom läser serieläsande elever mer än andra elever. Läsandet av serier kan underlätta för vissa elever, men läsandet av serier ersätter inte läsandet av skönlitteratur. Vår undersökning visar att lärare saknar gemensam kunskap om hur man kan arbeta med serier i skolan och vilka serier som lämpar sig för pedagogiskt arbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Nicolini, Sofia, and Christina Landsjö. "Textsamtal : Ett didaktiskt redskap för att främja läsförståelse och läsintresse." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-26713.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Lindsjö, Anton. "Lära utan lärare : hur lärarens närvaro påverkar vilka redskap för lärande som eleverna tillägnar sig under ensemblelektionerna." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2000.

Full text

Abstract:

Syftet med undersökningen var att studera hur dagens gymnasieelever interagerar och lär i skolans ensembleverksamhet. Uppsatsen utgick från ett sociokulturellt perspektiv för att lyfta de lärprocesser som sker i det sociala samspelet mellan elever och lärare. Två ensemblelektioner observerades. En av dessa var lärarledd medan den andra till största delen pågick utan lärarens närvaro. Dessa två undervisningssituationer kom att påvisa två fundamentalt olika kulturella praktiker med olika spelregler och förutsättningar för lärande.Resultatet visade att lärarens närvaro påverkar vilka musikkulturella redskap för lärande som eleverna erbjuds och utvecklar. Även deras roller i musikskapandet påverkades. I den lärarledda undervisningen låg fokuset på att höja den musikaliska kvaliteten och läraren fungerade som förmedlare av redskap för att förhöja denna. Eleverna överlät åt läraren att leda undervisningen och ta musikaliska beslut gällande musikens karaktärsdrag. Detta fick konsekvensen att eleverna utvecklade redskap för kalibrering och nyansering av musiken istället för redskap för egna musikaliska värderingar. I den lärarlösa undervisningen tog eleverna själva initiativ till att reflektera över musiken och det kollektiva framförandet för att sedermera ta musikaliska beslut. De utvecklade därför sociala och pedagogiska redskap för eget värderande av musiken på ett sätt som snarare påminner om den informella replokalens förutsättningar, men de fick inte samma tillgång till redskap för djupare nyanser. Undersökningen visar alltså att lärarens närvaro eller icke närvaro ger helt olika förutsättningar för att utveckla musikkulturella redskap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Thörnblad, Mary. "Kommunikation är lärarens viktigaste redskap : -En fallstudie om hur sex yrkeslärare i klassrummet bemöter en elev med Aspergers syndrom." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-21325.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka hur sex yrkeslärare i klassrummet bemöter ett beteende hos en elev med Aspergers syndrom (AS). Vidare undersökte jag vilka kunskaper yrkeslärarna har om AS och om det finns någon skillnad mellan det manliga respektive kvinnliga sättet att bemöta en elev med AS. I studien användes en kvalitativ metod där mitt insamlade material används för att beskriva och förstå sociala processer samt att fånga yrkeslärarnas upplevelser utifrån fallbeskrivningen. Tre manliga och tre kvinnliga yrkeslärare med andra inriktningar än omvårdnad på sina yrkeslärarutbildningar har intervjuats. Resultatet visade att det har betydelse för yrkeslärarnas bemötande om eleven har AS eller inte och att alla yrkeslärarna har skaffat sig praktisk erfarenhet på vägen kring AS, då de inte fick någon i sin utbildning. Yrkeslärarna anser också att det finns skillnader i det manliga respektive kvinnliga sättet att kommunicera. Tydlighet, struktur, god planering, tillgång tillförtydligande kommunikationshjälpmedel och att eleven har meningsfullt arbete under lektionen är viktiga förutsättningar för att hantera situationen i klassrummet. Tre av yrkeslärarna menade även att för mycket av deras fokus läggs på elever med extra stödbehov, istället för på de elever som vill. Slutsatsen påvisade att yrkeslärarna upplever att planeringstiden och den pedagogiska delen har minskat, att mycket av arbetets fokus ligger på elevernas sociala problem och dokumentation, att elevernas inställning till skolan har förändrats, brist på respekt från både föräldrar och elever samt att det är yrkeslärarnas långa yrkeserfarenhet som hjälper dem att hantera de situationer som uppstår i skolan och i klassrummet. Fyra av sex yrkeslärare uppger att de inte kan tänka sig att välja yrkelsläraryrket igen om de fick möjligheten. Det som motiverar dem att fortsätta är att få lära ut sitt yrkeskunnande, fantastiska kolleger, men framförallt ungdomarna och att se deras glädje när de växer och lyckas med saker somde själva inte trodde att de skulle klara av.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Can, Seidi. "Utvärdering av ett datorbaserat verktyg för matematiklärare i grundskolan." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2386.

Full text

Abstract:

Mitt syfte med uppsatsen är att studera M/P-programmet som ett verktyg i matematikundervisningen. Samtidigt vill jag ta reda på hur lärare som använt/använder programmet uppfattar verktyget. Jag vill även få en inblick i hur matematikundervisning kan bedrivas utan lärobok.

M/P-programmet riktar sig till lärare i grundskolan och omfattar 17 matematikmoment. Det matematikmaterial som finns i programmet utgör en bas som läraren kan bygga sin matematikundervisning på.

Uppsatsen är uppbyggd avföljande steg: en litteraturstudie, den egna inskolningen av M/P- programmet samt en kvalitativ undersökning i form av intervjuer av några lärares erfarenheter av programmet.

I min undersökning har jag kommit fram till hur sju lärare förhåller sig till M/P-programmet, och hur de uppfattar det pedagogiska värdet med elevers lärande utifrån verktyget.

Resultatet av undersökningen visar att M/P-programmet är ett kvalificerat pedagogiskt verktyg för matematik-undervisningen. Samtidigt var brist på tid för många informanter ett problem för att kunna använda verktyget på ett mera tillfredställande sätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Börjel, Jennifer. "Lärares uppfattningar av bilders påverkan på elevers läsförståelse : En intervjustudie med lärare i årskurs 1-3." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29968.

Full text

Abstract:

Elever möter idag sällan en text som inte på något sätt samspelar med bilder eller illustrationer. Detta kan förklaras med att de böcker som riktas till yngre elever ofta innehåller rikligt med illustrationer. Syftet med studien är att undersöka hur lärare uppfattar användandet av bilder i samspel med text med målet att stödja elevers läsförståelse. Denna studie genomfördes genom intervjuer med klasslärare i årskurs 1–3. Studiens resultat visar att lärare använder bilder från olika källor i sin undervisning, men oftast kommer de från läromedel eller internet. Lärarna beskriver att de använder bilder för att förtydliga texters innehåll för att på så sätt stödja elevers läsförståelse. Samtliga deltagande lärare anser att de medvetet använder bilder i undervisningen för att stödja elevernas läsutveckling. Dock använder inte alla deltagande lärare bilder för att förstärka elevers läsförståelse i just ämnet svenska. Även aktuell forskning visar att bilder stödjer elever i deras läsförståelse. Denna undersökning använder sig av det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt.

Svenska

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Anderson, Caroline, and Erika Andersson. "Högläsning som pedagogiskt redskap : Fem lärares tankar och erfarenheter." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK. Läs- och skrivutveckling, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-17689.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie var att undersöka några lärares uppfattningar och erfarenheter av högläsning för eleverna, som pedagogiskt redskap. De frågeställningar vi utgick från var följande: I vilka sammanhang används högläsning? Vilka texter används för högläsning? Bearbetas gemensamma textupplevelser utifrån högläsning i syfte att utveckla läsförståelse och i sådana fall hur? Vi har använt en kvalitativ metod, där vi genomfört både observationer och intervjuer. Kvalitativ metod valdes eftersom vi ville studera och intervjua varje lärare utifrån sin miljö. Vi valde att använda oss av både observation och intervju eftersom vi ville skapa oss en fördjupad förståelse av hur lärarna arbetar med högläsning. Vi har i studien utgått från en sociokulturell teori som innebär att lärande sker i samspel med andra och att varje individs lärande är beroende av det sammanhang som han eller hon ingår i. Resultatet visar att samtliga deltagande lärare ser högläsningen som en stund för avkoppling, där eleverna får möjlighet att koppla av mellan de övriga skolaktiviteterna. Samtliga lärare menade att högläsningsstunden har ett pedagogiskt värde, där elevernas läsförståelse och läsintresse kan utvecklas. Samtidigt visar resultatet att de texter som läraren läst högt för eleverna sällan bearbetas och att tiden för högläsningen är knapp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Ester, Andrae, and Caroline Wenström. "Fonologisk medvetenhet som redskap för läsinlärning : Didaktiska implikationer och lärares kunskaper." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-39186.

Full text

Abstract:

Fonologisk medvetenhet är grundläggande för avkodning och därmed för läsinlärning. Lärare behöver kunskaper inom fonologisk medvetenhet samt hur undervisning ska utformas för att främja elevers fonologiska medvetenhet. Syftet med litteraturstudien är att bidra med kunskap om utformandet av undervisning i fonologisk medvetenhet som syftar till att stötta elever i årskurs F-3 som uppvisar lässvårigheter. Följande frågeställningar formulerades efter syftet: Vilka kunskaper behöver svenskläraren för att bedriva en undervisning i fonologisk medvetenhet som stöttar de elever som uppvisar lässvårigheter? Hur bör svensklärare utforma undervisning i fonologisk medvetenhet för att stötta elever med deras läsförmåga? Studien är en litteraturstudie, alltså har vetenskapliga publikationer bearbetats och analyserats. Materialet som analyserats består främst av vetenskapliga artiklar varav både nationell och internationell forskning. Materialet inkluderades efter satta inklusionskriterier. Utöver att vara vetenskapliga skulle materialet bland annat svara mot frågeställningarna samt behandla didaktiska implikationer. Materialet analyserades med stöd av färgkodning av kategorier relevanta för frågeställningarna vilka synliggjorde teman. Resultatet och dess rubriker är strukturerat efter dessa teman. Studien antar ett sociokulturellt perspektiv men innefattar studier med olika teoretiska utgångspunkter och metoder. Litteraturstudiens resultat belyser att svenskläraren behöver goda kunskaper i fonologisk medvetenhet och viktiga begrepp inom området. Vidare kan dessa kunskaper omsättas i praktiken för att stötta elevers läsförmåga. Undervisningen bör vara systematisk, behandla en till två förmågor samtidigt och genomföras i mindre grupper för att elever ska dra störst nytta av undervisningen. Slutsatsen av resultatet är att lärares kunskaper i kombination med didaktiska kunskaper samt en undervisning som är systematisk och målmedveten gynnar alla elevers läsinlärning oavsett lässvårigheter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Weberg, Olof. "Skönlitteratur som ett pedagogiskt redskap i historieundervisningen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34143.

Full text

Abstract:

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur skönlitteratur kan användas som ett pedagogiskt redskap i ämnet historia på gymnasiet. Jag har utgått från svenskämnet för att sedan applicera deras metoder och teorier på historia. Genom det har jag kunnat lyfta fram väsentliga och användbara pedagogiska redskap. Därefter har jag använt mig av dessa redskap på två skönlitterära böcker för att för att mer konkret visa hur en lärare i historia kan använda sig av skönlitteratur i sin undervisning. Huvuddelen av min litteratur har handlat om olika didaktiska metoder hur lärare kan använda sig av skönlitteratur i svenska. Kursplanerna har också utgjort ett viktigt underlag för min uppsats. Dessutom har jag intervjuat Eva Queckfeldt, docent i historia vid Lunds universitet som är stark förespråkare av skönlitteratur i undervisningen. Jag har i min undersökning kommit fram till att ett etablerat samarbete mellan historie- och svensklärare är av stor vikt. De senare kan ge tips och dela med sig av sina erfarenheter. Samtidigt är skönlitteratur ett bra komplement till läroboken om eleven vill utnyttja det genealogiska perspektivet, vilket innebär att eleven utgår ifrån sig själv och letar sig tillbaka i tiden för att få svar på egna frågor rörande sin samtid. Det är också viktigt att som lärare hela tiden vara medveten om var eleverna befinner sig i sin läsning. Genom enkla redskap som läsloggen kan lärarna följa eleverna och få en inblick hur de resonerar. Ett bra sätt att arbeta med skönlitteratur är genom diskussioner. Eleverna får möjligheter att ventilera sina åsikter, samtidigt som de lär sig av varandra. En annan slutsats är att användningen av skönlitteratur i historieundervisningen beror också mycket på tid, intresse och ekonomi.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Waller, Jennie. "Historia är bäst på bio : Lärares syn på spelfilm som pedagogiskt redskap." Thesis, Linköpings universitet, Enheten för historia, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-78238.

Full text

Abstract:

This essay investigates how teacher sees and uses mainstream movies as a teaching method. The main question approached is: How does teachers use feature films as a teaching method? Which movies are used and how does their working methods surrounding the movies look like? The purpose of the essay is to make the reader reflect over what influence mainstream media has over the historic knowledge of the students and how teachers use that for educational purposes. The business around historical film has grown over the years and is now a million dollar industry. The conclusion is that teachers mostly use feature films to provoke emotional reactions from the students. The teachers are aware of the insufficiencies in historical movies but sometimes use that for their advantage. The biggest concern is not the historical viewpoint movies tend to have, it’s the technical problems and how the movies tend to take a long time to process. The movies are long and they have to give student time to discuss and talk about the film after the movie ends. The essay is built on six teacher’s viewpoint on historical films and teaching and also theory’s about what influence these films has on student’s historical memory. It also investigates what the Swedish teaching plans says in the matter of using popular culture in an educational purpose.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Sjöstedt, Ivarsson Emma, and Janet Dahlgren. "Datorn som redskap vid läs- och skrivundervisning : En intervjustudie ur lärares perspektiv." Thesis, Högskolan Kristianstad, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10311.

Full text

Abstract:

Uppsatsens syfte är att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka lärares uppfattning kring datorn som redskap vid läs- och skrivundervisning. Det empiriska underlaget utgörs av intervjusvar av sex verksamma lärare med inriktning mot grundskolan. Litteraturdelen behandlar teorier om läs- och skrivinlärning samt hur undervisningen kring denna verksamhet kan ta hjälp av datorn i undervisningen. Tragetons forskning är en av utgångspunkterna i denna studie eftersom han med sitt forskningsprojekt ”Att skriva sig till läsning” har sett datorn som ett positivt redskap vid läs- och skrivundervisningen. Det insamlade materialet har kategoriserats i en resultat- och analysdel där informanternas tankar och uppfattningar har lyfts fram från intervjuerna. I denna resultat- och analysdel framkommer det att man, som lärare, inte kan utesluta varken datorn eller pennan. Datorn behövs, eftersom den kommer att bli en självklar del av elevernas senare vardag. Pennan behövs, eftersom datorerna fortfarande inte är så pass utvecklade att man kan lita på dem fullt ut. Det har även framkommit att lärarna uppfattar att den bristande tillgången av datorer gör att den inte används så frekvent som lärarna skulle vilja. Tidsbristen och otillräcklig kunskap är andra faktorer som gör att lärarna har svårt att integrera datorn i undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Dahlgren, Janet, and Ivarsson Emma Sjöstedt. "Datorn som redskap vid läs- och skrivundervisning : En intervjustudie ur lärares perspektiv." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10311.

Full text

Abstract:

Uppsatsens syfte är att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka lärares uppfattning kring datorn som redskap vid läs- och skrivundervisning. Det empiriska underlaget utgörs av intervjusvar av sex verksamma lärare med inriktning mot grundskolan. Litteraturdelen behandlar teorier om läs- och skrivinlärning samt hur undervisningen kring denna verksamhet kan ta hjälp av datorn i undervisningen. Tragetons forskning är en av utgångspunkterna i denna studie eftersom han med sitt forskningsprojekt ”Att skriva sig till läsning” har sett datorn som ett positivt redskap vid läs- och skrivundervisningen. Det insamlade materialet har kategoriserats i en resultat- och analysdel där informanternas tankar och uppfattningar har lyfts fram från intervjuerna. I denna resultat- och analysdel framkommer det att man, som lärare, inte kan utesluta varken datorn eller pennan. Datorn behövs, eftersom den kommer att bli en självklar del av elevernas senare vardag. Pennan behövs, eftersom datorerna fortfarande inte är så pass utvecklade att man kan lita på dem fullt ut. Det har även framkommit att lärarna uppfattar att den bristande tillgången av datorer gör att den inte används så frekvent som lärarna skulle vilja. Tidsbristen och otillräcklig kunskap är andra faktorer som gör att lärarna har svårt att integrera datorn i undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Nicolini, Sofia. "Läsförståelsestrategier: Redskap för läraren, verktyg för eleven : En studie om nio lärares inställning till olika typer av läsförståelsestrategier i undervisningen för förskoleklass till årskurs 3." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30773.

Full text

Abstract:

· Denna undersökning behandlar lärares inställning till och användning av läsförståelsestrategier i undervisningen. För att elever ska utveckla sin läsförmåga räcker det inte att endast läsa mycket. Eleverna behöver också en explicit undervisning i lässtrategier. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv är syftet att undersöka lärares inställning till olika typer av läsförståelsestrategier och deras mål med användningen av dessa i undervisningen för förskoleklass till årskurs 3. För att besvara undersökningens syfte används följande frågeställningar: · Vilka olika typer av läsförståelsestrategier används av tillfrågade lärarna och i vilket syfte? · Vad har lärarna sett i praktiken att läsförståelsestrategier kan bidra med för att utveckla elevers läsförståelse? · Vilken roll anser de tillfrågade lärarna att de har under textsamtal och i relation till undervisning av läsförståelsestrategier? Material för undersökningen består av kvalitativa intervjuer av nio lärare verksamma i förskoleklass till årskurs 3. Resultatet visar att de intervjuade lärarna ser läsförståelsestrategier dels som redskap för läraren för att kunna ge eleverna en explicit undervisning i läsförståelse och dels som verktyg till eleverna för att de genom användning av strategierna ska kunna skapa en förståelse av texten på flera olika plan.
This study deals with teachers' attitude to reading comprehension strategies and its use in teaching. It is not enough to read a lot for students to develop their reading skills. Students also need explicit instruction in reading comprehension strategies. From a social- constructivist perspective, the aim is to explore teachers' attitudes to different types of reading comprehension strategies and their goal of using these in teaching for preschool to grade 3. In order to answer the aim of this study following questions is being used: What kinds of reading comprehension strategies do the surveyed teachers use and for what purpose? What have teachers seen in practice that reading comprehension strategies can contribute with in order to develop students reading comprehension? What role considers the surveyed teachers that they have during text talks and in relation to the teaching of reading comprehension strategies? Materials for the study consists of qualitative interviews with nine teachers working in preschool up to third grade. The results show that the interviewed teachers see reading comprehension strategies as implements for the teacher to be able to give students an explicit instruction in reading comprehension and as tools for the students to be able to create an understanding of text on several different levels.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Wikman, Emelie, and Maria Bornerheim. "Smartboard som medierande redskap i grundsärskolan : Några lärares arbete med Smartboard i helklassundervisning." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-130363.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Fridborg, Esther, and Sara Martinsson. "Musik i klassrummet : Språkutvecklande redskap som lärare kan använda i svenskundervisningen." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-39343.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Lindquist, Olle, and Anton Östebo. "Medierande redskap i EU-undervisningen på gymnasiet : En innehållsanalys av lärares undervisningsmaterial om EU." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176970.

Full text

Abstract:

The study examines the various tools and resources that are used by social studies teachers when teaching about the EU on an upper-secondary school level. The paper is based on the sociocultural theory on learning and tries to determine what abilities are developed in each material. In total, qualitative content analysis were done on 26 teaching materials. Four social studies teachers, working at four different schools have shared their teaching material with the study. The shared teaching material makes up the data for this study. The result of the study is compared with the result of previous research that has also been linked with the subject. All teaching material shared with the study about the EU have been in digital format, centered around a classroom and lesson plan where the computer plays a leading role. The teaching material used is mainly produced by the teachers themselves, with about a quarter of the teaching material obtained from external sources. The study finds that PowerPoint is the most frequently used resource, which is often used to introduce the student to the subject and mainly aims to develop the student’s conceptual ability. In teaching about the EU, there has been a large focus on developing the student’s conceptual-, analytical- and communicative ability. The result of the study shows that the development of these three abilities often take place in connection with each other and are to a certain extent dependent on each other. Conceptual ability is the most frequently developed and trialed ability in the teaching material shared with the study. The study finds that role-playing is a popular tool among most of the participating teachers of this study. The result show that almost all abilities are developed with the help of role-playing exercises, while at the same time it increased the possibility for communication between the students and for collective learning, which is in line with the sociocultural theory on learning. Like role-playing exercises, most of the analyzed teaching materials are rooted in or inspired by reality, which the sociocultural theory on learning highlights as an important aspect. The development of the procedural ability and metacognitive ability is found to a lesser extent in the teaching material, which indicates the possibility for teachers to let students seek information on their own and work more with feedback.
I studien undersöks de olika redskap och resurser som samhällskunskapslärare använder sig för att undervisa om EU på gymnasienivå. Uppsatsen bygger på den sociokulturella teorin för lärande och undersöker vilka förmågor som utvecklas i respektive redskap och resurs. Totalt gjordes kvalitativa innehållsanalyser på 26 undervisningsmaterial. Vi som skriver uppsatsen har fått ta del av undervisningsmaterialet från fyra olika samhällskunskapslärare, yrkesverksamma på fyra olika skolor. Materialet som uppsatsen har fått ta del av är direkt hämtad från lärarnas egen undervisning och kursupplägg för diverse kurser inom samhällskunskap. Resultatet av studien jämfördes med resultatet från tidigare forskning som kopplas till ämnet. Allt undervisningsmaterial som tilldelats om EU utgår ifrån digitala resurser, med ett lektionsupplägg där datorn har spelat en central roll. Undervisningsmaterialet som används är främst framtaget av lärarna själva, med ungefär en fjärdedel som hämtas från externa källor. Studien finner att PowerPoint är den mest frekvent använda resursen, som ofta används vid introduktionsfasen av arbetsområdet för att utveckla begreppsförmågan. Undervisningen om EU har ett stort fokus på att begrepps-, analys- och den kommunikativa förmågan utvecklas och prövas. Resultatet för studien visar att utvecklandet av de tre förmågorna ofta sker i samband med varandra och är till en viss utsträckning beroende av varandra. Begreppsförmågan är den vanligaste förmågan att utveckla eller pröva genom undervisningsmaterialet. Studien finner att rollspel är ett populärt redskap hos de flesta av lärarna som deltagit i studien. Resultatet visar att nästan alla förmågorna utvecklas med hjälp av rollspelen samtidigt som det ökar möjligheten för kommunikation mellan eleverna och kollektivt lärande, i linje med det sociokulturella perspektivet på lärande. Likt rollspelen, är flertalet av de analyserade undervisningsmaterialen förankrade i eller inspirerade av verkligheten, vilket den sociokulturella teorin om lärande lyfter som en viktig aspekt. Utvecklandet av procedurförmågan och den metakognitiva förmågan återfinns i mindre utsträckning i undervisningsmaterialet, vilket visar möjlighet till förbättring för lärare att låta eleverna söka information på egen hand och arbeta mer med återkoppling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

hagman, johanna. "Strukturer och Redskap : En studie av fyra lärares syn på arbetet med elevers läsförståelse." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-61327.

Full text

Abstract:

The aim of the present study is to examine four teachers’ experience of pupils’ reading comprehension, with special focus on their perceptions of reading comprehension, their experience of pupils’ changed attitudes to reading in the last ten years, and the reading strategies the teachers use in their teaching The result shows that the teachers have a relatively unanimous view of what reading comprehension means, but they use different reading strategies and they have differing experiences of pupils’ attitudes to reading. The pupils’ decreasing motivation to read means that they need more guidance today than before. The teachers give the pupils a chance to develop their reading ability by revealing different reading strategies, but the lack of motivation in the pupils is an obstacle to their development.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Johannesson, Kajsa, and Margaretha Åkesson. "Examensarbete 10 poäng Skönlitteratur som redskap för att fördjupa historiemedvetande." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36147.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka skönlitteraturens ställning i historieundervisningen. Vi har även undersökt i vilket ändamål lärarna arbetar med skönlitteratur i historieundervisningen och om deras arbetssätt med skönlitteratur kan bidra till att fördjupa historiemedvetande. Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma lärare i årskurserna 4 till 6. Vårt huvudresultat, i vår undersökning, är att lärarnas arbete med skönlitteratur delvis kan bidra till fördjupat historiemedvetande i historieundervisningen.
The purpose of this study is to survey the position of fiction literature within history education. We have also surveyed the purpose of the teachers work with fiction literature in history education and if their way of working can provide a deepened historical consciousness. Our survey is built by qualative interviews with five teachers in class years four to six. Our result is that teachers' work with fiction literature can partly provide a deepened historical consciousness.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Mokre, Karlsson Darya, and Maria Särbäck. "Smartboard och lärande - Fyra lärares reflektioner kring smartboardanvändande i klassrummet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29750.

Full text

Abstract:

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka hur lärare ser på smartboard och lärande. Då smartboard är ett tekniskt redskap som finns i många klassrum anser vi att det är relevant för vår yrkesroll att känna till dess pedagogiska fördelar och nackdelar. Vår intention har varit att undersöka i vilken grad lärare är medvetna om och reflekterar över de pedagogiska konsekvenserna av att använda sig av ett tekniskt redskap i undervisningen. Vi har använt oss av läroplanen, relevant forskning som gjorts om smartboardanvändande i undervisning och några relevanta lärteorier till hjälp för att förstå hur ett tekniskt redskap som smartboard skulle kunna leda till pedagogiska konsekvenser samt vilka dessa i så fall skulle kunna vara. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som metod och vi har intervjuat fyra lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att lärarna har en positiv inställning till smartboard och att de inte kan se några nackdelar, förutom teknikkrångel och det faktum att de har för lite tid till att utforska den. De ser smartboard som ett effektiviserande redskap som sparar tid och de anser att den fångar elevernas intresse och ger en djupare förståelse för innehållet. Vår slutsats är att smartboard endast i undantagsfall enbart betraktas som ett tekniskt redskap, de flesta lärare vi har intervjuat uppvisar stor medvetenhet om de pedagogiska konsekvenserna av smartboardanvändandet. Vidare kan vi se att smartboard är ett outnyttjat redskap då lärarna inte får tillräckligt med tid till att lära sig funktionerna och materialet som hör till. Smartboard finns i många klassrum men används tyvärr inte sin fulla kapacitet. Vi anser att detta bör forskas vidare på då det faktiskt är ett problem för lärarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Näslund, Emilia. "Lärares undervisning av metoder för additionsberäkning med tiotalsövergång : Fem ideologier som redskap för att undersöka lärares undervisning i metoder för beräkning." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35968.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete är att belysa hur lärare undervisar elever i att genomföra additionsberäkningar med tiotalsövergång. Inom matematik finns det flera olika metoder för hur en beräkning kan genomföras. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med fem grundskolelärare på tre skolor. Arbetet har sin grund i forskning som både förespråkar undervisning i form av att eleverna härmar läraren samtidigt som det finns forskning som menar att det inte ger någon djupare förståelse för vad som sker. Lärarna som intervjuats har kategoriserats utifrån arbetets teoretiska ansats. Flera slutsatser har gjorts, samtliga lärare i arbetet använder olika undervisningsmetoder. Den andra slutsatsen är att lärare måste ha god kännedom om sina elevers nuvarande kunskaper. En tredje slutsats är att en undervisningsmetod inte motsäger en annan. Den sista slutsatsen är att valet av undervisningsmetoden kan variera från elev till elev.

Matematikdidaktik

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Boije, Josefine. "Digitalisering i svenskundervisning i gymnasieskolan : En studie om lärares användande av digitala redskap i svenskundervisningen." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-55271.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur svensklärare i gymnasieskolan arbetar med digitalisering i sin undervisning och vilka verktyg och metoder som används. Därtill redovisas vilka möjligheter respektive nackdelar som de ser med att använda digitala verktyg i undervisningen. Vidare utgår uppsatsen från ett sociokulturellt perspektiv. För att uppfylla sitt syfte utgår studien från hur svensklärare använder digitala verktyg i sin undervisning samt om attityder och erfarenhet påverkar användningen av digitala verktyg i undervisningen. Som metod för datainsamlingen har semistruktruerade kvalitativa intervjuer använts. Fyra stycken svensklärare intervjuades i åldrarna 30 – 60 vilka är aktiva inom samma gymnasieskola. Resultaten visar att digitalmedvetenhet bland informanterna varierar där de yngre generationen i regel är mer medvetna än den äldre generationen. Den äldre informanten säger sig själv vara relativt digitalt omedveten och upplever att detta beror på generationsskillnad, kunskap och intresse. Detta får till följd att digitalisering inte är en faktor läraren planerar sina lektioner utefter. De yngre informanterna i sin tur, särskilt de med mer yrkeserfarenhet, har en hög grad av digital medvetenhet. Detta visar sig genom att de kontinuerligt skaffar sig digital kunskap på egen hand, provar nya metoder och försöker hela tiden att utvecklas och bli bättre. Intressant är dock att den yngsta informanten med minst yrkeserfarenhet har god digitalmedvetenhet men saknar intresse, kunskap och tid för att integrera digitalisering i sin undervisning. Gemensamt för de intervjuade lärarna är att de upplever digitalisering är svårt och utmanande och att ingen av dem har haft mycket, om någon, utbildning inom digitalkunskap när de studerade vid lärarprogrammet.
The purpose of this study is to investigate how teacher in Sweden work with digitization in their teaching and what tools and methods are used. In addition, the opportunities and challenges the teachers perceive to use digital tools in the teaching are reported. The study parts from a sociocultural theory. To fulfill its purpose the study is based on how teachers in the Swedish subject work to achieve a digital education and how attitudes affect to integrate digital tools. For the data collecting process semistructured qualitative interviews have been used as method. Four Swedish teachers were interviewed in the ages between 30 and 60 who are active in the upper secondary school. The results show that digital awareness among the teachers varies. The younger generation is usually more aware than the older generation. The older teacher declares herself as being quite digitally unconscious and finds that it depends on generational difference, knowledge and interest. As a result her teaching is not based on digital awareness. The younger teachers, in particular those with more professional experience, have a high degree of digital awareness. This shows in continually acquiring digital knowledge on their own, trying new methods and constantly trying to develop the digital education. The youngest teacher with least professional experience has good digital awareness but not the interest, knowledge and time to integrate digitalization into her teaching. All the interviewed teachers have in common that they find the work towards a digital teaching challenging and that none of them had much, if any, education in digital studies in their university studies.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Landell, Ulrika. "Relationen som redskap för lärande : En studie av gymnasielärares syn på relationen till eleverna." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-63849.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att undersöka gymnasielärares uppfattningar om vikten av fungerande relationer mellan lärare och elever. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativ metod där åtta gymnasielärare på estetiska programmet intervjuades. Resultatet pekar på att lärare anser att relationen till elever är viktig på gymnasienivå. De lägger stor vikt vid goda relationer till elever och arbetar med att skapa dessa. I studien framkommer att lärare ser på och använder relationer som ett redskap, som en del i arbetet att skapa goda förutsättningar för undervisning och lärande. Det framkommer också att lärarna upplever det som viktigt och att de brottas med att dra gränserna för relationen till elever och att det finns en osäkerhet kring vilket ansvar läraren respektive eleven har för relationen. Lärarna beskriver att deras syn på relationen mellan lärare och elev framförallt har utvecklats genom mötet med skolverkligheten där erfarenheter de gjort format synen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Casspe, Nyman Helena, and Martina Thomsen. "Lärares undervisning om den grafritande räknaren och elevernas faktiska användning." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31816.

Full text

Abstract:

Syftet med undersökningen var att undersöka hur lärare undervisar i den grafritande räknarens funktioner och hur eleverna faktiskt använder den. Detta har undersökts genom att låta lärare och deras elever besvara enkätformulär. Resultatet visar att eleverna använder räknaren som deras lärare instruerar dem att göra. Lärarens attityd till räknaren påverkar också eleverna att använda den på det sätt som läraren antyder att den borde användas. Denna undersökning knyter samman den tidigare forskning som gjorts kring, å ena sidan, hur räknaren används av eleverna och, å andra sidan, hur lärare undervisar om dess funktioner. Arbetet vilar på den sociokulturella teorin om medierande redskap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Molander, Elisabet. "Diagnostisering som ett redskap : en undersökning av lärares och föräldrars reflektioner kring nyttan av en diagnos." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-155871.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare och föräldrar ser på nyttan av elevens diagnos utifrån dess intentioner. Studien syftar alltså till att se hur lärare och föräldrar anser att arbetet har fungerat för eleven efter diagnostiseringen. Som metod har jag valt öppna intervjuer, sex intervjuer med lärare och sex intervjuer med föräldrar. Intervjuerna har genomförts som samtal snarare än regelrätta intervjuer. Resultatet visar att av de intervjuade lärarna anser fyra av sex att elevens diagnos kan utgöra ett redskap i det fortsatta arbetet kring eleven, speciellt genom att den ökar förståelsen för elevens svårigheter. Två lärare anser däremot att diagnosen inte utgör någon större skillnad, eller t.o.m. ingen alls, i det fortsatta arbetet. Föräldrarna är däremot eniga om att diagnosen kan vara till nytta i flera sammanhang. De anser att den bidrar till att de får en ökad förståelse för barnet, att den kan utgöra ett redskap för att få skolan att ta dem och barnet på större allvar, samt att den kan bidra till att barnet får mer stöd i skolan. Utifrån detta resultat för jag sedan en diskussion, dels utifrån det som anses vara diagnosens intentioner och dels kring vad tidigare forskning säger om de synpunkter och reflektioner som framkommit i studien.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Pilemyr, Jeniffer, and Jeanette Svensson. "Musik som pedagogiskt redskap - fyra lärare ger sin syn på musik i skolan." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3560.

Full text

Abstract:

Musik är en del av människans vardag. Syftet med vår undersökning är att undersöka vilken syn fyra pedagoger har på musikämnet samt hur de arbetar med musik i sin undervisning. I vårt arbete har vi använt oss av forskning och annan litteratur inom ämnet. Vår undersökning är kvalitativ och innehåller observationer och intervjuer. De intervjuade pedagogerna anser att musik är en viktig del av skolans verksamhet. Arbetet med musik sker både som enskilt ämne samt i samverkan med övrig undervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Mehmedovic, Mirzeta, and Anna Rosdahl. "Den grafritande räknaren - en fallstudie om lärares syften och elevers användning." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34801.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka hur den grafritande räknaren används i undervisningen av Matematik C på gymnasiet, samt hur det didaktiska kontraktet efterföljs av lärare och elever då grafritande räknare används. Undersökningen är gjord genom att observera ett antal lektioner i Matematik C och sedan intervjua de undervisande lärarna efteråt. Resultaten pekar mot att den grafritande räknaren främst användes som ett räkne/ritredskap i enlighet med lärarnas syften. Det didaktiska kontraktet visade sig till större delen efterföljas, då elevernas användande motsvarade lärarnas syften och intentioner. Slutsatsen är att eleverna använde den grafritande räknaren i den mån deras lärare uppmanade dem till, vilket var att de skulle spara tid, kontrollera sina uträkningar och kunna visualisera abstrakta begrepp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Sellgren, Annika, and Victoria Selin. "Kartläggning av elevers läsutveckling i år 1 - 3 : Hur några lärare kartlägger." Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1371.

Full text

Abstract:

Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka om lärare kartlägger elevers läsutveckling, vilka redskap de använder sig av och hur de använder sig av kartläggningsresultatet.

Undersökníngen är baserad på kvalitativa intervjuer med 10 verksammma lärare på lika många skolor.

I undersökningen har det kommit fram att kartläggning av elevers läsutveckling ser mycket olika ut mellan de olika lärarna. De flesta av de intervjuade lärarna anser att det är viktigt med att kartlägga sina elever men att det är svårt att veta vilka redskap man ska använda sig av.Redskapen som lärarna använder sig av består både av läsutvecklingsscheman och olika tester och diagnoser. Hur man använder sig av resultatet ser mycket olika ut, vissa avvaktar med att sätta in extra stöd medan några intensivtränar redan i skolår 1. Många av de intervjuade lärarna framförde att det saknades tid för att hinna med kartläggningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Arpad-Ervin, Nagy, and Mhand Khalil. "Lärarnas och elevernas syn på användningen av moderna smarta verktyg som redskap i teknikorienterade kurser." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35643.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka dels elevers och lärares åsikter om hur smarta moderna verktyg som mobiltelefon, läsplatta, bärbar dator och applikationer kan bidra i pedagogiskt arbete, dels hur dessa kan användas som pedagogiska redskap i teknikundervisningen. I arbetet tittar vi på dessa redskap ur systemperspektiv för att kunna se fördelarna och för att kunna upptäcka eventuella hinder som associeras med dess tillämpning i skolan. Systemperspektivet knyter ihop läraren med elev, elevgrupper, smarta enheter, applikationer och lärandemiljön via kommunikation. I teoridelen tar vi upp socioekonomiska aspekterna kopplade till systemperspektivet. Meningen med att kombinera de socioekonomiska faktorerna med systemperspektivet är att få en övergripande bild av hur smarta moderna verktyg påverkar pedagogiskt arbete.I resultatdelen eftersträvar vi att visa hur dessa smarta verktyg kan vara ett effektiv pedagogiskt redskap som kan underlätta lärarens arbete och stimulera elevernas intresse för lärandet. I samband smarta verktyg titta vi på olika applikationer och deras tillämpning i lärandemiljön. Dessa applikationer kan vara sociala medier, allmänna applikationer som ordbehandlare, administrativa verktyg och specifika applikationer inom teknikområdet kopplade till ämnet teknik. Vi kommer även att undersöka hinder och motstånd från användarens sida i samband med användningen av dessa redskap. Studien visar att smarta verktyg troligen har mest positiva effekter i lärandemiljön om användaren uppfyller vissa villkor där bland annat upplevelsen av trygghet i smarta verktyg. De flesta lärare med positiv inställning till dessa verktyg påstår att eleverna lär sig lättare, förbättrar deras självkritiska tänkande, utvecklar språket och utvidgar lärandemiljön till utanför skolans gränser. Elevernas inställning överensstämmer i stort sätt med lärarnas enligt undersökningen. Undersökningen visar att de flesta lärare inte utnyttjar möjligheterna med smarta verktyg i pedagogiskt arbete. Orsaken till detta kan vara att det saknas utbildning i användningen av smarta verktyg viket leder till känslan av otrygghet. Användningen av dessa verktyg i undervisningen till annat syfte som har ingenting att göra med pågående pedagogiskt arbete kan leda till försämrat lärandemiljö. Tidigare forskning och studier visar resultat som slutsatserna vi kom fram till i denna studie.Studien är baserad på kvalitativa intervjudata för att erhålla en djupare förståelse angående elevernas och lärarnas synpunkter om dessa smarta verktyg. Intervjun innefattar lärare och elever från högstadiet och gymnasieskolan.
The purpose of this work is to study both students and teachers views on how modern smart tools can help in educational work, and how these can be used as educational tools in technical subjects. We are looking at these tools from a system perspective to see the benefits and to detect possible obstacles associated with its implementation/use in schools. In the theoretical part we discuss socio-economic aspects linked to the system perspective. The purpose of combining socio-economic factors with the system perspective is to obtain an overall picture of how smart modern tools affect educational work.In the results section we aim to show how these smart units can be an effective educational tool that can facilitate the work of teachers and stimulate students' interest in learning. We will examine also the obstacles and resistance by the users in connection with the use of these tools. Result analysis shows that smart tools probably have the most positive impact on learning environment. Most teachers with a positive attitude to these tools claim that students learn easier, improves their self-critical thinking, develop language and extends the learning environment beyond the school boundaries. Most teachers do not use the potential of smart tools in educational work. The reason may be the lack of training.The study is based on qualitative interview data acquisition to understand students ' and teachers' view more deeply on these smart tools. The interview includes teachers and students from ground school and college.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Johnsson, Marianne, and Malin Karlsson. "LÄXOR Ett arbete värt sitt resultat? En studie över några lärares syn på läxor som pedagogiskt redskap." Thesis, Linköping University, Department of Thematic Studies, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2866.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att studera några lärares syn på läxors funktion och paktiska tillämpning. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie och på kvalitativa intervjuer med sju lärare i årskurs 1-3.

De frågeställningar som ligger till grund för uppsatsen är: vad anser ett urval av lärare att läxor ska ha för funktion, hur utformar dessa lärare läxor och hur menar dessa lärare att läxor ger effekt?

Resultaten som framkommit i undersökningen visar att läxor ingår som en naturlig del av undervisningen hos de lärare vi intervjuat. Läxorna förekommer med varierat syfte och med skillnad i dessas utformning. De argument som framförs är att läxor kan leda till en fungerande föräldrasamverkan, utökad tid till skolarbetet, eleverna lär sig att ta ansvar för sitt skolarbete och de tränas inför större mängd läxor i högre årskurser. Den mest frekventa läxan består av lästräning där syftet är att eleverna tränar upp sin läshastighet. Lärarna ser uppgiften att hjälpa eleverna att bli"läsare"både i och utanför skolan som mycket betydelsefull under skolåren 1-3.

Läxors effekt beskrivs av lärarna som väl synlig inom de ämnesområden där dessa förekommer. Den största effekten kan enligt lärarna ses i elevernas läsutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Lundin, Linda. "Hypotetiska utvecklingsbanor i matematik : En litteraturstudie om hur forskning om hypotetiska utvecklingsbanor kan vara ett redskap i lärares planering och undervisning." Thesis, Linköpings universitet, Matematik och tillämpad matematik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-134042.

Full text

Abstract:

Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur matematiklärare kan använda forskningsresultat om hypotetiska utvecklingsbanor som ett redskap i sin planering och undervisning. Hypotetiska utvecklingsbanor är ett begrepp som beskriver en möjlig utveckling av elevers konceptuella förståelse i matematik genom ett antal aktiviteter eller uppgifter. Resultatet från studien är att forskningsresultat utifrån hypotetiska utvecklingsbanor kan vägleda lärares planering och undervisning i matematik på flera sätt. Lärare kan använda forskning om hypotetiska utvecklingsbanor för att se vilka svårigheter elever kan ha inom det matematiska området och som en hjälp för att använda formativ bedömning i sin undervisning. Forskningsresultat om hypotetiska utvecklingsbanor kan hjälpa lärare att översätta mål och innehåll i läroplanen till aktiviteter och lektionsinnehåll och knyta samman olika begrepp och delar av det matematiska innehållet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Ekström, Christine, and Åsa Gunnarsson. "Formativ bedömning i praktiken : Lärares formativa arbete med elever i läs- och skrivsvårigheter." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-180184.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Hellborg, Åsa, and Emmelie Ödlund. "Introduktion av skrivuppgifter i år 3 : En fallstudie av två lärares sätt att arbeta med instruktioner." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-56440.

Full text

Abstract:

This is a case study that seeks to investigate how two teachers in grade 3 work with instructions to a written assignment in Swedish. The study is grounded in a sociocultural perspective on learning, and is based on observations in a classroom setting. The results show that the two teachers use different forms of mediating tools in their instructions. It was also found that the teachers use different speech acts in the instructions and that the instructions vary depending on which speech acts are included. Neither of the teachers made any adjustments to the collective instructions, instead they made individual adaptations outside the general instruction.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Hallqvist, Rikard, and Joakim Persson. "Du får inte högre betyg bara för att du kan gå på händer : Om hur lärare i idrott och hälsa ser på redskapsgymnastik." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9124.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete består av en kvalitativ intervjustudie där fem lärare i idrott och hälsa i årskurs 7-9 har deltagit. Studiens syfte är att undersöka hur lärarna förhåller sig till redskapsgymnastik i ämnet idrott och hälsa. Det innebär hur lärarna väljer att använda redskap i undervisningen och i vilket syfte det görs. Det undersöks också hur lärarna uppfattar att de bedömer eleverna inom aktiviteten redskapsgymnastik. I examensarbetet finns det också en historisk tillbakablick i såväl läroplaner som gymnastikens historia. Detta då gymnastiken varit dominerande i skolundervisningen men som under de senare decennierna blivit allt mindre förekommande i läroplaner och således kan man anta även i undervisningen. Inspektioner av ämnet idrott och hälsa visar på att bollspel tar upp en väldigt stor del av idrottsundervisningen och samtidigt visar studier på att barn har brister i grundmotoriska rörelser. I den senaste läroplanen, Lgr 11, nämns redskapsgymnastik endast i de lägre skolåren. Resultaten visar att de intervjuade idrottslärarna ser redskapsgymnastik som en självklar aktivitet. De ser inte styrdokumenten som något hinder att använda redskapsgymnastik, utan kan koppla de förmågor som står i styrdokumenten och kan genom dessa motivera valet av aktiviteten. Lärarna uppger att de bedömer elever individuellt och ser till elevernas personliga förutsättningar och utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Szabo, Karin, and Josephine Andersson. ""Att se språket som ett redskap, inte som ett hinder" : - En inblick i lärarnas arbete på en mångkulturell skola." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-9850.

Full text

Abstract:

Vårt syfte med studien var att ta reda på hur lärarna på en mångkulturell skola organiserar och planerar sin undervisning samt hur de själva upplever att de stöttar alla elever. Vi valde att använda en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade fyra lärare på en mångkulturell skola för att få en insyn i deras arbete. Lärarna är elevernas länk ut till verkligheten och för att kunna ta sig in i samhället behövs ett språk. Av vårt resultat framkom att eleverna måste få stöd i båda sina språk för att kunna få ha kvar sin identitet och kultur. Slutsatsen visar också hur påfrestande det är när språket blir ett hinder för inlärning och kommunikation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Svensson, Britt. "Bloggen är en del av barnens verklighet : Lärares och föräldrars syn på bloggar som redskap för läs- och skrivutveckling." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-28459.

Full text

Abstract:

Denna studie har till uppgift att undersöka hur lärare och föräldrar ser på klassbloggen som redskap i den tidiga läs- och skrivinlärningen, i syfte att visa på vilket sätt arbetet med blogg kan bidra till att uppfylla kunskapskraven i Lgr 11. Undersökningen gjordes via webbenkäter. Dessa delades ut till åtta lärare som arbetar med elevaktiva bloggar. Dessutom besvarades enkäter av föräldrarna i tre av dessa klasser. Av studien framgår att enligt lärarna bidrar bloggen till att eleverna uppnår kunskapskraven med avseende på läsande och skrivande på ett lustfyllt sätt. Vidare upplevs det positivt att språkets struktur och nät- etikett kan behandlas i ett verklighetsbaserat sammanhang. Att publicera sina arbeten gör eleverna mer noggranna i sitt arbete eftersom det upplevs som viktigt att bli uppfattad på rätt sätt. Klassbloggen ger eleverna goda möjligheter att utveckla digital kompetens och att använda olika slags texter och skilda medier då de uttrycker sig. Föräldrarna värderar inte bloggen som läsinlärningsverktyg i samma utsträckning som lärarna. Föräldrarna anser däremot att kunskaper om digitala verktyg är positivt för barnen och uppskattar den insyn de får i skolvardagen genom bloggen.
Abstract The purpose of this study was to show how blogs can be used as a method in teaching reading and writing, according to teachers and parents at primary school in Sweden. The aim also was to see how blogs can contribute to implement knowledge standards for reading and writing. The study is based on surveys with eight teachers working with blogs that involve pupils. In addition, surveys were made with parents of three of these classes. The study has shown that working with blogs leads to implement knowledge standards for Swedish of the curriculum for the compulsory school. Teachers in this study find that teaching with blogs makes pupils motivated and that spelling and net-etiquette can be discussed in reality-based context. When student publish their work it makes them more critical as they wish to be understood correctly. Blogs in education give good opportunities for pupils to develop digital competence and to use different kind of texts and media in order to express themselves. Parents do not value blogs as a way to acquire reading knowledge in the same way teachers do. On the other hand, parents find good digital competence positive for their children and they value the insight they get in daily schoolwork.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Fransson, Sofia. "Elevers intressen och åsikter om biologiundervisningen i gymnasieskolan - Ett redskap för kunskapsförmedling från lärare till elev." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70341.

Full text

Abstract:

Denna studie handlar om elevers intresse för naturvetenskapliga ämnen, och då främst biologiämnet. Den svenska läroplanen för gymnasieskolan sägs vila på en demokratisk grund. Denna studie visar att detta inte alltid är fallet. Tidigare studier har visat att det finns en skillnad i intresse för de olika naturvetenskapliga ämnena, beroende på ditt biologiska kön, där kvinnor oftast visade ett större intresse för biologi, och särskilt inom de områden som är kopplade till vård, såsom hälsa, skönhet och medicin, medan män tenderade att ha ett större intresse för kemi, fysik och teknik (Schreiner & Sjøberg 2010; Adolfsson et al. 2011). Denna studie visar ett annat resultat, men detta motbevisar inte tidigare forskning. Nästan alla elever i denna studie uttrycker ett intresse för människokroppen och dess funktioner. Men anledningen till varför, är inte möjligt att klargöra utan vidare undersökning. Som i tidigare studier har denna studie visat att elevernas intressen för ett specifikt ämne ökar deras motivation för att lära sig mer om det. Denna typ av motivation kallas för inre motivation (Deci & Ryan 2000). Ett av de viktigaste resultaten av denna studie är lärarens roll. Denna studie är avsedd att fungera som ett verktyg för kunskapsförmedling för lärare i praktiken. Därför är det viktig kunskap att en lärares inverkan påverkar studenternas motivation att lära sig om ett specifikt ämne. Hur en lärare går till väga för att lära ut ett ämne och lärarens inställning till ämnet eller en del av ett ämne kan så småningom påverka den kunskap eleverna tar med sig.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Genberg, Andrietta, and Rita Wolff. "En studie om kooperativt lärande och elevers språkutveckling i ämnet svenska årskurs 1–3." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-173161.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att ta reda på hur undervisande lärare i årskurs 1–3 beskriver att de tänker och arbetar med kooperativt lärande för att stärka elevers språkutveckling i ämnet svenska. Studien är av kvalitativ karaktär och material har samlats in från nio lärare med hjälp av semistrukturerade intervjuer som metod. Materialet har därefter, med hjälp av det sociokulturella perspektivet, analyserats. Resultatet visar att samtliga lärare kan se att kooperativt lärande stärker elevers språkutveckling, samtidig som det framgår att lärare väljer att använda arbetssättet i olika stor utsträckning. Vidare framgår det att flertalet av lärare som anser att de arbetar med kooperativt lärande – inte gör detta fullt ut.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Vihtari, Jonatan. "This is IT! : Lärares pedagogiska synsätt på användandet av IT-verktyg som medierande redskap i ett en-till-en klassrum." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-87765.

Full text

Abstract:

The use of laptops, interactive whiteboards and the Internet is step-by-step working it’s way into Swedish schools. The aim of this study is to investigate the attitudes of teachers towards using IT-related tools in their teaching. How are the tools given used as mediating tools, what new methods do the teachers find themselves discovering while using these, how do the teachers feel about digital teaching platforms and how do the IT-related tools affect students language progression? These are all questions that this study is meant to answer. Six teachers in a municipality in the north of Sweden were interviewed about how they use IT-related tools. Two worked with kids between ages 12-15 and four of the teachers worked with kids approximately between ages 16- 18. While some teachers were rather keen on using the tools it appeared that some teachers were not all that comfortable with using them. According to the Swedish curriculum, teachers are supposed to be able to guide students in using IT and digital media for several things and therefore it is important that teachers know how to use the tools themselves. According to older studies, the way to improve the use of IT-tools is by prioritizing education in using them. Teaching teachers the methods and making sure they feel safe with the new technology.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Håkansson, Joakim. "Fritidslärarens syn på brädspel som ett verktyg för kunskapsbildning : en kvalitativ studie om lärares perception av brädspel som pedagogiskt redskap." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19359.

Full text

Abstract:

Vygotskijs teorier talade mycket om barns utveckling i leken. Jag har valt att byta ut begreppet “lek” mot “spel”, mer specifikt brädspel, i den kontexten. Med brädspel kan eleverna ta åt sig av teoretiska kunskaper på ett praktiskt sätt. Det är även en nyckel för elever som pratar ett annat modersmål än svenska då språket har en stor vikt i spelet vad gäller kommunikation och att läsa regler. Det är även ett bra verktyg för att kunna lyfta eleverna ur Piagets teorier kring utvecklingsstadier där brädspel ofta tränar spelaren att tänka abstrakt och strategiskt. För att på ett adekvat sätt få svar på min frågeställning kring synen på brädspel som ett verktyg för inlärning, samt hur användandet ser ut, har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod. I det genomförde jag intervjuer med fritidshemslärare i en mindre kommun i Sverige. Resultatet blev att lärare har en bra inställning till brädspelets pedagogiska potential och att det används flitigt i varierande syfte.
Vygotsky's theories spoke a lot about children's development during play activities. I have chosen to replace the term "play" with "games", more specifically board games, in that context. With board games, students can take advantage of theoretical knowledge in a practical way. It is also a key for students who speak a different mother tongue than Swedish, as the language is of great importance in the game in terms of communication and reading the rules. It is also a good tool to be able to elevate students from Piaget's theories of developmental stages where board games often train the player to think abstractly and strategically. Which my respondents agree with and emphasizes that the students should play more board games and the leisure centre should ensure that the opportunity exists for this with varied options of board games. This is to create a varied and meaningful leisure time at the leisure centre. In order to adequately answer my question about the view of board games as a tool for learning, and how it’s used, I have chosen to use a qualitative method. In this, I conducted interviews with leisure-time teachers in a small municipality in Sweden. The result was that teachers have a good outlook on the board game's pedagogical potential and that it is widely used for various purposes.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Kristoffersson, Lars. "Åtgärdsprogram ur ett lärarperspektiv. Är åtgärdsprogrammet ett pedagogiskt redskap för lärarna eller ett hjälpmedel och stöd åt eleverna?" Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27012.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Olofsson, Anette. "Lärares läsförståelseundervisning och stöttning till elever med lässvårigheter : Undersökning om hur svensklärare i årskurs 4–6 beskriver sin undervisning och stöttning i läsförståelse." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-31149.

Full text

Abstract:

Svenskämnet syftar bland annat till att utveckla elevers förmåga att använda språket för att tänka, kommunicera och för att lära. Läsförståelsen hos svenska elever ligger inte på samma höga nivå som tidigare. Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka vilka didaktiska val svensklärare gör i sin läsförståelseundervisning, men även hur de stöttar elever med lässvårigheter. Detta är viktigt att undersöka eftersom tidigare forskning visar att lärare undervisar i läsförståelse med olika undervisningsmetoder, vilket kan leda till att elever får ojämlika villkor för läsutveckling. För att utvecklas i sin läsförståelse behöver elever ingå i undervisning som präglas av att läraren har kunskap och förståelse för vad som utgör god läsförståelseundervisning. Lärare behöver även ha kunskap i hur stöttning till elever kan ske i läsförståelseundervisning, speciellt i fallet elever med lässvårigheter. Det teoretiska ramverk som studien utgår från är det sociokulturella perspektivet, som belyser att människan lär genom språk och kulturella redskap. Denna teori har i analysen av lärarnas utsagor stått som hjälp att förstå resultaten som framkommit. Resultaten i studien visar att alla de medverkande lärarna försöker hitta den proximala utvecklingszonen för eleverna, men att lärarna både organiserar sin läsförståelseundervisning och stöttar elever med lässvårigheter baserat på skilda förståelser av vad som utgör god läsförståelseundervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Granqvist, Anneli, and Sandra Karlsson. "Skönlitteratur som pedagogiskt redskap : En kvalitativ studie om hur fem lärare bearbetar skönlitteratur och lässtrategier i årskurs 3." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29850.

Full text

Abstract:

Denna studie berör skönlitteraturens plats i undervisningen och hur man genom den skönlitterära läsningen kan stimulera elevers läsförståelse. Studiens syfte är att undersöka hur några lärare går tillväga när de väljer skönlitterära texter till undervisningen, samt vilka lässtrategier de använder sig av för att utveckla elevers läsförståelse. Studien berör även de stigande resultaten i internationella mätningar och hur lärare kan arbeta med läsförståelse för att behålla dessa resultat. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare i årskurs 3 samt observationer av lektioner i deras klasser. Förutom att lägga fram resultat från de medverkande lärarnas bearbetning av skönlitteraturen, kommer även lärarnas uppfattning om hur de använda lässtrategierna påverkar elevers läsförståelse presenteras. Studien visar att det är viktigt att arbeta med olika metoder och strategier för att utveckla en god läsförståelse. I studiens resultat framkommer även vikten av att en vuxen behöver stötta elever i deras val av skönlitterär bok, då det visat sig att de annars har lätt att välja en bok som inte ligger på rätt nivå utifrån deras läsförmåga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Cederhorn, Lina. "Högläsningens syfte och former : En intervjustudie om lärares syn på högläsning i svenskundervisningen i årskurs 4–6." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-32622.

Full text

Abstract:

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka vad ett antal svensklärare i årskurs 4–6 säger när det gäller hur och varför de arbetar med högläsning. För att generera data till undersökningen har semistrukturerade intervjuer använts. Studiens frågeställningar syftar till att besvara hur de sex deltagande lärarna beskriver att de arbetar med högläsning i svenskundervisningen samt vilket syfte de uppger att detta har. I läroplanen nämns inte högläsning som ett krav som ska finnas med i undervisningen. Tidigare forskning visar dock att högläsningen kan ha en positiv inverkan på elevers språkutveckling om undervisningen runt den sker på rätt sätt. Forskningen menar att samtal om det lästa och ett medvetet syfte med högläsningen har visat sig vara exempel på didaktiska val som gynnar elevernas språkutveckling. Resultatet från den här studien visar att de sex deltagande lärarna upplever att högläsningen är viktig för elevernas språkutveckling och samtliga uppger att de använder högläsning i svenskundervisningen. Resultatet visar även att lärarna skapar tillfällen innan, under och efter högläsningen där eleverna får diskutera texterna och att syftet med högläsningen styr valet av bok. Det sociokulturella perspektivet har använts som teoretiskt ramverk i studiens analysarbete.

Svenska

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Hanna, Widén, and Björklund Reijnow Johan. "Bron mellan elevers lärande och fotosyntes : En litteraturstudie om lärares strategier och redskap relaterat till elevers lärande för det abstrakta begreppet fotosyntes." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36315.

Full text

Abstract:

Det är betydelsefullt att elever får kunskap om den biokemiska processen fotosyntes, då det är en grundläggande förutsättning för liv, och förståelse kring dess helhet kan bidra till människors handlande mot en hållbar framtid. Forskning visar att elever har svårigheter att förstå begreppet fotosyntes och missuppfattningar kan uppstå. Vi vill med vår litteraturstudie utforska vilka strategier och redskap lärare kan använda för att elevers lärande ska möjliggöras. Syftet med litteraturstudien är att ta reda på vad forskning visar om hur lärare arbetar, för att elever ska utveckla ett lärande för abstrakta begrepp inom de naturorienterande ämnena. Frågan vi kommer besvara är, hur framställs lärares undervisningsstrategier och redskap i förhållande till elevers lärande om fotosyntes, inom ämnet biologi. Litteraturstudien resulterar i att visuella redskap synliggör det abstrakta, språkliga strategier och redskap bidrar till samlärande och individuell förståelse samt undersökande strategier och redskap där elever upptäcker vetenskapliga argument, leder till att deras självförtroende i lärandet stimuleras. Efter denna litteraturstudie kunde vi identifiera luckor i lärares användning av strategier och redskap, i förhållande till elevers lärande om det vetenskapliga språket, vilket hade varit av intresse att utföra vidare studier kring.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Modig, Madeleine, and Therese Bengtsson. "Utanför läromedlets gränser : En kvalitativ studie om när mellanstadielärare väljer att lämna matematikläromedlet, och varför." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-79872.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie är att kartlägga när lärare på mellanstadiet går utanför läromedlet, samt att ta reda på varför de väljer att göra detta. Vi vill också ta reda på i vilken utsträckning läromedlet används i planeringen av ett nytt arbetsområde. För att samla in data till vår studie, observerades och intervjuades fyra lärare som arbetar i årskurs 4-6. För att sedan analysera den empiri vi samlat in, ställdes den mot Vygotskijs sociokulturella perspektiv och variationsteorin. Resultatet vi tagit fram visar att det finns tillfällen då lärarna går utanför läromedlet, och att detta till stor del beror på att de anser att läromedlet inte räcker till för att bedriva den undervisning de önskar. Vi ser också att läromedlet lämnas då lärarna vill träna eleverna i att kommunicera och resonera kring matematik. Vad det gäller planering visar vårt resultat att läromedlet fungerar som en slags grundpelare i planeringsarbetet, där den används som riktlinje för ordningsföljd och matematiskt innehåll. Vidare visar vår analys att lärarnas arbetssätt samt tankar kring läromedlet och elevernas arbete, är starkt kopplat till både det sociokulturella perspektivet och variationsteorin. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning kring läromedelsanvändning och vi ser stora likheter mellan tidigare studier och den vi gjort.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Arpad, Ervin Nagy, and Mhand Sheik Khalil. "Lärarnas och elevernas syn på användningen av moderna smarta verktyg som redskap i teknikorienterade kurser. Examensarbete i fördjupningsämnet Teknik och lärande." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33633.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka dels elevers och lärares åsikter om hur smarta moderna verktyg som mobiltelefon, läsplatta, bärbar dator och applikationer kan bidra i pedagogiskt arbete, dels hur dessa kan användas som pedagogiska redskap i teknikundervisningen. I arbetet tittar vi på dessa redskap ur systemperspektiv för att kunna se fördelarna och för att kunna upptäcka eventuella hinder som associeras med dess tillämpning i skolan. Systemperspektivet knyter ihop läraren med elev, elevgrupper, smarta enheter, applikationer och lärandemiljön via kommunikation. I teoridelen tar vi upp socioekonomiska aspekterna kopplade till systemperspektivet. Meningen med att kombinera de socioekonomiska faktorerna med systemperspektivet är att få en övergripande bild av hur smarta moderna verktyg påverkar pedagogiskt arbete.I resultatdelen eftersträvar vi att visa hur dessa smarta verktyg kan vara ett effektiv pedagogiskt redskap som kan underlätta lärarens arbete och stimulera elevernas intresse för lärandet. I samband smarta verktyg titta vi på olika applikationer och deras tillämpning i lärandemiljön. Dessa applikationer kan vara sociala medier, allmänna applikationer som ordbehandlare, administrativa verktyg och specifika applikationer inom teknikområdet kopplade till ämnet teknik. Vi kommer även att undersöka hinder och motstånd från användarens sida i samband med användningen av dessa redskap. Studien visar att smarta verktyg troligen har mest positiva effekter i lärandemiljön om användaren uppfyller vissa villkor där bland annat upplevelsen av trygghet i smarta verktyg. De flesta lärare med positiv inställning till dessa verktyg påstår att eleverna lär sig lättare, förbättrar deras självkritiska tänkande, utvecklar språket och utvidgar lärandemiljön till utanför skolans gränser. Elevernas inställning överensstämmer i stort sätt med lärarnas enligt undersökningen. Undersökningen visar att de flesta lärare inte utnyttjar möjligheterna med smarta verktyg i pedagogiskt arbete. Orsaken till detta kan vara att det saknas utbildning i användningen av smarta verktyg viket leder till känslan av otrygghet. Användningen av dessa verktyg i undervisningen till annat syfte som har ingenting att göra med pågående pedagogiskt arbete kan leda till försämrat lärandemiljö. Tidigare forskning och studier visar resultat som slutsatserna vi kom fram till i denna studie.Studien är baserad på kvalitativa intervjudata för att erhålla en djupare förståelse angående elevernas och lärarnas synpunkter om dessa smarta verktyg. Intervjun innefattar lärare och elever från högstadiet och gymnasieskolan.
The purpose of this work is to study both students and teachers views on how modern smart tools can help in educational work, and how these can be used as educational tools in technical subjects. We are looking at these tools from a system perspective to see the benefits and to detect possible obstacles associated with its implementation/use in schools. In the theoretical part we discuss socio-economic aspects linked to the system perspective. The purpose of combining socio-economic factors with the system perspective is to obtain an overall picture of how smart modern tools affect educational work.In the results section we aim to show how these smart units can be an effective educational tool that can facilitate the work of teachers and stimulate students' interest in learning. We will examine also the obstacles and resistance by the users in connection with the use of these tools. Result analysis shows that smart tools probably have the most positive impact on learning environment. Most teachers with a positive attitude to these tools claim that students learn easier, improves their self-critical thinking, develop language and extends the learning environment beyond the school boundaries. Most teachers do not use the potential of smart tools in educational work. The reason may be the lack of training

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Wirzén, Johan. ""Det får inte vara High Chaparral, liksom!" : En kvalitativ studie om lärares uppfattningar om systematiskt kvalitetsarbete i skolan." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40480.

Full text

Abstract:

ABSTRACT Johan Wirzén We Can´t Always Be at Sixes and Sevens! – a Study of Teachers Experiences of Systematic quality work Pages: 40 This study examines teachers´ experiences of Systematic quality work in an educational context. The methodological framework is phenomenography. The empirical material has been collected through the qualitative interview and the method used to process the data has been the phenomenographic method, inspired of the qualitative content analysis method. 12 teachers from various schools have been interviewed. The analysis shows qualitative different categories in the descriptions of Systematic quality work : tool for implementation, tool for planning in improvement purposes, tool for control, tool for indirect control, tool for increase knowledge. The result shows that teachers experience of Systematic quality work substantially is connected to a way of steering the school. The categories of experiences can be parts of the larger themes, Efficiency directed and School developed oriented in terms of steering school development. Sökord: phenomenography, quality in educational context, qualitative interview, steering in educational context, systematic quality work, tools in educational context,

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Espelund, Frida, and Marika Knutsson. "Inkludering av motivation i matematikundervisningen." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33779.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka vilken roll läraren har för att stärka elevers motivation, samt belysa hur man kan arbeta för att motivera elever i grundskolans tidigare år inom matematikämnet. Studiens frågeställningar är: Hur uppfattar lärare begreppet motivation? Hur ser lärare på sin roll för att skapa motivation hos sina elever inom matematikämnet? Hur arbetar lärare för att bibehålla eller öka elevers motivation till lärande inom matematikämnet? Studiens empiriska del utgörs av en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer, varpå urvalet består av fem verksamma lärare med ett gediget intresse för matematikämnet. Studiens teoretiska utgångspunkt har i resultatet tolkats utifrån ett sociokulturellt perspektiv, det vill säga att motivationsarbetet ställts i relation till en social kontext. Som grund för arbetet ligger en litteraturstudie som berör allt från vilka olika motivationsfaktorer som finns till hur läraren arbetar för att skapa en motiverande undervisning. Efter analys och tolkning av empirin framkom ett mönster, vilket tydligt visar att läraren anses vara den mest avgörande faktorn för att elever ska känna motivation gentemot matematikämnet. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att läraryrket är en mångfasetterad profession, varav lärarens agerande har stor betydelse för att skapa goda relationer, tillhandahålla meningsfull undervisning, stärka elevens självkänsla samt få varje elev att känna sig bekräftad. Således är det viktigt att som lärare ha ett positivt förhållningssätt gentemot eleverna och att som lärare utstråla entusiasm och engagemang. Dock framkom det i studien även hinder som lärare anser hämma elevers motivation. Dessa är bland annat yttre faktorer såsom föräldrars negativa inställning till matematikämnet vilket överförs till barnet. Även för stora klasser där sämre möjlighet att tillgodose varje elevs behov påträffades, liksom svårigheten i att motivera elever som inte ser något syfte och samband i sitt lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Asplund, Jennie. "Att lära genom lek : En kvalitativ studie av hur lärare i årskurs F-2 ser på leken som pedagogiskt redskap." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49484.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är undersöka synsätt på lek bland lärare i förskoleklass och i lågstadiet, särskilt vad som gäller deras syn på leken som en del av lärandet. Syftet är även att undersöka hur leken används i undervisningen för att främja läs- och skrivförmågan (literacy) samt vilka skillnader det finns i hur leken används i olika årskurser. För att uppnå studiens syfte formulerades forskningsfrågorna: Hur ser lärarna på lek och på lek som ett pedagogiskt redskap? Hur används lek i undervisningssammanhang och skiljer sig användandet mellan de olika årskurserna F-2? Hur ofta och på vilket sätt används leken för att stödja elevers läs- och skrivutveckling? Studien är genomförd med kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes. Respondenterna i studien utgörs av elva behöriga lärare. Det insamlade materialet har undersökts utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att lärare ser leken som viktig för elevers lärande men har svårt att få in leken i undervisningen. Samtliga lärare försöker använda ett lustfullt och lekfullt lärande. Användandet av lek skiljer sig från förskoleklass och årskurs 1–2.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Lärarens redskap'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles