Dissertations / Theses: 'Lärares uppfattning'

1

Karlsson, Christin. "Lärares uppfattning om yrkets statusförändring under 30 år : En intervjuundersökning om åtta lärares uppfattning om yrkets statusförändring." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1566.

Full text

Abstract:

This paper is about how the teaching profession have got a changed status from the perspective of the teachers. The papers cause is to find out how the teachers think that their status have changed in a period of 30 years. Interviews have been done with eight middle school teachers from two schools in the municipality of Södertälje. The answers from the interviews have been put in relation to theories in research of professions. Three hypotheses have been put up to apply the theories on the answers. The results from the interviews with the teachers are very clear. The teachers do think that the status of the teaching profession has changed. The main reasons, that the teachers give, of the change are the low wages and that uneducated staff are allowed in school. Another reason is that parents no longer show teachers respect of their work and knowledge about their work.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Gustafsson, Kenneth. "Lärares arbetstidsfördelning. En studie av åtta lärares uppfattning av sin tid." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1801.

Full text

Abstract:

Jag vill i min studie belysa hur lärares arbetstid fördelas mellan de olika arbetsuppgifter en lärare har. Resultatet redovisas i form av tidsjämförelser mellan olika kategorier samt åsikter och uppfattningar som lärarna i min studie lämnat. Kategorierna är kvinnor/män, äldre/yngre och erfarna/oerfarna. Studien visar att det inte hänt så mycket sedan 1986, lärare har fortfarande omkring 35 % lektioner, 20 % för- och efterarbete samt 10 % konferens- och mötestid. Arbetet med den sociala biten i skolan upptar omkring 15 % och de resterande 20 procenten finns över till extra kringarbete. Dessa 20 procent motsvarar på ett ungefär lärarnas förtroendetid på 10 timmar per vecka. Studien visar även på att lärare verkar vara väl medvetna om hur de disponerar sin arbetstid även om vissa resultat kom att överraska deltagarna något. Lärarnas uppfattningar kan sammanfattas med att de generellt är i behov av mer tid till uppdatering av kunskaper, vill ha mer/mindre tid för socialt elevarbete, önskar fler lektionstillfällen samt mindre klasser. Många ansåg att APF-tiden skall användas mer till planering och efterarbete och mindre till konferenser och möten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Horcic, Emma. "Lärares uppfattning om elevers prestationer i fysik." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16557.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Sandberg, Marielle. "Lärares uppfattning om läsförståelse : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-28508.

Full text

Abstract:

Syftet med denna intervjustudie är att undersöka hur lärare motiverar sin undervisning i läsförståelse. Syftet är också att utifrån denna studies teoretiska utgångspunkter undersöka lärarnas syn på hur de anser en undervisning i läsförståelse ska bedrivas. Anser lärarna likt Vygotskij och det sociokulturella perspektivet att det är genom kommunikation och interaktion med andra som vi tillägnar oss nya kunskaper där den med större kunskap leder den med mindre kunskap eller anser lärarna likt Dewey och det pragmatiska perspektivet att det är skolan och dess undervisning som bland annat ska ge eleverna de redskap de behöver för att deras kunskap ska kunna växa? För att kunna följa upp mitt syfte har jag intervjuat sju verksamma lärare i ämnet svenska för grundskolans lägre åldrar. I tidigare forskning och utifrån resultaten i senaste PIRLS-undersökningen (Skolverket, 2016b) betonas det att den svenska skolan behövde bli bättre i sin undervisning med läsförståelse. Skolverket (2016a) påpekade också att läsförståelse inte bara var viktigt för en elev och dennes tillgodogörande av kunskap i ämnet svenska utan det var minst lika viktigt i alla skolans ämnen. Det framkom också att hur lärare bedrev sin undervisning i läsförståelse var betydelsefullt för elever och speciellt för de elever som ännu inte utvecklat de grundläggande och språkliga förutsättningarna som behövdes (Bråten, 2008). De flesta lärarna som ingår i denna studie var överens om hur en undervisning i läsförståelse bör vara och vilka faktorer som var viktiga att tänka på i undervisningen med läsförståelse samt att läsförståelse ska gå in i alla ämnena. Det framkom också att lärarna tyckte det var svårt att undervisa i läsförståelse och att det hade varit enklare att undervisa i läsförståelse om eleverna redan i förskoleklass hade förberetts med att kunna läsa och skriva så att de kunde läsa och skriva lite när de började årskurs 1.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Hallberg, Markus, and Belew Imanuel. "Elever samt lärares uppfattning om fenomenet omdöme." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-442582.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Suing, Alejandro, and Filippa Einsbohr. "Grundskoleelevers och lärares uppfattning om sin matematikundervisning." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36377.

Full text

Abstract:

En vinklad undervisningsform kan vara en bidragande faktor till att svenska elever har fått sämre betyg och resultat på nationella samt internationella prov. Skolverkets datainsamling visar att ungefär 10 200 svenska grundskoleelever har fått betyget F i nationella proven i matematik. Därmed vill vi i denna studie granska och problematisera matematikundervisningen i svenska grundskolan, där vi jämför elevernas uppfattningar med lärarnas, enligt en didaktisk analysmodell. I denna studie undersöker vi elevernas och lärarnas olika uppfattningar i förhållande till ett elevcentrerat perspektiv som betonas i grundskolans läroplan och även i Deweys filosofiska kunskapsteori om pragmatismen, där eleverna ska utbildas för att kunna se matematikens sammanhang och relevans. Forskningen i studien fokuserar på de spänningar som kan uppstå i samband med lärarledda genomgångar och hur dessa spänningar kan hindra eleverna att utveckla en djupare och grundläggande förståelse i matematik, vilket stödjer ett vetenskapligt och tekniskt förhållningssätt. Studiens slutsats är att eleverna, liksom deras matematiklärare, har en praktisk uppfattning av matematik i förhållande till deras närsamhälle och vardag. Lärarna uppfattar sin matematikundervisning som undersökande med problemlösning. Å andra sidan, uppfattar eleverna att deras matematikundervisning mestadels består av lärarledda genomgångar och enskilt arbete i matteboken. Om lärare blir varse de spänningar som existerar mellan deras egen och elevernas uppfattningar, kan det bidra till att utveckla matematikundervisningen till att bli mer elevcentrerad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Suing, Alejandro, and Einsbohr Filippa. "Grundskoleelevers och lärares uppfattning om sin matematikundervisning." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29600.

Full text

Abstract:

En vinklad undervisningsform kan vara en bidragande faktor till att svenska elever har fått sämre betyg och resultat på nationella samt internationella prov. Skolverkets datainsamling visar att ungefär 10 200 svenska grundskoleelever har fått betyget F i nationella proven i matematik. Därmed vill vi i denna studie granska och problematisera matematikundervisningen i svenska grundskolan, där vi jämför elevernas uppfattningar med lärarnas, enligt en didaktisk analysmodell. I denna studie undersöker vi elevernas och lärarnas olika uppfattningar i förhållande till ett elevcentrerat perspektiv som betonas i grundskolans läroplan och även i Deweys filosofiska kunskapsteori om pragmatismen, där eleverna ska utbildas för att kunna se matematikens sammanhang och relevans. Forskningen i studien fokuserar på de spänningar som kan uppstå i samband med lärarledda genomgångar och hur dessa spänningar kan hindra eleverna att utveckla en djupare och grundläggande förståelse i matematik, vilket stödjer ett vetenskapligt och tekniskt förhållningssätt. Studiens slutsats är att eleverna, liksom deras matematiklärare, har en praktisk uppfattning av matematik i förhållande till deras närsamhälle och vardag. Lärarna uppfattar sin matematikundervisning som undersökande med problemlösning. Å andra sidan, uppfattar eleverna att deras matematikundervisning mestadels består av lärarledda genomgångar och enskilt arbete i matteboken. Om lärare blir varse de spänningar som existerar mellan deras egen och elevernas uppfattningar, kan det bidra till att utveckla matematikundervisningen till att bli mer elevcentrerad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Jogersten, Linda. "Lärares och elevers uppfattning om betyget G." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27973.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete som du håller i handen berör övergången från grundskolan till gymnasiet. Syftet med detta arbete är att se hur en grupp lärare och elever uppfattar betyget G.Jag har valt att använda mig av kvalitativ metod i detta arbete för att jag vill förstå hur människor kan uppfatta ett fenomen. Denna metod undersöker förståelse och livsvärden hos en grupp individer. Jag har genomfört en fokusgrupp med lärare från gymnasiet och fyra djupintervjuer med nyblivna gymnasieelever.I och med denna studie har jag kommit fram till att det är svårt för elever att få extra stöd. Det är inte självklart att de får det även om lagen säger att det är ett måste. Att bli betygsatt eller bedömd är viktigt för eleverna vad det än blir för betyg.Förslag till fortsatt forskning skulle vara svårigheterna att få extra stöd även om eleverna har rätt till det.
Jogersten, Linda. (2005) Lärares och elevers uppfattning om betyget G. Teachers and students opinion about the grade G. Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen Malmö Högskola

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Adolfsson, Joanna, and Farhana Perez. "Klassrummet- en tredje lärare? : Lärares uppfattning om och utformning av den fysiska lärmiljön." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-451053.

Full text

Abstract:

I denna studie har en undersökning gjorts av hur klassrummet kan nyttjas som en extra resurs, en tredje lärare, för undervisningen. I studien har lärare blivit observerade och intervjuade kring deras uppfattning om vad som innefattar en god fysisk lärmiljö och hur de utformar sitt klassrum för att tillgodose de behov som eleverna har. Det framkom att lärarna tyckte att en god fysisk lärmiljö utgjordes av: tydlig struktur, tillgänglighet, begränsade intryck, koncentrationshöjande faktorer, fria ytor, rätt färgsättning, ljussättning, god akustik, temperatur och ventilation. Det visade sig att samtliga lärare ansåg att anpassningar i klassrummet var nödvändiga. Anledningen till detta var att ta hänsyn till elevernas olika behov och inlärningssätt. De anpassningar som förekom i studien och som ansågs vara effektiva var: individ-och nivåanpassning, tydlig struktur, tillgänglighet, minskat visuellt buller, möjliggörande av olika slags undervisningssituationer och bekräftande av varje elev. I strävan mot dessa anpassningar upplevde sig lärarna begränsade på grund av ekonomiska aspekter, resursfördelningar, delat mentorskap samt skolans regler kring lokaler. I studien presenterar vi lärares uppfattning kring vad en god fysisk lärmiljö är och hur den utformas på ett inkluderande sätt ur ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Noomi, Borgman Hejdenberg, and Skans Olivia Söderman. "Lärares uppfattningar om läroplanen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-452294.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om lärares uppfattningar om hur läroplanen används i deras arbete och hur förändringar av läroplanen har och kan komma att påverka dem. För att besvara syftet har vi utgått ifrån följande frågeställningar: hur uppfattar lärare att arbetet med läroplanen i undervisningen går till, hur uppfattar lärare förändringarna i kunskapskraven och hur uppfattar lärare kunskapskraven i organisationen av lärande. Som teoretisk utgångspunkt använde vi fenomenografi. Teorin användes vid analysen av det empiriska materialet för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. I intervjuerna lyfte lärare hur de använder olika delar av läroplanen i sitt arbete, både i undervisningen och vid bedömningen av elevernas kunskaper. Det framkom även hur läroplanens förändringar har uppfattats av lärarna som intervjuats och slutligen redovisas deras tankar om rättvis bedömning. Resultatet visar att lärare använder läroplanen i deras arbete och men gör det på olika sätt. Även uppfattningar om de förändringar som har skett och kommer att ske, i och med den nya revideringen, skiljer sig. Samtliga lärare var överens om att det ser ut som att texten har minskat i de reviderade kunskapskraven. När det kommer till bedömning så uppfattar lärarna att värdeorden i kunskapskraven är tolkningsbara och att det kan vara svårt att uppnå en rättvis bedömning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Broberg, Emma. "Lärares uppfattning om ledarskapet och lärandet i skolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-8238.

Full text

Abstract:

Detta examensjobb fokuserar på hur lärare själva ser på fenomenet ledarskap i skolan, och hur de uppfattar att detta påverkar lärandet i skolan. Arbetet är inspirerad av den fenomenografiska ansatsen men den är samtidigt även en kvalitativ studie. Studien kommer visa att lärare har en uppfattning om att det mest grundläggande för ett bra ledarskap är att man som lärare har en bra relation till eleverna, och att ledarskapet i sig är det mest grundläggande vi har i skolan för att ha ett fungerande klassrumsklimat. Ledarskapet visar sig även vara viktigt för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt i skolan, och att det är grundstenen för att motivera eleverna till att lära.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Gustafsson, Maria. "Lärares uppfattning om religionskunskap i årskurs 4-6." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-1119.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att få reda på hur lärare upplever religionskunskap. Fyra underfrågor har använts: om lektionsinnehållet, om religionsböckerna, om elevernas syn på religionskunskap och om lärarnas egna förutsättningar. Sex intervjuer av lärare i årskurs 4-6 låg till grund för studien. Resultatet blev att ämnet upplevs som andra ämnen, världsreligionerna upplevs som viktigast att ta upp och framförallt kristendomen, men även islam. Böckerna upplevs som dåliga och nödvändiga att komplettera. Religionskunskap är ett opopulärt ämne bland eleverna och särskilt kristendomskunskap. Ämnet upplevs som ganska lätt där mycket går att läsa in sig på med självstudier. Det är ett fritt ämne. Etikundervisningen bedrivs, till skillnad från andra delar, på ett elevcentrerat sätt. Slutsatser om eventuella förbättringar av ämnet som kan dras är att övrig religionsundervisning kan bli mer elevcentrerad och att satsningar på aktuella läromedel och vidareutbildning vore bra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Sjöholm, Linnéa, and Vlora Qerimaj. "Lärares uppfattning om läsförståelse i undervisning och bedömning." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32608.

Full text

Abstract:

Syftet är att undersöka hur lärare arbetar med läsförståelse utifrån undervisning och bedömning i ämnet svenska för årskurs 4-6. Vår undersökning har byggt på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där sju lärare deltog från tre olika skolor. Resultatet visade att lärares erfarenheter i ämnet svenska och anpassningen utifrån elevernas behov och kunskapsnivå har betydelse för hur undervisningen av läsförståelse ser ut. Det andra resultatet visade att bedömning av läsförståelse sker med hjälp av bedömningsmaterial, lärares egna erfarenheter och samarbete mellan kollegor. Slutsatsen vi drog av detta var följande; för att främja elevers läsförståelse krävs det att lärarna anpassar lässtrategierna efter elevens behov och kunskapsnivå och att kunskapskravens korta formuleringar kring bedömningsstegen kan tolkas på olika sätt och visar därmed att bedömningen av läsförståelse och lässtrategier ser olika ut på olika skolor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Mileblom, Annica, and Sharmila Nilsson. "Lärares uppfattning av mobbning mellan elever på lågstadiet." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-2918.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Fridborg, Esther. "Estetiska lärprocesser genom lärares ögon : Lärares uppfattning av estetiska lärprocesser i ämnet svenska." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-47048.

Full text

Abstract:

Enligt läroplanen ska elever få möjlighet att lära sig genom estetiska uttrycksformer (Skolverket, 2018, s.10). Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om lågstadielärares uppfattningar av estetiska lärprocesser i relation till ämnet svenska. För att besvara studien har följande två frågeställningar formulerats: Vad uppfattar lärare att estetiska lärprocesser innebär i svenskundervisning? Hur uppfattar lärare att estetiska lärprocesser används i svenskundervisning? Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fyra lärare. Studien baseras på fenomenografisk ansats och utifrån analys framträdde fyra beskrivningskategorier: estetiska lärprocesser som delaktighetsstödjande, estetiska lärprocesser som inlärningsstöd, estetiska lärprocesser som komplement i undervisning och estetiska lärprocesser som svåra att genomföra. Resultatet visar att estetiska lärprocesser kan vara ett redskap för att elever ska nå mål i ämnet svenska. Samtidigt visar resultatet att lärare har behov av kompetensutveckling för att estetiska lärprocesser kunna ska planeras och genomföras i svenskundervisningen. Slutsatsen är att studien har bidragit med en bild av vad lärare uppfattar att estetiska lärprocesser är och hur de utifrån sin uppfattning valt att praktisera estetiska lärprocesser i sin svenskundervisning.
The curriculum states that students should have the opportunity to learn through aesthetic expressions (Skolverket, 2018, s.10). The aim of this study is to contribute with knowledge about primary teachers’ pedagogical perceptions of the aesthetic learning processes related to the subject of Swedish language. This study attends to two research questions: What do teachers perceive that aesthetic learning processes are in the teaching of Swedish language? How do teachers perceive that they use aesthetic learning processes when teaching the Swedish language? The collection of data was accomplished through semi-structured interviews with four primary teachers. The study has been inspired by the phenomenography. The result of the study is divided into four categories: aesthetic learning processes as participation support, aesthetic learning processes as learning support, aesthetic learning processes as a complementary part in teaching and aesthetic learning processes as difficult to implement. The results show that aesthetic learning processes may help pupils attain the intended learning outcomes of the subject Swedish. At the same time, the results show that the teachers need competence development in order to be able to plan and support aesthetic learning processes when teaching Swedish. The conclusion is that this study has contributed with an idea of what teachers perceive that aesthetic learning processes are and how they, against this background, choose to practice it in their own teaching in the Swedish subject.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Hansson, Johan. "Historieintresse och historieundervisning : Elevers och lärares uppfattning om historieämnet." Doctoral thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-33421.

Full text

Abstract:

This thesis studies teachers’ and students’ conceptions of history and history teaching and aims to explain the importance of an interest in history among teachers and students of the subject. Research on teachers’ conceptions (e.g. Martin 2005) shows that the didactical question “Why?” influences the “How?” and “Why?” questions and that teachers’ thinking about their own practice is mainly influenced by their background and their experiences from teaching. Research on students’ opinions (e.g. Youth and History, 1997) shows that they enjoy history shown in films, that they appreciate museums, and that the preferred topic is 20th century history. In this thesis learning is envisaged as something individual but it is the learners’ social context that defines what is important, meaningful and interesting to learn. The research methods consist of a survey study concerning the pupils’ attitudes towards history and history education, and an interview study with their teachers about their teaching and their opinions about history in general. Nine teachers and their 217 pupils participated. It is mainly topics from 20th century that are described as interesting by both students and teachers. The teachers had different views on the didactical whyquestion, which they described either as student oriented or subject oriented. Their views on why history is important influenced their teaching methods. The student oriented teachers stated that their pupils’ needs and wishes affect their methods while the subject oriented teachers said that they give varying lessons, and have a more student active teaching, but decide for themselves what teaching methods are to be used. The subject matter is influenced by the teachers’ personal interest in history, in most cases a Eurocentric political history. This choice of content, and the teachers own interest, are explained by the historical culture of Swedish society rather than the curriculum. The teachers state that exciting stories and dramatic events related in books or films were, and still are, important to their interest in history. Their individual interpretation of what is important and meaningful in their historical culture influences teachers’ personal interest, their knowledge, and the content of their history teaching. The students’ attitudes to history are also influenced by various factors, of which history education at school is merely one.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Danarp, Pernilla. "Att lära biologi : Lärares och elevers uppfattning om motivationsfaktorer." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektroteknik, matematik och naturvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29861.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att synliggöra hur lärare arbetar för att försöka motivera elever i ämnet biologi samt undersöka i vilken grad eleverna uppfattar lärares olika motivationfaktorer som viktiga för deras egen motivation. Studien har genomförts via lärarintervjuer samt via elevenkäter. Intervjuresultatet visade att lärare i årskurs två och tre i sina försök att motivera elever lyfte motivationsfaktorer utifrån delaktighet, skapa intresse, läraregenskaper, arbetsmetoder, undervisningsrum, föräldraengagemang, bekräftelse, relationer och föräldraattityd. Lärarnas motivationsarbete motsvarade till stor del elevernas egna motivationsfaktorer. Det som minst svarade mot elevernas motivationsfaktorer var bekräftelse från andra. Enkätsvaren lyfter fram betydelsen av goda relationer och bra samarbete samt betydelsen av att eleven får hjälp av läraren och förstår undervisningsmaterialet. I resultatet framkommer att både lärare och elever i högre grad betonar motivatorer som är kopplade till inre motivation än till motivatorer kopplade till yttre motivation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Ibrahim, Wesam. "Elever och lärares uppfattning om ämnet idrott och hälsa." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-6223.

Full text

Abstract:

Syfte Syftet med studien är att undersöka elevers och lärares syn på undervisning i idrott och hälsa i årskurs 6 och 8. Frågeställningar Vilken uppfattning har elever och lärare om idrottsundervisningen i skolan? Tycker elever samt lärare att ämnet idrott och hälsa är viktigt? Hur skulle ämnet idrott och hälsa se ut om elever samt lärare fick bestämma? Metod Studien kräver information om elever och lärares uppfattning om ämnet idrott och hälsa på ett djupgående plan, därför bygger undersökningen på kvalitativa intervjuer. Denna metod rekommenderas för studier som kräver förståelse för människors sätt att tänka, handla och särskilja varierande handlingsmönster. För att analysera intervjusvaren har studiens teoretiskautgångspunkter utgått ifrån Wagnssons teori om idrottens betydelse för ungdomar och Hirdmans genusteori. Resultat Samtliga lärare delade åsikten att idrott och hälsa är en utav de viktigaste ämnena i skolan, de såg sambandet mellan en god fysik och bra skolresultat. Lärarna tyckte att ämnet borde undervisas varje dag. Tre av fyra elever var väldigt positiva till ämnet, de tyckte att det var kulmen även ett viktigt ämne. Om eleverna fick bestämma skulle de ha mindre teoretiska delaroch mer tid för rörelse. Några elever tyckte även att det skulle vara bra med könsuppdelning under vissa moment. Slutsatser De flesta elever tyckte att ämnet idrott och hälsa är ett roligt ämne men även viktigt, fastän att det kunde bli lite väl för mycket bollsporter ibland enligt en utav av tjejerna jag intervjuade. Även lärarna hade en positiv inställning till ämnet men var väldigt besvikna på hur den svenska skolan ger ut en bild utav att ämnet inte är lika viktigt som de teoretiska ämnena genom att skära ner på idrottstimmar.

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår. Ht 2011

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Stein-Beer, Göran, and Jörgen Andreasson. "Lärares uppfattning om bedömningsmatriser på Hotell/restaurangprogrammet och Livsmedelsprogrammet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31000.

Full text

Abstract:

Syftet är att undersöka vilken uppfattning en grupp lärare i Hotell och restaurang- och Livsmedelsprogrammet har om bedömning och betygsmatriser för att få ett underlag till bedömningsmatriser. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning på tre olika gymnasieskolor i tre olika kommuner. Resultatet av undersökningen visar på en positiv inställning till bedömning och betygsättning, resultatet visar också på en tveksamhet bland lärarna till själva utformningen av kriterierna, som inte ger en stabil grund för en likvärdig bedömning. Ett mer samlat och fortlöpande underlag i matriser kunde underlätta betygsättningen när kursen är slut. Slutsatsen i vårt arbete är att det har varit intressant och nya vinklingar på problemen har ständigt dykt upp med nya tankar och lösningar som följd på detta. Vi ser ett stort intresse bland lärarna för en fortsatt utveckling av vårt arbete som vi tycker är positivt. Vårt framtida mål med detta arbete kan vara att utveckla en interaktiv mjukvara. Detta ska vara ett dataprogram som kan agera tillsammans med skolans nätverk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Graca, Anna, and Karmela Vukancic. "Lek och Lärande, barns och lärares uppfattning om lek." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30709.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete är att belysa leken och dess betydelse för barns utveckling och lärandet. För att utföra detta arbete har vi använt oss av tidigare forskning såsom två kända teoretiker, Lev Vygotskij och Jean Piaget. Vi har även tagit hjälp av bl.a. Gunilla Lindqvist, Birgitta Knutsdotter Olofsson och Ole Fredrik Lillemyr. Empirin samlades in genom intervjuer och observationer av barn och pedagoger på en skola i tre olika skolår. Förskoleklassen, skolår 3 och skolår 5, detta för att få en spridning över grundskolans tidigare år. De övergripande frågeställningarna är: Vad är skillnaden mellan fri lek och styrd lek? Hur använder lärarna leken i undervisningen i grundskolans tidiga år? Vad har leken enligt lärarna för betydelse i undervisningen? Hur ser elever på lek och vilken betydelse leken har för dem? Resultatet av undersökningen visar att både elever och lärare anser att leken är viktig och har en stor betydelse för barn och dess utveckling. Trots att lärarna definierade begreppet lek och hur viktigt den är för eleverna kunde vi konstatera att leken inte alltid tillämpas och borde användas mer i undervisningen än vad den kanske gör idag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Nilsson, Madelen, and Lina Karlsson. "Motivation som en framgångsfaktor i matematik : En studie om hur lärare i Sverige och i Australien uppfattar och arbetar med elevers motivation för matematik." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-134759.

Full text

Abstract:

Resultaten från PISA-undersökningen som gjordes under 2011 visade att elever i Sverige har en bristfällig kunskapsnivå inom matematik i jämförelse med genomsnittet. Utifrån TIMSS-studien 2011 visas kopplingar mellan låga resultat och bristande motivation. Tidigare forskning har visat på att motivation är en väsentlig del inom undervisningen och att läraren är en viktig faktor för elevernas motivation gentemot ämnet. Det är via lärarens agerande i klassrummet och interaktion med eleverna som deras motivation utformas och därmed intresset för matematik. Australien är ett utav de länder som har en resultatnivå över genomsnittet i PISA-undersökningen. Syftet är därför att studera svenska och australienska lärares matematikundervisning och uppfattning av motivation. Detta för att tyda skillnader som kan ha haft en inverkan på PISA-resultaten. Studien ämnar att studera lärarnas arbetar i klassrummet och med det deras uppfattning kring motivation. Studien grundar sig på semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer av tre olika lärare från Sverige respektive Australien. Lärarna studerades under tre matematiklektioner under en veckas tid varefter de blev intervjuade utifrån en intervjuguide. Lärarna ansåg att de var de främsta att påverka elevernas motivation, vilket de kunde göra genom sina uppgifter och agerande i klassrummet. Lärarna gav ofta beröm till eleverna när de presterade väl. De var också eniga om att ett öppet klassrumsklimat var eftersträvansvärt för elevernas utveckling eftersom att de vågar mer i klassrummet. En signifikant skillnad mellan länderna var att i Sverige var de mer måna om att eleverna har självinsikt för sina kunskaper. I Australien var det däremot mer fokus på att lärarna hade koll på elevernas kunskapsnivåer. Resultatet av studien visar även att lärarna anser att en varierad undervisningsform gynnar elevernas motivation. I Australien använde de sig av fler olika aktiviteter än vad de gjorde i Sverige.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Barregren, Jenny. "Hälsa - vad betyder det för dig som lärare? : lärares uppfattning om hälsa i sin undervisning." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2365.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa arbetar med hälsa i ämnet samt att skapa en bild över vad hälsa är för dem. Jag valde två olika skolor, skolorna är relativt närliggande men ligger i olika kommuner. En skola ligger i Stockholms kommun, den andra i norrförort till Stockholm. Jag använde mig av kvalitativ metod i form av intervjuer, fyra utbildade lärare har jag intervjuat. Alla var de behöriga från förskoleklass upp till årskurs nio. Två av lärarna undervisade både de yngre och äldre åldrarna. Jag spelade in intervjuerna samtidigt förde jag stöd anteckningar under intervjuns gång. Jag har utgått ifrån tre frågeställningar i min studie: Vad innebär begreppet hälsa för lärare i ämnet idrott och hälsa? Vilken uppfattning har lärare om hur hälsa integreras i deras undervisning av ämnet idrott och hälsa? Hur ser läraren sambandet mellan undervisningen och läroplanen? Det som kom fram under intervjuerna var att alla lärare ville att eleverna skulle få en förståelse för sin egen kropp och hälsa. Lärarna vill att hälsa är något som inkluderas i undervisningen och meningen är att eleverna ska förstå att de har en kropp som de ska ta vara på. Slutsatsen anser jag vara att alla lärare i studien ansåg att det är lättare att inkludera hälsa i undervisningen sedan den nya läroplanen Lgr11 kom. Lärarna ansåg att det var lättare med den nya läroplanen för att den var mer konkret på vad eleven ska uppnå i ämnet. Lärarena ansåg att det var lättare att kunna motivera eleverna utefter Lgr11 den var mer lätt tolkad. Lärarna konkritiserade inte direkt vad det var som var bättre utan alla konstaterade att det var lättare att arbeta utefter Lgr11.

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-9. Vt 2012

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Haraldsson, Erika. "Elever och lärares upplevelser av deras utvecklingssamtal." Thesis, Växjö universitet, Institutionen för teknik och design, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-7634.

Full text

Abstract:

Utvecklingssamtal, är det ett samtal eller ett betygsreferat? Upplevs utvecklingssamtalen olika av elever och lärare? Syftet med min studie var att ta reda på hur elever och lärare upplever sina utvecklingssamtal. Genom att använda kvalitativ intervjuform gavs jag då möjligheten att försöka förstå både elevernas och lärarnas syn på utvecklingssamtal. Av studien framgår att många av de intervjuade eleverna ansåg att de ville ha fler men kortare utvecklingssamtal. Eleverna och lärarna delade synpunkten att en bra relation är grunden för ett utvecklande utvecklingssamtal och att utvecklingssamtalet inte bara är ett betygsreferat. I resultatet framgår också att flertalet av de intervjuade eleverna och lärarna ansåg också att det är viktigt att ta upp de sociala relationerna. Men även trivseln i skolan skapar en god skolmiljö. Eleverna ansåg att lärarna var viktiga vuxna som kan jämföras med deras föräldrar. Både elever och lärare ansåg att utvecklingssamtal är ett planerat samtal som skall hållas ostört och enskilt, där högt och lågt kan diskuteras. Detta skapar enligt lärarna en chans till en bra relation till eleven men också till elevens föräldrar/vårdnadshavare. Eleverna ansåg däremot att när föräldrarna är med tenderar samtalet att hållas ovanför elevens huvud och det upplevs som negativt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Wickström, Sofia. "Lärares uppfattningar av att införa hälsokunskap i årskurs 5 och 6." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-8369.

Full text

Abstract:

Syftet med den här c-uppsatsen är att undersöka lärares uppfattningar av att införa hälsokunskap för elever i årskurs 5 och 6. Enligt Ålands Landskapsregering ska hälsokunskap införas som ett obligatoriskt ämne i alla högstadieskolor på Åland, från och med hösten 2011. För att få svar på syftet har intervjuer med sex stycken lärare som arbetar i årskurs 5 och 6 gjorts. Ett missiv skickades via e-mail ut till verksamma lärare i årskurserna fem och sex på Åland. Det var sex stycken lärare som tackade ja till att delta i undersökningen vilket ansågs som ett passande deltagarantal och därför valdes de ut till intervjupersoner. Den kvalitativa metoden har använts eftersom det är lärarnas skilda åsikter och uttryck som arbetet har fokuserat på. Resultatet av undersökningen visar att det finns delade åsikter bland lärarna om hälsa som enskilt ämne för elever i årskurs 5 och 6. En del lärare anser att hälsa är ett ämne som går bra att integrera med andra ämnen medan andra tycker att hälsa som enskilt ämne ska införas för att lärarna och eleverna då kan koncentrera sig på och ta sig tid för det specifika ämnet. Vissa lärare anser att det ska införas tidigare än i årskurs 5 och 6 på grund av att de har sett ett behov hos eleverna, andra lärare anser att årskurs 5 och 6 är passande årskurser att införa det. En del lärare anser att det är för tidigt att införa det i årskurs 5 och 6 på grund av mognadsgraden bland eleverna. Lärarna anser att det i ämnet ska ingå värderingsövningar samt diskussioner mellan lärare och elev om allt från fysisk aktivitet till sexualundervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Olsson, Anna-Karin. "Lärares uppfattning om datorn som stöd : i läs- och skrivinlärningen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20988.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Mesinovic, Selma, and Malin Strömbäck. "Religionsfrihet, skolplikt och islam : En studie om elva lärares uppfattning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper, KV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-18028.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien är att göra en fördjupad undersökning om lärares uppfattningar och förhållningssätt inom skolan beträffande mötet mellan begreppen skolplikt och religionsfrihet i relation till islam. I förhållande till detta vill vi undersöka exemplet slöjan, samt lärarnas uppfattning om vem som bär ansvaret för att skolplikt och religionsfrihet infrias i verksamheten. I studien använder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod. I undersökningen gör vi intervjuer med elva lärare, verksamma på fyra kommunala högstadieskolor i en och samma kommun. Studiens resultat visar att lärarna till största del uppfattar att skolplikt, religionsfrihet och islam går att förena utan stridigheter inom skolan. Lärarna tar upp praktiska situationer där en kollision kan uppstå, men de flesta anser att det är situationer som går att lösa. En förutsättning för ett fungerande möte vad gäller barnens religionsfrihet i skolan är enligt lärarna goda relationer mellan rektor, lärare, elev och föräldrar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Helgesson, Teresia. "Informationen - en hyllvärmare? : Sex lärares uppfattning om arbetet med kvalitetsredovisning." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16227.

Full text

Abstract:

Abstrakt Skolans uppdrag är många. Ett av dem är att genomföra systematiskt kvalitetsarbete, kvalitetssäkra undervisningen och inkludera eleverna i detta. Syftet med denna studie var att undersöka ett antal lärares grundsyn på begreppet kvalitet samt hur de ansåg sig använda kvalitetsredovisningen i arbetet. Ytterligare avsågs studien utforska hur eleven involveras i kvalitetsarbetet. De frågeställningar som låg till grund för denna studie var; Hur tolkar de intervjuade lärarna begreppet kvalitet och hur anser de sig arbeta med kvalitetsredovisningar. På vilket sätt diskuterar lärarna kopplingen mellan kvalitetsredovisning och arbetet med eleven utifrån lärandet och delaktigheten. För att få svar på dessa frågeställningar valdes intervju som metod med sex yrkesverksamma lärare och skolledare. Resultatet av studien visar på olika uppfattningar. Dels att struktur för ett effektivt arbetssätt saknas men även strategier i kvalitetsredovisningarna som kan förbättras. Idag är dokumentet mer en hyllvärmare än systematisk information. Reflektioner och diskussioner kring den pedagogiska verksamheten är dagligen en viktig del i skolans utveckling

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Cvjetinovic, Sanja. "Utomhuspedagogik : Undersökning om lärares uppfattning om utomhusundervisning i NO ämnena." Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-323.

Full text

Abstract:

Mitt intresse för utomhuspedagogik har väckts under min lärarutbildning, speciellt på min verksamhetsförlagda utbildning där jag kunde observera hur utomhuspedagogiken används i skolan.

Syftet med studien är att undersöka vad utomhuspedagogik innebär för lärare, vilken inställning de har till elevernas inlärning inomhus respektive utomhus, anser de att utomhuspedagogik bidrar till elevers större förståelse för NO ämnen, i vilken utsträckning de använder utemiljön i sin NO undervisning samt vilka målsättningar lärare har för elevers lärande i utomhusmiljön.

Metod som jag har använt i min undersökning är den kvalitativa intervjumetoden där sex lärare har fått möjlighet att svara på ett antal frågor som handlar om utomhuspedagogiken och på det sättet fick de framhäva sin ställning och sina tankar.

Resultaten av min undersökning visar att majoriteten av de intervjuade lärarna har positiv inställning och uppfattning om utomhuspedagogiken samt att mer än hälften använder den i sin undervisning. Studien visar bland annat att olika metoder, avsikter och sammanhang varierar. Resultaten visar även att de lärarna som inte använder så mycket utomhusundervisning har angett tidsbristen och schemaplaneringen som orsak.

My interest for outdoor education has been awakened under mine education as teacher, especially during my practical training periods. There might I observed how the outdoor education was using in the school.

The aim of this study was to examine what outdoor education implies for teachers and which attitude they have to the students learning indoors respective outdoors education. I wondering if teachers deem that the outdoor education contributes to student’s major appreciation of science, in which extent they applies the outdoor environment in science tuition and what teacher want to attain with students learning in outdoor environment.

Method that I have used in my examination is the qualitative interview method there six teacher have got possibility to reply on a number of questions about outdoor education. In this manner they get explain theirs attitude and theirs minds about that.

The results of mine examination presents that the majority of the interviewer teachers have a positive attitude and appreciation about outdoor education and that more than half applies that in science tuition. The study further shows that the methods, intentions and context vary. The results presents even that teachers, who’s not applies outdoor education so much in science tuition had indicated lack of time and scheme planning as reason for that.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Persson, Robert. "Lärares uppfattning och bedömning av elevers praktiska arbete under kemilaborationer." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-182636.

Full text

Abstract:

Praktiskt arbete anses vara en viktig del i naturvetenskaplig undervisning. Tidigare studier har framförtexempel på gott praktiskt arbete och hur bedömning av praktiskt arbete kan ske. Dessa studier harfrämst utförts i Storbritannien. Liknande studier har däremot inte utförts i samma utsträckning medavseende på det svenska utbildningssystemet. I denna studie har sju semistrukturerade intervjuerspelats in samt analyserats, där både högstadielärare och gymnasielärare i kemi har gett exempel påvad de anser vara gott praktiskt arbete. Lärarna har även berört hur insamlingen avbedömningsunderlag för praktiskt arbete kan samlas in, samt om eller hur kvalitéer i praktiskt arbetekan urskiljas. För analys av det transkriberade materialet har en modell använts för att dela upp gottpraktiskt arbete i processkompetenser och praktiska kompetenser. En annan modell för hur insamlingav bedömningsunderlag för praktiskt arbete har använts, via direkt och indirekt bedömning. Iresultaten gav lärarna exempel på fem processkompetenser och två praktiska kompetenser vilket kanidentifieras som gott praktiskt arbete. Lärare gav även exempel på insamling av bedömningsunderlagvia direkta observationer och indirekta fall såsom frågor på skriftliga prov och labbrapporter.Högstadielärarna använde sig delvis av Skolverkets råd för bedömning av nationella prov som stöd föratt bedöma skillnad i kvalité. Gymnasielärarna urskilde kvalité genom elever arbetade självständigteller inte under sitt praktiska arbete. Annars bedömde de utförandet av laborationer som godkänt ellericke-godkänt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Gustafsson, Malin, and Nina Nilsson. "Lärares uppfattning om nivågrupperingars påverkan på elevers kunskapsutveckling i matematik." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31539.

Full text

Abstract:

Detta arbete började ta sin form redan under tidig vår 2015. Då skrev vi vårt SAGarbetesom lade grunden till detta examensarbete om nivågruppering. Vi fokuserade vidvårt SAG-arbete (en kunskapsöversikt) på fördelar och nackdelar med nivågruppering imatematikundervisning och inte så mycket om hur nivågruppering påverkar eleverna.Vi kommer därför nu gå djupare in på nivågruppering och framförallt hur elevernaskunskapsutveckling påverkas sett ur lärares perspektiv.Vi har valt att utgå från Vygotskijs sociokulturella teori vid analys av vårt resultat. Dettaeftersom teorin beskriver var den mest gynnsamma kunskapsutvecklingen hos enmänniska sker.Vi har satt oss in i den forskning som tidigare bedrivits inom ämnet och kan konstateraatt det inte finns särskilt många relevanta undersökningar eller artiklar ur svenskaskolors perspektiv på nivågruppering i matematik. Inte heller i de årskurser, som vigenom vår utbildning får behörighet i; F-3, finns det relevant forskning. Vi har därförintervjuat lärare i vår närmiljö för att få ta del av deras åsikter, tankar och uppfattningarinom ämnet.Resultatet som framgick vid våra intervjuer är bland annat att dagens lärare inte ärsärskilt insatta i den forskning som finns och bedrivs inom nivågruppering. Däremotanvänder alla de tillfrågade nivågrupperingar på något sätt vid flera olika tillfällen i sinmatematikundervisning. Ingen av respondenterna använder fasta nivågrupperingar utandessa grupper brukar variera beroende på syfte och uppgift. Alla respondenter ärnegativt inställda till att låta eleverna vara delaktiga vid gruppindelning.Vi avslutar med en diskussion kring våra tankar och slutsatser inom ämnet baserat påvad detta arbete resulterat i.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Jönsson, Hanna, and Ida Power. "Alla kan väl vara lärare : En studie där lärares uppfattning om status, prestation och utbildning synliggörs." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-327913.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Khan, Nadim. "Kontroversiella frågor - en lärares vardag? : En intervjubaserad studie kring lärares uppfattning av kontroversiella frågor i undervisningen." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-70823.

Full text

Abstract:

Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer med verksamma samhällskunskapslärare angående kontroversiella frågor i samhällskunskapsundervisningen. Bland respondenterna arbetar vissa lärare på yrkesinriktade och andra på studieförberedande gymnasieskolor. Resultatet visar att respondenterna ställer sig positiva till att arbeta med kontroversiella frågor, samtidigt som de uppfattar det som ett svårt ämne. Samtliga respondenter har erfarenheter av kontroverser som uppstått i klassrummet och har därför fått arbeta aktivt med kontrovershantering. I studien klargörs vad kontroversiella frågor är, hur man kan arbeta med det i klassrummet samt vad de tillfrågade anser vara viktigt i det arbetet. Detta kopplas till internationella forskningsresultat såväl som svenska.
This study is based on qualitive research interviews with actively working teachers in the subject civics about controversial issues in civics education. Among the respondents some work in labour-oriented upper secondary schools and others work in preparatory upper secondary schools. The result indicates that the respondents are positive about the work with controversial issues, meanwhile viewing it as a difficult topic. All of the respondents have experiences from controversial issues that has risen in the classroom, and therefore been dealing actively with controversial issues management. In the study the term controversial issues is clarified as well as how to deal with it in the classroom and what the respondents view as important in the process. This is connected to international as well as Swedish research findings.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Björserud, Elin. "Lärares uppfattningar av individanpassad undervisning." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-5338.

Full text

Abstract:

Enligt läroplanen (Lgr11) och skollagen (SFS 2010:800) är det lärarens uppdrag att individanpassa sin undervisning. Dessa styrdokument är tydligare kring den individanpassade undervisningen än vad tidigare styrdokument har varit. Min erfarenhet var att detta inte gjordes fullt ut som det förväntades. Med detta som bakgrund ville jag undersöka lärares förståelse av individanpassad undervisning. Därmed blev mitt syfte att undersöka och studera lärares skilda uppfattningar av individanpassad undervisning. Detta valde jag att göra genom en kvalitativ metod med intervju som datainsamlingsteknik. Studien har sin utgångspunkt i fenomenografin. I studien har fyra verksamma lärare intervjuats. Resultatet visade två skilda uppfattningar av individanpassad undervisning: Individanpassad undervisning som generell princip för undervisning och Individanpassad undervisning som utopi. Det som blev tydligt i resultatet är att kategorin Individanpassad undervisning som generell princip för undervisning är den kategori som var mest frekvent förekommande i det empiriska materialet, det vill säga lärarna uppehöll sig i intervjuerna kring resonemang som kan hänföras till innehållet i den beskrivningskategorin. Lärarna ger alltså uttryck för att de använder sig mycket av individanpassad undervisning. Innan studien antog jag att lärarna i större utsträckning skulle se den individanpassade undervisningen som något som de ville jobba med, men inte ansåg sig ha tid, resurser eller möjligheter till. Vid en analys av relationen mellan de skilda uppfattningarna kunde det konstateras att kategorin Individanpassad undervisning som generell princip för undervisning kan betraktas i ett elevperspektiv som mer utvecklande än kategorin Individanpassad undervisning som utopi.
According to the curriculum (Lgr11) and Education Act (SFS 2010:800) is the teacher's assignment to individualize their education. These policy documents are clearer about the individualized education than previous policy documents have been. My experience was that this wasn´t done fully as it should. With this as background, I wanted to investigate teachers' understanding of individualized education. This made my purpose to examine and study the teachers' different conceptions of individualized education. This, I chose to do through a qualitative approach to interview data collection techniques. The study was based on phenomenography. The study has four active teachers interviewed. The results showed two different conceptions of individualized education: Individually tailored teaching as a general principles of teaching and individualized education as a utopia. What became clear in the results is that the category Individually tailored teaching as a general principle of teaching is the category most frequently occurring in the empirical material. The teachers expressed that they use a lot of individualized education as a general principle of teaching. Before the study, I assumed that teachers in the greater would see the personalized education as a utopia, as something they wanted to work with, but felt they had time, resources or opportunities. When analyzing the relationship between the different positions, was it clear that the category Individually tailored teaching as a general principle of teaching can be seen in a student perspective as more developed than the category Individually tailored teaching as a utopia.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Håkansson, Max. "Problemlösning i matematikundervisning : En studie om lärares tankar kring sin egna matematikundervisning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för matematik och matematisk statistik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-64067.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att jag vill få en fördjupad kunskap när det gäller problemlösning i matematikundervisning. Jag vill ta reda på hur olika pedagoger tänker och arbetar kring problemlösning i matematik i årskurserna 1-3. Genom intervjuer med fem lärare i årskurserna 1-3 med olika yrkeserfarenhet och utbildning har jag samlat in min data. Min studie har fokus på hur lärarna uppfattar begreppet problemlösning. Jag har också undersökt hur de anpassar sin undervisning efter kursplanens avsikter när det gäller just problemlösning samt hur de förklarar att problemlösning tar form i deras undervisning. Resultatet visar att lärarnas definition av problemlösning i matematik liknar den som finns i kursplanen för matematik samt den som finns i Ahlberg(1992). Alla lärare förklarar att deras undervisning bygger på kursplanens avsikter. När det gäller hur arbetet med problemlösning tar form i klassrummet så jobbar alla lärare med matematikboken och andra undervisningsmaterial som till exempel kluringar och stenciler. Ingen av mina informanter arbetar endast med matematikboken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Gullberg, Ingela, and Anna Hagesveen. "Hur kan våra uppfattningar mötas? : En studie om elever och deras lärares uppfattning om delaktighet och inflytande." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43248.

Full text

Abstract:

Studiens ambition är att ge en bild av elevers och deras lärares uppfattning om vad elevinflytande och delaktighet innebär, men också undersöka vilken roll relationen mellan elever och lärare spelar. Syftet är också att se hur lärare och elever uppfattar meningen med delaktighet och hur delaktigheten ger inflytande i realiteten utifrån de krav som ställs i skolans styrdokument. Teorin som guidat arbetet och analysen kommer från ett relationellt perspektiv. Frågeställningarna vi använt oss av är: Hur uppfattar ett antal elever och deras lärare vad de kan vara delaktiga i och ha inflytande på i skolan? Hur påverkas delaktighet och inflytande av relationen mellan ett antal elever och deras lärare? Metoden som valdes för insamlandet av vår empiri var kvalitativa forskningsintervjuer. Intervjuerna genomfördes enskilt med läraren och i fyra grupper med eleverna. Intervjuerna spelades in och de delar som intresserade oss transkriberades. Materialet har sedan bearbetats ur ett fenomenografiskt perspektiv, detta för att förstå vad delaktighet är ur de olika informanternas perspektiv. Studien visar att både lärare och elever nämner vikten av relationer. I materialet framläggs det på olika sätt såsom att eleverna nämner att de måste involvera varandra och samarbeta för att få igenom förslag som leder till inflytande i undervisningen. Samtidigt uttalar läraren vikten av att alla elever måste kunna delta utifrån sina förutsättningar, förändringar måste få ta tid och eftertanke för att det ska passa alla. I utfallsrummen ser vi relationer eleverna emellan och relationen mellan lärare och elever samt att kommunikationen mellan relationerna kopplas till förståelsen av vad delaktighet och inflytande är. Utifrån ett relationellt perspektiv kan specialpedagoger spela en viktig roll när det gäller grundförutsättningar för elevers delaktighet i en skola för alla. Här kan specialpedagogen hjälpa till att bygga broar mellan elever och lärare. Specialpedagogen kan använda sig av observationer, intervjuer och handledning som metoder för att underlätta i kommunikationen mellan lärare och elever.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Cederblad, Simon, and Viktor Ivansson. "IKT : Lärares skilda tolkningar av ett gemensamt begrepp." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25306.

Full text

Abstract:

Skolans värld idag blir mer och mer integrerad av IKT och dessa tekniska verktyg präglar vår vardag och utvecklas hela tiden. I vår fenomenografiska undersökning, som innebär att vi ska beskriva vilka skilda sätt något kan uppfattas av någon, har vi fokuserat på fyra lärares uppfattningar av IKT på deras respektive skolor. Tidigare forskning inom IKT i skolan visar på att lärare känner sig allmänt osäkra till att använda IKT eftersom de inte tycker de har den utbildningen som krävs för att använda sig av det fast intresset och motivationen finns där. Annan tidigare forskning pekar på att lärare inte känner sig trygga med saker de inte har kunskap kring. Detta kan ha gjort att IKT-integrerad undervisning har uteblivit. Tekniken som finns idag är så omfattande vilket gjorde att lärarna vi intervjuade hade många skilda sätt att tillämpa och förklara begreppet IKT och hur det påverkade deras undervisning. Det var viktigt att lärarna styrde klassrummet och att IKT var något som kompletterade undervisningen som tillämpades. När och hur IKT tillämpades bestämdes både av lärarna, eleverna och ibland lärare och elever tillsammans. Det kunde uppstå problem med IKT när tekniken inte fungerade vilket utmanade och ibland hotade lärarnas kontroll i klassrummet. Lärarna var tydliga med vilka sätt de använde sig av IKT men var inte lika tydliga med hur det påverkade deras undervisning. Undersökningen visade tydligt på att lärarna hade skilda sätt att uppfatta IKT och hur de använde sig av det.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Icmen, Marlin Deniz. "Individualisering i undervisningen : Fyra lärares uppfattning om och arbete med individualisering." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-5868.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to increase the knowledge of individualism also how individualism is applied in a teacher’s classroom. Based on the curriculum, teaching is tailored to each and every student’s expectations and needs. My research has been qualitative and includes four interviews with practicing teachers in two multi-cultural schools in the city of Stockholm. I have investigated how these four teachers perceive individualism, also how they individualize when teaching to meet all students' expectations and needs according to them. In the analysis, the teachers’ methods have been applied to the theories and previous studies that were introduced in the theoretical chapter. Research results show that the teachers perceive individualism as a way of targeting the individual students during their lessons. Through individualism it is also possible for the teacher to abide by the curriculum which says to tailor teaching to each student’s expectations and needs. Prominent individualism methods that have been demonstrated were when teachers tailor their teaching according to student’s different backgrounds, experience and interests, also by getting to know each student.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Andersson, Caroline, and Jennie Jahrl. "Undervisning i engelska : en undersökning om lärares uppfattning av sin undervisning." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-4388.

Full text

Abstract:

Studien handlar om lärares uppfattning av sin undervisning i engelska. Studien behandlar ämnen som demokrati, kursplanen för engelska, läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Studien tar även upp nationella proven för engelska och att de faktiskt är obligatoriska att använda i årskurs fem från och med vårterminen 2009. Underlaget för studien har insamlats genom intervjuer av fyra lärare som undervisar engelska i årskurs fem. Det empiriska materialet har analyserats medhjälp av tre pedagogiska teoretiker: Piaget, Vygotskij och Bruner. De fyra lärarnas uttalanden har analyserats och placerats inom dessa teorier, där en lärare kan placeras i mer än en teori. Bland lärarna som intervjuats använder sig tre av fyra New Champion 5 som läromedel, men en lärare använder sig av Good Stuff.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Lidberg, Ellen, and Julia Nordlund. "Att skriva sig till läsning. : Lärares användning och uppfattning av metoden." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-160944.

Full text

Abstract:

Att skriva sig till läsning (ASL) går ut på att lära sig läsa genom att skriva med dator som skrivverktyg. Syftet med denna studie var att ge insikt i hur lärare arbetar med ASL i årskurs 1 samt ta reda på vilka för- och nackdelar de möter i arbetet med metoden. Utifrån syftet konstruerades dessa frågeställningar: Hur arbetar lärare med ASL i årskurs 1? Vilka för- och nackdelar beskriver lärare att de möter i arbetet med ASL? Hur stöttar lärare sina elever? ASL bygger på sociokulturellt perspektiv på lärande vilket har använts som teoretisk utgångspunkt för denna studie och fokus har legat på scaffolding och zone of proximal development. För att få fram ett resultat användes semistrukturerade intervjuer med fyra lärare samt deltagande observationer i deras klassrum. Vår slutsats är att alla lärare i denna studie tolkade och arbetade med ASL på olika sätt och att de ansåg att fördelarna övervägde nackdelarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Alexandersson, Malin, and Medina Gabeljic. "Multimodala texter : en studie om lärares uppfattning om multimodalatexter i svenskundervisningen." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14564.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete studerar hur mellanstadielärares syn på och förståelse av multimodala genrer, som exempelvis serier och serieromaner, ser ut. Arbetet kommer även att studera hur dessa lärares syn på läsundervisning och läsförståelse ser ut. Multimodala genrer är något som forskning har visat bör användas i nuläget i skolorna, därav undersökningens uppkomst. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2017 (Lgr 11) står det att eleverna ska få nödvändiga kunskaper så att de kan delta i samhället. Det betyder att kunskaper behöver läras ut för att eleverna dels ska kunna förstå dagens samhälle med allt mer ökad digitalisering, dels för att kunna nyttja kunskaperna i samhället. I centralt innehåll i Lgr 11 står det att eleverna ska kunna läsa texter som kombinerar bild med ord. Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares syn på och förståelse av materialet. I examensarbetet används kvalitativa intervjuer som metod. Vi har till denna studie intervjuat sex mellanstadielärare som undervisar i svenska. Två av skolorna är belägna i en stad och en i landsbygden. Syftet med intervjuerna var att komma fram till lärarnas erfarenheter av, förståelse av och syn på multimodala genrer, specifikt serier och serieromaner, läsundervisning och läsförståelse. Vi använde oss av både strukturerade och öppna frågor under intervjuerna. Analysen består av intervjupersonernas svar (Lantz 2007). Till analysen användes två olika analysmetoder, tematisk analys och mönster. Tematisk analys handlar om intervjupersonernas arbetsplatser och att de ska jämföras. Detta gjordes övergripande via en tabell. Mönster handlar om att teman ska utvinnas från insamlingsmaterialet. De teman som kunde utvinnas var motivation/kul att läsa, lärares syn på multimodala genrer, lärares erfarenheter av multimodala genrer och hur lärare arbetar med läsning. Utifrån vår analys framkom det att samtliga lärare inte använder sig av multimodala texter i nuläget och att hälften av lärarna har en relativt negativ syn på materialet. Det framkom även att lärarna arbetar på varierande och olika sätt vad gäller läsning och läsförståelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Berisha, Hamide, and Nadja Backlund. "Grannspråksundervisning i svenskämnet : Lärares uppfattning om grannspråksundervisning i åk 4-6." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22244.

Full text

Abstract:

Studien avser att presentera och tolka de resultat vi har fått in gällande lärares uppfattningar om grannspråksundervisning i svenskämnet. Syftet med studien är att undersöka om lärare i praktiken skapar förutsättningar i grannspråksförståelse och i vilken utsträckning grannspråk undervisas i svenskämnet. Den lärandeteori som operationaliseras i vår studie är det sociokulturella perspektivet. Anledningen till det är att det är den teori som genomsyrar den svenska grundskolans läroplan. Vi har i vår undersökning samlat in data via intervjuer med lärare som undervisar i svenskämnet i årskurs 4-6, kombinerat med enkät. Datainsamlingsmetoden är både kvalitativ och kvantitativ då användningen av data svarar mot både ett kvantitativt och ett kvalitativt intresse. Det framgår av tidigare forskning att grannspråksundervisning i skolorna inte prioriteras i förhållande till övriga moment inom svenskämnet i årskurs 4-6. Flertalet av de undersökningar som gjorts visar att grannspråksundervisning förekommer mycket sällan i de svenska skolorna. Resultaten av forskningsgenomgången visar dessutom att svenskarna får mindre grannspråksundervisning jämfört med danskarna och norrmän. Av vår insamlade data från vår undersökning framgår det emellertid att majoriteten av våra informanter undervisar i grannspråk i svenskämnet. Däremot framgår det inte hur stor del av svenskundervisningen grannspråk tar, utspritt på åk 4-6. Med det menar vi att det var otydligt om lärarna undervisar i grannspråk under alla tre årskurserna, eller ett visst antal lektioner under en termin. Det hade därmed varit intressant att undersöka om det skiljer sig åt mellan flera lärare ute i landet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Andersson, Agneta, and Liselotte Persson. "Integration genom fotboll: Föräldrars, lärares och ledares uppfattning om ett integrationsprojekt." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35683.

Full text

Abstract:

Landskrona är en stad där boendet är segregerat. Fotboll är en idrott som har stark dragkraft. Landskrona BoIS driver fotbollsfritids som ett samverkans- och integrationsprojekt, där vill man skapa en meningsfull fritidssysselsättning åt barn och ungdomar som vill spela fotboll. Samtidigt vill man skapa integrationsmöligheter.
Landskrona is a city where living is segregated. Football is a sport with strong attraction. Landskrona BoIS is running BoIS I Centrum as a cooperation and integration project, were they want to create a meaningful leisure activity for children and youth that want to play football. At the same time possibilities for integration is created.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Häggroth, Nicole, and Johansson Linda Flygh. "Behövs skolbiblioteket? : En studie om några lärares uppfattning av skolbibliotekets betydelse." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-36046.

Full text

Abstract:

Enligt Skollagen (2010:800) ska skolorna ha tillgång till ett skolbibliotek men hur den tillgången ska se ut framgår inte. Det finns inte heller någon tydlig beskrivning av hur ett skolbibliotek ska se ut vilket kan leda till många olika tolkningar. Syftet med denna studie är att undersöka om skolbiblioteket är en viktig resurs för skolan. Metoden vi valt att använda oss av är en enkätundersökning som undervisande svensklärare har fått besvara. Enkäten bestod av flera frågor, stängda samt öppna frågor för att kunna få en mer detaljerad bild av lärarnas syn på skolbiblioteket. Resultatet vi kommit fram till berör flera områden kring skolbiblioteket. Det visar att lärarna anser att deras egna skolbibliotek inte räcker till när det kommer till litteraturundervisning och att de känner ett behov av att söka kompletterande material utanför skolbibliotekets ramar. Enligt vår studie kan vi se att behovet av ett skolbibliotek finns bland lärarna, men att det inte räcker med en samling böcker för att lärarna ska kunna utnyttja biblioteket som en pedagogisk resurs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Eidenert, Aline, and Louise Folkebrant. "Lärares syn på digitala media i undervisningen : en studie om lärares inställning och uppfattning om digitala media i grundskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för utbildning, kultur och medier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-144298.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Vi har undersökt ett antal grundskollärares syn på användningen av digitala läromedel och läroverktyg i undervisningen. Vårt syfte med undersökningen är att synliggöra lärarnas uppfattningar om digitala lärresurser genom deras didaktiska val. Som undersökningsmetod har vi använt oss av intervju. Informanterna har alla en positiv inställning till den digitala resursundervisningen. De anser att det är ett konkret och perfekt verktyg för att nå så många elever som möjligt i undervisning. Men de anser dock att digitala lärresurser ska ses som ett komplement till den traditionella undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Ek, Matilda. "Hur och varför bör lärare arbeta med elevers läsattityd? : En kvalitativ studie om lärares uppfattning om elevers läsattityder." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44929.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattning om elevers läsattityd samt om och på vilket sätt undervisningen anpassas efter attityderna i årskurs 1–3. Studien ämnar bidra med kunskap om hur lärares undervisning kan anpassas till elevers läsattityd för att stödja elevers läsutveckling. Forskningsfrågorna som ställs utifrån syftet är: Vad har lärare för uppfattning om elevers läsattityd? Hur skaffar sig lärare uppfattning om elevers attityd till läsning? Hur uppfattar lärare att de agerar utefter elevers olika läsattityd i undervisningen? Hur uppfattar lärare att elevers läsattityd förhåller sig till läsutveckling? Studien delar den sociokulturella teorins syn på lärande och har en fenomenografisk forskningsansats som utgångspunkt. Utifrån dem valdes en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer för att undersöka fem lärares uppfattningar om elevers läsattityder. Det insamlade materialet analyserades utifrån en fenomenografisk analysmetod. Resultatet visar att samtliga lärare anser att de flesta elever i årskurs 1–3 har positiva läsattityder och vilja att lära sig läsa. Dessutom visar resultatet att bara en av lärarna tar reda på elevers läsattityd på ett systematiskt och medvetet sätt, resterande lärare litar på deras intuition. Till sist visar resultatet att tre av de fem intervjuade lärarna ansåg att elevers läsattityd påverkar deras läsutveckling.
The aim of this study is to examine teachers’ perception of students’ attitudes towards reading, and to determine if and how their teaching is adapted to the attitudes at grade 1-3. The study aims to contribute with knowledge about how teachers’ instructions can be adapted to students’ reading attitudes to support their reading development. Based on the aim of this study four questions were asked: What are teachers’ perceptions about students’ reading attitude? How do teachers get an idea of students’ attitude towards reading? How do teachers perceive that they act in their instruction according to students’ different reading attitudes? How do teachers perceive that students reading attitudes are related to reading development? The study departs from the socio-cultural theory's view of learning and has a phenomenographic research approach as a starting point. Based on them, a qualitative research method was chosen in the form of semi-structured interviews to examine five teachers’ perceptions of students’ reading attitudes. The collected material was analyzed based on a phenomenographic analysis method. The results show that all teachers believe that most students in grade 1-3 have positive reading attitudes and are motivated by learning how to read. In addition, the results show that only one teacher determines students’ attitudes towards reading in a systematic and conscious manner; the other teachers trust their intuition. In conclusion, the results show that three out of the five interviewed teachers think that students’ reading attitudes affect their reading development.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Dansk, Emelie, and Maria Lindström. "Tre klassers upplevelser av och tre lärares arbete och uppfattning om elevinflytande." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-7846.

Full text

Abstract:

Emelie Dansk & Maria Lindström. (2010) Tre klassers upplevelse av tre lärares arbete med elevinflytande. Examensarbete i pedagogik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle. Demokrati är en del av det svenska samhället. Då skolan är det ”lilla” samhället som kan anses spegla det ”stora” samhället utanför. Ett av skolans största uppdrag är att fostra eleverna till demokratiska medborgare samt i skollagen poängteras att eleverna skall ha inflytande över sin utbildning. Metoden i denna studie är kvalitativ intervju med 3 klasslärare för åk 5 och kvantitativ enkätundersökning med dess klasser, totalt 52 elever. Syfte med studie är att undersöka om och i sådana fall hur lärares uppfattningar och arbete med elevinflytande påverkar elevernas upplevelser av elevinflytande. För att få syn på detta fenomen var metodvalet en kvalitativ intervju med lärarna och en kvantitativ enkätundersökning med eleverna, där en jämförelse synliggjorde elevernas och lärarnas påverkan och uppfattning av arbetet med elevinflytande. Våra slutsatser av studie visade att lärares arbete med elevinflytande påverkar elevernas upplevelse av elevinflytande, däremot lärare som anser sig ha mycket elevinflytande behöver inte ha elever som upplever det samma. Ju mer inflytande eleven har desto mer vill den bestämma.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Lindén, Oscar, and Lina Danerklint. "Lärares uppfattning omutomhuspedagogikens påverkan på barn med koncentrationssvårigheter : – i den traditionella undervisningen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-10790.

Full text

Abstract:

The objective for this study was to acquire a greater insight if children with concentration difficulties are assisted by outdoor education in the traditional teaching. With the use of a qualitative methodology four teachers were interviewed. The outcome gave evidence for that the teachers thought that outdoor education has a positive outcome for children with concentrations difficulties. The findings were divided into three key categories: the teacher’s reflections about outdoor education, outdoor education for children with difficulties in concentration and if there was any difference in how the children behaved indoors after having educations outdoors.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Petäjävaara, Ann-Sofi. "Social kompetens i skolan : En studie av lärares uppfattning av social kompetens." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1613.

Full text

Abstract:

En empirisk undersökning av lärares uppfattning av begreppet social kompetens med syftet att synliggöra lärares uppfattningar av social kompetesn smat hur de arbetar med social kompetens i skolan. Uppsatsen tydliggör också vilka faktorer som är viktiga för utvecklingen av soacialr och emotionellt lärande som ämne i skolan.

Den empiriska undersökningen bygger på nio lärarintervjuer utförda i årskurserna 4-9, med tonvilkten lagd på de högre årskurserna.

Resultatet av studierna är att begreppet och arbetet med att utveckla social kompetens hos eleverns ärkomplext. Det finns många faktorer som inverkar på resultatet. Forskning visar dock att där elever får träning i social kompetens förbättras inlärningsmiljön och elevhälsa. De intervjuade lärarna ger sin beskrivning av social kompetens, samt faktorer som gör att de arbetar med det i skolan, vilka hinder de ser i ett sådant arbete, och slutligen vilka förhoppningar man har på ett införande av livskunskap på schemat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Sadeghinad, Kazem. "Eleven i centrum : En studie av några lärares uppfattning om sin undervisning." Thesis, Örebro University, Department of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-887.

Full text

Abstract:

Syftet med mitt examensarbete var att belysa lärares undervisning i klassrummet. En lärares uppdrag innebär att man ska utgå från varje enskilds elevs förutsättningar. Det kan sägas att framtidens samhälle har nya krav på elever och deras utbildning. Eleverna ska ha god allmänbildning och själva kunna söka och värdera information.

Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra ämneslärare och en speciallärare, verksamma i grundskolan de senare åren. Resultatet visar att lärare har mest katederundervisning, och när det gäller den individuella planeringen så var den svår att genomföra på grund av olika faktorer, men de försökte göra det bästa de kan för att barnen ska få en bra och lärorik skolgång. Och den viktigaste faktorn för att undervisningen skulle lyckas var att eleverna skulle vara delaktiga, intresserade och aktiva hela tiden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Wiss, Frida, and Ana Kovacevic. "Skapande på fritidshemmet : En studie av lärares uppfattning om skapande i fritidshemmet." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40604.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att beskriva lärares tal om skapande på fritidshem och hur skapandet används. Utifrån syftet har följande frågeställning formulerats: Vilka diskursiva konstruktioner uttrycker lärarna i fritidshemmet kring skapande? I studien används en kvalitativ metod genom fokusgruppsamtal med lärare i fritidshem. Samtalet har analyserats ur ett diskursteoretiskt perspektiv. I resultatet framkommer det att skapande är ett brett och mångfacetterat begrepp. Skapande syftar inte nödvändigtvis till att endast skapa något med händerna. I studiens resultat framkommer fyra diskursiva konstruktioner av diskurser kring skapande: elevers intresse, skapande i samspel, från produkt till process och fritidstänket.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Lärares uppfattning'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles