Dissertations / Theses: 'Läromedel matematik'

1

Lektorp, Emilia. "Databaserat läromedel : Lärares erfarenheter av digitaliserat läromedel i matematik." Thesis, Högskolan i Gävle, Matematik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32568.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete är att skapa förståelse för hur man arbetar med matematikämnet i dagens digitaliserade värld. Det syftar också på hur vi som lärare kan forma undervisningen på bästa sätt och skapa förutsättningar för elever i denna ständiga förändring. Vi som lärare har ansvaret att vidareutbilda och vara pålästa för att kunna erbjuda elever digitalisering i skolan. För att få fram dessa resultat har intervjuer gjorts med hjälp av enastående lärare som gett sina allra bästa knep och delat erfarenheter till en snart nykläckt lärare. Intervjuer och enkäter har gjorts för att samla både för och nackdelar med digitaliseringen i matematikens värld och hur lärare går till väga i klassrummet när datorn åker fram. Det som går att utläsa från studien är att lärare som har en positiv inställning till arbete med datorn, samt har de rätta verktygen, har bra möjligheter att erbjuda eleverna bästa möjliga förutsättningar att lära sig matematikens grunder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Nilsson, Josefin, and Ulrika Lindström. "Läromedel i matematik : -en kvalitativ textanalys." Thesis, Örebro University, Department of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1479.

Full text

Abstract:

Vår uppsats tar upp tre olika perspektiv på lärande, behaviorism, kognitivism och

sociokulturellt perspektiv. Vårt intresse ligger i att se vilken syn de utvalda läromedlen i

matematik har på kunskap, pedagogik och elev. Som metod använder vi oss av en textanalys

med kvalitativ ansats. Genom vår analys får vi kunskap om hur de olika perspektiven på

lärande kommer till uttryck i utvalda läromedel i matematik. Med hjälp av analysen kan vi

också se att de tre läromedlen som vi valt ut skiljer sig åt i synen på kunskap, pedagogik och

eleven. Vi diskuterar även kring läromedlens interaktionsmöjligheter då en grundläggande del

i vår uppsats är kommunikation och samspel. Vår slutsats är att de utvalda läromedlen har

olika förutsättningar för dessa interaktionsmöjligheter, bland annat beroende på vilket

perspektiv på lärande som främst genomsyrar läromedlet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Strömsjö, Jennie. "Hur läromedel i matematik framställer mönster." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Matematikdidaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-36282.

Full text

Abstract:

Skolans matematikundervisning styrs till stor del av läromedel. Dessvärre finns inte så många vetenskapliga studier av de svenska matematikläromedlen. För elevers kunskaper i algebra är arbetet med mönster en viktig del. Därför handlar det här arbetet om hur mönster framställs i några av de vanligaste läromedlen som används i svensk skolas matematikundervisning idag. Syftet med undersökningen har varit att ta reda på hur utbudet av mönster i läromedlen ser ut och vilket lärande som därmed erbjuds eleverna. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie med drag av en innehållsanalys. Studien har både kvantitativa och kvalitativa inslag. Fyra serier av läromedel undersöks: Prima, Eldorado, Favorit och Matte Direkt, alla i årskurs 1-6. De böcker som har undersökts är de som eleverna använder i undervisningen och alltså inte lärarhandledningar eller andra böcker. Totalt omfattar undersökningen 43 läroböcker. Data ställs mot de kategorier som TIMSS 2015 har använt vid bedömning. Resultatet ställs mot tidigare forskning om vad som där pekas ut som viktigt för att eleverna ska utveckla en algebraisk förståelse för matematiken. Resultatet av studien är att det är stor skillnad på i vilken omfattning eleverna exponeras för mönster och vilka mönster och talföljder som erbjuds i de olika bokserierna. En förmåga som särskilt studeras i undersökningen är elevernas förmåga att generalisera, vilken är nära sammankopplad till att utveckla algebraiska resonemang. Uppgifter som är till för att låta elever utveckla eller träna på att generalisera samband erbjuds framför allt i de högre årskurserna. Sammanfattningsvis är Prima och Favorit de läromedel som erbjuder eleverna flest möjlighet till möte med mönster. Däremot har Eldorado en större spridning av uppgifter och bedömningskategorier från TIMSS 2015 som prövas. Matte Direkt har inte ett lika stort antal uppgifter och har även ett lite mindre utbud av spridning av olika mönsteruppgifter. Det kan eventuellt påverka elevernas framtida förståelse för algebra.
The teaching in mathematics is (at least in Sweden) to a large extent governed by textbooks. Unfortunately, there is little research about the Swedish teaching materials. One subject that is of particular importance for young students is to develop an algebraic thinking is patterns. Therefore, this study is about how patterns are presented in the most frequently used teaching materials in Swedish classrooms today. The aim is to find out what the teaching materials offer in terms of variation of patterns and number sequences and hence to conjecture what this implies for students’ learning. It is conjectured through an study about what types of patterns that are treated in the teaching materials and how the tasks in the textbooks are elaborated. Data are compared to research literature on patterns and number sequences and what has been shown to be necessary for students to attend to in order to develop an algebraic thinking. Data are also compared with the categories which TIMSS 2015 use in their assessment. The method that has been used in the study is influenced by content analysis. The study used mixed methods, meaning both quantitative and qualitative methods. The teaching materials being investigated are Prima, Eldorado, Favorit and Matte Direkt in the years 1-6, and the total number of books is 43. The analysis shows a big difference between the books regarding what types of patterns and tasks are being offered. I argue that students are given different opportunities to develop their abilities depending on what teaching materials they come across in the teaching. The students get opportunity to develop the ability to generalize mostly in higher grades. In summary, the teaching materials that offer students the most opportunities to meet patterns is Prima and Favorit. On the other hand, Eldorado has a larger diversity when it comes of tasks and assessment categories, as being compared to TIMSS 2015 framework. Matte Direkt has not that large number of tasks and offers a small supply of variation. It may affect the students’ later understanding of algebra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Lifmark, Andreas, and Angelica Johansson. "Ella Matematik - Internetbaserat läromedel för grundskolans matematikundervisning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17755.

Full text

Abstract:

Ella Mathematics is a web portal that will completely replace the printed math text book in the Swedish elementary school. When the math education is moved in to the digital world the flexibility and adaptability will increase. In 2011 the Swedish government revised the Swedish school system, which contained a whole new curriculum for the elementary school math education. This has been the foundation for the development of Ella Mathematics and the design of the three different users; student, teacher and parent. The development has been done with Dynamic Product Development methods from the project start in September 2011 until the final exam in May 2012. Ella Mathematics has been developed with the pupil’s math knowledge in focus. Ella Mathematics offers a vast amount of reality-based exercises and movies. The tasks and movies are adapted both for groups and individual students. The goal is that the students is given the best opportunity to get the knowledge required his or her career and at the same time ease the teachers workload by giving support with group task and statistics. The user can log in to Ella Mathematics where he or she has access to the internet; threw a cell phone, tablet, computer or interactive whiteboard. With Ella Mathematics, the pupil’s interest and motivation for math will increase, at the same time as they learn how they use their gained knowledge. Ella Mathematics will elevate the Swedish pupils to Europe's top mathematicians!

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Khan, Rehan Basim. "Läromedel i matematik (Gy) ur sociokulturellt perspektiv." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25337.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Hammenborg, Helene. "Vilken roll spelar läromedel i matematikundervisningen? : Fyra lärares relation till läromedel i matematik." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-30946.

Full text

Abstract:

Det övergripande syftet med studien är att undersöka relationen mellan lärare och läromedel, vilken roll läromedel spelar för lärare vid planering och genomförande av undervisning. Fallstudien bygger på fyra lärares uppfattningar om läromedel och hur de använder dem. Lektioner har observerats och intervjuer har genomförts med samtliga lärare. Underlaget består också av de skriftliga planeringar som lärarna eventuellt gjorde och texter ur de lärarhandledningar som lärarna utgick ifrån. Två av lärarna använder ett svenskt läromedel och de andra två ett finskt läromedel. I studien har jag analyserat lärares relation till läromedel och hur de använder sig av läromedel, om de vid planering och genomförande av undervisning använder sig av offloading, anpassning eller improvisation. Analysen visar att hur lärarna ser på läromedel påverkar vilken roll läromedlet får i undervisningen, om lärarna ser läromedlet som en resurs. De använder alla en elevbok men hur de använder lärarhandledningen skiljer sig åt, från att knappt använda den alls till att följa den. De två lärare som använder det finska läromedlet är mer nöjda med sitt läromedel och följer det mer än de lärare som använder det svenska. De två lärare som använder det svenska läromedlet anser dock att de själva också lär sig av att använda lärarhandledningen. Det uttrycker inte de andra lärarna lika tydligt men de ger flera exempel på hur läromedlet är en resurs för dem. Samtliga uppger dock att det finns brister i båda läromedlen, att till exempel syftet med övningar inte klargörs och inte heller hur de ska förebygga elevsvårigheter. Studien är av intresse för lärare, rektorer och kommuner som vill utveckla undervisningen genom att använda läromedel som ger förutsättningar även för lärares lärande. Den är också av intresse för läromedelsförfattare som vill utveckla läromedel som bygger på praktiknära forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Ekström, Gustaf, and Jakob Emanuelsson. "Hur förhåller sig innehållet i svenska läromedel i matematik till gymnasieelevers matematiska svårigheter med andragradsekvationer? : En kvalitativ innehållsanalys av uppgifter i svenska läromedel i matematik på gymnasiet." Thesis, Linköpings universitet, Matematik och tillämpad matematik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-166972.

Full text

Abstract:

I denna studie, som är en fortsättning av vår föregående litteraturstudie om vilka svårigheter som gymnasieelever har med andragradsekvationer, undersöks några allmänt använda läromedel i matematik för gymnasiet för att klargöra om det finns ett samband mellan elevers svårigheter och innehållet i läromedlen. Utifrån resultatet i vårt tidigare examensarbete kodades uppgifterna i läromedlen för att skapa statistik över deras innehåll. Statistiken jämfördes sedan med resultaten i föregående studie för att se hur fördelningen av uppgifter förhåller sig till elevers svårigheter med andragradsekvationer. Totalt kodades 435 uppgifter ur fyra olika läromedel, dessa uppgifter kodades utifrån vilken lösningsmetod som ska användas samt uppgiftens karaktär. I föregående litteraturstudie framkom att elever ser andragradsekvationer som formler och beräkningar som endast ska lösas utan ett sammanhang. Resultatet i denna studie stärker detta eftersom 77,9 % av uppgifterna är standarduppgifter, uppgifter där eleverna endast ska utföra en beräkning utan större krav på förståelse eller tolkning av uppgiften. Den stora andelen standarduppgifter riskerar att få konsekvensen att eleverna försöker memorera lösningsmetoder istället för att få förståelse för matematiken. Av de analyserade uppgifterna skulle endast 6 % av uppgifterna lösas med kvadratkomplettering, medan den s.k. pq-formeln förekom i 32,2 % av uppgifterna. Dessa resultat indikerar att elever får svårt att välja mellan olika lösningsmetoder vid fullständiga andragradsekvationer eftersom de troligtvis endast är trygga med en lösningsmetod. Utifrån resultaten hävdar vi att lärare behöver vara försiktiga vid sin användning av läroböckerna eftersom vi ser brister i fördelningen mellan olika typer av uppgifter, framförallt en brist på verklighetsförankrade textuppgifter. Dessutom kan lärare eventuellt behöva komplettera lärobokens innehåll med ytterligare material, exempelvis i form av övningar med tekniska hjälpmedel. Vidare forskning behövs om hur läromedel påverkar elevers inlärning i matematik samt hur lärare undervisar om andragradsekvationer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Malmqvist, Maria. "Digitala eller analoga läromedel i matematik : En fenomenografisk studie om högstadieelevers uppfattningar av digitala läromedel jämfört med analoga i matematik." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-41289.

Full text

Abstract:

Digitaliseringen i svensk skola är en process som pågått under lång tid och från höstterminen 2017 finns nya skrivningar i läro-, kurs- och ämnesplaner om förstärkt digital kompetens (Skolverket, 2017). Kommuner satsar på att ge varje elev ett digitalt hjälpmedel i form av en bärbar dator eller lärplatta. Hittills har inte något tydligt samband mellan dessa digitala satsningar och ökad måluppfyllelse kunnat påvisas. Det finns få undersökningar om elevers uppfattningar av digitalisering i skolan vilket föranledde denna studie med syfte att undersöka och beskriva högstadieelevers egna uppfattningar av digitala läromedel jämfört med analoga i ämnet matematik och därigenom bidra till fördjupad kunskap. Tre forskningsfrågor formulerades för att uppfylla syftet: Hur arbetar elever med digitala läromedel jämfört med analoga läromedel? Vilka aspekter av lärande urskiljer elever i relation till digitala läromedel jämfört med analoga läromedel? Föredrar elever digitala läromedel, analoga läromedel eller både och? Då studiens syfte är att söka och beskriva elevers uppfattningar av ett fenomen har med utgångspunkt i detta gjorts valet att använda fenomenografisk ansats och denna kvalitativa metod har även använts för insamling och analys av data. För att besvara frågeställningarna består materialinsamlingen av 11 inspelade och transkriberade djupintervjuer med högstadieelever. Materialet har analyserats och resulterat i tre olika utfall med beskrivningskategorier kopplade till varsin frågeställning. Tillsammans utgör frågeställningarnas utfallsrum studiens resultat (Marton & Booth, 2000; Uljens, 1989). Resultatet visar att elever inte är odelat positiva till digitala läromedel i matematikundervisningen utan föredrar en kombination av digitala och analoga läromedel och beskriver motivation och variation som grund för ställningstagandet. Eleverna vill vara delaktiga i beslut rörande när och hur digitala och analoga läromedel bör användas för att vara till hjälp vid arbete och inlärning i matematik. Svensk skola kanske står inför en förändrad syn på kunskap och lärande i och med digitaliseringen där den traditionella kunskapssynen bör utmanas i syfte att nå ökad måluppfyllelse (Kjällander, 2014; Kroksmark et al., 2013; Steinberg, 2013). I denna förändringsprocess bör eleverna, utifrån en tolkning av deras utsagor i studien, få vara delaktiga.
The digitizing in Swedish school is a process in progress for many years and since the autumn term of 2017 there are new writings in the curriculum about strengthened digital competence (Skolverket 2017). Municipalities invest in giving every pupil a digital aid such as a laptop or a tablet. At the time, no clear connection between these invests and higher goal achievement have been proved. There are only a few studies about pupils´ perceptions of digitizing in school which prompted this study with purpose to investigate and describe secondary school pupils’ own perceptions of digital teaching materials compared to analogue in mathematics and thereby contribute to in-depth knowledge. Three research questions were formulated to fulfill the purpose: How do pupils work with digital teaching materials compared to analogue teaching materials in mathematics? What aspects of learning do pupils distinguish in relation to digital teaching materials compared to analogue teaching materials? Do pupils prefer digital teaching materials, analogue teaching materials or a combination? Since the purpose of the study is to search and describe the pupils’ perceptions of a phenomenon the choice has been made to use a phenomenographical approach and this qualitative method has also been used in gathering and analyzing data. To answer the research questions the material gathering consists of 11 recorded and transcribed interviews with secondary school pupils. The material has been analyzed and resulted in three different outcomes with description categories linked to each research question. Together, the questions outcomes constitute the result of the study (Marton & Booth, 2000; Uljens, 1989). The result also shows that pupils are not undivided positive to digital teaching materials in mathematics and prefer a combination of digital and analogue teaching materials. They describe motivation and variation as a basis for their positioning. The pupils want to be involved in decision making concerning when and how digital and analogue teaching materials should be used to be helpful in work and learning in mathematics. The Swedish school stands in front of a changed view of knowledge and learning since digitizing where the traditional view of knowledge should be challenged in order to reach an increased goal achievement (Kjällander 2014; Kroksmark et al. 2013; Steinberg 2013). In this change process the pupils should, based on an interpretation of their perceptions in the study, be involved.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Bägerfeldt, Josefin. "Matematikbokens uppgiftstyper : en innehållsanalys av läromedel i matematik." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13143.

Full text

Abstract:

Bakgrund En framgångsfaktor för engagerade elever och goda resultat i matematiken i svenskgrundskola är varierad undervisning, där eleverna får möjlighet att praktisera ochsamtala kring matematik. Dock visar undersökningar att den främsta arbetsmetodenunder matematiklektionerna är arbete i läroboken, och att dessa böcker dessutomfungerar som en grundsten i matematiklärares lektionsplanering. Läroböckerna haransetts innehålla en allt för stor del rutinuppgifter, vilka kan leda till inlärning avfelaktiga metoder, bristande engagemang och ångest hos eleverna. Syfte Studien syftar till att undersöka läroböcker som används för undervisning i matematiki årskurs tre. Studiens syfte är att undersöka i vilken omfattning uppgifter somuppmanar eleverna till praktiskt arbete eller arbete med andra förekommer, samt hurdessa uppgifter är utformade. Metod En innehållsanalys av läromedlens innehåll utfördes. Såväl en kvantitativ som enkvalitativ analys utfördes för att se till uppgiftstypernas frekvens som faktiskainnehåll. Fem arbetsböcker för undervisning i matematik i årskurs tre analyserades. Resultat Genom studien framkommer det att andelen uppgifter som främjar praktiskt arbeteeller samarbete är relativt låg. Läromedlen innehåller 91,6-98,1 procent formellauppgifter, alltså rutinuppgifter. Samarbetsuppgifterna utgjorde 3,2 procent avuppgifterna som omfattades av studien, de praktiska uppgifterna utgjorde 0,5 procentav uppgifterna i de fem böckerna. Endast ett av läromedlen kombinerar dessa, då i treav bokens 310 uppgifter, motsvarande 0,2 procent av samtliga undersöktaläroböckernas uppgifter.Av den kvalitativa analysen framgår att flera av uppgifter som sker i en social kontextinte nödvändigtvis är främjar ett direkt samarbete, exempelvis uppgifter där elevernaförhör varandra. De praktiska och kombinerade uppgifterna uppmuntrare eleverna tillatt testa sina kunskaper eller använda dem i praktiken vid exempelvis tesselering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Rinaldo, Cornelia, and Maja Leickt. "Positionssystemet i våra läromedel : Utvecklingen av yngre barns taluppfattning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100257.

Full text

Abstract:

Syftet med denna läromedelsgranskning var att kartlägga hur olika läromedelbehandlar området taluppfattning, positionssystemet i årskurs 3 samt se vilka kritiskaaspekter som förekommer. Även se hur läromedlen ger möjlighet för eleverna attanvända olika representationsformer inom området. Två läromedel i årskurs 3 valdesut för analys. För att svara på frågeställningarna användes ett analysschema vid granskning avuppgifterna. Uppgifterna som undersöktes i respektive läromedel var de som berördepositionssystemet. I analysschemat användes begreppen kritiska aspekter, flerarepresentationsformer och Heddens teoretiska modell. Resultatet av studien visar att området positionssystemet i de två valda läromedleninte har en större del, det är få sidor i varje läromedel. Båda läromedel innehållermånga begrepp vilket gör att eleverna måste ha en begreppsförståelse om begreppenför att kunna lösa uppgifterna. En annan kritisk aspekt är att det inte finns mångaexempel till uppgifterna och i ett av läromedlen finns det inte heller något som visarpå vad positionssystemet är. När det gäller representationsformer visar resultatet attdet finns en spridning av representationsformer och att det förekommer i olika nivåerenligt Heddens teoretiska modell. Slutsatsen till studien var att positionssystemet bör ha en större roll och del iläromedlen och att de bör uppmuntra elever till användning av konkret material istörre utsträckning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Christner, Gabriel, and André Utas. "Matematik är roligt! En undersökning av attityder gentemot animation som läromedel inom matematik." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-26234.

Full text

Abstract:

Enligt internationella mätningar framgår det att svenska studenter uppvisat ett sämre resultat i matematik än många andra av världens länder. Samtidigt som det kunnat konstateras att elevernas allmänna intresse för ämnet försvagats har sökandet efter alternativa metoder i ämnets undervisning blivit allt viktigare för att kunna få bukt på problemen. I denna studie undersöks hur gymnasielevers samt ämneslärarens attityd ser ut till användandet av multimediala animationer som läromedel i matematikundervisningen. Vidare utreds även hur animationer som läromedel kan utformas för att kunna bidra till en ökad inlärning. I studien har en enkätundersökning, en intervju samt en observation genomförts i syfte att mäta attityderna till mediet. En litteraturinsamling har även implementerats för att kunna identifiera relevanta teorier som sedan applicerats i skapandet av den animation som förekommer i undersökningen. Resultatet från undersökningen visade på att både elevernas samt ämneslärarens attityd var positiv vad gäller användandet av animationer som läromedel inom ämnet matematik. Genom litteraturinsamlingen kunde ett antal pedagogiska tekniker och teorier identifieras vilka tillämpades på den animation som förekom i studien.
According to international measures, it is clear that the Swedish students have lagged behind concerning their results in mathematics compared to numerous other countries in the world. As it is noticed that learners general interest in the subject is weakened, the search for alternative methods of teaching mathematics has become increasingly important in order to turn this development around. This study examines how Swedish high school students and a teacher's attitudes look like in terms of multimedia animation and its learning potential. Furthermore, the study also addresses how animations can be designed for the purpose of improved learning. In the study, a questionnaire, an interview and an observation were conducted in order to measure attitudes towards the selected media. Numerous theories have also been collected and then applied to the creation of an animation. Results from the study concluded that both the high school students and the teacher's attitudes were positive regarding the use of animations in the teaching of mathematics. Regarding the literature that was collected, numerous pedagogical techniques and theories were identified and applied to the animation that was included in the study.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Johansson, Daniella, and Kristin Qvarfordt. "En analys av läromedel i matematik för årskurs 3 : - Med fokus på hur läromedel framställer begreppet bråk." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65353.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur läromedel erbjuder möjlighet att utveckla begreppsförmågan inom området bråk. Syftet med studien var även att undersöka vilka representationsformer som används i matematikböckernas uppgifter för att representera bråk. Representationsformerna som har använts är bildmodell, symbol, språk, konkret modell, och verklighet. Arbetet är en kvalitativ studie där analyserna gjordes med hjälp av innehållsanalyser. Läromedelsanalyserna gjordes utifrån variationsteorin och vi har där lagt stor vikt vid att undersöka representationsformernas inblandning i läromedlen och hur de framställer bråk. Matematikboken har under många år varit ett omdiskuterat ämne, både inom skola och media. I dagens matematikundervisning spelar matematikboken en stor roll. Det urval som gjordes för studien var läromedel för årskurs 3 och att det skulle vara relativt nyutgivet material, analysen har fokuserat på avsnitten för bråk. Resultatet visade på att läromedlen hade en variation av representationsformerna men att bild, symbol och text var de mest framträdande för att förtydliga bråkbegreppet. Vi kunde via resultatet utläsa vad som skulle behövas kompletteras i undervisningen och användningen av valda läromedel för att få en bred variation i undervisning kring bråk. Genom en analys av läromedlen bidrar studiens resultat till en medvetenhet kring eventuella brister och hur dessa kan kompletteras i undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Kaya, Rebecca, and Jessica Thorsen. "Favorit matematik som digitalt läromedel : En kvalitativ studie om hur utvalda lärare i årskurs 1–3 använder läromedlet Favorit matematik." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48833.

Full text

Abstract:

Utvecklingen inom tekniken har medfört att skolan och dess läromedel har digitaliserats. Med digitala läromedel i undervisningen förändras sättet man arbetar på. Vilka krav digitala läromedel ska uppfylla, samt vilka möjligheter och hinder som finns med digitala läromedel i undervisningen behöver förtydligas. Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur utvalda lärare i årskurs 1–3 använder läromedlet ”Favorit matematik” digitalt i matematikundervisningen. För att kunna ge en tydlig bild av hur det digitala läromedlet används och i vilket sammanhang lärarna väljer det digitala läromedlet, valdes teorin;”Technological Pedagogical and Content Knowledge” (TPACK). Studien genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1–3. Studiens resultat visar att lärarna ser den digitala versionen som ett komplement till den analoga versionen för att ge eleverna en varierad undervisning, vilket de menar kan bidra till att eleverna blir motiverade till lärandet. En möjlighet som det digitala läromedlet skapar vid undervisningen är att elever som lättare tar in kunskap visuellt kan vara mer delaktiga vid genomgångar. Studien påvisar även nackdelar och hinder vid användandet av det digitala läromedlet då elevernas motorik kan försämras om de inte får öva på att skriva med papper och penna. Dessutom kan uppkopplingen krångla och därmed försvåra undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Leo, Ann Margrethe, and Lii Österbom. "Hur används alternativa läromedel i matematikundervisningen?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29786.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur alternativa läromedel används i matematikundervisningen i grundskolans tidigare år och undersöka vilka faktorer som påverkar läraren till att välja detta arbetsmaterial. Vi har utfört kvalitativa observationer på tre olika skolor och genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som alla arbetar med alternativa läromedel i sin undervisning. Parallellt har vi studerat litteratur i ämnet för att skapa oss en vetenskaplig grund. I vår undersökning har vi kommit fram till att alternativa läromedel används i syfte att aktivera eleverna i deras kunskapande. Styrdokumenten har haft en avgörande betydelse då lärarna valt att arbeta med alternativa läromedel. Pedagogerna i undersökningen har alla fem en konstruktivistisk kunskapssyn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Olovsson, Frida. "Läromedel i matematikundervisningen : Hur motiverar lärare sitt val av läromedel?" Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektroteknik, matematik och naturvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35922.

Full text

Abstract:

Syftet med undersökningen är ta reda på hur verksamma lärare motiverar sitt val av läromedeli sin matematikundervisning samt vilka faktorer som kan påverka valet. Metoden för attgenomföra denna undersökning är en kvalitativ metod med hjälp av semistruktureradeintervjuer. Intervjuerna har genomförts enskilt med varje respondent både digitalt men ocksåfysiskt. Matematikboken är det vanligaste förekommande läromedlet inom ämnet och användsför färdighetsträning. Valet av läromedel grundar sig ofta i vad lärarkollegiet har diskuterat vidämnesträffar men också beroende på vilken elevgrupp den undervisande läraren har. Ekonomi och lärarkollegiet är två yttre faktorer som väger in i valet av läromedel.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Lundkvist, Anna. "Läromedel inom matematikundervisningen : Vilka läromedel används och vilka faktorer påverkar valet?" Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-62289.

Full text

Abstract:

Skolverkets rapport (2003) Lusten att lära visar att läroboken är det läromedel som dominerar den svenska undervisningen i matematik och att den största delen av undervisningen sker genom enskilt arbete i boken. Rapporten visar även att elevernas intresse för ämnet sjunker ju högre upp i åldrarna eleverna kommer. I läroplanen för ämnet matematik står det beskrivet att ämnet ska arbeta för att öka elevernas intresse för matematik samt att eleverna ska få testa på olika arbetssätt (Skolverket 2016). Det övergripande syftet med uppsatsen är att studera vilka läromedel lärare i årskurs 7–9 i den svenska skolan använder sig av i sin undervisning. Uppsatsen syftar även till att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarnas val när det kommer till användandet av olika läromedel. Hur lärarna skulle vilja att deras undervisning skulle se ut undersöks också. Studien genomfördes genom en enkätundersökning som skickades ut till medlemmarna i Facebookgruppen Matematikundervisning samt till 159 rektorer utspridda i Sverige. 131 enkäter samlades in och analyserades. Enkätsvaren indikerade på att läroboken fortfarande är det läromedlet som dominerar undervisningen i matematik. Dessutom framkom det att de flesta lärarna skulle vilja att deras undervisning skulle vara mer variationsrik och mindre bunden till läroboken samt att de skulle vilja använda sig mer av problemlösningsuppgifter och gruppövningar. Dock upplever de att tid, pengar och tillgången till material sätter stopp.
The Swedish National Agency for Education’s report (Skolverket 2003) Lusten att lära (in English = The will to learn) are showing that the textbook is the most frequently used teaching material in Swedish teaching in the subject of mathematics. Most of the teaching takes place through individual work with the textbook. The report is also showing that the students’ interest for the teaching reduces when the students get older. The Swedish curriculum for mathematics describes that the subject is meant to increase students’ interests for mathematics and that the students’ abilities shall be tested in different ways (Skolverket 2016). The overall purpose of this paper is to study which teaching materials teachers in grade 7-9 in the Swedish school are using in their teaching of mathematics. The paper also aims to investigate what factors that influence teachers’ choice of using different teaching materials. The last thing that this paper investigate are how the teachers would like their teaching to look like. The study was conducted through a survey, distributed to members of the Facebook group Matematikundervisning and to 159 rectors spread in Sweden. 131 surveys were collected and analyzed. The survey responses indicated that the textbook is still dominating mathematics teaching in lower secondary school. It also emerged that most teacher would like their teaching to be more varied and less bound to the textbook. The teacher would also use more problem-solving tasks and group exercises in their teaching. However, they pointed out that time, money and access to material are things that stopping them from creating an education they are pleased and happy with.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Larsson, Jonas, and Lotta Nilsson. "Läromedel i matematikundervisning : Lärarens val och användning av läromedel i grundskolans tidigare år." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-205616.

Full text

Abstract:

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka lärarens val och användning av matematikläromedel i grundskolans tidigare år. Med läromedel avses i denna studie det material som syftar till att hjälpa eleven att tillägna sig kunskaper i matematik. Exempel på de läromedel som förekommer i studien är lärobok, egenproducerat material, informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt konkret material som ger möjlighet för flera sinnen att verka. Vi har valt att genomföra vår studie med stöd av två delstudier, intervju och observation. Våra intervjuer synliggör i huvudsak lärarens syn på vad som är viktigt vid lärande i matematik samt vad som ligger till grund för valet av läromedel. Genom observationerna tar vi del av hur läraren använder sina läromedel i matematikundervisningen. Under studiens gång har vi tagit del av litteratur som vi anser relevant för vår studie. Detta i syfte att kunna jämföra vår studies resultat med den litteratur vi läst. Det resultat vi kommit fram till i vår studie är att lärarna varierar sin användning av läromedel men att det sällan förekommer en tydlig koppling mellan de läromedel som används. Detta medverkar till ett begränsat lärande för eleven. Ett annat resultat vår studie visar är att lärarna saknar kunskap i att använda IKT-utrustning, som finns i samtliga klassrum, i pedagogiskt syfte.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Sjösten, Emma. "Komplexa tal i gymnasiematematikens läromedel." Thesis, Uppsala universitet, Matematiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-381718.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Ahnell, Torbjörn. "Läromedelsanalys matematik A." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-6395.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Rapporter från Skolverket, Nationellt Centrum för Matematikutbildning och Utbildnings-departementet visar att dagens matematikundervisning dominerande är traditionell, att eleverna har svårt för problemlösning och att eleverna i hög grad hänvisas till läromedlet. Studier visar också att inslag av undersökande pedagogik (problembaserat lärande, laborativ matematik) påverkar elevernas attityd och resultat positivt. Sedan lpf94 finns också krav i styrdokumenten som syftar till undersökande pedagogik. Mot bakgrund av detta formuleras den här studiens syfte så här:

Syfte: Att se om inslagen av undersökande pedagogik i läromedlen för gymnasiets kurs Matematik A (eller motsvarande) har förändrat sig under perioden 1980-2006.

Metod: ·Kvalitativ analys av stil och språkbruk.

·Andel uppgifter av undersökande karaktär

·Andel intresseväckande bilder som syftar till helhetssyn eller sammanhang.

Resultat: Det syns tydligt ökade inslag av undersökande pedagogik sedan 80-talets läromedel Gamma Grön. Brytpunkten för denna utveckling var sannolikt början av 90-talet då gymnasiet reformerades. Sedan denna brytpunkt syns också en vidareutveckling, där nya läromedel som Den flygande matten väger in tungt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Enqvist, Sara. "Problemlösning i matematik : Vilket stöd ger styrdokument och läromedel?" Thesis, Umeå University, Mathematics and Mathematical Statistics, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-822.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilket stöd läraren har i sitt arbete med problemlösning i matematik från styrdokument, läromedel och dess lärarhandledning samt den nya gymnasiereformen GY-07. Analys av relevanta styrdokument samt tre läromedel har utförts. De tre läromedlen var Matematik B av bl.a. Anna Norberg, Matematik 3000 av bl.a. Lars-Eric Björk och Matematisk Tanke av bl.a. Bengt Lindahl. Jag genomförde också en analys av den nya gymnasiereformen och intervjuade dess skapare. Genom analysen av styrdokumenten kunde jag läsa att problemlösning är ett viktigt moment i dagens skola. Betygskriterier var också formulerade på ett sådant sätt att det är tydligt att alla elever oavsett prestationsnivå skall få möjligheten att arbeta med problemlösning i matematik. Analysen av läromedlen och dess lärarhandledningar visade att samtliga tre innehöll problemlösningsuppgifter, dock i olika antal och i olika svårighetsnivåer. Den nya gymnasiereformen formulerar en ännu tydligare betoning på arbetet med problemlösning i matematik. En av skaparna Lars Mouwitz är optimistisk och hoppas att den nya reformen skall bidra till att arbetet med problemlösning utvecklas i skolorna. Han är dock medveten om att det är svårt att förändra skolan genom ett dokument.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Lindh, Maria. "Hur stämmer skolans läromedel i matematik överens med styrdokumenten?" Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7721.

Full text

Abstract:

Tidigare gjord forskning visar att lärare i dagens skola är läroboksstyrda. Lärare anger i flera rapporter att de anser att det är läroboken som styr deras undervisning snarare än läroplanen (Johansson, 2006) . Boel Englund (1999) har gjort en sammanställning av forskningen kring läroboksstyrningen och hon visar att ju större kravet på bedömning av eleverna blir på lärarna, desto mer lärobokstyrda blir lärare. Då de politiska tankarna går åt att bedöma eleverna tidigare väcktes mitt intresse för detta område. Detta examensarbete är en jämförande studie av läromedel i matematik i förhållande till läroplanen. Jag har analyserat tre matematikläromedel i år 3 utifrån problemlösning och sedan jämfört detta resultat med läroplanens och kursplanens syn på problemlösning. Studerar man hela läromedlet, det vill säga både lärarhandledningen och elevens lärobok, stämmer läromedlet relativt bra överens med läroplanen vad gäller problemlösning. Emellertid om man begränsar sin analys till elevens lärobok är det mycket som fattas för att läromedlet och läroplanen ska stämma överens. Inga av de undersökta elevböcker kan exempelvis sägas ha fokus på att eleven ska arbeta med problemlösning tillsammans med andra i sociala sammanhang som läroplan och kursplan förespråkar. Undersökningen visar hur viktigt det är att lärare inte fastnar i en läroboksstyrning utan kritiskt granskar sitt läromedel. Framförallt är det viktigt att lärare inte lockas av att bara följa elevbokens upplägg utan att lärare parallellt plockar in annat material, eller lärarhandledningens extramaterial.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Ehn, Therése, and Kajsa Häll. "Läromedel i matematik : Läromedelsanalys baserad på Blooms reviderade taxonomi." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-353173.

Full text

Abstract:

Läromedel har en betydande roll för undervisningen i matematik. I Sverige finns ingen statlig granskning av läromedel vilket inspirerade oss att göra en läromedelsanalys för det här självständiga arbetet. Arbetets teoretiska utgångspunkt utgörs av Blooms reviderade taxonomi som den beskrivs av Anderson m.fl. Blooms reviderade taxonomi består av sex kognitiva processer och fyra kunskapstyper. Med hjälp av Blooms reviderade taxonomi utformades ett analysverktyg för en kvalitativ innehållsanalys. Syftet med undersökningen är att med hjälp av detta analysverktyg beskriva mönster i två läromedel i matematik. Analysen bygger i hög grad på tolkningar vilket gör undersökningen svår att replikera. Vi har granskat ett kapitel i två olika läromedel som säger sig vara anpassade för Lgr11 och riktar sig mot årskurs 6. Genom analysen klassificeras uppgifter i läroböcker för matematik i årskurs 6 efter vilka typer av mål för undervisningen som finns implicit uttryckta i uppgifterna. I Lgr11s kursplan för matematik finns fem förmågor beskrivna vilka utgör mål för undervisningen. Vi undersöker även i vilken utsträckning de analyserade läromedlen ger elever möjlighet att utveckla olika typer av kunskap. Av resultaten framkommer att de analyserade uppgifterna till största del behandlar mål av typen tillämpa procedurkunskap. Metakognitiv kunskap är den kunskapstyp som behandlas minst i de analyserade läromedlen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Berg, Isaksson Elisabeth, and Ola Svensson. "Lärares syn på digitala läromedel i matematik. En kvalitativ intervjustudie med fokus på elever med särskilda utbildningsbehov i matematik, SUM." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-98608.

Full text

Abstract:

Digitaliseringen av den svenska skolan har pågått med full kraft. I kölvattnet av den nya tekniken följer en helt ny syn på kunskap och en helt ny typ av läromedel. Dessa läromedel har bemötts olika av lärarkåren och det förs en debatt om fördelar respektive nackdelar. Syftet med vår studie har varit att ta reda på hur specialpedagoger, speciallärare och lärare i matematik ser på användandet av digitala läromedel i sin undervisning. Fokus har legat på undervisning av elever med särskilda utbildningsbehov i matematik (SUM). Utifrån styrdokument och litteraturstudier har vi skaffat oss en bakgrund till problemet och därefter formulerat ett antal frågor som legat till grund för kvalitativa semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger, speciallärare och lärare i matematik. Därefter gjordes en hermeneutisk analys av svaren och en redovisning av dem. I vår analys har vi utgått från Steven Chinns (2012a) fyra punkter om hur lektioner i matematik kan läggas upp för att underlätta inlärning och undvika oro och ångest hos eleverna. Vi har även använt oss av Lev Vygotskijs teorier om den proximala utvecklingszonen och hans syn på kommunikationens betydelse för inlärning. Därefter har vi försökt att skaffa oss en uppfattning om huruvida de olika digitala läromedlen kan underlätta för lärarna att hitta den proximala utvecklingszonen. I vår studie kom vi fram till att de intervjuade lärarna var negativa till digitala läromedel i form av läroböcker. Det fanns synpunkter på att uppgifterna var identiska med de traditionella läromedlen, men med den skillnaden att eleverna hade svårare att navigera i dem. Det framkom också att eleverna inte utnyttjade de pedagogiska fördelar de digitala läromedlen erbjöd. De digitala läromedlens uppbyggnad försvårade för lärarna att följa elevernas matematiska processer och därmed förstå deras tankar. Till detta kom distraktionen från sociala medier, spel och film. Det var dessutom svårt för lärarna att hålla sig uppdaterade gällande den digitala tekniken och programvaran. En stor fördel med digitala läromedel var tillgängligheten, de digitala hjälpmedlen i form av digitala genomgångar och möjligheten att kunna se på dessa på elevernas olika modersmål.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Sandberg, Jessika. "Relationen mellan lärare och läromedel : En empirisk studie kring relationen mellan lärare och läromedel." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73152.

Full text

Abstract:

This study is an analysis of the relationship between teachers and teaching materials within the field of mathematics. The study answers how the relationship between teachers and teaching aids affects the use of teaching aids in the planning an execution of mathematics education, focusing on the earlier stages of compulsory school, first to third year. The study also examines how the student book is utilized during mathematic lessons. The information is collected through qualitative interviews with active teachers for earlier school years, 1-3. The results show that teachers want the relationship to be built upon a combination of their own experience with the support of teaching material. The result also shows that the usage of the student book ranges from half to the entire lesson period where the main purpose for the book is to perform mathematic exercises. The thesis is concluded with on future research within this field.
Denna studie är en undersökning om relationen mellan lärare och läromedel inom matematik. Undersökningen syftar till att ge svar på hur relationen mellan lärare och läromedel påverkar användandet av läromedel vid planering och genomförande av matematikundervisning i grundskolans tidigare stadier, årskurs 1–3. Syftet är även att undersöka hur elevboken används i undervisningen. Datainsamling sker genom kvalitativa intervjuer med aktiva lärare för tidigare skolår 1-3. Resultatet visar att lärare vill att relationen ska byggas på en balans av den egna erfarenheten i kombination med läromedlet. Användandet av elevboken sträcker sig allt från hälften till hela lektionstiden och det främsta användningsområdet för boken är räkning av övningsuppgifter. Uppsatsen avslutas med förslag på hur vidare forskning kan se ut.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Rahmani, Herme, and EP Bouzguenda Lamia Bouzgarrou. "Elevstöd kring matematiska textuppgifter i digitala läromedel : En innehållsanalys av två digitala läromedel i matematik för årkurs 3." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84994.

Full text

Abstract:

Abstract The purpose of this study is to contribute knowledge about how digital resources can support students with mathematical text assignments. Specifically, the study aims to study what potential digital resources can have in linguistic support for students. The implementation of the study is based on socio-cultural and multimodal perspective. It is a quantitative study based on a content analysis of two digital resources for year 3. The digital resources that are analyzed are Bingel and NE. Tafflins framework and van Bommel’s description of mathematical text assignments are used to analyze three types of assignments. Division between assignments are text assignments, routine assignments and problem assignments. Past research and literature are also used to analyze different aspects of linguistic support for students. The research questions of the study are: • What support is there for students with difficulties around mathematical text assignments in digital recourses? • What are the differences and similarities between the reviewed digital resources regarding support for students with difficulties? The results show that all three types of assignments occur in digital resources Bingel and NE. The resources have auditive support and visual support, while only Bingel has word and conceptual explanation. Translation support is lacking in both resources. Keywords: Digital resources, mathematical text assignments, support.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Henningson, Sandra, and Emelie Nordell. "Normer och läromedel : En undersökning om vilka normer som uttrycks i läromedel för lågstadiet i matematik." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-326009.

Full text

Abstract:

Syftet vi hade med denna studie var att undersöka och jämföra huruvida läromedel för matematik i årskurs 1-3 är i enlighet med skolans värdegrund och uppdrag. Det som undersökts är hur kön, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning och religion representerades i läromedel i matematik för årskurs 1-3 samt hur väl normer i dessa läromedel uttrycks och hur dessa överensstämmer med skolans värdegrund och uppdrag. Två läromedelsserier har analyserats med en kvalitativ textanalys och en kvantitativ innehållsanalys som metod. Resultatet visade på att det förekommer läromedel i matematik som inte är i enlighet med skolans värdegrund och uppdrag. De granskade läromedlen representerade endast följande aspekter: kön, etnicitet, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Religion representerades inte i de granskade läromedlen. Vidare uttrycks det normer i dessa läromedel som inte stämmer överens med skolans värdegrund och uppdrag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Martinsson, Emma. "Vardagsrelaterad matematik : En komparativ studie av tre läromedel i matematik år 3 från skilda årtionden." Thesis, Stockholm University, Department of Didactic Science and Early Childhood Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-40709.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka vad som skiljer och förenar tre läromedel i matematik år 3 från skilda årtionden och om inslagen av vardagsrelaterade problemuppgifter har förändrats till antal och i sitt innehåll. Forskningsfrågorna belyser vad som skiljer och förenar de tre analyserade läromedlen i deras upplägg, hur stor andel av problemuppgifterna i läromedlen som är vardagsrelaterade och på vilket sätt de vardagsrelaterade problemuppgifterna knyter an till elevens vardag.

Tre olika förlag som publicerat läromedel sedan 1980-talet fram till år 2010 kontaktades för information om deras mest sålda läromedel under respektive årtionde i matematik år 3. Ett läromedel från varje förlag valdes ut och metoden som använts för att besvara studiens frågeställning är en komparativ textanalys av de tre läromedlen.

Resultatet visar att det totala antalet uppgifter i de studerade läromedlen har minskat med ca 50 procent från 2311 stycken uppgifter i läromedlet från år 1988 till 1195 stycken uppgifter i läromedlet från år 2008. Andelen vardagsrelaterade problemuppgifter har ökat med ca 75 procent i de studerade läromedlen men var fortfarande låg år 2008 då andelen problemuppgifter utgör mindre än tio procent av det totala antalet uppgifter. De uppgifter som klassificerats som vardagsrelaterade problemuppgifter kategoriserades in under Erikssons (2009) områden vardag, fritid, handel och skola samt efter på vilket sätt de knöt an till elevens vardag. Underkategorier skapades inom varje område som representerade de mest förekommande ämnena. Området vardag var störst till antalet i alla tre läromedel med 52 procent av de vardagsrelaterade problemuppgifterna följt av området fritid med 23 procent och handel med 20 procent av problemuppgifterna. Det minst förekommande området var skola som endast utgjorde 5 procent av de vardagsrelaterade problemuppgifterna. Studiens slutsatser visar att andelen vardagsrelaterade problemuppgifter är låg och att variationen av ämnen i de vardagsrelaterade problemuppgifterna kan förbättras.

The purpose of this study is to investigate the similarities and differences between three different textbooks in third-grade mathematics from different decades. It also investigates how the element of real-life related problems has changed in quantity and in content. The questions asked in the study highlight what similarities and differences the three examined textbooks have in layout, what percentage of the problems that are real-life related and in which way these problems relate to students everyday life.

Three different publishers that published textbooks in mathematics grade three between the years of 1980 and 2010 were contacted for information about their most sold textbooks during that time. One textbook from each publisher was chosen and the method that has been used to answer the questions of this study is a comparative text analysis of the three chosen textbooks.

The result of the study shows that the total amount of tasks in the studied textbooks was reduced with 50 percent from 2311 tasks in the textbook published year 1988 to 1195 tasks in the textbook published in 2008. The share of real-life problems had increased with approximately 75 percent in the studied textbooks but the share is still low in 2008 while the problem tasks only constitute less then ten percent of the total amount of tasks in all of the studied textbooks. The problem tasks that has been classified as real-life problems were categorized after Erikssons (2009) in four different areas; activities of daily living (ADL), leisure, business and school depending on wich way the real-life problem relates to the students everyday life. Subcategories were found that represent the most common topics of the four different areas. The area ADL was most common with 52 percent of the real-life problems followed by leisure with 23 percent and business with 20 percent. The least common area was school with only five percent of the real-life problems. From this was concluded that the share of real-life problems is low and that the variation of topics among the real-life problems can improve.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Karlsson, Mikael. "Digitala läromedel i matematik på mellanstadiet : En studie kring för- och nackdelar och vad lärare efterfrågar i digitala läromedel i ämnet matematik i mellanstadiet." Thesis, Karlstads universitet, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-74609.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Olsson, Eric, and Ajdin Hodzic. "Fördelar och nackdelar med digitala & tryckta läromedel : En systematisk litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100885.

Full text

Abstract:

Denna systematiska litteraturstudie fokuserar på fördelar och nackdelar med digitala och tryckta läromedel. Resultatdelen med fördelar och nackdelar är uppdelad i tre till fyra underrubriker, bedömning, kommunikation, individualisering/anpassning och inlärning. Ett större fokus ligger på hur digitala läromedel eller tryckta läromedel påverkar inlärningen. I studien beskrivs likheter och skillnader mellan digitala och tryckta läromedel. Studien är riktad till läromedel i grundskolan och med resultatet kan lärare anpassa sin undervisning utifrån det läromedel som passar dem bäst. Resultatet kom fram till att digitala och tryckta läromedel fungerar lämpligast när det finns en balans mellan de båda.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Andersson, Cecilia, and Åsa Seger. "Är du säker på din matematik? : En undersökning av hur F-3 lärares matematiska självförtroende påverkar användandet av inköpta läromedel." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45031.

Full text

Abstract:

Problemformulering: Forskning visar att elevers resultat markant förbättras när läraren hyser en stor tilltro till sin egen kompetens och förmåga att undervisa. Detta är med andra ord viktiga komponenter för en framgångsrik undervisning. Många lärare har svårt att känna igen sig i beskrivningen om att de ska ha ett gott matematiskt självförtroende och en positiv syn på matematik. Samtidigt finns det forskning som visar att elevers förmågor i matematik främjas när de får arbeta på ett varierat sätt. Trots detta används övervägande inköpta läromedel som uppmuntrar till tyst matematik. Utifrån denna vetskap anser vi att sambandet mellan matematiskt självförtroende och inköpta läromedel bör undersökas. Syfte: Att undersöka hur F-3 lärares matematiska självförtroende påverkar användandet av inköpta läromedel. Metod: Abduktiv analysmetod Teori: Sociokulturellt perspektiv, zone of proximal development, learning by doing Empiri: Insamlad genom enkätundersökning vänd till lärare i årskurs F-3. Resultat: Lärares matematiska självförtroende och användningsgrad av inköpta läromedel korrelerar. När de känner sig osäkra inom ett område lutar de sig i högre grad mot inköpta läromedel. Ett lägre matematiskt självförtroende behöver inte nödvändigtvis påverka matematikundervisningen negativt. Det finns lärare som vänder sitt dåliga matematiska självförtroende till något positivt för att leverera en god och varierad matematikundervisning. Inköpta läromedel tar stor plats i matematikundervisningen samtidigt som lärares möjlighet att bestämma över sitt eget läromedel är begränsad. Detta påverkar både undervisningsinnehåll och kvalité. Vårt resultat pekar mot att lärare i högre grad borde frångå inköpta läromedel till fördel för mer varierade undervisningsformer och matematiska samtal för att utveckla elevers matematikkunskaper.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Andersson, Hedvig. "Felicias mattelåda : Ett kreativt och engagerandeläromedel för lågstadiet." Thesis, Mälardalen University, School of Innovation, Design and Engineering, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-7343.

Full text

Abstract:

Matematik är ett av de viktigaste ämnena i dagens skola, men det är också ett av de ämnena som eleverna ofta tycker är tråkigast. På senare år har undersökningar visat på brister i elevernas matematikkunskaper och skolans matematik har blivit beskylld för att inte vara tillräckligt tydligt kopplad till verkligheten.

Genom att ta del av tidigare forskning kom jag fram till sex riktlinjer för att utforma ett bättre läromedel i matematik. Jag bestämde mig således för att designa ett läromedel: med öppna lösningar där eleverna själva fick formulera problemen, ett läromedel som appellerade till flera sinnen, som var konkret utan abstrakta termer, som gjorde det möjligt för eleverna att använda sin kreativitet, som inbjöd till diskussioner och kommunikation och som fångade elevernas engagemang.

Jag bestämde mig för att utforma mitt läromedel kring Felicia, hennes detektivbyrå och fallet med stölderna på hotell Citronella.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Lundberg, Elin, and Emelie Jönsson. "En analys av multimodalitet i olika nutida läromedel i matematik." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-254494.

Full text

Abstract:

Denna studie har utgått från ett sociosemiotiskt perspektiv, vilket innebär att kommunikationssätten ständigt utvecklas. Detta leder till att nya semiotiska resurser skapas och främjar kommunikationen. Syftet med denna studie är att analysera layout i olika läroböcker i matematikämnet som används i skolor idag. Syftet är även att analysera läroböckerna utifrån ett perspektiv som gynnar elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Frågeställningarna som ställs är: – Hur samspelar bilder och skrift i böckerna? – Vilka funktioner fyller de olika bilderna och hur mycket utrymme tar de i böckerna? – Hur ser layouten ut i förhållande till vad elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver? Analysmodellen som användes var baserad på olika frågor som ställdes till läroböckerna. Frågorna behandlade vilka semiotiska resurser som fanns i böckerna, om bilderna väckte uppmärksamhet, hur bilderna samspelade med tillhörande skrift och ytterligare frågor som behandlade layouten i relation till elever med NPF.De resultat som uppnåddes var att skrift och bild oftast samspelar genom närhet till varandra. Ibland samspelar de även genom färgkodning eller avgränsning genom ramar. Många bilder i samtliga läroböcker samspelar med skriften genom att de illustrerar skriften eller att det är kopplat genom andra sammanhang, liksom att bilderna ingår i uppgifterna. Många bilder i samtliga läroböcker är också dekorativa, utan funktion. Bilder får olika stor plats i de olika läroböckerna men genomgående finns det bilder på varje sida. Elever med problematiken NPF behöver struktur, tydlighet, avskalade uppgifter, mycket luft på sidorna och få distraktionsmoment, samt mycket repetition. På de flesta sidor finns det mer än en bild och mycket färg, de dekorativa bilderna kan distrahera elever som har svårt att koncentrera sig, bland annat NPF-elever. Andra slutsatser som dragits är att sidorna i några läroböcker är för röriga och innehåller för många uppgifter och bilder samt att det är för lite luft på sidorna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Nilsson, Elin, and Michelle Nilsson. "Digitala läromedel i matematik – praxeologier inom subtraktion och dess uttrycksformer." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41466.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete består av en analys av tre digitala läromedel inom matematik för årskurs 3. Tillämpning av analoga böcker är den tradition som visats sig vara dominerande inom svensk matematikundervisning. Däremot ser forskare en ökning vad gäller digitala läromedel på marknaden. Då det inte längre finns en statlig granskningsnämnd av undervisningens analoga respektive digitala läromedel anses det därför aktuellt att utforma en ram för hur dessa bör granskas och värderas av verksamma lärare inom professionen. Syftet med studien har varit att synliggöra hur matematiskt innehåll och uttrycksformer presenteras i utvalda digitala läromedlen inom matematikämnet i årskurs 3. Analysen har behandlats genom följande frågeställningar; 1. Vilka uppgiftstyper inom subtraktion synliggörs i digitala läromedel och vad karaktäriserar dessa? 2. Vilka roller har olika uttrycksformer i digitala läromedel för hur elever får möta räknesättet subtraktion? Analysmetoden som använts för detta arbete är praxeologi som utgör en del av Antropologiska didaktiska teorin. Denna teoretiska referensram utgörs av praxis och logos som har implementerats i undersökningen då vi analyserat uppgiftstypers karaktärsdrag i digitala läromedel. Resultatet har bidragit till att totalt sju uppgiftstyper identifierats samt karaktäriserats. De fyra uttrycksformerna som undersökts har visat sig utgöra en betydande roll då de bidrar till att förklara, stötta och tydliggöra ämnesinnehållet i elevernas möte med subtraktionsuppgifter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Kjellerstedt, Eric. "Hur matematik tillämpas i läromedel för kemi 1 & 2." Thesis, Uppsala universitet, Matematiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-388152.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Grönbäck, Daniel, and Emil Johansson. "Derivata i läromedel : En kvantitativ innehållsanalys av uppgiftstyper i svenska läromedel." Thesis, Linköpings universitet, Analys och didaktik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176545.

Full text

Abstract:

Den här studien syftar till att undersöka om svenska läromedel för Matematik 3b genom användandet av problemlösningsuppgifter ger elever möjlighet att kunna skapa förståelse för derivata. Metoden är kvantitativ innehållsanalys, och läromedlen analyserades med hjälp av ett kodningsschema med sju dimensioner. Huvudfokus för kodningen var uppgiftstyp, som kategoriserades utifrån grad av problemlösning. Kategorierna representerar olika uppgiftstyper med olika grad av imitation, resonemang och problemlösning. Detta gjordes för att kunna hitta mönster i hur läromedlens upplägg i termer av hur uppgiftstyp (grad av problemlösning) relaterar till svårighetsgrad och avsnittstyp. Resultaten framställs genom tabeller och diagram. Resultaten pekar på att läromedlen generellt sett är relativt lika i sitt upplägg och uppgiftsfokus, även om det i vissa aspekter finns vissa skillnader. Det tydligaste mönstret är hur imitationsuppgifter dominerar den ordinarie uppgiftssamlingen, framför allt på grundläggande nivå. Dessutom finns mönster i hur specialavsnitt skiljer sig från de andra avsnittstyperna i termer av vilka uppgifter som är i fokus. Slutsatsen är även att trots att det finns en övervikt av imitationsuppgifter i de flesta läromedel, kan elever fortfarande utveckla alla förmågor som behövs – om läraren använder läromedlet på ett effektivt sätt.
This study’s purpose is to investigate if Swedish textbooks in the course “Matematik 3b”, through the use of problem-solving tasks, give students the possibility to create a deeper understanding of the concept of derivatives. The method is a quantitative content analysis, and the textbooks were analyzed by the usage of a coding schedule consisting of seven dimensions. The main focus regarding the coding of tasks was type of task, which was categorized according to level of problem-solving required to solve the task. The categories represent different task types defined by different amounts of problem-solving, reasoning and imitation. This was done in order to find patterns regarding how the textbooks were structured in terms of how task type relates to degree of difficulty and type of section in which the task appears. The results are presented through tables and diagrams. They point to the fact that in general, the textbooks are similar in terms of structure and task focus, even though there are some differences in certain aspects. The most obvious pattern is how imitation dominates the main tasks, especially those that are on a basic level. Furthermore, there are patterns in how the “special sections” differ in terms of which task types are in focus. The conclusion is that even though imitation dominates most textbooks, textbooks still offer students possibilities to develop in every aspect of mathematics – if the teacher uses the textbook in an efficient way.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Kindblom, Johanna. "Proportionaliteters utformning i svenska läromedel." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-152789.

Full text

Abstract:

I denna deskriptiva studie behandlas en litteraturundersökning över svenska matematikläromedel i grundskolan. Undersökningar har visat att läromedel är en viktig del i matematikundervisningens utformning, vilket innebär att valet av bok påverkar elevernas utbildning. Fyra bokserier har undersökts med fokus på ämnet proportionalitet, med ett val om att fokusera främst på skala, likformighet och proportionalitet som funktionsbegrepp. Syftet har varit att ta reda på dels hur böckerna fördelar plats över de tre ämnesområdena och dels hur uppgifterna är fördelade på olika svårighetsgrader. Detta har åstadkommits genom att notera sidantal, uppgiftsantal och svårighetsgrad på uppgifter, för att sedan sammanställa detta till ett resultat. Även fördelningen av sidor inom ett ämnesområde har undersökts, dels för att få fram var och hur information presenteras för eleverna. Denna studie visar att av de tre ämnesområdena är det skala som generellt är representerat i en större del jämfört de andra två. Det har också visats att det inte finns uppgifter inom alla böckers svårighetsgrader för alla ämnesområden, vilket i och med böckernas upplägg kan betyda att eleverna ibland behöver göra väldigt få uppgifter inom ett ämne. Det har framkommit att i och med bokseriernas skillnader i struktur är mängden och typen av information väldigt olika när man jämför serierna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Asmar, Marie, and Jon Magnusson. "Läromedel – ur ett genusperspektiv : En analys av läromedel i svenska och matematik från skolår 2 och 3." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7775.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie har varit att kritiskt granska och analysera läromedel i svenska och matematik för grundskolans lägre åldrar ur ett genusperspektiv. Vi har undersökt på vilket sätt läromedlen presenterar och reproducerar kvinnligt och manligt; sociala kön. Avsikten har varit att synliggöra hur budskapen och maktförhållanden mellan män och kvinnor förmedlas i de analyserade läromedlen och om de är förenliga med styrdokumenten. Analysen är baserad på fyra läromedel, två i varje ämne. De teoretiska utgångspunkterna är grundade på genusteorier; att kön konstrueras i samhället. Metoden som används i analysen är en kvalitativ textanalys och baseras på ett hermeneutiskt synsätt. De frågor som har ställts till texterna kommer från en analysmodell utarbetad i Gävleborgs län. Resultaten visar på att en manlig norm reproduceras i läromedel och att traditionella könsmönster konstrueras och reproduceras samt att män tillskrivs ett högre värde. Resultaten visar även på att de läromedel som vi har analyserat inte lever upp till de nationella styrdokumentens krav på jämställdhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Olsson, Sandra. "Digitala läromedel och återkoppling i matematik för årskurs 1-3. : Lärares möjlighet till återkoppling med digitala läromedel." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84694.

Full text

Abstract:

Digital teaching materials are today considered an important complement in the teaching of mathematics in today's school. As our society becomes increasingly digital, it is even more important that the school adapts and develops its knowledge in digital curricula. That teachers then have knowledge of how these teaching aids are structured and work is now even more important, partly so they know which teaching aid is most effective both for the student's knowledge and development and as an aid to the teacher's ability to assess. In this work, a qualitative content analysis of five digital teaching materials in mathematics has been done. The purpose of the content analysis was to see which digital teaching materials have feedback as part of their offer and whether the teacher has the opportunity to provide feedback to the students in the digital teaching materials in mathematics for grades 1-3. All the digital teaching materials have been analyzed based on the student's and teacher's insight into the teaching materials, this was done with the help of an analysis schedule. The results have then been set against different levels of feedback to conclude that all five digital teaching aids have feedback at the task level as an important aspect. Furthermore, the analysis showed that there are three "types" of e-textbooks. One of the digital teaching materials examined belonged to one "type" of e-textbook while the other four belonged to one and the same. Finally, it could be stated that all five digital teaching aids have some shortcomings when it comes to feedback.
Digitala läromedel anses idag vara ett viktigt komplement i undervisningen inom matematik i dagens skola. Då vårt samhälle blir allt mer digitaliserat är det ännu viktigare att skolan anpassar sig och utvecklar sina kunskaper inom digitala verktyg. Att lärare då har kunskap om hur dessa läromedel är uppbyggda och fungerar är nu ännu viktigare, dels för att de ska veta vilket läromedel som är mest effektivt både före elevens kunskapsutveckling och som hjälpmedel för lärarens möjlighet till bedömning. I detta arbete har en kvalitativ innehållsanalys av fem digitala läromedel inom matematik gjorts. Syftet med innehållsanalysen var att se vilka digitala läromedel som har återkoppling som en del av sitt utbud samt om läraren har möjlighet till att ge återkoppling till eleverna via de digitala läromedlen i matematik för år 1–3. Alla de digitala läromedlen har analyserats utifrån elevens och lärarens insyn i dem, detta gjordes med hjälp av ett analysschema. Resultatet har sedan ställts emot olika nivåer av återkoppling för att komma fram till att alla de fem digitala läromedlen har återkoppling på uppgiftsnivå som en viktig aspekt. Vidare visade analysen att det finns tre ”typer” av e-läroböcker, det vill säga digitala läromedel. Ett av dem som undersöktes tillhörde en ”typ” av e-lärobok medan de andra fyra tillhörde ett annat digitalt läromedel. Slutligen kunde det konstateras att alla de digitala läromedel som undersöktes har några brister när det kommer till återkoppling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Lenander, Frida. "Föreställningar om fysik – hur förmedlas de i läromedlen? : Analys av fyra läromedel för gymnasiet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-134994.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa kunskapen om hur föreställningar om fysik förmedlas i läromedel för gymnasiet. Arbetet tar sin utgångspunkt i föreställningar om fysik som tidigare forskning identifierat hos gymnasieelever. Dessa är föreställningen om fysik som logik, tillämpad matematik och formler, föreställningen om fysik som något som kräver förståelse respektive föreställningen om fysiken som svår. Två ämnesområden i kursen Fysik 1 studeras, Newtons lagar respektive Klimat och väder. Inom dessa ämnesområden analyseras bland annat ordval och formuleringar i löptexten och fördelningar mellan numeriska och icke-numeriska uppgiftssvar. Resultatet visar att de tre föreställningarna förmedlas i alla de analyserade läromedlen. Föreställningen om fysik som logik, tillämpad matematik och formler förmedlades främst inom ämnesområdet Newtons lagar, medan föreställningen om fysik som något som kräver förståelse främst förmedlades inom ämnesområdet Klimat och väder. Föreställningen om fysiken som svår förmedlades inom båda ämnesområdena, men inte lika mycket i alla läromedel.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Andersson, Sven, and Peter Larsson. "Läromedlets funktion i klassrummet, i matematik." Thesis, Jönköping University, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-1048.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete var att undersöka och få grepp om de faktorer, som verkar mellan läromedlen och eleverna, respektive läromedlen och lärarna. Frågeställningarna var följande:

- Vilka faktorer påverkar läromedlets funktion?

- Vad kommunicerar dessa faktorer till lärare, respektive elever?

För att få svar på dessa frågor, genomfördes kvalitativa intervjuer bland lärare och elever i gymnasiet, i ämnet matematik.

I vårt arbete såg vi en röd tråd som löpte genom litteratur och artiklar. Tråden var vikten av det matematiska språket, och hur viktig den var för ett utvecklande av den matematiska förståelsen. Vi har skärskådat olika faktorer som vi fått fram genom en amerikansk utvärderingsprocedur. Faktorerna har undersökts och vi har tagit reda på vad dessa innebär. I intervjuerna med elever och lärare i gymnasieskolan har vi sett att våra antaganden blivit bekräftade.

Det som har framhållits i debatten, är att man skall ta bort läroböckerna, men med detta menar man inte alltid att de skall tas bort helt, utan att deras dominans skall minska. Detta bör ske till förmån för en dialog i klassrummen, i grupparbeten eller i dialoger mellan eleverna och lärarna. I vårt arbete har åsikter kommit fram som stödjer dessa tankar, att kommunikationen är viktig för att bygga upp den matematiska förståelsen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Johansson, Mathilda, and Emelie Reveny. "GER LÄROMEDEL ELEVER CHANSEN ATT BEHANDLA DET CENTRALA INNEHÅLLET SAMT UTVECKLA MATEMATISKA FÖRMÅGOR?" Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34871.

Full text

Abstract:

Denna uppsats har sin utgångpunkt i forskning som visar att läromedel ofta bestämmer vad skolmatematik definieras som samt att svenska elever presteras sämre inom matematik på de två internationella undersökningarna PISA och TIMSS. Undersökningen TIMSS visa att svenska elever presteras sämre inom området algebra samt att lärare oftast använder sig av läromedel i bokformat. Med detta vill vi undersöka om två utvalda läromedel behandlar det obligatoriska momenten i styrdokumenten för den första kursen på gymnasieskolan för skolämnet algebra. Det vill säga om läromedlen behandlar det centrala innehållet samt om eleverna får chans att träna på de sju förmågorna för att kunna nå de kunskapskrav som finns. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning av två läromedel, ett läromedel i bok form och ett digitalt läromedel, där vi undersökte om vi kan se att det centrala innehållet uppfylls samt om vi kan se om det finns aspekter som ger eleverna möjlighet att träna på de sju förmågorna. Resultatet av denna undersökning visar att läromedel behandlar de obligatoriska delarna från styrdokumenten på ett likvärdigt sätt bortsätt från att ena läromedlet har genomgångar och uppgifter med en verklighetsanknytning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Artmark, Ella. "Ord och matematiska symboler : En jämförelse av språket i två läromedel i matematik, avsedda för årskurs ett." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-376975.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Larsson, Emma, and Lena Hansemark. "Tvådimensionella figurer i digitala läromedel : En innehållsanalys av digitala läromedel i grundskolans årskurs 1–3 med fokus på tvådimensionella figurer." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84672.

Full text

Abstract:

Detta arbete berör ämnesområdet matematik med inriktning geometri. Syftet med detta arbete har varit att analysera olika digitala läromedel för grundskolans årskurs 1–3 för att synliggöra hur innehållet kan förstås utifrån olika lärteorier. De vetenskapliga lärteorierna som ligger till grund för detta arbete är Variationsteorin och van Hieles teori för geometriskt tänkande. I analysen har geometriuppgifter gällande tvådimensionella figurer analyserats utifrån variationsteorin, kring variationsmönster och kritiska aspekter. Samma uppgifter analyserades även utifrån van Hieles teori kring nivåer och faser för det geometriska tänkandet. En innehållsanalys gav oss möjlighet att undersöka både hur frekvent en viss aspekt av de olika teorierna förekom men även hur uppgifter i de valda digitala läromedlen kunde förstås enligt de två teorierna. Resultatet av denna innehållsanalys visade att innehållsmässig variation i uppgifter kan bidra till förståelse för tvådimensionella figurer och dess egenskaper. Resultatet visade även att det fanns möjlighet till progression av kunskaper om tvådimensionella figurer och dess egenskaper, detta genom uppgifter med varierande svårighetsgrader som avancerade inom och mellan årskurserna.
This study concerns the subject of mathematics with focus on geometry. The aim of this study has been to analyze different digital textbooks suited for compulsory school years 1-3 to visualize how the content can be understood based on different learning theories. This study is based on the Variation Theory and the van Hiele Model of Geometric Thinking. In this analysis, geometry assignments regarding two-dimensional figures have been analyzed based on patterns of variation and critical aspects of the Variation Theory. The same assignments were also analyzed based on van Hiele’s theory of levels and phases of geometric thinking. A content analysis gave us the opportunity to examine both how frequently a certain aspect of the various theories occurred but also how the assignments could be understood according to the two theories. The results of this study showed that content variation in assignments can contribute to an understanding of two-dimensional figures and their properties. The results also showed that there were opportunities for progression of knowledge about two-dimensional figures and their properties, this through assignments with varying degrees of difficulty that advanced within and between grades.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Larsen, Erika, and Sara Svensson. ""Matte är så mycket mer än bara boken" : En undersökning om matematikundervisning i åk 1-3." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-675.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete är att undersöka om eleverna i årskurs 3 kan nåmålen i matematik enbart genom att räkna i matematikboken.Utgångspunkt för analysen har varit de nya målen i matematik som finnssom förslag från Skolverket. För att nå syftet har en läromedelsanalyssamt en intervjustudie på en skola i södra Sverige med lärare i årskurs 1-3 genomförts.Resultatet av både läromedelsanalysen och intervjustudien visar atteleverna inte kan nå samtliga mål för det tredje skolåret enbart genom atträkna i matematikboken. En individualisering av matematiken behövsför att ge alla elever möjlighet att nå målen. Med de nya målen villregeringen ge alla elever en likvärdig utbildning. Då krävs att lärarna tarin annat material, för att konkretisera matematiken och inte binda upp sigvid en lärobok.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Ghasedi, Maryam. "Tre kunskapsområde i matematik." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32814.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete har som syfte att studera progressionen i följande läroböcker; (a) Lilla Mattestegen första till sjätte boken (Jakobson och Marand, 2005a-f) och (b) Mattestegen (Backström och Rosenlund, 2003a-d), inom tre kunskapsområden; problemlösning, taluppfattning och rumsuppfattning. Genom att utgå från de mål som skolverket har satt upp för åk 5 och de teoretiska förkunskaper inom de tre kunskapsområden, undersöks de kunskaper som krävs för att lösa tre räkneuppgifter i Mattestegen B Höst/Vår Steg 5-8 (Backström och Rosenlund, 2003d). Undersökningen visar att läromedlet tar upp de kunskaper som eleverna behöver. Begreppen utvecklas i en logisk struktur, presenteras med hjälp av vardagsbegrepp, beskrivs i förhållande till andra begrepp och framställs med hjälp av lärarens engagemang och barnens kreativitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

de, Jongh Louise. "Laborativa aktiviteter : En analys av läromedel i matematik för årskurs fyra." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78368.

Full text

Abstract:

Studien syftar till att bidra med kunskap om, i vilken utsträckning läromedel i matematik föreslår laborativa aktiviteter. Forskning visar att det är gynnsamt för elever att arbeta laborativt. Metoden som valdes är en kvalitativ innehållsanalys. Det skapades ett analysschema med hjälp av tidigare forskning och läroplanen från 2011, specifikt för den här studien. Utifrån analysschemat analyserades tre olika läromedel för årskurs fyra i matematik. Studien har använt det sociokulturella perspektivet för att skapa förståelse för laborativa aktiviteter. En laborativ aktivitet genomförs antingen med ett laborerande arbetssätt eller ett konkretiserande arbetssätt. För att analysera och tolka resultaten har tidigare forskning och variationsteorin används. Resultatet visar att laborativa aktiviteter främst förekommer inom kunskapsområde Taluppfattning och tals användning. Det visar även att det är laborerande arbetssätt som används mer än konkretiserande arbetssätt vid de laborativa aktiviteterna. Pedagogiska material föreslås till störst andel av de laborativa aktiviteterna. Läromedlen i studien föreslår laborativa aktiviteter i olika stor utsträckning. Ett läromedel som föreslår få laborativa aktiviteter kräver mer av läraren. Det betyder att läraren själv får hitta och producera laborativa aktiviteter. Läromedel som föreslår många laborativa aktiviteter skapar förutsättningar för lärare att arbeta laborativt. Studien har bidragit till mer kunskap om laborativa aktiviteter i läromedel.
This study aims to contribute knowledge of what extent teaching materials in mathematics suggest laboratory activities. The teaching materials in the study suggest laboratory activities to various extent. The method chosen is a qualitative content analysis. An analysis scheme was created using previous research and curriculum from 2011, specifically for this study. Based on the analysis scheme, three different teaching materials for grade four, mathematics were analyzed. The study has used the socio-cultural perspective to create an understanding of laboratory activities. A laboratory activity is carried out either with a laboratory method or a concretized method. In order to analyze and interpret the results, previous research and the theory of variation have been used. The result shows that laboratory activities mainly occur in the knowledge areas of numerical understanding and the use of numbers. It also shows that laboratory methods are used more often than concretized methods in the laboratory activities. Educational materials are suggested for most laboratory activities. Research shows that it is beneficial for students to work with laboratory activities. A teaching material that suggests few laboratory activities requires more from the teacher. This means that teachers themselves have to find and produce laboratory activities. Teaching materials that suggest many laboratory activities creates conditions for teachers to work laboratory. This study has contributed to more knowledge about laboratory activities in teaching materials.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Alburg, Petter, and Mimmi Johansson-Alburg. "Lärares samsyn beträffande matematik : En studie om matematik i förskoleklass och år 1." Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1345.

Full text

Abstract:

I denna studie har vi undersökt om det finns en samsyn på matematik mellan pedagoger i förskoleklass och lärare som arbetar med de tidigare åren (1-3). I vårt arbete får vi svar på om det finns en ”röd tråd” mellan matematikundervisningen i förskoleklass och år 1. Vi har studerat vad forskningen säger om matematikunder- visning i år F-1 samt vad den, sedan 1998, gemensamma läroplanen säger. Genom enkätundersökning och intervjuer har vi bl.a. fått svar på vad lärarna tycker att eleverna bör ha för matematikkunskaper inför starten i år 1 samt vad pedagogerna i förskoleklass anser om samma sak. Resultatet visar att förskoleklasspedagogerna i sin matematikundervisning styrs av vad de tror är skolans förväntningar. Lärarna har inte alls samma höga krav på vad eleverna i år 1 bör kunna vid skolstarten. Anledningen kan anses bero på dålig kommunikation mellan de olika yrkesgrupperna samt okunskap om varandras verksamheter. Vår undersökning visar på vikten av att ha en ”röd tråd” i matematikundervisningen, som även löper genom stadieövergångar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Holm, David, and Miranda Halimi. "Läromedelsanalys: Hur uttrycks de matematiska förmågorna i två läromedel inom problemlösning och algebra." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55104.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning de fem matematiskaförmågorna förekommer i läromedlen och vilka möjligheter detta ger eleverna attutveckla de fem matematiska förmågorna som Skolverket specificerar i det centralainnehållet och som krävs för att skapa en god matematisk kompetens. De femmatematiska förmågorna som är centrala i studien är kommunikationsförmågan,problemlösningsförmågan, resonemangsförmågan, metodförmågan ochbegreppsförmågan.Ansatserna i studien är både kvalitativa och kvantitativa och grundar sig i detsociokulturella perspektivet samt den kognitiva utvecklingspsykologin.Resultatet identifierar vilka möjligheter två läromedel ger eleverna att få utvecklaförmågorna men också om läromedlet ger uttryck för de förmågor som är centrala istudien. I resultatet framkommer det att läromedlen ger uttryck för samtligaförmågor, dock uttrycks en förmåga mindre i båda läromedlen vilket resulterar i attmöjligheten att utveckla förmågan för eleverna är mindre.Slutsatsen antyder på att båda läromedlen syftar till att utveckla förmågorna även fastde är uppbyggda på olika sätt. Vi kunde även dra slutsatsen att en förmåga uttrycktesmindre och gav mindre möjlighet till eleverna att utveckla, vilket varkommunikationsförmågan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Tufvesson, Klara. ""Det känns ju värdelöst att jobba med matematik" : En studie kring läromedel, emotioner och lärande i matematik på gymnasiet." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1606.

Full text

Abstract:

Svenska elevers resultat i matematik har försämrats det senaste årtiondet. Forskning på området indikerar att undervisningen i matematik ofta byggs upp kring ett läromedel, som eleverna kan har svårt att ta till sig och förstå. Vidare visar forskningen att elevers emotioner vid matematikundervisning skapar ångest, vilket negativt påverkar deras förmåga att lära. Undersökningen syftar till att granska hur elevers läromedel, deras emotioner och deras lärande samspelar. Undersökningsmaterialet består av djupintervjuer med fem elever som förra året läste matematik A på gymnasial nivå. Resultatet indikerar att elever har djupa känslomässiga reaktioner på olika aspekter av sitt läromedel, såsom språkbruket, bilderna, färgvalet och kompositionen. De mest framträdande emotionerna hos eleverna var skamkänslan och känslan av stress och oro. Dessa emotioner påverkade elevernas lärande negativt. Slutsatsen är att elevernas motivation till att lära matematik skulle kunna öka om deras emotioner i förhållande till läromedlet beaktas, varför läromedlets utformning med fördel skulle kunna ändras. Att lämna idén med ett läromedel som ska passa alla till förmån för idén att skapa fler läromedel som på olika sätt appellerar till olika elever kan också vara en väg att gå för att optimera lärandet i matematik hos elever i den svenska skolan idag

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Karlsson, Cecilia. "Formella- eller informella begrepp? : En innehållsanalys av matematikläromedel för årskurs 2." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295546.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Läromedel matematik'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles