To see the other types of publications on this topic, follow the link: Lärarstudent.
Journal articles on the topic 'Lärarstudent'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 19 journal articles for your research on the topic 'Lärarstudent.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse journal articles on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Klinge, Louise. "Lärar-elev-relationens betydelse och lärarens relationskompetens." Venue 6, no. 1 (February 12, 2017): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1762.
Full textAbstract:
År 2013 berättade en lärarstudent för mig att hon två gånger hade kissat på sin stol medan hon gick i folkskolan. Hon var nämligen så rädd för sin matematiklärare att hon inte vågade be om lov att gå på toaletten.
2
Samuelsson, Marcus, Gunnel Colnerud, Eva Ragnemalm, Mattias Arvola, and Mathias Nordvall. "Simuleringar tränar förmågan att leda klassrummet." Venue 5, no. 1 (January 20, 2016): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1651.
Full textAbstract:
Många lärarstudenter lämnar lärarutbildningen med brister i förmågan att leda klassrummet – enligt dem själva. Genom datorsimuleringar har lärarstudenter fått ett nytt och effektivt sätt att träna upp sin förmåga att leda klassrummet utan att verkliga elever kommer till skada. Det visar ett forskningsprojekt 1 vid Linköpings universitet.
3
Skanetofth, Anders, and Linnea Stenliden. "Skolelever undervisar lärarstudenter om digital kompetens." Venue 6, no. 1 (January 19, 2017): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1761.
Full textAbstract:
Den digitala samhällsutvecklingen skapar ett gigantiskt paradigmskifte för både skolan och lärarutbildningen. Här kan skolelever spela en viktig roll och bidra till lärarstudenters pedagogiska digitala kompetens.
4
Ask, Sofia, and Maria Lindgren. "Undervisning i språkhistoria: En ämnesdidaktisk utmaning för lärarstudenter." HumaNetten, no. 32 (November 11, 2015): 5–12. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20143201.
Full text
5
Colnerud, Gunnel, and Marcus Samuelsson. "Dilemma eller evidens? Hur tänker lärarstudenter kring klassrumsledarskap? [1]." Venue 4, no. 3 (December 4, 2015): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15423.
Full textAbstract:
Lärarstudenter använder två huvudsakliga strategier för att utveckla sin beredskap att utöva ledarskap i klassrummet. Antingen kan de utveckla en imaginär säkerhet eller en identifierad osäkerhet . Det framkommer av ett aktuellt forskningsprojekt [2] vid Linköpings universitet.
6
Florin Sädbom, Rebecka, Johan Bäcklund, Helena Anderström, and Lena Manderstedt. "En skenbar tydlighet? En studie om VFU-handledares och lärarstudenters beskrivningar av hur bedömningsmatrisen används i handledningssamtal." Högre utbildning 9, no. 1 (2019): 48. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v9.1289.
Full textAbstract:
I den här studien presenteras resultatet från en delstudie som ingår i ett större forskningsprojekt om kvalitetsaspekter rörande den verksamhetsförlagda utbildningen inom grundlärarutbildningens försöksverksamhet. Det övergripande syftet med försöksverksamheten är att höja kvaliteten på den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen, och att på olika sätt förbättra studenternas möjligheter till god handledning inom ramen för projektet. Syftet med föreliggande studie är att bilda kunskap om på vilka sätt som VFU-handledare och lärarstudenter beskriver användandet av bedömningsmatrisen i handledningssamtal. Studien är genomförd på lärarutbildningens inriktningar år F–3 och 4–6. Materialet består av sju skuggningar av genomförda handledningssamtal, fjorton enskilda intervjuer med VFU-handledare och lärarstudenter samt två fokusgruppsintervjuer med studenter. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och analyserades sedan med utgångspunkt i en sociokulturell ansats. Resultatet visar att bedömningsmatrisen både tolkas och används på olika sätt under VFU:n och i handledningssamtal. Studenterna efterfrågar en tydligare formativ funktion för användning av matrisen i de handledningssamtal som genomförs inom ramen för övningsskolorna medan VFU-handledarna tenderar att uppehålla sig vid att problematisera innehållsliga aspekter av bedömningsdokumentet.
7
Forsler, Ingrid, Michael Forsman, and Jenny Magnusson. "Utanför den svarta lådan: Ett utvecklingsarbete om medie- och informationskunnighet i lärarutbildningen på Södertörns högskola." Högre utbildning 10, no. 1 (2020): 108. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.1861.
Full textAbstract:
Landets lärarutbildningar har problem med att förbereda framtidens lärare för den alltmer digitaliserade skolan. Digital kompetens är redan en integrerad del i skolornas verksamhet men lärarstudenter, skolor, lärarfack, politiker, teknikföretag och andra pekar på att landets lärarutbildningar släpar efter. Vår uppkopplade samtid behöver också satsningar på medie- och informationskunnighet (MIK). I den här artikeln beskriver och reflekterar tre lärarutbildare från Södertörns högskola över sitt arbete med MIK som inom ramen för en pågående satsning i lärarutbildningen används som samlingsterm för tre förmågor som både lärarstudenter och lärarutbildare bör nå: digital kompetens, mediekunnighet och informationskunnighet. Målsättningen med att implementera dessa tre förmågor och begrepp på lärarutbildningen har varit att kombinera konkret tillämpning och kritisk reflektion för att på så sätt skapa förutsättningar för att utbilda medie- och teknikmedvetna lärare för den digitaliserade skolan och det medialiserade samhället. I artikeln diskuteras organisatoriska och praktiska utmaningar med ett sådant utvecklingsarbete samt vikten av samverkan, erfarenhetsutbyte och kontinuitet. En slutsats är att det är viktigt att tänka på digitala medier inte bara i termer av verktyg utan också som miljöer inom vilka lärarutbildningen ska utbilda digitalt kompetenta lärare för framtiden och samtidigt behålla sin autonomi visavi starka externa ekonomiska, politiska och pedagogiska krafter.
8
Johansson, Maritha. "In i texten och ut ur den - nordiska lärarstudenter samtalar om lyrik." Educare - vetenskapliga skrifter, no. 3 (August 16, 2019): 62–86. http://dx.doi.org/10.24834/educare.3.5.
Full textAbstract:
The study aims to explore literary text-talk in higher education and how some students’ reception of a poem is influenced by their interaction with each other. A particular focus is on whether and how the students use a set of literary conceptual tools when they talk about the poem. The study also illuminates factors that prompt the students perform close readings of the text. The data comes from four recorded and transcribed text-talks, where the students from different teacher training programs in Sweden, Denmark and Norway talk about a poem. These text-talks have been analysed through a thematic analysis. The results show that the students start by focusing on details and try to interpret the vocabulary rather than trying to understand the poem in its entirety. Initially, they also perform close readings and then continue with more extra-textual interpretations. However, because of the interactive nature of the text-talk, the students keep returning to the text. All the four groups use quite a few literary concepts, but they hesitate about the meaning and the use of these concepts. The results further show that the students help each other achieve a deeper understanding of the poem, and the talk itself has an impact on their reception of the poem.
9
Sezgin, Natalie, and Kristina Tengelin. "Början på ett utbyte för framtiden." Venue 2, no. 1 (May 7, 2013): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1328.
Full textAbstract:
Som pionjärer i ett lärarstudentutbyte mellan Linköpings universitet och Western Kentucky University, USA, tillbringade författarna fem veckor i februari-mars 2012 i den amerikanska staden Bowling Green, Kentucky. Utbytet är ett av flera och ett ökande antal internationella avtal som Linköpings universitet slutit med länder över hela världen.
Ambitionen är att möjliggöra för fler svenska lärarstudenter att göra sin slutpraktik på en utländsk skola och på så sätt bredda sina erfarenheter inför det kommande arbetslivet.
10
Samuelsson, Marcus, Joakim Samuelsson, and Lars Kåreklint. "Berättelser om goda lärare förs vidare." Venue 2, no. 1 (October 31, 2013): 1–7. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.13215.
Full textAbstract:
Det råder brist på lärare. Det slutar fler lärare än det utbildas nya. Fler måste lockas till att bli lärare. Nya vägar måste hittas för att nå ut till blivande lärarstudenter. Unga människor tillbringar numera mer tid framför datorn än de sitter framför tv:n eller läser tidningar. Det framstår därför som logiskt att söka nya lärare, unga människor, via kampanjer på internet och via sociala medier. Det framstår kanske lika logiskt att ge en alternativ bild av skolan och läraren än den vi vanligtvis nås av i medierna. För den bilden berättar inte hela historien.
11
Jeppsson, Fredrik, and Jesper Haglund. "Sampublicering med studenter – ett sätt att stärka forskningsanknytningen i lärarutbildningen." Högre utbildning 9, no. 1 (2019): 98. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v9.1528.
Full textAbstract:
Lärarutbildningen uppmärksammas inte sällan för att dess studenter har svårt att uppnå den nivå av akademiskt skrivande som krävs, inte minst vid examensarbeten. Som kontrast till den beskrivningen vill vi lyfta fram motexempel, där lärarstudenters examensarbeten och andra skrivuppgifter har nått en sådan kvalitet att de genom samförfattande med handledare och andra medförfattare har kunnat omarbetas och publiceras som vetenskapliga artiklar eller i mer lärartillvända forum, i vårt fall inom fysikdidaktik. Samförfattande med lärarstudenter kan på så vis vara ett sätt att stärka forskningsförankringen i lärarutbildningen. Förutsättningarna för att kunna lyckas med detta diskuteras, bland annat utifrån att under lärarutbildningen gradvis låta studenterna inlemmas i en praktikgemenskap av ämnesdidaktisk forskning.
12
Lundström, Mats, Karin Stolpe, Lars Björklund, and Maria Åström. "Konsumtionsuppsatser som ny bedömningspraktik för lärarutbildare." Pedagogisk forskning i Sverige 24, no. 1 (March 12, 2019): 25–45. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.1.03.
Full textAbstract:
Vid den senaste lärarutbildningsreformen beslutades att på de flesta lärarutbildningsprogrammen ska lärarstudenter skriva självständiga arbeten omfattande totalt 30 högskolepoäng. Vid många lärosäten har detta lett till en uppdelning i två olika självständiga arbeten: en konsumtions- och en produktionsuppsats. Denna studie undersöker om konsumtionsuppsatser – en typ av kunskapsöversikter – innebär en ny bedömningspraktik för lärarutbildare som examinatorer. Examinatorer vid lärosäten med lärarutbildning har blivit intervjuade och fått besvara en enkät rörande dessa bedömningskriterier. Resultaten indikerar att en majoritet av examinatorerna inte ser stora skillnader mellan att bedöma en konsumtionsuppsats och en mer traditionell produktionsuppsats där egen empiri i form av till exempel intervjuer samlas in och analyseras. Vid intervjuerna framkom dock några skillnader mellan de två uppsatstyperna. Dessa hänger huvudsakligen ihop med antingen hur strukturen byggs upp, vad som är metod eller hur forskningsförankringen är framskriven. Slutsatsen blir att den nya form av uppsatser som konsumtionsuppsatser innebär inte tycks ha renderat i någon stor förändring av bedömningspraktiken hos examinatorerna.
13
Risenfors, Signild, and Elin Almér. "”Det är något jag känner att jag är menad för”. En diskursanalytisk studie av nyblivna studenters val att läsa en lärarutbildning." Högre utbildning 9, no. 2 (2019): 48. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v9.1317.
Full textAbstract:
I följande artikel undersöks vilka diskurser och positioneringar som framträder hos studenter angående deras val att läsa en lärarutbildning. Positioneringar handlar i denna studie om grad av säkerhet, generalisering och attityd, som här har att göra med känslor och värderingar. Att få syn på diskurserna och positioneringarna är relevant för lärarutbildare för att kunna utveckla adekvata strategier för undervisning inom lärarutbildningen. Emedan tidigare forskning genomlyst motiven med en innehållslig synvinkel presenteras i den här artikeln en motsvarande genomlysning av hur innehållet, det vill säga motiven, faktiskt formuleras. Vi menar att i sättet att formulera motiven finns en problematisk aspekt som lärarutbildare bör bemöta för att undervisningen ska leda till att lärarstudenten får en utbildning som är hållbar över tid i ett samhälle i ständig förändring. Resultatet av den studie vi presenterar visar att studenterna främst uttrycker en social diskurs och positioneringar som förmedlar en syn på lärar- och elevidentiteter som förhållandevis ensidiga. I mötet med ett akademiskt förhållningssätt där perspektivtagande och utveckling står i fokus kan en dylik hållning behöva luckras upp för att ge utrymme för förståelse av kunskapande och undervisningskontexter.
14
Svensson, Maria. "Lärarstudenters erfarenheter av två veckors utlandspraktik – en möjlighet till utveckling av interkulturella perspektiv." Högre utbildning 11, no. 1 (2021): 1. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v11.2791.
Full textAbstract:
Att öka internationaliseringen inom högre utbildning och speciellt lärarutbildningen har länge varit en viktig fråga. Det handlar vanligen om att studenter ska få möjlighet att skaffa kunskaper om lärande ur ett interkulturellt perspektiv så att de kan verka i ett globaliserat och mångkulturellt samhälle. Det finns forskning som visar vilka effekter internationella utbyten under några månader eller år kan få men det finns få studier av lärarstudenter som genomför kortare internationella utbyten. I denna studie har skriftliga reflektioner i samband med lärarstudenters två veckor långa utlandspraktik i Uganda samlats in för att beskriva de erfarenheter som studenter fått samt hur dessa kan möjliggöra utveckling av interkulturella perspektiv. Genom en kvalitativ innehållsanalys framträder tre teman av erfarenheter som utlandspraktiken har gett upphov till: kulturella, didaktiska och personliga. Den kulturella dissonans som uppstår när studenterna under två veckor får möjlighet att möta en kultur som skiljer sig från den de är vana vid utmanar deras förståelse genom så väl positiva som negativa upplevelser. Även en kortare utlandspraktik med goda möjligheter till reflektion kan bidra till erfarenheter viktiga för att utveckla kunskaper så att de kan verka i ett globaliserat och mångkulturellt samhälle.
15
Häggström, Margaretha, and Anna Udén. "Praxisteori i kölvattnet av breddad rekrytering – scaffoldingmodell som stöd för att förstå sambandet mellan teoretiska perspektiv och praktisk verksamhet." Acta Didactica Norge 12, no. 1 (March 9, 2018): 6. http://dx.doi.org/10.5617/adno.5457.
Full textAbstract:
Som en följd av breddad rekrytering till högre utbildning har antalet studenter i Sverige fördubblats under de senaste tjugo åren. Studenterna utgör i flera avseenden en mer heterogen grupp än tidigare. Det ställer nya krav på våra utbildningar och på oss som undervisar. I denna artikel presenteras en modell för hur teoretiska perspektiv från högskoleförlagd lärarutbildning kan förstås och länkas samman med det praktiska arbetet i skolverksamhet. Modellen diskuteras med utgångspunkt i scaffolding theory. I texten framhålls inkludering och hur vi praktiskt kan arbeta för att inkludera alla studenter. Utgångspunkten är de svårigheter att länka samman teori och praktik många lärarstudenter ger uttryck för, och hur vi kan stödja studenter i sin lärprocess. Modellens potential som medierande verktyg diskuteras. När studenter aktivt använder modellen får de möjlighet att kritisera modellen som sådan men också de teorier och undervisningsmetoder de möter i den högskoleförlagda såväl som verksamhetsförlagda utbildningen. Därigenom kan studenter få en djupare förståelse för undervisningens komplexitet, vilket kan bidra till studentens utveckling av en egen professionell praxisteori baserad på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.Nyckelord: breddad rekrytering, scaffolding, inkludering, praxisteori, undervis¬ningsmetoderPractice theory in the wake of widening participation:Using a scaffolding model as a support for understanding the link between theoretical perspectives and practical activities in teacher educationAbstractAs a result of widening participation in higher education, the number of students has doubled over the last twenty years in Sweden. Students are in many respects a more diverse group than in the past. Hence, new demands are being put on courses and lecturers. This article presents a model of how theoretical perspectives learnt from teacher education can be understood and be linked with practical training in schools. The model is discussed on the basis of scaffolding theory. This text stresses the importance of inclusion in education and how we can work on a practical level to include all students. The starting point is the difficulties many students express regarding linking theory and practice, and how we can support students’ learning processes. Finally, we discuss the model’s potential as a mediating tool for students and as a planning tool for teacher trainers. The area of application for this model is professional training courses in general, and teacher education in particular. When students actively use the model, they are given the opportunity to question and critically examine the model as such but also the theories and methods they encounter during their training. Thus, a deeper understanding of the complexity of teaching and learning may occur. This in turn may help students to develop a practice theory based both on research and on proven experience.Keywords: widening participation, scaffolding, inclusion, practice theory, teaching methods
16
Dodou, Katherina. "Reading and the Profession: On the Literary Education of English School Teachers." Acta Didactica Norge 12, no. 2 (May 29, 2018): 2. http://dx.doi.org/10.5617/adno.5575.
Full textAbstract:
AbstractThe article addresses the question of how English departments best can teach literature and literary reading to future upper secondary school teachers of English. It approaches the question in terms of the literary scholar’s contribution to the professional education and practice of school teachers in Sweden. The article combines metacognitive analyses of disciplinary ways of thinking with profession theory to reflect on the literary content knowledge upper secondary school teachers need for their teaching practice. It outlines key differences between the understanding of what reading literature entails in academia and in upper secondary education, respectively, and it points out that current academic practices for teaching literature rely on a narrow understanding of what school teachers need to know about literature and literary reading to exercise their professional judgement concerning literature in the language classroom. Advocating a change in our academic teaching practices, the article proposes that literary debates over reading also be incorporated and that the principles and procedures underpinning professional modes of reading literature be explicitly articulated. This means verbalising underlying theoretical assumptions about the value of literature and of reading it and explicating interpretative conventions and tools, alongside the skills involved in literary reading. Such a teaching practice, the article posits, is not merely key to developing school teachers’ content knowledge regarding literature and reading. It is also a prerequisite for the development of their pedagogical reasoning when it comes to the uses of literature and to the affordances and limitations of literary reading in the school classroom.Keywords: literary reading, teacher education, metacognition, professional practice, disciplinary thinking, content knowledge, upper secondary schoolLäsning och professionen:Om litteraturutbildningen för skollärare i engelskaSammanfattningArtikeln tar sig an frågan om hur akademiska engelskämnen bäst kan undervisa litteratur och litteraturläsning för gymnasielärarstudenter i engelska. Den närmar sig frågan i termer av litteraturvetarens bidrag till gymnasielärares professionsutbildning och -utövande i Sverige. Artikeln kombinerar metakognitiva analyser av ämnesspecifika tankesätt med professionsteori för att resonera kring de ämneskunskaper som framtida gymnasielärare behöver för sin lärargärning. Artikeln belyser viktiga skillnader i förståelsen av vad litteraturläsning innebär inom akademin respektive i gymnasieskolan, och den granskar kritiskt förhärskande akademiska praktiker för litteraturstudier inom ämnet. Den påpekar att rådande praktiker bygger på en snäv syn av de ämneskunskaper gymnasielärare behöver och föreslår ett förnyat fokus på ämneskunskaperna som krävs för att gymnasielärare ska kunna utöva sitt professionella omdöme om den engelskspråkiga litteraturens plats i språkundervisningen. Artikeln förordar att akademiska litteraturstudier också inlemmar litteratur-vetenskapliga samtal om litteraturläsning i utbildningen och explicit formulerar de principer och tillvägagångssätt som ligger till grund för professionella sätt att läsa litteratur. Det innebär att verbalisera teoriers underliggande antaganden om litteraturens och litteraturläsningens värde och även ämnesområdets principer och verktyg för texttolkning samt färdigheterna som krävs för litteraturläsning. En sådan undervisningspraktik skulle bidra till en stadigare grund för gymnasielärares ämneskunskaper. Den är också en förutsättning för att lärarstudenter ska utveckla sitt pedagogiska tänkande vad gäller litteraturens och litteraturläsningens möjligheter och begränsningar i gymnasieskolans engelskundervisning.Nyckelord: litteraturläsning, ämneslärarutbildning, metakognition, professions¬utövning, ämnesspecifika tankesätt, ämneskunskap, gymnasieskola
17
Häggström, Margaretha. "Avantgarde utan auktoritet – miljöaktivism i en lågstadieklass." Acta Didactica Norden 14, no. 1 (May 15, 2020). http://dx.doi.org/10.5617/adno.7936.
Full textAbstract:
Denna artikel undersöker elevers handlingar efter möten med så kallade desorienterande dilemman i undervisning som förlagts till skogsmiljö. Artikeln bygger på en studie genomförd i den svenska grundskolans årskurs 2, där en lärarstudent, tillsammans med sin handledare, planerat och genomfört en Storyline, med syfte att låta eleverna skapa relationer till träd och därigenom att motverka växtblindhet. Det empiriska underlaget består av fältanteckningar från deltagande observation och transkriptioner från video¬inspelningar och från en intervju med lärarstudenten. Materialet analyseras genom kvalitativ innehållsanalys mot bakgrund av affektivt och transformativt lärande. Resultatet visar att när eleverna i studien gavs frihet att utforska skogsmiljön på egen hand, öppnades möjligheter till estetiska erfarenheter och till möten med desorien¬terande dilemman. Affektivt och transformativt lärande kan vara en pedagogisk ut¬gångspunkt som kan leda till elevens förändrade självbild och förändrat sätt att betrakta världen.
Nyckelord: estetiska naturmöten, affektivt lärande, transformativt lärande, miljöperspektiv, desorienterande dilemman
Avant-garde without authority – environmentalism in a lower primary class
AbstractThis article examines students’ actions after encountering disorienting dilemmas within outdoor education in the forest. The article is based on a study conducted in a Swedish primary school, in second grade (8 years), where a student teacher, together with a supervisor, has planned and conducted a Storyline with the aim of creating relationships with trees in order to counteract plant blindness. The empirical data consists of field notes from participant observation and transcripts from video recordings and one interview with the student teacher. Qualitative content analysis is used with focus on affective and transformative learning. The result shows that when students had the opportunity to explore the forest on their own, possibilities of aesthetic experiences and encounters with disorienting dilemmas were given. Hence, affective and transformative learning may be a vital pedagogical departure, which can lead to students’ changing self-image and ways to view the world.
Keywords: aesthetic meetings with nature, affective learning theory, transformative learning, environmental perspective, disorienting dilemmas
18
Lindqvist, Henrik. "Lärarstudenters strategier för att hantera känslomässiga utmaningar." Venue, March 6, 2020. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1701.
Full textAbstract:
I ett forskningsprojekt har jag arbetet med att undersöka vad lärarstudenter identifierar som känslomässiga utmaningar under utbildningen. Studierna i projektet har också studerat vilka strategier lärarstudenter använder för att hantera dessa utmaningar. Lärarstudenter beskriver hur känslor av professionell otillräcklighet uppstår under utbildningen, främst under verksamhetsförlagd utbildning. Detta hanterar studenterna genom att använda strategier som innebär att antingen acceptera att inget kan förändras eller att skjuta fram lärande till dess att de börjar arbeta.
19
Wennergren, Ann-Christine, Fredrik Thornberg, Cato Bjørndal, and Petter Mathisen. "Lärarstudenter som aktörer i interaktiv observation och handledning. En studie om digitala redskap i VFU-handledning på övningsskolor." Högre utbildning, 2018, 72–86. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v8.1078.
Full text