Dissertations / Theses on the topic 'Lärarstudent'

The main purpose of this thesis is to investigate how future pre- and primary school mathematics teachers change their approaches to mathematics and mathematics education during their subject studies, and also how this view has affected their teaching of mathematics after graduation. A qualitative interview method was used in combination with observations, notes, sound recordings, video recorded mathematics classes and materials produced by the teacher in order to answer the research questions. The research was carried out in two parts. The institutional theory has been used as theoretical framework throughout. This perspective was supplemented by a design theoretical perspective in part two. In the first investigation it became clear that the language used by the students is under change, and that they use terms from the national curriculum as well as the aims of the programme syllabus when they discuss mathematics teaching. The results from the observations later show that four out of five of the teachers have a clear connection to the sort of teaching they said they want to conduct, in that there is a clear relationship between the sort of teaching that they claim to perform and the sort of teaching they actually perform. From the overall results, it is apparent that teachers one year after graduation describe that they feel well prepared for teaching mathematics in preschool and primary school. This is interesting in the light of their dissatisfaction with the limited emphasis on concrete recommendations and "tips" directly after their graduation. In fact, the teachers said that in practice it turned out that their education provided a more stable and secure foundation than they described it to be shortly after having completed their mathematics studies. They say that during their education they developed knowledge and skills that enabled them to be better prepared for their future work roles than they believed themselves likely to become.

Denna uppsats handlar om grundskollärarprofessionens utveckling, verksamma lärare och lärarstudenter. Uppsatsen utgår ifrån följande frågeställningar: Hur har grundskolan och grundskollärarens historiska utveckling vilken lett fram till dagens skola och lärare sett ut? Hur framställs dagens verksamma grundskolelärare inom forskning i fråga om den egna yrkesrollen och verksamheten i skolan? Vilken bild av lärarstudenter går att synliggöra i fråga om uppfattning, syn och attityder gentemot sitt kommande yrkesliv, lärarens roll och skolan? Vad motiverade dessa lärarstudenter att söka sig till lärarutbildningen och fortsätta densamma för att bli lärare i grundskolan? Vilka likheter, skillnader och eventuella samband går att synliggöra mellan de tre ovanstående bilderna? Studien visar att lärarna befinner sig i en starkt utsatt yrkesposition med en ifrågasatt profession och ofta höga påfrestningar i arbetsvardagen. Men såväl verksamma lärare som lärarstudenter innehar en stark drivkraft som motiverar de i sitt nuvarande och kommande utövande av yrket och uppdraget som lärare.

Studiens explorativa syfte var att undersöka hur social kompetens utvecklas och säkerställs hos lärarstudenterna på en högskola i Mellansverige. Studien hade en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Studien hämtar in data från sex respondenter. Resultatet visade att social kompetens uppfattas som en viktig egenskap men som enbart får utrymme i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och inte tillräckligt mycket i lärarprogrammet.

It is very important to gain knowledge and better understanding for people with dyslexia in other words people with reading and writing difficulties. I have therefore chosen to learn more about this subject. In my study, I have focused on adult people with dyslexia. This study is about four student teachers different experiences of dyslexia during their studies. The aim is to find out how the student teachers diagnosis has affected their education situations of these areas; the need for help, environmental significance, management of the different reading and writing tasks in their education and the advantages they believe there is in their future work as teachers. As a research method I have used qualitative research and qualitative interviews. The participants in this study are four female persons in the ages of 23 to 25 years old. The results showed that the need for assistive help devices varied because of the student teachers different experiences. The students spoke about the help they got from classmates and family members. The surroundings affected them both in a positive way and in a negative way. The participants various diagnosis affected them in different ways when it comes to dealing with various school assignments. The participants used different methods to overcome their difficulties in school. The advantages that the participants believed that they had were the ability to recognize pupils with different difficulties in the classroom.

Entreprenörskap ska enligt regeringen löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet (Regeringskansliet, 2009). I Lgr 11 framgår det att skolans uppdrag är att ”[…] utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap” (Skolverket, 2011a, s. 9). Med utgångspunkt i regeringens begäran och citatet från Lgr 11, handlar detta examensarbete om entreprenörskap i skola och grundlärarutbildning. Det existerar en accentuering på entreprenörskap i utbildningssystemet, då utbildning har en genomgripande och essentiell roll i att forma goda samhällsmedborgare (Riksdagen, 2010). Att etablera entreprenörskap i utbildningen menar Woxlin (2014) kan vara ett sätt att förbereda eleverna inför dagens och framtidens hastigt föränderliga samt komplexa samhälle. Syfte med arbetet är att synliggöra hur grundlärarutbildningen och lärarutbildare förhåller sig till och omsätter begreppet entreprenörskap i undervisningen, för att förbereda lärarstudenterna inför deras kommande uppdrag.   Utgångspunkten för arbetet är följande frågeställningar; Hur förhåller sig lärarutbildare till entreprenörskap i skola och grundlärarutbildning?  Hur förbereds lärarstudenterna inför deras kommande uppdrag; att utveckla ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap? (Skolverket, 2011a).   Resultatet visar att entreprenörskap inte prioriteras i grundlärarutbildningen. Detta kan skapa problem, där varken lärarutbildare eller lärare tar ansvar för att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet (Regeringskansliet, 2009).

Detta är en pilotundersökning vars syfte är att testa en metod för att undersöka hur attityder mot dialekter, etnolekter och sociolekter kan komma att influera den betygssättning som lärare har i uppgift att göra av elevers prestationer. Jag har valt att inte undersöka verksamma lärare, utan lärarstudenter som inom kort ska bli lärare och undersökningen vill visa hur deras eventuella fördomar och förutfattade meningar kan inverka på inställningen gentemot elever och på längre sikt kan komma att påverka betygsättningen av elever.

Lärarstudenterna fick lyssna till korta ljudbandsinspelningar där gymnasieelever presenterar sig själva. Därefter fick de besvara en enkät och ge underlag för denna pilotundersökning. Jag har även intervjuat två svensklärare och två gymnasieelever. Tanken var att dessa skulle ge besked om attityder till dialekter, etnolekter och sociolekter i skolvärlden.

Resultaten visar att metoden för att undersöka lärarstudenternas attityder till dialekt/etnolekt/sociolekt inte lämpar sig för att dra några slutsatser. De resultat som framkommit är inte av någon större vetenskaplig relevans, utan ger enbart data kring vilka det går att spekulera.

Detta examensarbete handlar om bilder av lärare och lärarstudenter. Syftet är att formulera och undersöka de diskursiva konstruktioner som dagspress och fackpress förmedlar av dagens och morgondagens lärare. Undersökningens frågeställningar är: - Vad är det för bilder av lärare och lärarstudenter som skildras på debatt och ledarsidor i Sydsvenskan och Lärarnas tidning? - Vilka problem och möjligheter med läraryrket beskrivs i tidningstexterna? För att besvara de här frågorna har en analys gjorts på ledare och debattartiklar där det talas om lärare och lärarstudenter. Studien har sin utgångspunkt i de socialkonstruktivistiska teorierna med diskursanalys som metod. Slutsatserna är att de lärare och lärarstudenter som beskrivs i de båda tidningarna konstrueras som otillräckliga. De varken har det som krävs, eller får de resurser som behövs, för att ge eleverna en ärlig chans. Undersökningen visar dessutom att den lärare som konstrueras är en lärare som känner sig tyngd och hotad av nya arbetsuppgifter utanför det klassiska uppdraget, kunskapsförmedlingen, och därmed överväger att byta karriär.Nyckelord: dagspress, diskurs, lärare, lärarstudenter, socialkonstruktivism

Den här uppsatsen har sin startpunkt i lärarstudenters verksamhetsförlagda utbildning (vfu). Sveriges lärarutbildning har omarbetats då det funnits brister i vfun när det gäller ämneskunskaper och när det gäller vfu-placering inom relevant verksamhetsområde för planerad examen. I den här studien belyses andra kvalitéer relaterade till vfu utifrån ett studentperspektiv där studenter själva har beskrivit sina upplevelser på sin vfu. Det finns nationell och internationell vfu-forskning som fokuserar faktorer runt studentens vfu, ur andra perspektiv än studentens. Den här studiens syfte är att beskriva och analysera lärarstudenters upplevelse av bemötandet av personalen ute på förskolor och skolor under vfu. Frågeställningarna som studien utgår ifrån är: Hur beskriver studenter sin upplevelse av bemötandet av personalen på skolorna? Hur kan beskrivningarna förstås i relation till studenternas vfu-placering på olika skolor? Empirin har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med åtta lärarstuderande vid Mittuniversitetet. Ur analysen framkom fem kvalitéer med relevans till studenternas beskrivna upplevelser: Pedagogers delaktighet och medvetenhet om handledaruppdraget, trygghet, studentens känsla av delaktighet i arbetslaget, studentens uppgifter och övningar, samt nyfikenhet och engagemang i studenten. Resultatet visar att studenterna överlag har upplevt bemötandet positivt. Resultatet visar också att det finns vissa skillnader i studenternas beskrivna upplevelser som kan förstås i relation till den skola de har gjort vfu på.

The aim of this study is to describe, analyse and interpret the reading comprehension of language teacher students at the beginning of their university studies through a diagnostic reading comprehension test as a prognosis of their ability to manage their studies. The research questions are: 1. What form has the diagnostic reading comprehension test of the development project used at the beginning of the teacher education for language teacher students? 2. What does the diagnostic reading comprehension test at the beginning of the studies indicate about the success in the reading comprehension of academic course literature of the language teacher students? 3. What do the language teacher students’ reflections show about the reading comprehension test and about their insight into their own reading comprehension of academic course literature? 4. To what extent can a connection be shown between the results of the diagnostic reading comprehension test and the study results of the language teacher students? The research study represents a mixed method strategy and is a descriptive case study. A diagnostic reading comprehension test has been given to a group of language teacher students at the beginning of their first term. The students were also asked to reflect on the test and their reading ability. According to the study the diagnostic reading comprehension test used in the development project, and analysed in this study, must be altered to meet desired claims before used again. For example should the test include more reflective questions and more people should be included in the test process. This research contributes to new knowledge about teacher students’ comprehension of academic texts as well as new knowledge about a reading comprehension test.

Studien i detta arbete undersöker hur svenska ämneslärarstudenter ger skriftlig återkoppling på elevers lösningar i det matematiska kunskapsområdet ekvationer med absolutbelopp. Under datainsamlingen formulerade femton ämneslärarstudenter från två olika lärosäten sin återkoppling till tre elevers lösningar. Den återkoppling som gavs beskrivs i detta arbete utifrån Hattie och Timperleys kategorier för återkoppling (2007) som också fungerar som ramverk för analysen av insamlad data. Studien visar att ämneslärarstudenterna som grupp ger återkoppling riktad mot alla nivåer: uppgiftsnivå, processnivå, metakognitiv nivå samt individnivå, men också att det är en stor spridning mellan olika individer. Den vanligaste formen av återkopplingen ges på uppgiftsnivå följt av processnivå, båda som feed-back. Endast enstaka studenter formulerar återkoppling som feed-forward. Vidare indikerar resultaten att studenter med svårighet att sätta sig in i lösningarna i stor utsträckning ger återkoppling på individnivå. Dessa kategorier utgör en ytterligare dimension vid analysen. Studien visar med stöd i tidigare forskning att många studenter har mycket att vinna på att utveckla sin kompetens inom området återkoppling för att kunna formulera kommentarer som på ett effektivare sätt utvecklar eleverna. Avslutningsvis lyfts uppslag till fortsatta studier inom området samt förslag på inslag i lärarutbildningen för att utveckla ämneslärarstudenters kompetens rörande medvetenhet och förmåga att ge effektiv återkoppling till elever.

Hållbar utveckling är ett område som berör oss alla på ett eller annat sätt. I denna uppsats har två delstudier utförts. I den första har syftet varit att undersöka vilka förutsättningar blivande lärare på Lärarprogrammet på Campus Norrköping får med sig för att i sin framtida yrkesprofession lyckas med undervisningen i hållbar utveckling. Det andra syftet har varit att få en uppfattning om hur lärare på en miljöprofilerad grundskola arbetar inom området hållbar utveckling. Undersökningsmetoden som har använts är ostrukturerade kvalitativa intervjuer. Lärarutbildare och aktiva lärare som alla har med området hållbar utveckling att göra har deltagit i studien. Slutsatsen av studien är att lärarstudenterna på Lärarprogrammet på Campus Norrköping, får förhållandevis god utbildning för att i sin framtida profession kunna undervisa inom området. Målet uppnås genom att området hållbar utveckling bland annat belyses från olika håll. Den miljöcertifierade skolan bedriver en genomtänkt undervisning. I denna skola anpassar lärarna undervisningen inom området hållbar utveckling till elevernas förutsättningar och ålder.

I detta examensarbete belyser vi historiska strukturer och aktörer inom läraryrket och viundersöker varför lärarstudenter vid Malmö högskola väljer att utbilda sig till lärare. Vivill även se om det föreligger något rationellt investeringsbeslut bakomlärarstudenternas beslut att läsa till lärare eller om det finns andra faktorer, såsom inreeller yttre motivation.Vi genomförde en webbenkätundersökning som bestod av 3 sakfrågor och 10åsiktsfrågor. Totalt deltog 277 av 880 första års lärarstudenter vid Malmö högskola i vårundersökning.Vi har analyserat lärarstudenternas motiv till att välja läraryrket dels utifrån enarbetsmarknadsekonomisk teori, nämligen humankapitalteorin, och dels utifrån fyragenerella motivationsteorier, som är behovsteori, balans- eller jämviktsteorin,förstärkningsteorin och förväntningsteorin.Som motiv till att bli lärare har flertalet av lärarstudenterna bland annat angett att devill arbeta med barn, fostra elever till demokratiska medborgare, påverka och förändrasamhället, sprida kunskap samt att de tycker att läraryrket är ett meningsfullt yrke.Majoriteten av lärarstudenterna har svarat att de upplever att lärarlönen är låg och ingenhar valt läraryrket på grund av hög lön eller god löneutveckling, vilket säger emothumankapitalteorins beslutsregel.Vår slutsats är att mycket tyder på att det inte är ekonomiska faktorer som motiverarlärarstudenter vid Malmö högskola till att utbilda sig till lärare. Flertalet avlärarstudenterna har angett orsaker som går att relatera till inre motivation.

Syftet med den här studien har varit att beskriva lärarstudenters upplevelser av sin verksamhetsförlagda utbildning (vfu) under lärarutbildningen. Studien belyser studenternas upplevelser om den verksamhetsförlagda utbildningen i allmänhet och av sin utveckling under vfun i synnerhet. Tidigare forskning visar att studenters upplevelser av verksamhetsförlagd utbildning är varierande. Olika faktorer påverkar utvecklingen under den verksamhetsförlagda utbildningen och resultat visar att den kan anses som en komplex process där bland annat relationer och skolkulturer på skolor och förskolor påverkar studenternas måluppfyllelse. Frågeställningarna som studien utgick från var: Vilka förväntningar har studenterna på den verksamhetsförlagda utbildningen? Vilka faktorer upplever studenterna bidrar till deras utveckling under den verksamhetsförlagda utbildningen? Empirin inhämtades genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer samt genom analys av studenternas portfoliotexter. Ur analysen framkom tre teman: förberedelser/förväntningar, motivation samt handledning. Resultatet visar att studenterna har identifierat sitt lärande under vfun genom eget intresse, god handledning och trygga relationer på förskola/skola. Tillit och förtroende från arbetslag och handledare har också visat sig bidra till upplevd utveckling från studenterna.

Alongside the international consensus about the importance of mathematical competencies in today’s knowledge society, the awareness about children’s and adult’s mathematical anxiety has increased. Within this, relatively limited, field of research it has moreover been revealed that the level of mathematical anxiety is considerably higher among students within teacher education programs compared to other university students. Furthermore, the studies suggest that the anxiety of prospective teachers may influence their performance in the classroom and in turn their pupils’ perception of mathematics. In the case of Sweden, the PISA 2012 revealed a significant increase of mathematical anxiety among Swedish 15 year old pupils in the past ten years. With this background, the purpose of this study is to investigate prospective teachers’ feelings and experiences towards the subject of mathematics where the aim is to gain a deeper understanding about negative feelings, such as mathematical anxiety. Based on a qualitative research approach, including a survey with around 100 Swedish student teachers, interviews and a focus group session with a smaller group, the findings of the study have shown that the majority of the participants have in different ways experienced negative feelings towards mathematics. With support in poststructuralist theories, where emotions are viewed as a social construction, the study indicates that feelings emerge when students position themselves, or become positioned, within discursive practices. The concept of subjectivity was further used to gain a deeper understanding of students’ process in becoming a teacher.
Vid sidan av den internationella konsensusen där vikten av matematik lyfts i dagens kunskapssamhälle, har medvetenheten kring matematisk ångest bland barn och vuxna ökat. Inom detta, relativt begränsade, forskningsområde har studier visat på att matematisk ångest är avsevärt större bland lärarstudenter i jämförelse med andra universitetsstuderande. Dessutom har studier påvisat att denna ångest kan påverka lärares framförande i klassrummet och i sin tur sina elevers uppfattning av matematik. I Sverige har resultaten från PISA 2012 undersökningen visat att svenska 15-åriga elevers ångest gentemot matematik har ökat signifikant de senaste tio åren. Med denna bakgrund är syftet med denna studie att undersöka en grupp lärarstudenters känslor och erfarenheter kring matematik, med målet att få en djupare förståelse för negativa känslor, så som matematisk ångest. Utifrån kvalitativa forskningsansatser, där en enkätundersökning med drygt 100 svenska lärarstudenter, intervjuer samt en fokusgrupp med en mindre grupp studenter har genomförts, visar resultaten att majoriteten av undersökningspersonerna har upplevt negativa känslor av olika slag gentemot matematik. Med stöd i poststrukturella teorier, där känslor betraktas som en social konstruktion, påvisar studien indikationer på att känslor uppkommer när studenter positionerar sig, eller blir positionerade, inom diskursiva praktiker. Subjektivitet konceptet har därtill varit väsentlig för en djupare förståelse för studenternas process mot att bli lärare.

Denna studie har med en fenomenologisk ansats undersökt hur sex lärarstudenter med dokumenterad dyslexi ser på sin framtida yrkesbana som lärare. Arbetet avhandlar vilka svårigheter och möjligheter lärarstudenterna själva tror att de kommer stöta på i sin yrkesvardag, samt deras syn på hur specialpedagogiska insatser bör utformas och hur upplevelsen av att vara dyslektiker påverkar skapandet av en läraridentitet. Resultaten av denna studie tyder på att lärarstudenterna på grund av sin dyslexi utvecklat en unik förståelse för de elever som har det lite svårare i skolan. Lärarstudenterna presenterar även ett insiderperspektiv på specialpedagogiska insatser för dessa elever. Informanterna kan alla kategoriseras som högpresterande dyslektiker, men upplevda fördomar mot dyslektiker har ändå påverkat informanternas självkänsla och självförtroende. Trots att studiens resultat inte kan anses vara generaliserbart tyder allt på att dyslektiska lärarstudenter har mycket positivt att bidra till lärarprofessionen.

Syftet med examensarbetet är att undersöka erfarenheterna av IKT i Utbildningsvetenskaplig kärna1 (UVK-1) hos lärarstudenterna som läser den nya lärarutbildningen som lanserades 2011. För attuppnå detta syfte ämnar jag att besvara frågan:• I vilken grad har undervisningen i Utbildningsvetenskap-1 (UVK-1) bidragit till att utvecklalärarstudenternas digitala kompetens?Som metod används en hypotetisk deduktiv ansats. Min hypotes är att genomtänkta ochgenomgående inslag av digital kompetens saknas i lärarutbildningen. Hypotesen prövas genom enanalys av resultatet från en enkätundersökning, där lärarstudenterna är informanter. Ett teoretisktramverk för min analys upprättas också kring det sociokulturella perspektivet, digital kompetenssamt konnektivism.Mitt examensarbete pekar på att undervisningen i UVK-1 i låg grad bidrar till att utvecklalärarstudenters digitala kompetens. Trots att det finns IKT-relaterade mål i kursplanerna så verkarutbildningen i UVK-1 inte att kvalificera sig för att arbeta mot digital kompetens. Vilket kan fåkonsekvenser för hur utvecklandet av skolans undervisningspraktik ser ut i framtiden. Flera tidigarestudier pekar på att IKT inte är ett naturligt inslag i varken lärarutbildning eller skolverksamheten ilandet.

This study sets out to research the effects of perceptions regarding teacher education as well as the teacher profession in general amongst college students studying to become teachers. The aim of the study is to get a better understanding in what perceptions that constitutes the foundation of the aspects that may affect the students of education by interviewing students about how they perceive their education. The study relies on a sociocultural perspective to analyze the data as well as justify the relevance of the study. The method for researching this will consist mainly of interviews and literature studies. Four students of education, where two are Swedish and two are Finnish, will act as the main source of empiric information. The study will also perform two interviews with college teachers, which will help in the analysis of the data.The result of this study show a significant difference in how the Swedish and the Finnish students perceive their profession and their education, where the biggest distinction is in the field of work markets and status. A possible explanation for this difference could be found in the requirements for becoming a teacher in each country.The interviews also show areas where the students have great similarities in perceptions, for example in questions regarding the quality of the education they have received.

Traditionally in Swedish schools, science is taught as separate subjects as biology, chemistry and physics. However, in the Swedish curriculum the syllabus for different science subjects looks quite the same, hence our curiosity of how to integrate the subjects with each other. Subject integrated teaching is a method that helps the students to get a knowledge completeness in science.The Swedish curriculum has changed considerably over the last 100 years, above all the approach of subject integrated education. In today’s curriculum, the subjects of science have their own syllabus, although it encourages the teacher to combine and integrate different forms of knowledge.This method of teaching, makes it easier for the students to apply their knowledge in daily situations. Since ordinary life not is divided into specific subjects, the education could benefit the students by being integrated.Our experience is that this kind of teaching methods is not a priority in our education. In this study, we will present the approach university-teachers and teacher-students could have on teaching integrated science. The results are founded upon qualitative methods, and the empirical data were collected by surveys, interviews and group interviews.In our result, we will describe how students and teachers view integrated teaching and what experiences they have about this teaching. One of the key findings in our study, is that both teachers and students finds a lack of interdisciplinary teaching in our current teacher education.

Det salutogena perspektivet på hälsa fokuserar på att förklara varför människor behåller sin hälsa trots att de utsätts för en mängd stressorer, till skillnad från de modeller som förklaringar till insjuknande. Syftet med föreliggande studie är att undersöka förhållandet mellan social bakgrund, livsstil och KASAM (känsla av sammanhang) hos lärarstudenter (N = 301). KASAM är ett ofta använt mått på hälsa som tillsammans med frågor rörande studentens liv och uppväxt samt frågor kring livsstil och social bakgrund ingick i den enkät som deltagarna i föreliggande undersökning fyllt i. Studiens resultat visade inte på några signifikanta samband mellan KASAM och livsstil, vilket överrensstämmer med resultaten av tidigare forskning. Det fanns inte heller några samband mellan KASAM och social bakgrund. Resultaten av föreliggande studie kan ha påverkats av att undersökningen gjorts vid utbildningens första dag i en grupp som är relativt homogen gällande social bakgrund. Därför är det angeläget att följa upp gruppen över tid samt att undersöka KASAM:s samband med social bakgrund i en grupp med mer varierad sådan.

Sammanfattning Bakgrund Läraryrket är röstkrävande och lärare har en högre förekomst av röstbesvär jämfört med andra yrkesgrupper. Röstbesvär har även visats vanliga hos lärarstudenter. På Umeå universitet erbjuds en preventiv behandling för lärarstudenter som är viktig för att förbättra rösthälsan i läraryrket. Syfte Denna studie syftar till att undersöka förekomst av upplevda röstbesvär hos lärarstudenter vid Umeå universitet. Vi vill bidra med information om faktorer som kan påverka studenternas upplevda röstbesvär samt utveckla den preventiva behandlingsinsats som finns i dagsläget. Metod Autentisk data från lärarstudenter vid Umeå universitet har samlats in under 20 år i samband med ett förebyggande röstmoment i lärarutbildningen. Genom en databasforskning och en enkätundersökning för röstlogopeder i Västerbotten har upplevda röstbesvär och faktorer som kan påverka dessa undersökts. Resultat Aktuell studie har visat att av alla deltagande lärarstudenter under en 10-årsperiod var det 18,4% som upplevde röstbesvär. Det vanligaste symtomet bland studenterna var ansträngd eller trött röst. När inverkan på studenternas upplevda röstbesvär undersöktes i samband med verksamhetsförlagd utbildning syntes en signifikant ökning av upplevda röstbesvär hos hela gruppen. Röstlogopederna ansåg att röstbelastning var en betydande faktor gällande individers medvetna röstbesvär. Röstkrävande fritidsaktiviteter var även den enda protokollfaktor som var procentuellt högre hos studenter med upplevda röstbesvär. Slutsats Resultatet av denna studie har visat att verksamhetsförlagd utbildning har en inverkan på upplevda röstbesvär och styrker även tidigare teorier om detta. Aktuell studie vill därmed belysa vikten av den preventiva behandlingens placering då den med fördel bör ske i samband med att studenterna ökar sin röstbelastning under VFU-perioderna.

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att belysa den resa ett antal studenter med utländsk bakgrund har gjort när de har valt att läsa på lärarutbildningen samt vad som bidrog till att dessa lärarstudenter valde att utbilda sig till lärare. Begreppet resa i den här uppsatsen är metaforiskt och beskriver den kronologiska tidsprocess dessa studenter har tagit sig igenom från barndomen till tidigt vuxenliv. Jag har utgått från ett tidsperspektiv delat på tre episoder: Då som syftar till hur lärarstudenterna ser på den egna uppväxten i Sverige samt erfarenheterna från tidigare skolgång, Nu under pågående högskolestudier med allt vad det innebär att axla lärarrollen och slutligen Sedan med betoning på vilka förväntningar och förhoppningar dessa lärarstudenter bär med sig in i framtiden som blivande lärare. För att ta reda på det, har jag använt mig av en kvalitativ forskningsgrund med kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Den empiriska insamlingen har tolkats inom ramen för teoretikerna Pierre Bourdieu och hans teorier om kapital, habitus och fält samt Beverly Skeggs begrepp respektabilitet. Lärarstudenternas berättelser skildrar vilken kamp det kan innebära att ha vuxit upp i den så kallade ”förorten”, gått i den svenska mångkulturella skolan och vidare till akademiska studier. Att bryta den negativa självrepresentationen som kan finnas i ett samhälle genom att investera i en utbildning för att kunna hjälpa andra människor, är den berättelse som lyfts upp tydligt här. Nyckelord: lärarstudenter, mångkulturalitet, respektabilitet, utländsk bakgrund.
The current qualitative study aims to shed light on some minority female students’ way “journey” to teacher education programmes and the factors that contributed to their choice of becoming teachers. The concept “journey” used here is metaphorical and describes the chronological process these student have gone and are still going through from childhood to early adulthood. The students’ stories are presented following three periods of time: The students’ stories about growing up in Sweden and the experience of previous schooling. Their stories of being student at the institute of teacher education with all that implies to become a future teacher with a defined teacher role and responsibilities. Lastly their aspirations and expectations during the future as future teachers with other ethnic background than Swedish. Data was collected through qualitative semi-structured interviews and was then analyzed using Bourdieu’s theories of “capital, habitus and field” as well as Beverly Skeggs concept of “respectability”. Teacher Student stories depicting the struggles it may mean having grown up in the "suburbs", passed through the Swedish multicultural school and on to academic studies. Breaking the negative stigmatization that might be in a society by investing in education to be able to help other people, is the story brought up here by these students.Keywords: minority background, multiculturalism, respectability, student teachers.

Syftet med denna studie har varit att införskaffa kunskap om förekomsten av math anxiety, ångestkänslor i förhållande till matematik, samt om det kan förebyggas. Fokus för studien har varit elever i grundskolans tidigare år samt lärarstudenter. För att undersöka detta har en litteraturstudie med systematisk metod genomförts, med syfte att ta reda på vad aktuell forskning säger om det utvalda området. Resultaten visar att ett flertal faktorer spelar in vad gäller lärarstudenters förhållande till matematikämnet, bland annat händelser i den egna skolgången och förhållandet till lärarna. Ångestkänslor relaterade till matematik hos lärarstudenterna kan förbyggas genom kurser i matematisk metod, arbete med laborativt material, feedback från lärare och goda lärarförebilder. Hos elever i grundskolan påverkas nivåerna av math anxiety till stor del av elevernas självbild, där lägre nivåer av math anxiety rapporterats hos elever med större självförtroende. Hos eleverna är arbetsminnet relaterat till math anxiety, och de elever som använder mer avancerade strategier och nyttjar mer arbetsminne i problemlösning drabbas i större utsträckning än andra elever. Även föräldrarnas attityd och tillgången till matematik i hemmet är faktorer som påverkar elevers math anxiety. Nivåerna av math anxiety hos grundskoleelever kan sänkas vid interaktiva inslag i problemlösningen, då eleverna får interagera med fysiska objekt relaterade till uppgifterna

Matematik

This thesis is about how ideology affects the way leadership literature measures good and bad leadership qualities. The paper argues that ideological influences in leadership literature, from a teacher perspective, complicate the understanding of leadership in its practice and theory. The methodological tool used in this thesis is an idea- and ideology analysis approach applied on leadership literature that is used in teacher education. A theoretical discussion about the definition of leadership and its possible ideological connotations sets a frame for measuring ideological influences in the texts. The analysis from the textbooks showed clear signs of ideological influences when talking about leadership. The textbooks perspective of leadership was not described in terms of teacher-student or teacher-school class; instead an organizational perspective was used to describe leadership, most often from a business organization perspective but other perspectives included the principal perspective where the teacher’s role is not that of a leader. The most common ideological ideas associated with good leadership were associated with democratic values while bad leadership was associated with autocratic ideas. Other ideological ideas expressed in the textbooks were concerning values associated with class, gender, ethnicity and ideas concerning human nature.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för blivande lärares syn på engelskundervisning. Studien svarar på frågor kring vad framtida lärare känner inför att lära ut engelska, hur de beskriver sina förberedelser för att bli engelsklärare och vilka erfarenheter som verkar ha influerat dessa beskrivningar. Den valda metoden för denna studie är kvalitativa intervjuer och åtta lärarstudenter deltog, vilka alla går sista terminen på lärarutbildningen i Umeå. Studiens resultat visar att synen på engelskundervisning skiljer sig från student till student och att de erfarenheter som har influerat dem skiljer sig signifikant. Alla av de intervjuade lärarstudenterna uttrycker någon slags förberedelse men de nämner också osäkerheter inför deras framtida roll som engelsklärare. Det mest frekvent nämnda problemet angående lärarstudenternas känsla av förberedelse, är deras missnöje med sin lärarutbildning.

Medan cigarettrökning och bruk av rökfri tobak under flera decennier har varit föremål för studier som visat att tobak är skadligt för hälsan, är vattenpiperökning är ännu ett outforskat område. Det har sedan 1990-talet blivit allt mer populärt att röka vattenpipa men kunskaper om dess utbredning, skadlighet och vilka risker som finns förknippade med användning är ännu bristande. Den forskning som finns tyder på liknande hälsoeffekter som vid cigarettrökning vilket skapar oro för att vattenpiperökning kan vara ett hot mot folkhälsan. Syftet med denna studie var att kartlägga förekomst, vanor, köns- och åldersskillnader gällande vattenpiperökning bland studenter på lärarprogrammet, samt redogöra för deras uppfattningar kring riskerna med vattenpiperökning. En enkät med 14 frågor delades ut till totalt 90 studenter vid lärarprogrammet på ett svenskt universitet. Av dessa svarade 52 att de provat att röka vattenpipa och 38 att de inte provat. Undersökningen visade även att vattenpipa inte röks ofta och inte heller på regelbunden basis. Endast lärarstudenter ingick i urvalet och inga slutsatser kan dras om andra studentgrupper. För att utöka kunskaperna om vattenpiperökning bland studenter behövs mer forskning och framtida i studier bör mer varierade studentgrupper studeras.
While the harm caused by cigarettes and smokeless tobacco has been confirmed in many studies during the past decades, waterpipe use is still a field that needs more research. Since the 1990’s waterpipe smoking has increased and more knowledge is needed to examine how widespread the use is and to examine health risks that can be associated with waterpipe smoking. Research suggests that the health effects might be similar to cigarette smoking, which leads to concern that waterpipe smoking may be a public health issue. The purpose of this study was to account for prevalence, habits, gender and age differences in waterpipe smoking among students in the teacher program and account for their perceptions about risks with smoking waterpipe. A questionnaire consisting of 14 questions was collected from 90 students at a Swedish university. Of these students 52 had tried smoking waterpipe at least once and 38 had not tried. Waterpipe was not smoked often or on a regular basis. One factor that might have affected the results was primarily the sample, since only students in the teacher program were included in the population. For further knowledge about water pipe use among Swedish students more research is needed, more studies should be performed and with a wider range of students.

Denna uppsats handlar om kommunikation mellan föreläsare och studenter vid en lärarutbildningskurs i naturvetenskap som riktar sig mot yngre åldrar. I arbetet presenteras en studie av hur väl studenter kunde återge innehållet i tre föreläsningar, dels enskilt och dels efter gruppdiskussioner. Syftet med studien var att få större insikt i om det förekom ”förståelseklyftor” mellan lärarna och studenterna på inriktningen, och om dessa kunde överbryggas med hjälp av gruppdiskussioner. I studien fick studenterna efter varje föreläsningstillfälle till uppgift att individuellt göra en skriftlig sammanfattning (2-3 meningar) av vad föreläsningen handlat om, samt beskriva de tre viktigaste budskapen i varje föreläsning. Studenterna arbetade därefter gruppvis med samma uppgifter för att den här gången komma fram till ett gemensamt svar. Studenternas skriftliga svar – både de enskilda och de gruppvisa - kategoriserades sedan enligt hur väl de stämde överens med föreläsarens beskrivning av den egna föreläsningens centrala innehåll och tre viktigaste budskap. En jämförelse gjordes också mellan studenternas individuella och gruppernas gemensamma svar.

Sammanfattningsvis kunde man av resultaten se att studenterna relativt väl kunde redogöra för det innehåll och budskap som föreläsaren avsett att förmedla, men att de efter gemensamma diskussioner i de flesta fallen kommit ännu närmare. De fall där studenterna inte tillsammans kunnat resonera sig fram till en beskrivning som bättre sammanföll med föreläsarens beskrivning berörde moment med ett abstrakt innehåll. Slutsatsen blir att strukturerade gruppdiskussioner i kombination med skrivuppgifter mycket väl kan vara gynnsamma för fördjupad förståelse och därmed är väl värda att lägga ner tid på. Men för att fånga upp missförstånd rörande mer abstrakta momenten krävs en uppföljning där studenterna inte arbetar på egen hand. Vidare föreslås att mer tid sätts av dels till att bättre skola in studenterna i ett (natur)vetenskapligt tankesätt, dels till att diskutera med studenterna om deras egna inställningar till sitt studieprojekt. Detta för att bättre förbereda dem för ett arbete i en förskola som svängt från att vara en främst vårdande plats till att också vara en plats för grundläggandet av ett livslångt lärande.

Denna studies huvudsyfte var att undersöka hur lärarstudenter vid Karlstads universitet förstår begreppet hållbar utveckling och dess tre dimensioner: ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet. För att besvara studiens huvudsyfte har denna studie delats upp i två huvudfrågeställningar, nämligen: 1) Vad betyder begreppet hållbar utveckling för lärarstudenter? 2) Vad betyder de tre olika dimensioner av hållbar utveckling för lärarstudenter och hur ser lärarstudenterna på samspelet mellan dessa dimensioner? Metoden som användes för att besvara dessa två huvudfrågeställningar var kvalitativ intervjuteknik. 20 lärarstudenter har deltagit i denna studie. Utifrån 20 intervjuade lärarstudenter hade enbart 16 lärarstudenter någon uppfattning om begreppet hållbar utveckling. Fyra lärarstudenter visade inga kunskaper alls om begreppet hållbar utveckling. Av de resterande 16 lärarstudenterna har 2 visat goda kunskaper om begreppet hållbar utveckling genom att beskriva den ur ett holistiskt perspektiv. Åtta lärarstudenter beskrev begreppet hållbar utvecklig enbart ur ett ekologiskt perspektiv utan att betrakta de andra hållbarhetsdimensioner överhuvudtaget. Två lärarstudenter beskrev begreppet hållbar utveckling enbart ur ett eget perspektiv utan att betrakta någon av de olika dimensionerna av hållbarhet. Fyra lärarstudenter beskrev hållbar utveckling utifrån ett antropocentriskt perspektiv, där människan står i centrum utan att koppla sina beskrivningar till någon dimension av hållbar utveckling. Utifrån de 16 lärarstudenter kunde enbart 2 studenter dela hållbar utveckling i tre olika dimensioner men deras kunskaper om dessa dimensioner visade sig vara väldigt svaga, samt de visade väldigt lite förståelse om samspelet mellan dessa dimensioner. Nyckelord: Hållbar utveckling, ekologisk, ekonomisk och, social hållbarhet, lärarstudenter.
The purpose of this study is to investigate how teachers at Karlstad University interpret the concept of sustainable development and its three dimensions: ecological, economic and social sustainability. To answer the main purpose of this study it has been divided into 2 main questions. 1) What does the term sustainable development represent for teacher-students? 2) What do the 3 different dimensions mean for teacher-students and The method used to answer these two main questions was the qualitative interview technique. Twenty teacher-students were a part of this study. Out of twenty teacher-students only sixteen of them had some knowledge about the concept of sustainable development. Four of them had little to no knowledge about the concept, among the sixteen remaining teacher-students two showed good knowledge of the concept of sustainable development by describing it from a holistic perspective. Eight teacher-students described the concept of sustainable development exclusively from the ecological perspective without considering other dimensions of sustainability. Two teacher-students described the concept of sustainable development only from their own perspective, without including other dimensions of sustainability. Four teacher-students described sustainable development based on an anthropocentric perspective, where people are at the core of the world, without linking their descriptions to any other dimension of sustainable development. Out of this sixteen teacher-students only 2 of them knew how to divide sustainable development into three different dimensions but their understanding of those dimensions showed to be very low also they showed very little understanding of interactions between these dimensions. Key words: Sustainable development, ecological, economic and social sustainability, teacher students

En del av svenskämnets kärna är litteratur och skönlitteraturen har därmed sin givna plats i svenskundervisningen i gymnasieskolan. Dock är inte gymnasieelevers motivation att läsa skönlitteratur på förhand given och lärare gör sitt bästa för att inspirera och motivera sina elever att läsa. Syftet med denna undersökning är att beskriva och kritiskt diskutera de didaktiska överväganden ämneslärarstudenter med förstaämne svenska menar är viktiga att göra, i förhållande till elevers intresse och motivation att läsa skönlitteratur i skolan. Detta har vi undersökt genom semi-strukturerade fokusgruppsintervjuer och sedan tolkat resultatet genom Self-Determination Theory som formulerats av Edward L. Deci och Richard M. Ryan, samt genom John Deweys erfarenhetspedagogik. Tidigare forskning inom området för läsmotivation behandlas också och ställs i relation till lärarstudenternas attityder. Elevers motivation att läsa skönlitteratur menar lärarstudenterna beror på en mängd olika faktorer men elevers intressen, tidigare erfarenheter och relationer i klassrummet står ut. Dock finns en osäkerhet i vilken utsträckning elevers intressen och erfarenheter ska utöva inflytande på undervisningen. Det visade sig att lärarstudenterna till stor del förväntade sig att elever ska vara extrinsikalt motiverade att läsa och att det främst är den typen av motivation som studenterna menar att de kan ge eleverna. Men vi fann även en vilja att ta tillvara ovan nämnda faktorer vilket tyder på att synsätten här går isär bland lärarstudenterna. Valet av litteratur i undervisningen menar lärarstudenterna också är en viktig aspekt för att motivera elever att läsa. Även vem som ska göra valet och hur det ska gå till togs upp av studenterna. Lärarstudenternas egna tidigare erfarenheter av litteratur, främst kanonlitteratur, visade sig även spela en avgörande roll i valet av litteratur. Detta visade sig i vissa fall innebära en uteslutning av litteratur och att valet av litteratur inte sattes i relation till elevernas redan gjorda eller potentiella erfarenheter utan istället grundades på lärarstudenternas erfarenheter. En av slutsatserna vi drar är att en uppfattning av olika typer av motivation kan underlätta för läraren att motivera sina elever genom att ägna sig åt autonomi- och kompetensstöttande praktiker samt värdesätta elevernas erfarenheter som utgångspunkter för undervisningen.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur VFU-lärare erfar det handledande samtalet i lärarutbildningens verksamhetsförlagda del (VFU-lärare är lärare ute på skolorna som handleder lärarstudenter under deras VFU, Verksamhetsförlagda utbildning, tidigare kallad praktik). Syftet var också att undersöka hur VFU-lärarna ser på handledarrollen och handledningens villkor samt om det är någon skillnad mellan utbildade och icke utbildade VFU-lärare i dessa avseenden. Teoretisk utgångspunkt var samtalet som filosofiskt fenomen och pedagogiskt verktyg. Som metod för datainsamlingen användes enkäter och intervjuer. De medverkande i undersökningen var slumpmässigt utvalda och arbetade samtliga som VFU-lärare inom Växjö universitets upptagningsområde. Resultatet visade att VFU-lärarna samtalar mycket med sina lärarstudenter och att samtalen mest handlar om konkreta saker och mindre om övergripande pedagogiska teorier. Resultatet visade också att utbildade VFU-lärare oftare för handledningssamtal runt pedagogiska teorier och övergripande normer och värderingar, jämfört med icke utbildade VFU-lärare. VFU-lärarna i undersök-ningen uttrycker missnöje över villkoren för VFU-läraruppdraget. VFU-lärarna ser som sin främsta uppgift att säkra återväxten i yrket och att inspirerar lärarstudenterna och menar att man inte får göra yrket för akademiskt.

Child neglect and abuse is a widespread problem and mandatory reporting is one of society's most important instruments for detecting and supporting children that are affected. Teachers are an occupational professional group in a unique position to identify children affected by abuse and neglect, but previous research shows that teachers often lack proper education and skills to detect children in need of protection and support. The aim of the study is to examine the qualifications student teachers acquire during their undergraduate studies to act as mandated reporters in their future careers. Furthermore the aim is to problematize how prepared student teachers are for this responsibility. All final year student teachers studying F-3 and 4-6 at Linneaus university in Kalmar and Växjö were asked to participate in a web survey. The results of the study showed that education on child neglect and abuse was scarce and received no primary focus during student teachers basic training. The results also showed that only a minority of the student teachers had received information via official guidelines and documents, while previous work experience was a major source of knowledge on child abuse and neglect. Our conclusion of the study is that student teachers are ill prepared for the responsibility as mandated reporters. This is problematized in the discussion where mandatory reporting and it’s prerequisites are put in a different perspective based on society's responsibility regarding child abuse and neglect.

Syftet med denna kvantitativa och kvalitativa studie var att beskriva lärarstudenters syn på flerspråkighet, utifrån följande frågeställningar “Vilka uppfattningar ger SVA-lärarstudenter och lärarstudenter i övriga ämnen uttryck för gällande flerspråkighet?” och ” Skiljer sig dessa uppfattningar och värderingar åt mellan undersökningsgrupperna? I så fall på vilket sätt?”. För att svara på frågan, gjordes en webbaserad enkätstudie med 81 informanter, 25 SVA-studenter och 56 lärarstudenter i övriga ämnen. Den insamlade datan analyserades fenomenografiskt och med hjälp av frekvensanalys. Resultatet visade övervägande positiva attityder till flerspråkighet hos båda undervisningsgrupperna. Lärarstudenterna hade två olika uppfattningar på begreppet flerspråkighet, eftersom majoriteten av lärarstudenterna definierade sig själva som flerspråkiga, samtidigt som de tillskrev begreppet stereotypa egenskaper. Gällande kunskaper inom flerspåkighetsområdet, kom det fram brister hos lärarstudenterna i övriga ämnen, samt en viss skillnad i viljan att utvecklas inom området i jämförelse med SVA-studenterna, eftersom de inte såg flerspåkighetsområdet som deras ansvar

Denna studie har utförts i syfte att utifrån begreppet ekosystemtjänster spåra hur lärarstudenter resonerar om människans beroende av och relation till naturen. Data utgår huvudsakligen från ett för- och eftertest som utförts på 29 lärarstudenter. För- och eftertestet har analyserats utifrån en fenomenografisk forskningsansats. Som komplement till studien har transkribering av ett fokus-samtal innehållande fyra av de 29 studenterna använts för att undersöka hur studenterna resonerar om sin personliga relation till naturen. Genom för- och eftertestet kunde fem kvalitativt skilda sätt att resonera om villkor och förutsätt-ningar för mänsklig överlevnad urskiljas. Grupperna kunde rangordnas med stigande komplexitet där människans beroende av naturen kunde urskiljas i tre av dessa. I eftertestet kunde en föränd-ring av studenternas resonemang spåras till att fler uttryckte insikter om människans beroende av naturen. Fokussamtalet visade att studenternas personliga relation till naturen mer handlade om estetiska och rekreationella kopplingar till naturen snarare än kopplingar till livsnödvändiga processer.
This study was based on the concept ecosystem services and conducted in a way as to track how student-teachers reflected upon mankind’s dependence on nature; furthermore, their own personal connection to nature. Data collection was essentially based on pre-tests and post-tests completed by 29 students. The pre-test and post-test data were analysed by applying a phenomenographic approach. As a complement to this study four students participated in a focused-conversation designed to investigate how the students reflected on their personal connection to nature. The pre-test and post test analysis discerned five qualitatively different ways to reflect upon the prerequisites and conditions required for human survival. These could be ranked with increasing complexity, where descriptions reflecting human dependence on nature were evident in three of them. In the post-test, changes in students' ways of reasoning could be tracked; results revealed that more students had expressed an understanding of mankind’s dependence on nature. The focus conversation demonstrated that students' personal connection to nature focused on nature’s aesthetic and recreational services rather than those linked to nature’s fundamental processes.

Studenterna är en resurs för den högre utbildningens kvalitetsutveckling, men att studenterna får utrymme att framföra och diskutera nya idéer ingår inte alltid som en naturlig del i verksamheten. Möjligheterna att genomföra studierna framgångsrikt och påverka, är beroende av lärosätets förhållningssätt till studenterna och stöd under studiernas gång. Syftet med examensarbetet är att göra en kartläggning av studiemiljön för studenter på termin tre, avseende bemötande och graden av studentinflytande på lärarutbildningen vid Malmö Högskola. För att kunna kartlägga förhållanden i arbetsmiljön måste de olika kontexterna i studiemiljön lyftas fram och problematiseras. Därav måste undersökningen belysa såväl förhållanden under den verksamhetsförlagda som den högskoleförlagda tiden, lärarledd som icke lärarledd undervisning, relationer med föreläsare, examinatorer, mentorer, medstudenter och elever. Genom en enkätundersökning belyses de preciserade problemen och enkäten riktar sig till 35 % av studenterna på respektive enhet. Nästan alla studenter anser att det är viktigt att påverka på lärarutbildningen, men runt hälften har uppfattningen att deras möjligheter att göra det är desto mindre. Vid en jämförelse mellan utbildningskontexterna kan man se att studenterna känner sig mindre utsatta under den högskoleförlagda tiden än under den verksamhetsförlagda tiden, och mer utsatta i relationen till föreläsare, examinatorer eller mentorer snarare än medstudenter eller annan personal.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarstudenters val till lärarprogrammet samt att undersöka om det fortfarande finns någon sorts kall till yrket. En anledning till detta syfte är att läraryrkets status har sjunkit och att media oftast ensidigt rapporterar om de problem och missförhållanden som råder i skolor och på lärarutbildningar. Undersökningsmaterialet utgörs av en enkätundersökning som genomförts bland lärarstudenter som gått en termin på lärarprogrammet vid en högskola i Mellansverige. Sammanlagt har 111 personer besvarat enkäten. Resultatet visar att det fortfarande finns kall-tankar i lärarstudenternas motiv. De flesta angav motiv som var inriktade mot att arbeta med och fostra barn, dvs. klientfokuserade. Kvinnorna angav i högre grad än männen de motiv som hörde till kallet. Ett annat vanligt motiv var att utbildningen var personligt utvecklande. Tidigare lärare som studenterna hade haft påverkade deras val till stor del. Lärarstudenterna trodde att de som färdiga lärare ibland kommer att hoppa över egna raster och gå till arbetet trots att de känner sig sjuka om det gynnar eleverna. Männen var mer villiga till detta än kvinnorna. Även ur detta beteende kan kall-tankar utläsas.

Lärare använder sig av allt från summativ bedömning och fingertoppskänsla till beprövad didaktisk erfarenhet och formativ bedömning, när elevers kunskaper ska bedömas. Forskning visar att den största framgången för elevers lärande och kunskapsutveckling sker då formativ bedömning används. Syftet med denna studie är att studera hur blivande lärarstudenter beskriver lärares bedömningspraktiker under den verksamhetsförlagda utbildningen. Vad upplever studenterna i praktiken av lärares bedömning jämfört med teorin från lärarutbildningen? Det empiriska materialet, bestående av 18 examinationsuppgifter från lärarstudenter i Didaktik II, sammanställs och tolkas med inspiration utifrån det hermeneutiska tankesättet. Studenttexterna tolkas utifrån de begrepp som studenterna enligt examinationsuppgiften förväntades att studera från sin VFU- verksamhet. Det empiriska materialet beskrivs, analyseras och resultatet jämförs i relation till forskningsfrågorna. Resultatet av undersökningen visar att lärare inte alltid gör som de säger samt att studenterna visar att de ännu inte helt erövrat den praktiska erfarenheten, som en lång lärarpraktik innebär. Studenterna har emellertid med sig de senaste teorierna om bedömning av och för elevers lärande och kunskapsutveckling. Denna studie visar att en viss diskrepans tycks råda mellan teori och praktik.

Denna studiens huvudsakliga syfte har varit att undersöka hur kulturrelativism och universalism ”översätts” av “vardagsmänniskor”. I detta fall har intresset riktats mot lärarstudenters perceptioner av könsuppdelad undervisning i en friskolekontext. Studiens sekundära syfte har varit att undersöka hur väl det metodologiska tillvägagångssättet, think-aloud, kan besvara frågor med en inneboende etisk problematik, likt denna. Med andra ord; kan metodologin på ett rättvisande sätt belysa intervjupersoners tänkande kring detta slags frågor? Datainsamlingen har genomförts med hjälp av tio standardiserade think-aloud sessioner där respondenterna fått läsa en vinjett och sedan instruerats att diskutera innehållet högt (”tänka högt”) utifrån ett värdegrundsperspektiv. I studien har två olika vinjetter inkluderats varav den ena representerar könsuppdelning i en muslimsk friskola och den andra könsuppdelning i en kristen friskola, vilka har fördelats jämnt om fem var på de tio medverkande lärarstudenterna. Resultatet visar att de olika kontexterna varit avgörande för hur studenterna tolkar könsuppdelning, där den muslimska kontexten har problematiserats genom ett mer kulturrelativistisk, ”förlåtande” synsätt, medan den kristna friskolan bedömts vara icke-legitim i sitt agerande.
The main aim of this study has been to investigate how culture relativism and universalism are "translated" into the life of "everyday people". In this case, the focus has been directed towards teacher students' perceptions of gender-divided education in a private school. The secondary purpose of the study has been to investigate how well the methodological procedure, think-aloud, can answer questions with an inherent ethical problem, like this. In other words: can the methodology in a fair way illustrate interviewees thinking about this kind of questions? The collection of data has been carried out through ten standardized think-aloud sessions, where the students have been instructed to read a vignette (small text) and then think-aloud about its content from a value-based perspective. In the study, two different vignettes have been included, one of which represents gender divisions in a Muslim private school and the second represents gender division in a Christian private school. The vignettes have been divided evenly among the ten participating teacher students. The result has demonstrated that the different contexts have been decisive for how the students interpret gender-division, where the Muslim context is assessed by a more cultural relativistic, and ”forgiving” approach, while the Christian context is judged to be non-legitimate in its actions.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka lärarstudenters inställning till grannspråksundervisning i den egna framtida yrkesutövningen. Mer specifikt har jag undersökt om inställningen styrs av egna tidigare erfarenheter, utbildningen inom lärarprogrammet och/eller geografisk placering av lärosäte. Resultaten utgörs av svaren på den enkät som delats ut till lärarstudenter inom ämnet svenska på Malmö högskola, Linköpings universitet, Karlstad universitet, Uppsala universitet och Umeå universitet. Totalt 85 informanter har deltagit i undersökningen. Av resultaten att döma har tidigare grannspråkskontakt och geografisk placering av lärosäte inte särskilt stark påverkan på lärarstudenters inställning till grannspråksundervisning, istället är det grannspråksundervisning under lärarutbildningen som påverkar lärarstudenters inställning. Enligt mina resultat bör grannspråk alltså ingå som enskild kurs inom lärarprogrammet vid alla lärosäten, om en positiv inställning till grannspråksundervisning är målet. Dock verkar det krävas mer än en positiv inställning om grannspråksundervisning ska få ökad prioritet i svenskämnet.

Studien antar en kvalitativ ansats och söker reda ut hur idrottslärarstudenters syn på sin framtida friluftslivsundervisning har påverkats av tidigare erfarenheter. Detta har gjorts genom semistrukturerade intervjuer av fem idrottslärarstudenter som utbildar sig vid ett universitet i Sverige. Studien tar stöd i följande teoretiska utgångspunkt; ramfaktorteorin och habitusteorin. Resultatet visar att studenterna påverkas av sina tidigare erfarenheter när de berättar om sin vision för framtida undervisning. Respondenterna kan rationellt reflektera kring ramfaktorteorin, samt att de i framtiden vill utöva en utvecklad friluftslivsundervisning och visar öppenhet för kollegialt samarbete.
The study adopts a qualitative approach and aims to investigate how student teachers want to teach outdoor teaching in the future and how it has been affected by past experiences. This has been done through semi-structured interviews of five students undergoing education at a university in Sweden. The study is supported by the following theoretical basis; the habitus theory and frame factor theory. The results show that students are influenced by their past experiences when they talk about their vision for future teaching. Respondents can rationally reflect on the frame factor theory, and that in the future they wish to pursue a developed outdoor teaching and collaborate with their colleagues.

Uppsatsen är ett självständigt arbete i utbildningsvetenskap om 15 hp. Arbetet är tillika ett examensarbete inom lärarutbildningen 330 hp. Syftet med texten är att undersöka hur media beskriver lärarutbildningen och lärarstudenter under två olika urvalsperioder. Materialet kommer från tre mediekällor med stora nationella läsekretsar. Materialet har bearbetats med diskursanalys. Den första urvalsperioden är 1991 till 1994. Den andra perioden är 2011 till 2014. Syftet med att utgå från två olika perioder är att jämföra hur det förändrade rekryteringsunderlaget påverkat bilden av lärarutbildningen och studenterna i media. Tidigare forskning visar att rekryteringsunderlaget till lärarutbildningen förändrats. Andelen tidigare studenter med starka studiemeriter och medelklassbakgrund har minskat från urvalet från 1990-talet jämfört med urvalet från 2000-talet. Dessa har istället ersatts av studenter med arbetarklassbakgrund och mindre studiemeriter. Undersökningen visar att media också förändrat sitt sätt att beskriva utbildningen och studenterna mellan de två perioderna. Under den första perioden används utbildningen främst som ett slagträ för politiker att kritisera politiska motståndare. Studenterna förekommer i princip inte i det första urvalet. Under den andra perioden är utbildningen och studenterna båda omskrivna ämnen. Lärarstudenterna konstrueras som en enad grupp och tillskrivs olika negativa egenskaper. Lärarutbildningen beskrivs som en utbildning och kvalitén förutsätts vara dålig oavsett lärosäte. Vidare beskriver materialet att lärarutbildningen och yrket är oattraktivt för presumtiva studenteter. Detta trots att lärarutbildningen sett enbart till numerären har flest antal förstahandssökande jämfört med alla andra högskoleutbildningar.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka några lärare, lärarstudenter och elevers erfarenheter av samt attityder till faktionstexternas roll i skolan. Detta undersöktes genom halvstrukturerade intervjuer med fyra verksamma grundskolelärare, två lärarstudenter, som har läst svenska minst två år, och genom en gruppintervju med fem gymnasieelever. En enkät användes i urvalssyfte samt som grund för den följande diskussionen. En inventering av skolbiblioteket samt svenskämnesinstitutionen på den skola där de medverkande lärarna arbetar har även genomförts. Resultatet visar att lärarna och lärarstudenterna anser att faktionstexter är intressanta både innehålls- och formmässigt, men att de används alltför sällan i klassrummet. Några av anledningarna till detta, som angavs av lärarna, är att de inte ansåg sig veta hur de skulle behandla litteraturen samt att faktionen ofta innehåller otäcka skildringar av övergrepp och våld, vilket gör litteraturen svår att använda. Några av de fördelar som framkom i undersökningen är att faktionen har en stor dragningskraft och att lärarna upplevde att eleverna identifierar sig med karaktärerna samt att denna form av litteraturen berör läsaren. Eleverna i undersökningen menade att de gärna läste faktionslitteratur, men då helst på fritiden, eftersom de upplevde att litteratur som behandlas i skolan ofta analyseras sönder. Både lärarna och eleverna i undersökningen påpekade dock att de fascineras av faktionstexternas innehåll och den verklighet som de anknyter till.De verksamma lärarna och eleverna tillhör inte samma skola och detta har naturligtvis påverkat resultatet. Dock visar lärarstudenternas uttalanden att lärare vid två andra skolor har liknande åsikter, som de lärare som deltog i studien.Lärare kan och bör nyttja faktionens fördelar i klassrummet för att berika elevernas läsning och vidga deras vyer. Dess speciella berättarstil gör den till ett användbart exempel vid källkritiska studier och diskussioner kring verklighet och fantasi, medan dess fascinerande innehåll skapar möjligheter till diskussioner om stora och små frågor om relationer och det samhälle vi lever i idag.Sökord: Faktion, verklighet och fantasi, attityder till litteratur, dokumentärromaner, självbiografier Abstract The main aim of this study was to look at teachers’, trainee teachers’ and students’ experiences as well as attitudes towards the role of faction literature in school. This was studied through semi structured interviews with four working primary school teachers, two trainee teachers, who had studied for at least two years, as well as through a group interview with five secondary school students. A questionnaire was used to choose participants and was also the basis for the following discussion. An inventory of school libraries and the Swedish department of the school, at which the teachers work, has also been carried out.The results showed that teachers and trainee teachers thought that the faction literature was interesting both in content and presentation, but that they were used too infrequently in class. Reasons given by teachers for this were that they did not feel confident in how to teach the literature, as well as often having unsettling subject matters such as abuse and violence, which further complicated the teaching process. Positive aspects, which appeared, were that faction literature had a high level of appeal and that the students easily identify with the characters at the same time as being engaged by the text. Students would happily read faction literature, preferably in their free time, as they believe as a rule that any literature, which was studied in school, was over analysed. Both teachers and students were however fascinated by the content and link to real life, which was offered by the text.The working teachers and students do not come from the same school, which has had an obvious impact on the results. However it has been indicated by the trainee teachers’ observations that teachers from two other schools have shared the same opinion as those who took part in the study.Teachers can and should utilise the positive aspects of faction texts in the classroom, in order to enrich the students’ range of reading as well as their views. Its specific narrative makes it accessible for use in source-based studies, whilst the fascinating content opens up the possibility to discuss both big and small questions about relationships and the society which we live in today.Key words: Faction literature, reality and fantasy, attitudes towards litterature, documentary novels, autobiographies.
The main aim of this study was to look at teachers’, trainee teachers’ and students’ experiences as well as attitudes towards the role of faction literature in school. This was studied through semi structured interviews with four working primary school teachers, two trainee teachers, who had studied for at least two years, as well as through a group interview with five secondary school students. A questionnaire was used to choose participants and was also the basis for the following discussion. An inventory of school libraries and the Swedish department of the school, at which the teachers work, has also been carried out.The results showed that teachers and trainee teachers thought that the faction literature was interesting both in content and presentation, but that they were used too infrequently in class. Reasons given by teachers for this were that they did not feel confident in how to teach the literature, as well as often having unsettling subject matters such as abuse and violence, which further complicated the teaching process. Positive aspects, which appeared, were that faction literature had a high level of appeal and that the students easily identify with the characters at the same time as being engaged by the text. Students would happily read faction literature, preferably in their free time, as they believe as a rule that any literature, which was studied in school, was over analysed. Both teachers and students were however fascinated by the content and link to real life, which was offered by the text.The working teachers and students do not come from the same school, which has had an obvious impact on the results. However it has been indicated by the trainee teachers’ observations that teachers from two other schools have shared the same opinion as those who took part in the study.Teachers can and should utilise the positive aspects of faction texts in the classroom, in order to enrich the students’ range of reading as well as their views. Its specific narrative makes it accessible for use in source-based studies, whilst the fascinating content opens up the possibility to discuss both big and small questions about relationships and the society which we live in today.Key words: Faction literature, reality and fantasy, attitudes towards litterature, documentary novels, autobiographies.

Det finns gott om internationell forskning om högpresterande och begåvade elever, men i Sverige återfinns ytterst lite forskning. Utifrån teorier om attribution och faktorer för högpresterande elever har  resultat från en enkätundersökning visat att motivation är det dominerande attributet bland dessa nyantagna lärarstudenter. Det finns även indikation på skilllnader när det gäller tillskrivna attribut beroende på den egna matematiska självskattningen.

Vårt examensarbete handlar om estetiska lärprocesser. Syftet var att synliggöra och

beskriva hur lärarstudenter definierar och uppfattar begreppet, samt hur de vill använda

det i sitt framtida yrke. Vi ville också ta reda på hur man legitimerar användandet.

Studien grundas på tre kvalitativa gruppintervjuer med tolv lärarstudenter. Deras

utsagor sammanställdes och bildade olika kategorier. Resultatet av vår undersökning

visar att det finns ett Hettal olika sätt att se på begreppet estetiska lärprocesser. Exempel

på detta kan vara att man ser det som ett medel/verktyg för att nå mål i de teoretiska

ämnena, eller att man ser det som något som gör skolan mer rolig och lustfylld. Det

framgick också att lärarstudenterna känner en viss osäkerhet inför hur de ska använda

estetiska lärprocesser i sin undervisning. Kategorierna jämfördes också med tidigare

forskning som gjorts med verksamma lärare där det framgår hur de uppfattar estetik i

skolan. I jämförelsen framkom likheter och skillnader kring hur man uppfattar

begreppet. En slutsats vi drog, är att det kan behövas Her begrepp för att förklara

estetiska lärprocesser, så att det finns en gemensam grund när man talar om det. Vårt

förslag på definition av estetiska lärprocesser blev "att lära genom konstens metoder".

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien har varit att undersöka vilka som väljer att studera till lärare i idrott och hälsa samt till tränare på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.

• Hur ser studenternas bakgrund (ålder, kön, bostadsort, social bakgrund, invandrarbakgrund och idrottslig bakgrund) ut?

• Varför valde studenterna att studera på GIH i Stockholm, och på vilka antagningsgrunder blev de antagna?

Metod

I studien deltog 83 studenter, varav 35 stycken från tränarprogrammet och 48 stycken från lärarprogrammet. Studenterna svarade på en enkät som tog upp frågor rörande studenternas bakgrund och studieval. Enkätsvaren bearbetades sedan i SPSS där signifikansnivån sattes till p<0,05. De resultat vi fick fram i vår undersökning tolkades sedan med hjälp av tidigare forskning samt Pierre Bourdieus teori om habitus, kapital och fält.

Resultat

Medelåldern på lärarprogrammet var 24,5 år samt 25,2 år för studenter på tränarprogrammet. Kvinnorna utgjorde 48 procent av de svarande på lärarprogrammet mot 43 procent på tränarprogrammet. Resultatet visade att de båda studentgrupperna till största del bestod av personer födda i Sverige (96 procent för lärarstudenterna mot 94 procent för tränarstudenterna). Ett stort antal studenter (48 procent av lärarstudenterna mot 57 procent av tränarstudenterna) kom från Stockholm med omnejd. Tjänstemannafamilj på mellannivå är den vanligaste socioekonomiska bakgrunden där 33 procent av lärarstudenterna mot tränarstudenternas 31 procent. Tränarstudenterna hade i hög grad, 49 procent sysslat med idrottslig verksamhet på elitnivå under grundskoletiden, siffran för lärarstudenterna var 33 procent. Studenterna på de båda programmen hade enligt Bourdieus kultursociologiska teori ett stort symboliskt kapital i form av idrottslig bakgrund. De båda studentgrupperna ansåg att GIH hade bra lärare och god pedagogik vilket kan vara en av orsakerna till varför de valde att studera just på GIH. Antagningen för studenterna ser olika ut på programmen. 63 procent av lärarstudenterna kom in på betyg från avslutad gymnasieutbildning medan 88 procent av tränarstudenterna antogs på GIH genom intervjuer och särskild behörighet.

Slutsats

Studien visade att de som valt att studera till lärare och tränare på GIH var studenter med svenskt ursprung, är uppväxta i tjänstemannahem och till stor del bestod av relativt unga studenter som under sin skoltid själva varit idrottsligt aktiva. Studenternas syn på GIH och dess utbildning var god och vidare ansåg de att deras utbildning kommer att leda till ett yrke för framtiden.

Syftet med arbetet är att undersöka hur matematiklärarstudenter ska introducera problemlösning för sina elever och vad som påverkar studenternas tolkningar av problem. Jag har även undersökt vilka kompetenser studenterna anser att en matematiklärare behöver ha för att genomföra en framgångsrik undervisning i matematik genom problemlösning. I undersökningen diskuterar tre grupper med matematiklärarstudenter hur de ska introducera ett problem för eleverna och vilka komprtenser de anser att en matematiklärare behöver ha för att undervisa i matematik genom problemlösning. Resultaten visar att studenterna har olika strategier för att introducera problemlösning för eleverna och att studenternas tolkningar av problemet påverkar introduktionen. Studenterna gör olika tolkningar av problemet beroende av i vilken kontext de tolkar problemet. De har ingen enhetlig bild av vilka kompetenser som krävs av en matematiklärare, för att genomföra en undervisning som svarar mot skolverkets mål.

Hållbar utveckling får mer och mer utrymme i vårt dagliga liv och har på senare år blivit en allt större del i det svenska utbildningsväsendet. Hållbar utveckling skall idag genomsyra all undervisning och berörs i de flesta kursplaner och läroplaner inom den svenska skolan. Hur lärare praktiskt skall arbeta med detta är dock någonting som är svårdefinierat. Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan lärarstudenters lärarutbildning och lärarstudenternas eget praktiska arbete med hållbar utveckling. Studien genomförs med hjälp av två delstudier, vilka bygger på en kvantitativ och en kvalitativ metod. Enkätstudie respektive intervjustudie används för att samla in datamaterial. Populationen som studien undersöker är lärarstudenter vid Uppsala universitet. Det teoretiska ramverk som denna studie bygger på är en didaktisk utgångspunkt, där de didaktiska grundfrågorna vad, hur och varför används. Studien använder sig dessutom av teorin om selektiva traditioner för att undersöka syftet. Studien kan visa att det finns en relation mellan lärarutbildningens undervisningstraditioner och studenters egna undervisningstraditioner. Selektiva traditioner återfinns i sättet lärarstudenter själva väljer att arbeta med området hållbar utveckling, då de flesta arbetar utifrån en pluralistisk undervisningstradition, vilket också är den tradition som varit mest framstående i lärarutbildningen enligt studenter.

Syftet med studien är att undersöka lärarstudenters matematiklärarutveckling under VFU. Studenternas egen uppfattning om vilka faktorer som är avgörande för deras utveckling står i fokus. Metoden för studien är kvalitativa intervjuer. Sådana genomfördes med 4 lärarstudentgrupper. Den teoretiska delen av studien lyfter fram lärares socialisation in i yrket och lärares kunskap. Resultatet som framkom i studien visar att studenterna möter sina VFU-erfarenheter med tämligen nyanserade preferenser kring hur de önskar att deras egen undervisning så småningom skall bedrivas. Elevens välbefinnande som individ och som lärande subjekt står i fokus för studenternas sätt att värdera undervisning de möter och planerar under sina VFU-erfarenheter. Yttre faktorer som VFU-skolans organisation av lärararbetet i form av konferenser o. dyl. samt den fysiska miljön är andra faktorer som påverkar.

Teori och praktik är två begrepp som inte bör ses skilda åt. Teorin ligger som grund för praktiken och vice versa. Lärarutbildningen på Högskolan Kristianstad ämnar tydliggöra vetenskapens roll i utbildningen samt kopplingen mellan de teoretiska studierna och det praktiska utövandet av yrket, vilket även står i regeringens proposition 1999/2000:136 Den nya lärarutbildningen. Ambitionen är att studenter efter genomgången utbildning ska vara utrustade med ett reflekterande tankesätt och vara beredda på att förändra den skolvärld de möter, inte anamma rådande kultur. Men hur uppfattar lärarstudenterna att detta syfte uppnås? Genom en kvalitativ studie i form av enkäter och intervjuer framgår att kopplingen är otydlig och att studenterna på Högskolan Kristianstad säger sig sakna viktiga delar. Uppgifterna är dåligt motiverade och uppföljning saknas, vilket i vissa fall medför att de inte görs. Detta gör att studenterna missar det tänkta reflektiva inslaget. Till detta kommer att studenterna tycks uppleva en press på att klara av alla uppgifter och är genom detta oförmögna att ta till sig frågor som inte står i direkt anknytning till deras omedelbara situation. För att höja kvalitén på den VFU som ingår i lärarutbildningen måste alltså syftet med de uppgifter som tilldelas studenterna tydliggöras samt uppföljas för att de ska uppfattas som meningsfulla.