Relevant bibliographies by topics / Lärares uppfattning

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books

Academic literature on the topic 'Lärares uppfattning'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Lärares uppfattning.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Lärares uppfattning"

1

Johansson Gaimer, Maja, and Susanne Kreitz-Sandberg. "Lärares uppfattning av samarbete med elevhälsan." Venue 7, no. 1 (January 25, 2018): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1871.

Full text
Abstract:
Hur upplever lärarna samarbetet med elevhälsan? Denna artikel presenterar resultat från fokusgrupper och enkäter med lärare om deras upplevelse av samverkan med andra professioner i skolan. Elevhälsan kan inkludera professioner som läkare, psykolog, kurator, sjuksköterska samt speciallärare och specialpedagog. Vilka professioner som är aktuella i olika skolformer kan variera nationellt och internationellt men tillgängligheten verkar vara en nyckelfaktor för ett framgångsrikt elevhälsoarbete.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Abrahamsson, Cristian, Claes Malmberg, and Ann-Marie Pendrill. "En Delfistudie om lärares uppfattning av elevengagemang i NO-undervisningen A Delphi study of teachers views on engagement in the science classroom." Nordic Studies in Science Education 15, no. 2 (April 9, 2019): 128–44. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.5614.

Full text
Abstract:
What happens in a science classroom where students are engaged and how do teachers observe and interpret student engagement? This article highlights teachers’ perspective on students’ engagement in science education and to what extent it is connected to the scientific content. This approach complements earlier research which focuses mostly on students’ attitude towards science education and their interest in various topics in science.The findings are based on a three-stage Delphi survey distributed to 39 expert science teachers. The results shows science education with a range of different perspectives and that most teachers do not perceive any direct connection between specific science topics and the students’ engagement. The survey also shows that teachers to a high level interpret students’ emotional expressions and academic behavior as engagement rather than their cognitive behavior.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Gustavsson, Laila, and Susanne Thulin. "Lärares uppfattningar av undervisning och naturvetenskap som innehåll i förskolans verksamhet." Nordic Studies in Science Education 13, no. 1 (February 17, 2017): 81–96. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.2549.

Full text
Abstract:
The aim of the research project is to analyze and describe how pre-school teachers during an in-service training period develop theoretical knowledge about focusing the content when planning for teaching science in pre-school. The variation theory is used for analysis as well as for the planning for teaching in pre-school. The theory can be described in terms of learning object, critical aspects, discernment, simultaneity and differences. 30 pre-school teachers from nine different municipalities participated in the project. The empirical material consists of a questionnaire as the preschool teachers answered in the beginning and in the end of the training period and of group reports. The results can be discussed as a number of critical aspects in relation to teachers'learning as: ways of understand the concept of variation, to discern the object of learning and to discern o shared space of learning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Jakobson, Liivi. "Lärares uppfattningar om responsfokus och responssätt för vuxna nybörjarstuderandes texter i svenska som andraspråk." Nordand 3, no. 01 (June 7, 2019): 25–47. http://dx.doi.org/10.18261/issn.2535-3381-2019-01-02.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Palmberg, Irmeli Elisabeth, Gunnar Jonsson, Eila Jeronen, and Eija Yli-Panula. "Blivande lärares uppfattningar och förståelse av baskunskap i ekologi i Danmark, Finland och Sverige." Nordic Studies in Science Education 12, no. 2 (September 23, 2016): 197–217. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.2557.

Full text
Abstract:
Students’ and student teachers’ decreasing interest in and knowledge of science are, according to many national and international assessments, alarming trends in the Nordic countries. This quantitative and qualitative study of student teachers’ knowledge of core concepts and processes in ecology confirms the low level of student teachers’ understanding of these issues, although a majority consider these issues to be basic knowledge for their teacher competencies. Many of the student teachers did not know what biosphere or succession is. They also had difficulties in explaining what a seed contains and what its role is in the plant’s lifecycle. Several student teachers also had difficulties to explain why photosynthesis is important and how it works. The increasing ecological and environmental illiteracy is discussed as one of the implications for teacher education.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Samuelsson, Martin. "Deliberativ demokrati i den norska skolan - Ger lärare uttryck för deliberativa uppfattningar när det kommer till demokrati och demokratiutbildning?" Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 22, no. 1 (January 1, 2013): 47–63. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v22i1.984.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Olsson, Eva, Sofia Nilsson, and AnnaKarin Lindqvist. "Test-taker feedback i utvecklingsprocessen av nationella prov i engelska." Acta Didactica Norge 12, no. 4 (December 12, 2018): 14. http://dx.doi.org/10.5617/adno.6288.

Full text
Abstract:
De nationella proven i engelska syftar till att stödja lärares betygssättning i svensk skola. Målsättningen i provutvecklingen är därför att konstruera prov med en så hög grad av validitet och reliabilitet som möjligt. Syftet med denna studie är, med utgångspunkt i Messick (1987, 1989), att undersöka och belysa på vilket sätt och i vilken utsträckning test-taker feedback kan bidra till provens validitet och reliabilitet. I en empirisk studie analyserades samvariation mellan elevers åsikter om läsförståelseuppgifter och det faktiska utfallet, det vill säga hur väl eleverna lyckades lösa uppgifterna. Data, som samlats in vid utprövning av nya uppgifter till det nationella provet i årskurs 9, bestod av feedback om nio läsförståelseuppgifter från cirka 400 elever per uppgift samt deras resultat på uppgiften. Analysen visar att elevers uppfattningar om hur bra uppgiften var, hur svår den var respektive hur väl de lyckades lösa den delvis samvarierar på ett statistiskt signifikant sätt med deras resultat när uppgiften poängsattes. Vidare visar resultaten att test-taker feedback kan tillföra värdefull information för att upptäcka om en uppgift tycks gynna någon grupp framför en annan. Informationen som test-taker feedback ger kan också bidra till stärkt validitet och reliabilitet om den exempelvis används för att sekvensera uppgifter utifrån upplevd svårighetsgrad eller för att sortera bort olämpliga uppgifter.Nyckelord: Test-taker feedback, läsförståelse, nationella prov, engelska, validitetThe use of test-taker feedback in the development of national tests of englishAbstractThe purpose of the national tests of English is to provide support for teachers’ grading of students in Swedish schools. Hence, the aim is to develop as valid and reliable tests as possible. Based on Messick (1987, 1989), the purpose of this study is to explore and illustrate in what ways and to what extent test-taker feedback may contribute to the validity and reliability of the tests. An empirical study was carried out, where the covariation between students’ opinions about reading comprehension tasks and their actual results were analysed. Data con¬sisted of test-taker feedback collected when trying out nine reading compre-hension tasks for the national test in grade 9 among 400 students per task, and of students’ results on the tasks. The analysis shows that the students’ opinions about the overall quality and the difficulty of the tasks, as well as their outcome expectancy after completing the tasks, covaried in a statistically significant way with their performance, when the tasks were marked. Furthermore, the results indicate that test-taker feedback may provide useful information related to bias. The information from test-taker feedback may also contribute to the validity and reliability of a test, for instance when used for sequencing tasks according to experienced level of difficulty or for sorting out less suitable tasks.Keywords: Test-taker feedback, reading comprehension, national tests, English, validity
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Westerståhl, Anna. "Lesbiska kvinnors liv och hälsa." lambda nordica 2, no. 2 (June 10, 2020): 66–67. http://dx.doi.org/10.34041/ln.v1.606.

Full text
Abstract:
Denna 90-sidiga skrift redovisar forskningsresultat och belyser problem inom forskning gällande lesbiska kvinnors liv och hälsa, Den utgör ett specialnummer av journal of Gay and Lesbian Social Sciences (1995 3;1) och innehåller med sina sex kapitel också rikligt med referenser. De tio artikelförfattarna är studenter, forskare och lärare inom ämnesområdet vid olika amerikanska universitet. Det första kapitlet beskriver 40 år av forskning om lesbisk hälsa. Författaren urskiljer fem huvudinriktningar, som beskrivs i kronologisk ordning: etiologi, psykologisk funktion, social funktion, olika livsfaser (life span) och interventionsstudier. Utvecklingen har gått från patologiska förklaringsmodeller över ren deskription till behandlingsstrategier framför allt inom psykoterapin. Grundvärderingen har förändrats från ett sökande efter orsaken till det patologiska hos individen till en insikt om homofobins dominerande roll för uppkomst av psykisk och social stress eller dysfunktion. Kapitlet är pepprat med referenser för de olika problemområdena och borde kunna vara till mycket god hjälp för vidare studier. Flera andra kapitel tar upp etiska frågor och metodproblem för forskare i lesbiska kvinnors liv. Det är ju inte bara så att lesbiska kvinnor utgör en marginaliserad grupp, i likhet med många andra, utan den är ju också delvis dold, illa definierad och - kan man på goda grunder anta - mycket heterogen. Om vem eller vilka yttrar sig egentligen forskarna? Den klassiska diskussionen kring kvantitativ och kvalitativ forskning tas upp. Några författare beskriver ingående sina kvalitativa projekt och diskuterar förförståelse, sam-verkan mellan forskaren och hennes forskningsobjekt, referensgrupper och etiska problem vid känsliga frågor ( t.ex. misshandel i lesbiska parförhållanden). Vem "äger"och hur används forskningsresultaten? Hur går det med sekretessen och hur blir det med uppriktigheten i små subkulturer, där alla känner alla? Hur påverkas/påverkar en lesbisk respektive en heterosexuell forskare sina informanter och hanterar de informationen på olika sätt? Kan en heterosexuell forskare över huvud taget tolka något utanför den heterosexuella kontexten? Hur upprätthålls integriteten mellan en lesbisk forskare och informanterna, där bägge kan antas ha vissa eller många gemensamma intressen? Dessa och liknande frågor diskuteras utifrån några konkreta forskningsprojekt gällande misshandel, intervention vid psykoterapi och äldre kvinnor och kan därför åskådliggöras på ett levande sätt. Forskningen beskrivs som en lärorik om än mödosam process där forskarens och informantens/klientens kunskaper samverkar. Det finns många myter och kunskap av anekdotisk natur om och bland lesbiska kvinnor. En sådan uppfattning är att lesbiska parförhållanden är mer symbiotiska till sin natur än heterosexuella och därmed mer dysfunktionella. En forskargrupp beskriver i ett välskrivet kapitel sin studie över graden av sammansmältning (fusion) och förmågan till konstruktiv konfliktlösning. Man kunde bland annat visa, att graden av symbios inte var ovanligt hög men att den korrelerade positivt med oförmåga till konfliktlösning. Detta gällde framför allt sammansmältning avseende ägodelar, yrkesliv och t.ex. telefonsamtal, medan sammansmältning avseende tid inte hade samma starka korrelation. Lesbiska kvinnor tillbringar, av olika skäl, mycket tid tillsammans och detta behÖver alltså inte vara uttryck för osjälvständighet. Över huvud taget kan det vara så, att lesbiska par värdesätter andra saker än heterosexuella par, vilket då naturligtvis påverkar tolkningen av forskningsresultaten. Förekomsten av dylika heterosexistiska felkällor har gjort, att de amerikanska psykologorganisationen mot homofobisk forskning nyligen publicerat en lista på 24 ställen i en forskningsprocess, där dessa felkällor kan uppträda. En nyttig läsning, får man förmoda. Sammanfattningsvis är det en lättläst och innehållsrik rik publikation, som kan användas såväl av den som bara vill orientera sig i ämnet som av den som redan forskar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Dahlbäck, Katharina. "Lärares uppfattningar om betydelsen av estetiska uttrycksformer i svenskämnet." Nordic Journal of Art and Research 5, no. 2 (November 28, 2016). http://dx.doi.org/10.7577/if.v5i2.1851.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att diskutera lärares uppfattningar om estetiska uttrycksformer i svenskämnet. De sätt på vilka svenskämnet konstrueras och rekonstrueras genom styrdokument, ämnestraditioner, lärarutbildning, skolkontext och lärares uppfattningar påverkar vilket svenskämne barn möter i skolan. Associationsintervjuer med utgångspunkt i åtta nyckelord genomfördes med sex lärare som undervisar elever som är 7-9 år gamla, i årskurs ett till tre. Intervjuerna analyserades med kritisk diskursanalys. Studien visar en variation av undervisningspraktiker där några informanter framställer svenskämnet som ett färdighetsämne. Andra lärare beskriver ett erfarenhetsbaserat multimodalt svenskämne där estetiska uttrycksformer har legitimitet som didaktiska verktyg. Estetiska uttrycksformer ses av dessa lärare som vägar in i skriftspråket, de kompenserar för olikheter och skapar gemenskap. I studien framkommer hur estetiska uttrycksformer tilldelas både intrinsikala och instrumentella värden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Lärares uppfattning"

1

Karlsson, Christin. "Lärares uppfattning om yrkets statusförändring under 30 år : En intervjuundersökning om åtta lärares uppfattning om yrkets statusförändring." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1566.

Full text
Abstract:

This paper is about how the teaching profession have got a changed status from the perspective of the teachers. The papers cause is to find out how the teachers think that their status have changed in a period of 30 years. Interviews have been done with eight middle school teachers from two schools in the municipality of Södertälje. The answers from the interviews have been put in relation to theories in research of professions. Three hypotheses have been put up to apply the theories on the answers. The results from the interviews with the teachers are very clear. The teachers do think that the status of the teaching profession has changed. The main reasons, that the teachers give, of the change are the low wages and that uneducated staff are allowed in school. Another reason is that parents no longer show teachers respect of their work and knowledge about their work.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Gustafsson, Kenneth. "Lärares arbetstidsfördelning. En studie av åtta lärares uppfattning av sin tid." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1801.

Full text
Abstract:

Jag vill i min studie belysa hur lärares arbetstid fördelas mellan de olika arbetsuppgifter en lärare har. Resultatet redovisas i form av tidsjämförelser mellan olika kategorier samt åsikter och uppfattningar som lärarna i min studie lämnat. Kategorierna är kvinnor/män, äldre/yngre och erfarna/oerfarna. Studien visar att det inte hänt så mycket sedan 1986, lärare har fortfarande omkring 35 % lektioner, 20 % för- och efterarbete samt 10 % konferens- och mötestid. Arbetet med den sociala biten i skolan upptar omkring 15 % och de resterande 20 procenten finns över till extra kringarbete. Dessa 20 procent motsvarar på ett ungefär lärarnas förtroendetid på 10 timmar per vecka. Studien visar även på att lärare verkar vara väl medvetna om hur de disponerar sin arbetstid även om vissa resultat kom att överraska deltagarna något. Lärarnas uppfattningar kan sammanfattas med att de generellt är i behov av mer tid till uppdatering av kunskaper, vill ha mer/mindre tid för socialt elevarbete, önskar fler lektionstillfällen samt mindre klasser. Många ansåg att APF-tiden skall användas mer till planering och efterarbete och mindre till konferenser och möten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Horcic, Emma. "Lärares uppfattning om elevers prestationer i fysik." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16557.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Sandberg, Marielle. "Lärares uppfattning om läsförståelse : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-28508.

Full text
Abstract:
Syftet med denna intervjustudie är att undersöka hur lärare motiverar sin undervisning i läsförståelse. Syftet är också att utifrån denna studies teoretiska utgångspunkter undersöka lärarnas syn på hur de anser en undervisning i läsförståelse ska bedrivas. Anser lärarna likt Vygotskij och det sociokulturella perspektivet att det är genom kommunikation och interaktion med andra som vi tillägnar oss nya kunskaper där den med större kunskap leder den med mindre kunskap eller anser lärarna likt Dewey och det pragmatiska perspektivet att det är skolan och dess undervisning som bland annat ska ge eleverna de redskap de behöver för att deras kunskap ska kunna växa? För att kunna följa upp mitt syfte har jag intervjuat sju verksamma lärare i ämnet svenska för grundskolans lägre åldrar. I tidigare forskning och utifrån resultaten i senaste PIRLS-undersökningen (Skolverket, 2016b) betonas det att den svenska skolan behövde bli bättre i sin undervisning med läsförståelse. Skolverket (2016a) påpekade också att läsförståelse inte bara var viktigt för en elev och dennes tillgodogörande av kunskap i ämnet svenska utan det var minst lika viktigt i alla skolans ämnen. Det framkom också att hur lärare bedrev sin undervisning i läsförståelse var betydelsefullt för elever och speciellt för de elever som ännu inte utvecklat de grundläggande och språkliga förutsättningarna som behövdes (Bråten, 2008). De flesta lärarna som ingår i denna studie var överens om hur en undervisning i läsförståelse bör vara och vilka faktorer som var viktiga att tänka på i undervisningen med läsförståelse samt att läsförståelse ska gå in i alla ämnena. Det framkom också att lärarna tyckte det var svårt att undervisa i läsförståelse och att det hade varit enklare att undervisa i läsförståelse om eleverna redan i förskoleklass hade förberetts med att kunna läsa och skriva så att de kunde läsa och skriva lite när de började årskurs 1.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Hallberg, Markus, and Belew Imanuel. "Elever samt lärares uppfattning om fenomenet omdöme." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-442582.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Suing, Alejandro, and Filippa Einsbohr. "Grundskoleelevers och lärares uppfattning om sin matematikundervisning." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36377.

Full text
Abstract:
En vinklad undervisningsform kan vara en bidragande faktor till att svenska elever har fått sämre betyg och resultat på nationella samt internationella prov. Skolverkets datainsamling visar att ungefär 10 200 svenska grundskoleelever har fått betyget F i nationella proven i matematik. Därmed vill vi i denna studie granska och problematisera matematikundervisningen i svenska grundskolan, där vi jämför elevernas uppfattningar med lärarnas, enligt en didaktisk analysmodell. I denna studie undersöker vi elevernas och lärarnas olika uppfattningar i förhållande till ett elevcentrerat perspektiv som betonas i grundskolans läroplan och även i Deweys filosofiska kunskapsteori om pragmatismen, där eleverna ska utbildas för att kunna se matematikens sammanhang och relevans. Forskningen i studien fokuserar på de spänningar som kan uppstå i samband med lärarledda genomgångar och hur dessa spänningar kan hindra eleverna att utveckla en djupare och grundläggande förståelse i matematik, vilket stödjer ett vetenskapligt och tekniskt förhållningssätt. Studiens slutsats är att eleverna, liksom deras matematiklärare, har en praktisk uppfattning av matematik i förhållande till deras närsamhälle och vardag. Lärarna uppfattar sin matematikundervisning som undersökande med problemlösning. Å andra sidan, uppfattar eleverna att deras matematikundervisning mestadels består av lärarledda genomgångar och enskilt arbete i matteboken. Om lärare blir varse de spänningar som existerar mellan deras egen och elevernas uppfattningar, kan det bidra till att utveckla matematikundervisningen till att bli mer elevcentrerad.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Suing, Alejandro, and Einsbohr Filippa. "Grundskoleelevers och lärares uppfattning om sin matematikundervisning." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29600.

Full text
Abstract:
En vinklad undervisningsform kan vara en bidragande faktor till att svenska elever har fått sämre betyg och resultat på nationella samt internationella prov. Skolverkets datainsamling visar att ungefär 10 200 svenska grundskoleelever har fått betyget F i nationella proven i matematik. Därmed vill vi i denna studie granska och problematisera matematikundervisningen i svenska grundskolan, där vi jämför elevernas uppfattningar med lärarnas, enligt en didaktisk analysmodell. I denna studie undersöker vi elevernas och lärarnas olika uppfattningar i förhållande till ett elevcentrerat perspektiv som betonas i grundskolans läroplan och även i Deweys filosofiska kunskapsteori om pragmatismen, där eleverna ska utbildas för att kunna se matematikens sammanhang och relevans. Forskningen i studien fokuserar på de spänningar som kan uppstå i samband med lärarledda genomgångar och hur dessa spänningar kan hindra eleverna att utveckla en djupare och grundläggande förståelse i matematik, vilket stödjer ett vetenskapligt och tekniskt förhållningssätt. Studiens slutsats är att eleverna, liksom deras matematiklärare, har en praktisk uppfattning av matematik i förhållande till deras närsamhälle och vardag. Lärarna uppfattar sin matematikundervisning som undersökande med problemlösning. Å andra sidan, uppfattar eleverna att deras matematikundervisning mestadels består av lärarledda genomgångar och enskilt arbete i matteboken. Om lärare blir varse de spänningar som existerar mellan deras egen och elevernas uppfattningar, kan det bidra till att utveckla matematikundervisningen till att bli mer elevcentrerad.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Jogersten, Linda. "Lärares och elevers uppfattning om betyget G." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27973.

Full text
Abstract:
Detta examensarbete som du håller i handen berör övergången från grundskolan till gymnasiet. Syftet med detta arbete är att se hur en grupp lärare och elever uppfattar betyget G.Jag har valt att använda mig av kvalitativ metod i detta arbete för att jag vill förstå hur människor kan uppfatta ett fenomen. Denna metod undersöker förståelse och livsvärden hos en grupp individer. Jag har genomfört en fokusgrupp med lärare från gymnasiet och fyra djupintervjuer med nyblivna gymnasieelever.I och med denna studie har jag kommit fram till att det är svårt för elever att få extra stöd. Det är inte självklart att de får det även om lagen säger att det är ett måste. Att bli betygsatt eller bedömd är viktigt för eleverna vad det än blir för betyg.Förslag till fortsatt forskning skulle vara svårigheterna att få extra stöd även om eleverna har rätt till det.
Jogersten, Linda. (2005) Lärares och elevers uppfattning om betyget G. Teachers and students opinion about the grade G. Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen Malmö Högskola
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Adolfsson, Joanna, and Farhana Perez. "Klassrummet- en tredje lärare? : Lärares uppfattning om och utformning av den fysiska lärmiljön." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-451053.

Full text
Abstract:
I denna studie har en undersökning gjorts av hur klassrummet kan nyttjas som en extra resurs, en tredje lärare, för undervisningen. I studien har lärare blivit observerade och intervjuade kring deras uppfattning om vad som innefattar en god fysisk lärmiljö och hur de utformar sitt klassrum för att tillgodose de behov som eleverna har.    Det framkom att lärarna tyckte att en god fysisk lärmiljö utgjordes av: tydlig struktur, tillgänglighet, begränsade intryck, koncentrationshöjande faktorer, fria ytor, rätt färgsättning, ljussättning, god akustik, temperatur och ventilation. Det visade sig att samtliga lärare ansåg att anpassningar i klassrummet var nödvändiga. Anledningen till detta var att ta hänsyn till elevernas olika behov och inlärningssätt. De anpassningar som förekom i studien och som ansågs vara effektiva var:  individ-och nivåanpassning, tydlig struktur, tillgänglighet, minskat visuellt buller, möjliggörande av olika slags undervisningssituationer och bekräftande av varje elev.    I strävan mot dessa anpassningar upplevde sig lärarna begränsade på grund av ekonomiska aspekter, resursfördelningar, delat mentorskap samt skolans regler kring lokaler. I studien presenterar vi lärares uppfattning kring vad en god fysisk lärmiljö är och hur den utformas på ett inkluderande sätt ur ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Noomi, Borgman Hejdenberg, and Skans Olivia Söderman. "Lärares uppfattningar om läroplanen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-452294.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att bidra med kunskaper om lärares uppfattningar om hur läroplanen används i deras arbete och hur förändringar av läroplanen har och kan komma att påverka dem. För att besvara syftet har vi utgått ifrån följande frågeställningar: hur uppfattar lärare att arbetet med läroplanen i undervisningen går till, hur uppfattar lärare förändringarna i kunskapskraven och hur uppfattar lärare kunskapskraven i organisationen av lärande. Som teoretisk utgångspunkt använde vi fenomenografi. Teorin användes vid analysen av det empiriska materialet för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. I intervjuerna lyfte lärare hur de använder olika delar av läroplanen i sitt arbete, både i undervisningen och vid bedömningen av elevernas kunskaper. Det framkom även hur läroplanens förändringar har uppfattats av lärarna som intervjuats och slutligen redovisas deras tankar om rättvis bedömning. Resultatet visar att lärare använder läroplanen i deras arbete och men gör det på olika sätt. Även uppfattningar om de förändringar som har skett och kommer att ske, i och med den nya revideringen, skiljer sig. Samtliga lärare var överens om att det ser ut som att texten har minskat i de reviderade kunskapskraven. När det kommer till bedömning så uppfattar lärarna att värdeorden i kunskapskraven är tolkningsbara och att det kan vara svårt att uppnå en rättvis bedömning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Lärares uppfattning"

1

Hjalmarsson, Maria. Lärarprofessionens genusordning: En studie av lärares uppfattningar om arbetsuppgifter, kompetens och förväntingar. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Lärares uppfattning' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography