Dissertations / Theses: 'Läromedelsanalys'

1

Ahnell, Torbjörn. "Läromedelsanalys matematik A." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-6395.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Rapporter från Skolverket, Nationellt Centrum för Matematikutbildning och Utbildnings-departementet visar att dagens matematikundervisning dominerande är traditionell, att eleverna har svårt för problemlösning och att eleverna i hög grad hänvisas till läromedlet. Studier visar också att inslag av undersökande pedagogik (problembaserat lärande, laborativ matematik) påverkar elevernas attityd och resultat positivt. Sedan lpf94 finns också krav i styrdokumenten som syftar till undersökande pedagogik. Mot bakgrund av detta formuleras den här studiens syfte så här:

Syfte: Att se om inslagen av undersökande pedagogik i läromedlen för gymnasiets kurs Matematik A (eller motsvarande) har förändrat sig under perioden 1980-2006.

Metod: ·Kvalitativ analys av stil och språkbruk.

·Andel uppgifter av undersökande karaktär

·Andel intresseväckande bilder som syftar till helhetssyn eller sammanhang.

Resultat: Det syns tydligt ökade inslag av undersökande pedagogik sedan 80-talets läromedel Gamma Grön. Brytpunkten för denna utveckling var sannolikt början av 90-talet då gymnasiet reformerades. Sedan denna brytpunkt syns också en vidareutveckling, där nya läromedel som Den flygande matten väger in tungt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Nyman, Johan. "Läromedelsanalys - Naturkunskap A." Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-760.

Full text

Abstract:

Syftet med denna rapport är att synliggöra skillnaderna och likheterna mellan de läroböcker

som idag finns på marknaden för kursen Naturkunskap A. Ett antal läroböcker från de största

förlagen har undersökts utifrån innehåll, stil och målgrupp. Innehållet i böckerna skiljer sig

inte så mycket åt om man ser till det stora hela. Med vissa undantag har författarna tagit upp

samtliga delar som nämns i kursplan och kursmål. När man går närmare ser man dock ganska

stora skillnader. Skillnaderna märks i synnerhet i författarnas bruk av bilder och i språket. Hos

de senast utgivna böckerna ser man också att samhällsdiskussionen om hållbar utveckling har

fått relativt stort utrymme. Böckerna har oftast samtliga gymnasieskolans program eller

endast de yrkesförberedande programmen som målgrupp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Kaminski, Lukas. "Läromedelsanalys Lokalhistoria: Skåne." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35149.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen var att granska svenska läromedel från 1960 talet fram till 2004 ur ett skånskt perspektiv. Jag ville veta hur mycket utrymme skånsk historia har under epoken stormaktstiden i de svenska läroböckerna. Samt ta reda på hur man kan använda böckernas eventuella material i ett dåtids-, nutids- och framtidsperspektiv (historiemedvetande). Dessutom har jag tagit fram en grovplanering om hur man kan arbeta med lokalhistoria i skolan och följa Lpo 94. Uppgiften kan både tillämpas i grundskolan och gymnasiet med en viss modifikation.Metoden vilar på Christer Karlegärds, Staffan Selanders och Niklas Ammerts teorier för en läromedelsundersökning samt historiedidaktiskt arbetssätt inom skolan. Undersökningen är baserad på analys av läromedel från ca 1960 – 2004 och omfattar 6 böcker. Resultatet visade att det förekommer väldigt lite skånsk historia under epoken stormaktstiden i de svenska läroböckerna, men att historiemedvetandet till en stor del genomsyrar de äldre läromedlen. Materialet i mina undersökta böcker visar att läraren inte kan använda böckerna i syfte att beskriva Skånes historia. Lärarna får ta fram ett nytt angreppssätt och material för att undervisa om Skånes historia.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Efendic, Efendic. "Läromedelsanalys ur ett genusperspektiv." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32547.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen är att undersöka genus så som det framställs i läroböckerna inom idrott och hälsa på gymnasieskolan. Detta är en läromedelsanalys som bygger på att analysera text och bild i läroböckerna inom idrottsämnet med kvalitativ undersökning i form av diskursanalys och problematiseras med utgångpunkt i Raewyn Connells och Rebecca Rearses (2015) genusteori. Granskningen av läroböckerna visar ett varierande resultat i jämförelse med vad tidigare forskning har visat. Det förekommer upprepade mönster om genus som har identifierats fyra olika kategoriska diskurser: kategoriseringsdiskursen, genusdiskursen, kvinnan som problemdiskurs och individdiskursen. Ett resultat visar hur en lärobok beskriver olika idrottsgrenar som förknippas med maskulinitet och femininet genom att betona fördelningen av antal medlemmar som är pojkar respektive flickor. Där pojkar framställs som maskulina och flickor framställs som feminina. Med tanke på hur lite genusforskning som finns om läroböcker är detta ett aktuellt forskningsområde som börs forskas i framtiden. Det gör att genusforskning kan bidra med ökad kunskap genom att utveckla läroböcker som är anpassade till elevernas förståelse och förutsättningar i förhållande till läro- och kursplan, GY11.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Eklund, Anna. "Den teoretiska Buddhismen : en läromedelsanalys." Thesis, University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-442.

Full text

Abstract:

I min uppsats har jag försökt visa två sidor av buddhismen; den teoretiska och den praktiska. Jag började med att skissera fram den allmängiltiga bilden av Buddha som av många, inklusive mig själv, ses som buddhismens förgrundsgestalt. Sedan analyserade jag den litteratur från gymnasiet som används i det praktiska arbetet i religionskunskap och drog snäva linjer som hela tiden utgick ifrån mina grundfrågor; hur förmedlas bilden av den historiska Buddha och hur tar man upp kvinnan i religionen. Jag kom fram till att buddhismen i böckerna ägnas väldigt lite utrymme, oftast inte mer än 30 sidor – och att bilden av Siddharta och dennes väg till upplysning många gånger var förenklad (exempelvis i Börje Rings Religion och sammanhang.) Bilden av kvinnan förmedlades även den sparsamt, och de gånger den gick att finna kändes den stressig och kompakt, exempelvis i Religion A av Elm & Thulin där nunnor i förbigående nämns ett fåtal gånger, och detta i samma andemening som munkarna. Att det finns en distinktion och skillnad mellan de bägge könens utövande av religionen framkommer således inte.

Jag ämnade även ge en inblick i hur man undervisar om buddhismen i gymnasieskolor och genomförde undersökningen i formen av en enkät, även om enkäten till typen inte följde standardnormen. Svaren visade dels att min grundläggande tes; buddhismen ges lite utrymme i skolan, stämde, i kontrast till att elevernas intresse kring religionen är stort. Någon lärare påpekade att religionens framtoning känns fredfull, en annan nämnde att dess inslag av ateism, eller gudlös tro passade många elever.

Slutligen vore en logisk fortsättning på uppsatsens tema personliga intervjuer med lärare och elever, och kanske alltmer omfattande litteraturstudier. Huruvida detta skulle förändra resultatet återstår att se; tre på måfå valda böcker (som alla används i religionsundervisningen), och 30: talet slumpmässigt valda lärare där majoriteten (av de som svarade) ansåg att buddhism ges för lite utrymme är inga fakta man kan ignorera eller bortse ifrån. Intresset finns där, både bland elever och lärare, och vår västerländska kultur anammar snabbt och heroiskt all österländsk kultur och religion vi kommer åt. Buddhism och andra österländska religioner tror jag kan vara ett nyttigt inslag i religionsdebatten som annars endast verkar handla om de abrahamitiska religionerna och islam.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Holmgren, Hampus. "Läromedelsanalys: Levd religion i läromedel." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-44264.

Full text

Abstract:

Detta är en läromedelsanalys som ämnar att redovisa om och hur levd religion förmedlas i läroböcker som används inom religionskunskapsämnet. Syftet med detta var att undersöka om läroböcker bär ansvaret för elevers uppfattning om att någon förmedling av den levda religionen helt saknas inom ämnet, en uppfattning som även tidigare forskning har upptäckt. Jag vill därför ta reda på hur levd religion förmedlas inom läroböckerna samtidigt som de uppfyller kraven inom GY11. Läroböckerna analyseras utifrån 7 teman av levd religion för att skapa förståelse och synliggöra var levd religion förmedlas i läroböckerna samt även Robert Jacksons tolkande ansats för att visa på vikten av att förmedla mångfalden inom religionerna. Det jag fann genom analysen av läroböckerna var att läroböcker har en ypperlig förmåga att förmedla levd religion på ett effektivt sätt även om förmedlingen ibland kan vara något svår att uppfatta i texten. Därför anser jag att läroböcker inte ensamt kan bära ansvaret för avsaknaden av levd religion inom religionsämnet och att denna brist kan i stället bero på hur lärare väljer att använda läroböckerna i sin undervisning. Detta arbete har dock endast utgått ifrån en väldigt liten del av de läroböcker som finns tillgängliga inom religionsämnet och har även gjorts utan någon koppling till hur böckerna faktiskt används i klassrummet. Jag skulle därför anse att ytterligare forskning krävs för att vi ska kunna få en bättre förståelse av hur man kan förmedla levd religion på ett effektivt sätt till elever.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Johansson, Philip. "Den digitala läroplattformen: en läromedelsanalys." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34591.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att göra en kvalitativ läromedelsanalys av ett digitalt läromedel för att se hur det kan påverka undervisningen. Detta görs genom att bryta ner läromedlet till dess komponenter, analysera dem och koppla till teori för att se möjliga konsekvenser av dess struktur och möjliga användning. Ursprunget till intresset av denna studie har mycket att göra med det ökande kravet av digital kompetens för både pedagog och elev ifrån Läroplanen vilket i sin tur skapar relevans för ämnet. Underlaget till studien är baserad på ett digitalt läromedel från Gleerups vid namn Samhällskunskap 4–6, digitalt som används som konkret bevis på olika teorier som det kopplas till i analysen. Den slutsats som kan dras av resultatet är att läromedlet i sig själv kan, på grund av sin flexibla och versatila natur och struktur, vara givande för undervisningen under omständigheterna av att pedagogen har uppnått digital kompetens sen tidigare. Annars, enligt forskning, tar det en längre tid innan man uppnår samma effektivitet och kompabilitet med verktygen som man annars hade med de traditionella fysiska läromedlen. Detta på grund av att det nämnda digitala läromedlet innehåller funktioner som de fysiska läromedlen inte kan besitta, så som multimodalitet med videos, interaktiva funktioner och länkar. Det krävs även en del kunskap inom värdering av digitala läromedel för att avgöra om det kan vara värdefullt för ens klassrum då det inte nödvändigtvis behöver fungera för alla.
The purpose of this bachelors thesis is to make a qualitative analysis of a digital teaching aid to see how it could affect the day to day education. This is done by breaking down the teaching aid by its different components, analysing them and then connecting them to adequate theories to see possible consequences and possibilities. My interest in this subject originates from the fact that there’s a constant rising pressure to accomplish digital competence for both pedagogue and student in the swedish curriculum. The foundation of this study is based on a teaching aid from Gleerups which is called Samhällskunskap 4–6, digitalt which is used to connect the chosen theories and how it can look in reality in my analysis. The conclusion that can be drawn from the results is that the teaching aid in itself can, because of it’s flexible and versatile nature and structure, be rewarding. However only under the circumstances that the pedagogue has previously achieved what is known as digital competence. If this is not the case, then according to research shown in my study it will take a longer time to accomplish the results that otherwise would be reached earlier with traditional teaching aids. This is because of the fact that digital teaching aids including functions that physical teaching aids can not. Such as multimodality with videos, interactive functions and links. It takes certain knowledge of evaluating digital teaching aids to be able to decide if it can be useful to your classroom since that is not necessarily the case for everyone.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Winbladh, Johanna. "Muslim eller svensk? En läromedelsanalys." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29874.

Full text

Abstract:

Den här uppsatsen handlar om den bild av muslimer och den islamska kulturen som skildras i läroböcker inom samhällskunskap för gymnasieskolan. Undersökningen är en kvalitativ textanalys kombinerat med en analys av de bilder och bildtexter som skildrar muslimer, jämfört med bilder som skildrar det svenska samhället. I undersökningen ingår även en analys av läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. Där diskuteras de delar som bland annat talar om förståelse och respekt för andra folk och kulturer, och att ingen i skolan skall utsättas för diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning, och hur de läroböcker som analyseras lever upp till dessa skrivningar. Lpf 94 behandlas även utifrån den kluvenhet som finns på grund av de skrivningar som bland annat talar om förmedlandet av en kristen etik och svensk kultur.Sammanfattningsvis tycks det i dessa läroböcker finnas ett visst sätt att uttrycka sig om muslimer och muslimsk kultur och att det finns mönster i vilka bilder som väljs ut för att porträttera dessa. Detta mönster rimmar illa med vissa av de budskap som läroplanen predikar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Björkqvist, Filip. "Läromedelsanalys gällande textbaserade uppgifter i matematik." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-76172.

Full text

Abstract:

Syftet med studien har varit att utveckla en kunskap om vilket innehåll olika läromedel kan ha gällande textbaserade uppgifter i ämnet matematik. Arbetet är baserat på en läromedelanalys på två olika läromedel i årskurs tre som har analyserats och granskats. Förhoppningen har varit att genom arbetet upptäcka vilka kritiska aspekter de två olika läromedlen kan innehålla för eleverna när de ska lösa textbaserade uppgifter. Studien har utgått från variationsteorin när resultatet och analysen har gjorts. I resultatet har det framkommit att läroböckerna kan innehålla kritiska aspekter för eleverna, vilket kan göra att det försvårar för eleverna att utveckla sina kunskaper gällande att lösa textbaserade uppgifter i matematik. I diskussionsdelen diskuteras det om de två olika läromedlen ger eleverna möjlighet att utveckla sin förmåga att lösa textbaserade uppgifter eller om läromedlets framställning av textbaserade uppgifter inte tar hänsyn till alla kritiska aspekter när eleverna ska lösa textbaserade uppgifter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Ander, Mattias. "Läromedelsanalys i religionskunskap, utifrån Lpo-94." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28431.

Full text

Abstract:

SammanfattningSyftet med detta arbete är att försöka reda ut huruvida de tre läromedlen jag valt att analysera lever upp till vad Lpo-94 har som mål. Jag har fått fram resultaten genom att göra en analys av tre läromedel i ämnet religion för år 4-6. Två av läromedlen, Religion och liv (1986) samt Religion (1993) är båda böcker skrivna innan Lpo-94 började gälla, den tredje boken Religion (2005) Den tredje boken är en referens till de båda andra böckerna. Detta då den är skriven efter Lpo-94 och borde då sålunda kunna ge eleverna de verktyg och kunskaper som efterfrågas i Lpo-94 samt att den kommer att analyseras med samma verktyg och på samma sätt som de andra böckerna.I resultatdelen kommer jag påvisa hur läromedlen inte helt lever upp till vad Lpo-94 vill att läromedlen ska göra. Nyckelord; läromedelsanalys, religion

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Josephson, Magnus. "Gitarrböcker, vad innehåller de egentligen? En läromedelsanalys." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-936.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Blom, Veronica, and Ulrika Gelius-Lundberg. "Samband mellan de fyra räknesätten- en läromedelsanalys." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-15162.

Full text

Abstract:

Sambandet mellan de fyra räknesätten är en del i utvecklingen av den matematiska förståelsen. Syftet med denna studie är att analysera hur ett antal olika läromedel i matematik riktade till årskurs 1-3 tar upp dessa samband. Med läromedel menas då läroböcker, samt tillhörande lärarhandledningar. Resultatet visar att flertalet av de analyserade läromedlen inte tar upp alla samband, medan ett fåtal tar upp alla samband men i olika stor omfattning. Dessutom visar analysen hur viktig lärarhandledningen är för att ge eleverna fler övningstillfällen i att träna de fyra sambanden, eftersom en stor del av dessa tillfällen förekommer i lärarhandledningen och inte i läroböckerna. Lärare som endast följer ett enskilt läromedel i sin undervisning kan alltså gå miste om mycket när det gäller sambandet mellan de fyra räknesätten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Rettrup, Madelene. "Uterummet i undervisningen : en läromedelsanalys inom biologi." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16640.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Andersson, Sofie. "En läromedelsanalys med fokus på etnisk mångfald." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-355560.

Full text

Abstract:

Allt fler elever i skolan är flerspråkiga och elevgrupper i gymnasieämnet svenska som andraspråk har en allt bredare etnisk mångfald. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den etniska mångfalden ser ut i gymnasieämnets läromedel och synliggöra migranter och minoriteter. Ett ytterligare syfte är att undersöka om läroplanen följs. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av en kvantitativ- och kvalitativ textanalys. Två läromedels autentiska texter har räknats och diskursivt analyserats för att få fram ett så tillförlitligt analysresultat som möjligt. Resultatet visar att läromedlen uppfyller läroplanens riktlinjer gällande ett textinnehåll från olika delar av världen, även om den etniska mångfalden till störst del är centrerad vid Europa. Läromedlen framställer migranter och minoriteter problematiserat och belyser problem som kan uppstå inom mötet mellan majoritets- och minoritetskulturer. Slutligen visar resultatet att läroplanens värdegrundsarbete gällande motverkandet av etnisk diskriminering främjas till viss del, även om kunskap om andra människor finns. Nyckelord: svenska som andraspråk, läromedel, etniskt perspektiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Andersson, Malin. "Läromedelsanalys i svenska : -Med fokus på andraspråkselever." Thesis, Högskolan i Gävle, Svenska språket och genusvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36479.

Full text

Abstract:

Att ha förmågan att kunna läsa och ha läsförståelse är i dagens samhälle en av de viktigastekunskaperna att behärska. I den svenska skolan finns det många elever som inte har svenskasom förstaspråk men som går i samma klass som förstaspråkselever och använder sammaläromedel. I denna studie har en analys av tre olika läromedel i svenska läsförståelse gjorts ochsom utgått från andraspråkselevers perspektiv. Syftet med studien var att undersöka omläromedlen är lämpliga att använda för andraspråkselever och vilket stöd de kan ge eleverna ideras utveckling av läsförståelse. Studien har genomförts genom en kvalitativ innehållsanalysdär viktiga delar i läsförståelse som ordförråd, lässtrategier, förkunskap och bilder harundersökts. För en andraspråkselev är dessa delar viktiga för att de ska ha läsförståelse ochkunna utvecklas ännu mer språkmässigt. Resultatet av studien visar att de tre läromedlen kanbidra till att öka andraspråkselevers läsförståelse men inte helt utan stöd från lärare ocheventuellt klasskamrater.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Öhman, Terese. "Digitalt läromedel : Läromedelsanalys ur ett sociosemiotiskt perspektiv." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79783.

Full text

Abstract:

Denna studie syftar till att analysera funktionen av och samspelet mellan semiotiska modaliteter i ett digitalt läromedel. Studien har utgått ifrån ett sociosemiotiskt perspektiv där människans behov av att tillsammans skapa betydelse ses som grunden. Den vidgade synen på textbegreppet, där text innefattar exempelvis verbaltext, bilder, illustrationer, tal och musik har också legat som grund för denna studie. Utifrån syftet formulerades två forskningsfrågor: Vilka funktioner har de olika semiotiska modaliteterna i läromedlet? Hur samspelar bild och verbaltext i läromedlet? Den metod som användes var en kvalitativ analysmetod. Läromedlet, Språket och berättelsen 1, analyserades med hjälp av en analysmodell där övergripande struktur samt relationen mellan olika modaliteter undersöktes. Studiens resultat visade att bild och verbaltext samspelade på olika sätt i läromedlet. Modaliteterna hade även olika funktioner i läromedlet. Rubriker fungerade informativa, intresseväckande och uppmanande. Bilderna hade olika funktioner, i överlag förstärka eller förtydliga innehållet i verbaltexten men ett fåtal enbart som funktion att vara dekorativa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Persson, Kristina. "Fokus på uttal i franskundervisningen - en läromedelsanalys." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32662.

Full text

Abstract:

När man lär sig ett främmande språk visar forskning att uttal är betydelsefullt både för att kommunikationen ska fungera och för bedömningen av den enskilde talaren. I muntlig kommunikation är det nödvändigt att tala och därmed också att uttala ord på det främmande språket på ett så tydligt sätt som möjligt, vilket betyder att uttal är något som bör övas på inom ramen för språkundervisning. I denna studie av skolämnet moderna språk, med fokus på franska, undersöks tre olika läromedel avseende på uttal i övningar i årskurs 6 och årskurs 9 genom en innehållsanalys. I den kommunikativa ansats som finns i språkundervisning idag verkar uttalsundervisning ha hamnat i bakvattnet och genom en analysmodell baserad på uttalsmetoder i GERS (Europarådet, 2001) studeras i denna studie övningsutbudet med fokus på uttalsövningar, kategoriserade i receptiva, produktiva och teoretiska övningsformer. Resultatet visar att övningar kopplade till uttal återfinns i samtliga tre läromedel i varierande grad, men sällsynt om man ser till explicita uttalsövningar i förhållande till andra övningsformer, som grammatik, översättning och ordkunskap. Ett av läromedlen visar, trots låg andel av uttalsövningar, ett tydligare uttalsfokus genom att tillhandahålla övningar också i den teoretiska kategori där uttal tränas explicit.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Palmquist, Jens. "Förstå bråk : Läromedelsanalys utifrån ett multimodalt perspektiv." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för matematik och ämnesdidaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40429.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur bråk introduceras utifrån ett multimodalt perspektiv. Multimodal teori använder modaliteter för att hjälpa människor att förstå omvärlden. Modaliteter är olika resurser som till exempel bild, text och symboler. Matematikboken har ett inflytande på hur matematikundervisningen planeras och genomförs. Bråkområdet kan sorteras in i olika kategorier. Dessa är del av helhet, del av antal, bråk som skala, bråk som proportion, bråk som tal och bråk som andel. I den här studien analyserades tre olika läromedelsserier för att visa hur olika läromedel presenterar bråk samt vilka representationer och modaliteter de använder. Resultatet visade att inget av de läromedel som valdes ut till studien presenterade alla aspekter av bråk. De två kategorier som inte togs upp var bråk som proportion och bråk som skala. Utifrån vilket bråkområde som presenterades kombinerade läromedlen olika mängd modaliteter. De bråkkategorier som skiljde mest var bråk i blandadform och bråk som decimaltal när det gäller kombination av modaliteter. Det vanligaste motivet för att beskriva vardagliga situationer i läromedlen var bilder på mat. Min slutsats är att eftersom läromedlen inte presenterar alla aspekter av bråk kan det leda till att bråkförståelsen blir sämre.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Toll, Stålbom David, and Jerry Arvidsson. "Kompetenser i bråk : En läromedelsanalys i matematik." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65494.

Full text

Abstract:

Denna studie är en litteraturanalys av två stycken läromedel med kapitel om matematikområdet bråk i fokus. Studien tittar i vilken utsträckning matematiska kompetenser ges möjlighet att utveckla vid arbete i matematikboken. Analysen omfattar alla uppgifter inom kapitlen som handlar om bråk. Genom en replikering genomför vi denna analys som vi sedan sammanställer och problematiserar resultatet i vår resultatdiskussion. Vi kategoriserar in de olika kompetenserna och problematisera hur de framställs och varför det ser ut som det gör i dessa två matematikböcker. Vi tittar på hur lärarens roll spelar in när det kommer till att träna förmågor med hjälp av matematikböcker och visar på att det kan finnas fler än en kompetens i varje förmåga i Lgr 11 (Skolverket, 2011).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Bengtsson, Alexander, and Martin Lindahl. "Djupare insikter i svenska : En multimodal läromedelsanalys." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-26200.

Full text

Abstract:

Studien som utförts analyserar ur ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv vilka resurser läromedlet "Insikter i svenska" använder sig av. Läromedlet är riktat mot ungdomar i första året på gymnasiet som läser en yrkesinriktad utbildning. Studien redogör för ett antal utgångspunkter för multimodal bildanalys och påvisar även att lärmedlet innehåll ett antal av dessa resurser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Mettag, Idamarie, and Anna Rutule. "Vad erbjuds eleverna? : En kvalitativ teknikdidaktisk läromedelsanalys." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-296227.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Cornelius, Martin. "Undervisning om Hållbar utveckling i grundskolan - en läromedelsanalys." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-150208.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Mattsson, Emelie. "Vikingatiden i svenska och brittiska läromedel : En läromedelsanalys." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-31008.

Full text

Abstract:

The purpose of this thesis is to examine how the Viking age is described in textbooks and teaching aids in the countries Sweden and Great Britain. The examination is done through a text analysis, specifically called textbook or teaching aid analysis, where the content of the teaching aid is examined. A literature survey with thoughts and statements regarding the Viking age of writers and experts, from both countries, are included. This examine is also to answer the question whether the teaching aids are typical or infrequent in relation to each other inside the explicit country, but also between the countries. The result shows that the teaching aids in the main are typical in relation to each other. Some differences do exist and shows themselves in the choices of dispositions and layout, also in a few numbers of cases in the content.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Franzén, Gesche-Kathrin. "Intersektionalitet i läroböcker : En läromedelsanalys utifrån skolans värdegrund." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-195217.

Full text

Abstract:

I denna studie analyserades två läroböcker ur populära läromedelsserierna Happy och Magic ur ett intersektionellt perspektiv för att undersöka deras överensstämmelse med skolans värdegrund (Lgr11). Böckernas karaktärer låg till grund för analysen. Analysen visade på allvarliga brister i representationen av minoriteter och icke-normativa egenskaper. Det tas endast hänsyn till jämlik representation av kön och (i viss mån) etnicitet, andra faktorer som könsöverskridande identitet, funktionsvariation, sexualitet/alternativa familjeformer eller religion tas inte hänsyn till överhuvudtaget. För att kunna använda dessa böcker i engelskundervisningen och samtidigt kunna skapa ett tryggt sammanhang för eleverna rekommenderas därför komplettering med andra, mer inkluderande läromedel eller användning av mer intersektionella läroböcker.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Olsson, Johanna, and Anna Olofsson. "Arktibus ögon : En läromedelsanalys med fokus på läsförståelsestrategier." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32418.

Full text

Abstract:

Examensarbetet är en läromedelsanalys där syftet är att undersöka hur ett läromedel iämnet svenska för årskurs 1 förhåller sig till läsförståelsestrategier. I arbetet undersöks vilka läsförståelsestrategier som framkommer i läromedlet Arktibus ögon, hur de strategierna kan kopplas till forskningsbaserade modeller som utvecklar läsförståelse och hur läromedlet stämmer överens med läroplanens kunskapskrav för läsförståelse i slutet av årskurs 1. För att få svar på forskningsfrågorna gjordes en innehållsanalys och en litteraturstudie. Litteraturstudien innefattar tre forskningsbaserade läsförståelsemodeller som innehåller läsförståelsestrategier (reciprocal teaching, transactional strategies instruction och concept-oriented reading instruction). Dessa strategier har dokumenterats ge god effekt på läsförståelsen. Examensarbetet utgår från Vygotskijs teori om ett sociokulturellt lärande, som innebär att lärandet ses som något socialt som sker i samspel mellan individer. Resultatet av studien visar att i Arktibus ögon framkommer de läsförståelsestrategier som de tre forskningsbaserade modellerna lyfter fram. Uppgifter i läromedlet som behandlar läsförståelse och läsförståelsestrategier går att koppla till alla delar av kunskapskravet för godtagbara kunskaper i läsförståelse för årskurs 1 (Skolverket 2019a).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Thernström, Sara. "Vive la France? : En läromedelsanalys om franska revolutionen." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-39364.

Full text

Abstract:

Denna uppsats är en läromedelsanalys av franska revolutionen i fem olika historieläromedel från den svenska grund- folk- och realskolan under perioden 1929-2013. Syftet är att undersöka hur den franska revolutionen framställs. Detta genom att besvara frågorna om bakgrund och orsaker till franska revolutionen, vilka aktörer- och strukturförklaringar som finns samt vilka skillnader det finns mellan de olika läromedlens framställning av franska revolutionen. Metoden som används i undersökningen är en kvalitativ textanalys. De tre teoretiska begrepp som behandlas i undersökningen är historiedidaktik, historiebruk och historiesyn. I resultatet utgår jag från varje enskilt läromedel för att i slutdiskussionen föra samman resultatet med diskussion sammankopplad till bakgrunden och tidigare forskning.

Godkänt datum 2020-06-05

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Sandberg, Sofia, and Ringdahl Maria Mirkhosravi-. "Lärande av geometri : -läromedelsanalys i årskurs 4-6." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25693.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att se hur geometri hanteras i läromedlen i årskurs 4-6. Hur läromedlen beaktar det centrala innehållet i Lgr 11, kognitiva nivåer och konkretisering. Våra huvudfrågor var: hur stödjer läromedlen inlärning av geometri, vilka skillnader och likheter finns i läromedlen utifrån de tre aspekterna. Bakgrunden till vårt arbete var att forskning visar att läromedel i matematik tenderar att ha en låg svårighetsgrad. Forskning visar även att läromedelsknuten undervisning ofta saknar konkretisering. Resultatet i denna studie visar att Mattespanarna och MatteBorgen innehåller det centrala innehållet till stora delar. Vi kan konstatera utifrån vårt resultat att läromedlen har en relativt låg svårighetsgrad. Även om Mattespanarna stimulerar en högre kognitiv nivå än MatteBorgen är svårighetsgraden relativt låg. Båda läromedlen innehåller konkretisering av såväl uppgifter som beskrivningar. Slutsatser av denna studie är att det är av vikt att läraren är medveten om det använda läromedlets fördelar och nackdelar. Det är viktigt att konkretisering kan utmana eleverna genom en högre kognitiv nivå.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Sjöholm, Erica, and Sabina Engstrand. "Demokratiuppdragets om, genom och för demokrati: En läromedelsanalys." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31622.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur demokratiuppdraget uttrycks i läromedel för samhällskunskap i årskurs 4-6. Vi har undersökt huruvida några olika läromedel tillsammans med lärarhandledning kan bistå lärare i arbetet med det demokratiska uppdraget. Detta för att kunna resonera om läromedlets fördelar och nackdelar som hjälpmedel när läraren ska fostra elever till demokratiska medborgare. Det blir viktigt då demokratiuppdraget kan upplevas som öppet för tolkning och svårt att implementera. Studien är en kvalitativ läromedelsanalys där tre läromedel med tillhörande lärarhandledning analyserats utifrån vår definition av skolans demokratiska uppdrag. Vi har valt att se demokratiuppdragets helhet i tre delar; om demokrati - faktakunskaper, genom demokrati - demokratiska arbetssätt och processer, för demokratin. Denna definition har även utgjort vårt teoretiska perspektiv och är grunden för vårt analysverktyg. Som stöd i analysen hade vi tabellen i analysverktyget utskriven när vi genomförde de två läsningarna av det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att läromedel med tillhörande lärarhandledning ger lite stöd i lärares arbete med demokratiuppdraget. De tre läromedlen med tillhörande lärarhandledning som vi analyserat har potential till arbete om demokrati, genom demokratiska arbetssätt för demokratin. Dock såg vi oftast inget stöd eller uppmaning i lärarhandledning till läraren att arbeta med demokratiska arbetssätt. Efter detta examensarbete drar vi slutsatsen att lärare står utan stöd i någon större utsträckning i arbetet med demokratiuppdraget. Därmed blir det upp till varje enskild lärare att utforma undervisning som fostrar elever till demokratiska medborgare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Leist, Joseph. "Den tyska adjektivböjningen i svenska läromedel - En läromedelsanalys." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36567.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att få kunskap om vilka metodiska val läromedel i tyska gör när de behandlar ett särskilt grammatiskt fenomen. Som metod valdes textundersökning där fyra moderna (2000-2005) och ett äldre (1993-1995) svenskt läromedel (ett för högstadiet och fyra för gymnasieskolan) analyserades för de fyra variablerna form, progression, elevtyper och metaspråk. Vidare ingick även kvalitativa intervjuer av fyra lärare. Det konstaterades att det fanns en skillnad mellan kursplanerna och läromedlen, där den kommunikativa språksynen i dagens kursplaner inte adekvat återspeglades i hur ett flertal läromedel behandlade adjektivböjningen. Studien antydde också att modern språkdidaktisk forskning inte alltid kommer till användning när adjektivböjningen behandlas av läromedlen. Vidare visade undersökningen att lärare tycks vara medvetna om läromedlets brister och ofta ser det som en självklarhet att läromedlet behöver kompletteras. Slutsatsen av arbetet blev att välutbildade lärare borde kunna komplettera med eget material i de fall läromedlet fungerar som utgångspunkt och att de även borde kunna kompensera för mindre lämliga val gjorda av läromedlen.
The aim of this study was to identify the methodological choices of Swedish schoolbooks for German regarding their treatment of the German adjective declension. Four modern (2000-2005) and one older (1995) Swedish schoolbook (one for lower secondary education and four for upper secondary education) were analyzed for the four variables form, progression, type of learner and metalanguage. Furthermore, qualitative interviews with four teachers were conducted. It was found that there was a discrepancy between the Swedish syllabus and the schoolbooks, where the communicative view on language of the syllabus was not properly reflected in the schoolbooks’ treatment of the adjective declension. Moreover, modern research in language didactics is not always prominent in the schoolbooks’ treatment of the German adjective declension. Teachers seem to be aware of the schoolbooks’ flaws, though, and see it as natural that they have to supplement. It could be concluded that well educated teachers may compensate for poor choices made by schoolbooks.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Ådell, Mimmi. "Döden i läroböcker : Läromedelsanalys för åk 7-9." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-130618.

Full text

Abstract:

Death in textbooks: teaching materials analysis for grades 7-9. [Döden i läroböcker: läromedelsanalys för åk 7-9] My purpose is to examine how death is described in the students' textbooks in religious studies. I want to pass on knowledge of what the textbooks concern about death and grief. I will conduct a qualitative text analysis, because it suits well when you want to examine textbooks. The ideas of a secular society might be a reason why questions of life are hidden. They also influence how people act towards each other, especially when someone is under grief and loss. What I expect is that the textbooks used in schools today are lacking information about death and grief. The actual results show that parts of my expectations were correct. Large differences also emerged when looking at the textbooks issued to the current curriculum in comparison to the old textbooks that is still in use at school's teaching today.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Englund, Carin, and Sabina Alisic. "Utveckling av taluppfattning i årskurs 1-2 : en läromedelsanalys." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25682.

Full text

Abstract:

Taluppfattning är grundläggande för all matematisk utveckling. I denna rapport har vi valt att analysera två olika läromedel i matematik för årskurs 1 och 2. Syftet med rapporten var att undersöka hur taluppfattning hanteras i de båda läromedlen samt vilka kognitiva nivåer (grundat på Blooms taxonomi) som stimuleras. Vi hade även för avsikt att undersöka omfattningen av konkretisering i de analyserade läromedlen. En del av vårt syfte var även att jämföra dessa två för att ta reda på om det förekommer skillnader/likheter läromedlen emellan. För att uppnå vårt syfte har vi tagit fram ett analysverktyg som vi hade till vår hjälp vid analysen. Analysverktyget har vi grundat på det centrala innehållet i Lgr11 (2011) i kombination med Blooms taxonomi. Datainsamlingsmetoden som vi använt oss av är av kvalitativ art. Resultatet är presenterat i tabeller och diagram som visar att området taluppfattning hanteras olika i de båda läromedlen, den kognitiva nivån som stimuleras mest är Förståelse. En slutsats som vi har dragit av resultatet är att det finns fler skillnader än likheter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Sundholm, Linn. "Vetenskap och humanism i läromedel : En läromedelsanalys i religionskunskap." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-35198.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Relationen mellan religion och vetenskap är uttryckt i Skolverkets förmågor för ämnet religionskunskap på gymnasiet. Men hur presenteras det och humanism i läromedel för gymnasiet? Jag har i min undersökning av vetenskap och humanism som livsåskådning genomfört en läromedelsgranskning. I Sverige finns det inte en myndighet som granskar läromedel vilket gjort min undersökning relevant då jag jämför forskning kring vetenskap och humanism och ställer det mot innehållet i läromedel. Frågeställningar i min undersökning är: Hur presenteras humanism som livsåskådning i läromedel i religionsämnet för gymnasiet? Hur presenteras vetenskap i relation till religion i läromedel i religionsämnet för gymnasiet? Jag grundar min undersökning på fyra delar i min bakgrund, det är hur livsåskådning definieras. I det kapitlet tar jag stöd av bland annat Anders Jeffner och Ingemar Hedenius. Den andra delen är vad forskning kring relationen mellan religion och vetenskap säger, där lyfts Carl-Reinhold Bråkenhielm och Ulf Görman fram. Den tredje delen handlar om vad forskning säger om humanism som livsåskådning, den texten utgår från Carl-Henrik Grenholms forskning. Den sista delen handlar om vad styrdokumenten från Skolverket säger om både vetenskap och humanism. Den metod och teori jag använt mig av är diskursanalys. Metod och teori utgår från Carlsson och von Brömssen samt Bergström och Boréus. Carlsson och von Brömssen används främst till min diskurs, läromedel. Den teoretiska bakgrunden har jag fått från Bergström och Boréus som handlar om fyra tolkningsstrategier för texter samt innehållsaspekten. Undersökningen av läromedlen: Söka svar: Religionskunskap kurs 1, Relief: Livsvägar samt Religion 1 för gymnasiet visar att det är stor skillnad på hur både humanism och vetenskap presenteras. Relationen mellan vetenskap och religion presenteras på ett sätt som mest liknar forskning och styrdokument i boken Religion 1 för gymnasiet. Humanism presenteras även det på bästa sätt i Religion 1 för gymnasiet.
Abstract The relationship between religion and science is expressed in the guidelines for the subject from Skolverket. This thesis is an investigation of how science is presented in education material for upper secondary school. I also investigate how humanism as a conception of life is presented in educational material. The questions for this thesis are: How is humanism as a conception of live presented in educational material for the subject of religion in upper secondary school? How is science in relation to religion presented in educational material in upper secondary school? The basis for my investigation what science has to say on the subject of both humanism as a conception of life and how the relation between science and religion. I use the work of Anders Jeffner and Ingemar Hedenius to define what a conception of life is. The next base in my background is what science has to say about the relation between science and religion, here I lean on the works of Carl-Reinhold Bråkenhielm and Ulf Görman. The third chapter in the background focuses on what science says about humanism as a conception of life, here I use Carl-Henric Grenholm’s research. The last part in my background is about what the guidelines says about both humanism and science in relation to religion.My method and theory used in this thesis is a discourse analysis based on the works of Bergström and Boréus and Carlsson and von Brömssen. The method is a content aspect which focuses on the written word. Another important piece is Bergström and Boréus four interpretation strategies.In my research on the educational material in the subject religion in the upper secondary school I have used the following books: Söka svar: Religionskunskap kurs 1, Relief: Livsvägar and Religion 1 för gymnasiet. My research has shown that there is a great difference between the educational materials, both I matter of the relation between science and religion and in how they present humanism as a conception of life. The educational material that best presents science in relation to what I found in my background is Religion 1 för gymnasiet. Humanism as a conception of life is also presented the best in Religion 1 för gymnasiet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Svensson, Sofia. "Läsförståelse i läromedel : En läromedelsanalys med fokus på läsförståelsestrategier." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44388.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka hur arbetet med läsförståelse behandlas i tre läromedel i svenska för årskurs två. Utifrån syftet formulerades tre forskningsfrågor: Vilka olika läsförståelsestrategier förekommer i elevernas arbetsbok? Vilka kunskapskrav motsvarar arbetsbokens uppgifter som är kopplade till läsförståelsestrategier? Hur beskrivs lärarens roll och arbetssätt i lärarhandledningen kopplat till arbetet med läsförståelsestrategier? I studien genomfördes en innehållsanalys av läromedlen. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilket innebär att lärande ses som socialt och situerat där språket är ett viktigt verktyg för att utveckla kunskap. Detta perspektiv har använts i analysen med fokus på hur undervisningen beskrivs i läromedlen. Resultatet av studien visar att i två av läromedlen förekom de flesta av läsförståelsestrategierna som beskrivs i aktuell forskning. Uppgifter förekom även som tränade alla delar av kunskapskravet för årskurs tre i svenska kopplat till läsförståelse (Skolverket, 2018). I ett läromedel var fokus främst på en strategi och en del av kunskapskravet vilka var överrepresenterade i arbetsboken. Lärarens roll beskrevs på liknande sätt i alla läromedlen. Slutsatsen blir att inget läromedel är komplett och att läromedelsanalyser behövs för att veta vad undervisningen behöver kompletteras med.
The aim of this study was to investigate how reading comprehension is dealt with in three teaching materials in Swedish for grade two. Based on the aim, three research questions were formulated: What different reading comprehension strategies occur in the students' workbook? What knowledge requirements correspond to the workbook's tasks that are linked to reading comprehension strategies? How is the teacher's role and way of working described in the teacher's guide linked to the work on reading comprehension strategies? The study carried out a content analysis of the teaching materials. The study assumes from a socio-cultural perspective on learning, which means that learning is seen as social and situated where the language is an important tool for developing knowledge. This perspective has been used in the analysis with a focus on how the teaching is described in the teaching materials. The result shows that in two of the teaching materials most of the reading comprehension strategies from current research was included. Assignments also existed that trained all parts of the knowledge requirement for grade three in Swedish connected to reading comprehension (Skolverket, 2018). In one teaching material, one strategy and one part of the knowledge requirement were over-represented in the workbook. The teacher’s role was basically similarly described in all teaching materials. The conclusion is that no teaching material is complete, and that teaching materials analysis is needed, to know what the teaching needs to be supplemented with.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Bennedal, Karlsson Karolina. "En läromedelsanalys av digitala läromedel utifrån en läsförståelse-kontext." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40071.

Full text

Abstract:

Läromedel har använts i många år i skolan och många lärare använder dem som en grund i deras undervisning. Tidigare har läromedlen kritiskt granskats av staten, idag är det däremot upp till lärarna att själva göra denna granskning. Läromedel idag består dessutom inte bara av den traditionella boken, idag finns även digitala läromedel att tillgå i undervisningen. I läroplanen har det getts mer utrymme för det digitala och digital kompetens ses som en nyckelkompetens för att ett livslångt lärande ska kunna ske. De digitala läromedlen kommer användas mer i undervisningen och även dessa behöver kritiskt granskas. I studien granskas tre digitala läromedel och två frågeställningar besvaras, dessa är ”Hur är avsnitten med lässtrategierna strukturerade i de utvalda läromedlen?” och ”Hur ger avsnittet Sammanfatta möjlighet att utveckla läsförståelsen när läsningen sker via digitala medier?” Resultatet visar att de digitala läromedlens innehåll är bristfälligt för eleverna och utvecklingen av läsförståelsen. Utifrån resultatet konstateras det att läromedlen är svåra att navigera i och flera av dem saknar en tydlig guide över hur de ska användas. När läsning ska ske finns flera brister i utformningen och layouten som gör att läsförståelsen kan påverkas negativt. Genom studien kan lärare få verktyg och inspiration till att själva granska digitala verktyg som de tänkt använda i undervisningen. Genom granskningen får lärarna även större förståelse för hur läromedlet fungerar. Genom att ta del av denna studie kan lärare även inspireras att skapa egna analysaspekter i en läromedelsgranskning för att på så sätt undersöka om läromedlet erbjuder det som läraren efterfrågar. Fortsatt forskning hade kunnat ske genom att elever får använda läromedlen och att deras åsikter uppmärksammas genom intervjuer eller enkäter. På så sätt granskas läromedlet ur ett elevperspektiv och nya egenskaper i läromedlen kan upptäckas

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Ehn, Therése, and Kajsa Häll. "Läromedel i matematik : Läromedelsanalys baserad på Blooms reviderade taxonomi." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-353173.

Full text

Abstract:

Läromedel har en betydande roll för undervisningen i matematik. I Sverige finns ingen statlig granskning av läromedel vilket inspirerade oss att göra en läromedelsanalys för det här självständiga arbetet. Arbetets teoretiska utgångspunkt utgörs av Blooms reviderade taxonomi som den beskrivs av Anderson m.fl. Blooms reviderade taxonomi består av sex kognitiva processer och fyra kunskapstyper. Med hjälp av Blooms reviderade taxonomi utformades ett analysverktyg för en kvalitativ innehållsanalys. Syftet med undersökningen är att med hjälp av detta analysverktyg beskriva mönster i två läromedel i matematik. Analysen bygger i hög grad på tolkningar vilket gör undersökningen svår att replikera. Vi har granskat ett kapitel i två olika läromedel som säger sig vara anpassade för Lgr11 och riktar sig mot årskurs 6. Genom analysen klassificeras uppgifter i läroböcker för matematik i årskurs 6 efter vilka typer av mål för undervisningen som finns implicit uttryckta i uppgifterna. I Lgr11s kursplan för matematik finns fem förmågor beskrivna vilka utgör mål för undervisningen. Vi undersöker även i vilken utsträckning de analyserade läromedlen ger elever möjlighet att utveckla olika typer av kunskap. Av resultaten framkommer att de analyserade uppgifterna till största del behandlar mål av typen tillämpa procedurkunskap. Metakognitiv kunskap är den kunskapstyp som behandlas minst i de analyserade läromedlen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Samuelsson, Julia, and Lisa Ekeberg. "Progression och multimodalitet i ett SVA-läromedel : En läromedelsanalys." Thesis, Högskolan i Gävle, Svenska språket och genusvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36353.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka hur ett läromedel som är anpassat för elever med svenska som andraspråk är utformat. Materialet som ligger till grund för studien är: Läsloket Station 1b Skolstart, Läsloket Station 2b Skogen, Läsloket Station 3b Året, Läsloket Station 4b Skolan, Läsloket Station 5b Samhället. Läroböckerna är inriktade på sakprosatexter. Läroböckerna har analyserats med stöd av Björkvalls (2009, s. 9–11) tolkning av Michael Hallidays systemisk funktionell lingvistik samt genom att ställa frågor till läroböckerna. En kvalitativ studie utfördes för att ta reda på om det sker en progression i läroböckerna, om det finns tydliga kopplingar till kursplanen för svenska som andraspråk samt hur illustration och text kommunicerar med läsaren. I undersökningen framkom att det sker en progression mellan läroböckerna och att illustrationerna och texten kommunicerar med läsaren med hjälp av olika informationsvärden. Kopplingar till kursplanen för svenska som andraspråk går att urskilja.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Sörsäter, Sarah. "Läromedelsanalys av hinduism och buddhism: Orientalism, genus och jämställdhet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30543.

Full text

Abstract:

Läromedel i religionskunskap på gymnasiet kan vara problematiska att använda. Religionerna hinduism och buddhism framställs ofta som österländska religioner som avviker från den västerländska religiösa normen. Likaså brister många läromedel i genus- och jämställdhetsperspektiv. Detta examensarbete har som syfte att analysera hur hinduism och buddhism framställs i tre läromedel i religionskunskap på gymnasiet i både text- och bildmaterial. Undersökningen utgår från postkolonial teoribildning och ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Jag analyserar om det finns orientalistiska tendenser i framställningarna om hinduism och buddhism och om kvinnor och män får lika stort utrymme samt hur respektive kön framställs. Resultatet visar att hinduism och buddhism framställs utifrån ett eurocentrisk och kristocentrisk perspektiv. Båda religionerna är utsatta för exotifiering och romantisering. Det finns även ett tydligt vi- och dem-perspektiv i framställningarna av religionerna. Resultatet visar också att läromedlen i kapitlen om hinduism och buddhism inte ger män och kvinnor lika stort utrymme och att mannen ofta framställs som normen som kvinnan mäts gentemot. Berättelsen om kvinnan blir en tilläggskategori då hon inte ingår i den generella beskrivningen av religionen. Män porträtteras också i högre utsträckning i bildmaterial och skildrar ett helighetsideal medan kvinnor i större utsträckning utför vardagssysslor. Slutsatsen är att samtliga tre läromedel i någon grad innehåller orientalistiska tendenser och att de brister i genus- och jämställdhetsperspektiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Brente, Elita, and Jessica Mao. "Läromedelsanalys i matematik om problemlösningsuppgifter i grundskolan årskurs 9." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40705.

Full text

Abstract:

Läromedel har ett stort inflytande över matematikundervisningen och valet av lärobokeni Sverige har överlämnats till den enskilde läraren och skolan. Granskning av läromedel kan anses vara en viktig del för att säkerställa kvaliteten. Läroboksanalys kan göras på flera olika sätt, där vi har valt att utgå från innehållsanalys inom ett utvalt område. Syftet med arbetet är att analysera tre läroböcker från åk 9 med fokus på problemlösning inom taluppfattning och algebra. Det som skiljer denna studien från övriga är att vi har utgått från ett relativt okänt teoretiskt ramverk, Chevallards Antropologiska didaktiska teori med praxeologi som analysverktyg.Vårt resultat överensstämmer med andra undersökningar gjorda inom läromedelsanalys,att det finns få problemlösningsuppgifter i läroböcker och att de oftast är placerade i slutet av kapitlet eller boken. Vidare analyserades problemlösningen utifrån det matematiska innehållet. I analysprocessen fastställdes att problemlösningsuppgifter kräver av eleven att ha en övergripande kunskap inom flera matematiska områden tillsammans med en kognitiv förmåga att dra slutsatser utifrån givna villkor. Eleven ska tillika kunna använda flera olika metoder för att kunna lösa problemlösningsuppgifterna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Warringer, Mina, and Jenny Lenander. "Förmågan att lära matematik : En läromedelsanalys utifrån läroplanens matematikförmågor." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34678.

Full text

Abstract:

Forskningsfrågan som kommer behandlas är: Hur de matematiska förmågorna som efterfrågas i läroplanen år 2011 återspeglas i matematikböcker för årskurs 3? Frågan kommer att besvaras genom en kvantitativmetod med en komparativanalys och resultatet presenteras statistiskt. Resultatet visar att metodförmågan tränas till störst del och är den enda förmågan som tränas i tillräckligt stor utsträckning. Begrepps- och resonemangsförmågan är de förmågor som är mest representerade efter metodförmågan, men ändå till en förhållandevis liten del.Problemlösnings- och kommunikationsförmågorna lyser med sin frånvaro och finns nästan eller inte alls angivna i läromedlen. Om matteboken är det enda eleverna möter i matematikundervisningen, kommer inte alla förmågorna att utvecklas, oavsett vilket läromedel av de som ingår i undersökningen som används.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Hjalmarsson, Mikael. "Problemuppgifter och förmågor som övas via dem : En läromedelsanalys." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-51893.

Full text

Abstract:

Problemlösning är en central del av Lgr11 och dagens matematikundervisning. Detta gör att de läromedel som används i de svenska skolorna måste behandla problemlösning om de ska kunna ge eleverna möjlighet att nå de utsatta målen i Lgr11. I årskurs 6 ska eleverna få betyg i matematik vilket gör det viktigt att undersöka om läromedlen når upp till målen i lgr11 runt om problemlösning. Studien är gjord som en läromedelsanalys, av Matte Direkt Borgen 6a och 6b. Min studie är en kvantitativ studie i två delar. Först analyserade jag hur många av de problem som enligt författaren anser är problem är problemuppgifter eller rutinuppgifter. Av det resultatet kunde jag sedan analysera hur väl problemlösningsförmågan, begreppsförståelse och resonemangsförmågan gick att öva via uppgifterna i läromedlet. Resultatet visade att bara 59 av de 137 uppgifter som författaren anser är problemuppgifter gick att klassificera som problemuppgifter. Förmågorna som övades via uppgifterna spelade dock ingen roll om det var problem- eller rutinuppgifter. Här övade alla uppgifter någon av de tre undersökta förmågorna.
Problem solving is a central part of Lgr11 and today's mathematics education. This allows the teaching materials used in the Swedish schools must treat the problem if they are to provide students with the knowledge to reach the vulnerable requirements of Lgr11. In Year 6, pupils get grades in mathematics, making it important to conduct research about learning reaches Lgr11 targets around the problem solving. The study is designed as a teaching material analysis, of Matte Direkt Borgen 6a and 6b. My study is a quantitative study in two parts. First, I analyzed how many of the problems according to the author considers to be problems are problems tasks or routine tasks. Of the result, I could then analyze how well the problem-solving ability, conceptual understanding and reasoning ability went to practice using the information in the teaching material. The results showed that only 59 of the 137 tasks which the author believes is the problem tasks could be classified as problem tasks. The abilities who was exercised by the data, however, does not matter if it was a problem or routine tasks. Here practiced all the information any of the three investigated abilities.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Amanda, Karlsson. ""Att konstruera ett helvete." : En komparativ läromedelsanalys i Svenska 2." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-384283.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen var att genom en komparativ analys se vilka författare och verk som var gemensamma för två läromedel i Svenska 2. Uppsatsen skulle också undersöka vilka uppgifter som fanns till de gemensamma textutdragen samt om det fanns likheter och skillnader kring dess innehåll. För att uppnå studiens syfte användes både kvantitativ och kvalitativ metod. Förutom kvantitativ litteraturforskning och komparativ metod användes också kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Undersökningen visade att det fanns gemensamma textutdrag i läromedlen Svenska Impulser 2 och Metafor 2 även om det är få som är gemensamma, vilket kan tyda på att det finns ett gemensamt stoff som läromedelsförfattare utgår från när de producerar läromedel. Studien pekade dock på att om antologitexter och lästips från läromedlen hade presenterats kunde de gemensamma antalet texter blivit fler. Vilka uppgifterna som presenterades i de båda läromedlen var lika även om de inte kallades för samma sak. Det saknades dock taluppgifter i Metafor 2. Det visade sig också att det fanns både likheter och skillnader mellan uppgifterna i läromedlen samt att uppgifter som inte är till samma verk ändå kan ha samma syfte och relateras till samma del i styrdokumenten. Det visade sig dessutom att de tre kapitlen som undersöktes stöds i styrdokumenten gällande de krav som finns för utformningen av litteraturhistoria. Dock visade studien också att uppgifterna relaterar till övriga centrala innehåll för kursen Svenska 2 samt svenskämnets syfte. För att göra studien mer trovärdig krävdes det bilagor som utgjorde en del av resultatet. Dessa bidrog till att ingen uppgift behövde utelämnas och innebär att den som läser studien kan se alla uppgifter i sin helhet utan att ha tillgång till läromedlen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Pistool, Malin. "En läromedelsanalys om elevers möjlighet att utveckla förmågorna i matematikämnet." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för matematik och ämnesdidaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-36561.

Full text

Abstract:

Denna studie analyserar läromedel för att undersöka hur ofta eleverna i årskurs 2 får träna och utveckla de fem matematiska förmågorna. I och med studiens storlek så ligger fokus endast på additionsuppgifterna som finns i läromedlen. Det visar sig att eleverna får olika mycket utrymme att träna och utveckla alla fem förmågor, samt att det är begreppsförmågan och metodförmågan som tar mest utrymme i dessa läromedel. Kommunikationsförmågan, problemlösningsförmågan och resonemangsförmågan är de förmågor eleverna får träna och utveckla minst i de olika läromedlen, vilket då innebär att lärare måste komplettera så eleverna även får utveckla dessa förmågor lika mycket. Resultatet visar samtidigt att de fem matematiska förmågorna ofta går in i varandra och att enskilda uppgifter inte enbart låter eleverna utveckla en specifik förmåga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Borneback, Evelina, and Elisabet Johansson. "Hållbar utveckling i skolan -En läromedelsanalys i skolans lägre åldrar." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-90185.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppet hållbar utveckling framställs i läromedel och styrdokument. I bakgrundsavsnittet definieras begreppet hållbar utveckling och det ges en beskrivning av de ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionerna. Inom det teoretiska avsnittet beskrivs det på vilken nivå, elevernas kunskap om begreppet hållbar utveckling ligger på idag och hur undervisning om hållbar utveckling kan ha en positiv inverkan på eleverna. Vi använder oss av målstyrt urval, vilket innebär att våra läromedel har valts ut på grund av deras koppling till hållbar utveckling. Läromedlen vi valt ut används inom undervisningen av de samhällsorienterande ämnena, de ämnenas kursplaner som begreppet hållbar utveckling nämns i. Resultat visar tydligt att läromedlens och styrdokumentens tyngdpunkt ligger inom den ekologiska dimensionen. Styrdokumenten bör synliggöra de tre dimensionerna tillsammans för att skapa en större helhetsbild av begreppet hållbar utveckling hos eleverna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Alteby, Emelie, and Emelie Hylén. "Läromedelsanalys inom matematik : En granskning av genus i fyra matematikläromedel." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-355044.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Bergström, Sofia. "Kommunikativ matematik : En läromedelsanalys av kommunikativa matematikuppgifter i årskurs tre." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68850.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka förekomsten och placeringen av samarbets- och kommunikationsuppgifter i matematikläromedel för årskurs tre. Vidare är syftet att granska dessa uppgifter djupare för att ta reda på vilken typ av kommunikation de uppmanar till samt vilka kognitiva nivåer uppgifterna har. För att svara på mitt syfte har jag gjort en läromedelsanalys av fyra olika matematikläromedel i årskurs tre. Resultatet visar att i alla analyserade läromedel tillkom över hälften av antalet uppgifter genom att använda lärarhandledningen jämfört med att endast använda läroboken. Studiens resultat visar därmed vikten av att använda sig att lärarhandledningen för att till fullo kunna utnyttja läromedlet som resurs. Vidare visar studien att arbete i par är den vanligaste kommunikationsformen som det uppmanas till genom läromedlen. Resultatet visar också att störst antal av samarbets- och kommunikationsuppgifterna befinner sig på låga kognitiva nivåer, vilket enligt forskning inte gynnar en kommunikativ matematikundervisning.
Abstract The purpose of this study is to examine the presence and placement of cooperation- and communication tasks in curricular materials in mathematics for third grade. The purpose is also to analyse the tasks to find out what kind of communication they lead to, and which cognitive demands the tasks has. To fulfill the purpose of the study I conducted a content analysis of four different curricular materials in third grade. The result shows that more than half the amount of cooperation- and communication tasks was found using the teachers manual during the analysis in contrast to just using the students textbook. Therefore the result indicates the importance of using the teachers manual to get a full use of the textbook as a resource. The result also show that the most common form of communication the curricular material calls on is working in pairs. It also shows that the largest amount of cooperation- and communication tasks appears in the lower categories of cognitive demands, which according to research does not promote communication in the mathematical classroom.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Andersson, Ida. "Samspel mellan bild och text : En läromedelsanalys i svenska somandraspråk." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23114.

Full text

Abstract:

Inledning I takt med att samhället har digitaliserats har även utbildningssystemet digitaliserats. Skolans digitalisering ska bidra till en ökad kvalitet i undervisningen och digitala läromedel är numera ett vanligt inslag i undervisningen. Därför är det viktigt att jag som lärare granskar de läromedel som jag kommer använda i undervisningen, såväl tryckta läromedel som digitala. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vilken typ av bilder som förekommer i ett digitaltläromedel för Svenska/Svenska som andraspråk 7-9, samt relationen mellan bild och verbal text i detta läromedel. Metod Metoden som användes för denna studie är en läromedelsanalys som utgår från en kvalitativtextanalys med ett sociosemiostiskt perspektiv. Resultat Sammanfattningsvis visar denna studie att det digitala läromedlet Svenska/svenska som andraspråk 7-9, med hjälp av olika fenomen som urskiljer de olika textelementen i det digitala läromedlet, har påvisat ett samspel mellan bild och verbaltext. Studien visar även att de konceptuella bilderna blir dominerande i avsnittet svenska som andraspråk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Nedlund, Isabella. "Läromedelsanalys i matematik för årskurs 3 med fokus på problemlösning." Thesis, Luleå tekniska universitet, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-80840.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera innehållet i två populäramatematikläromedel för att ge lärare i valet av läromedel. I studien ligger ett visst fokus påproblemlösning med anledning av den problemlösningsförmåga som framkommer i läroplanen.Många lärare väljer att använda något läromedel i sin matematikundervisning, detta utan attsjälv ha granskat det. Läromedel används i viss utsträckning med tilltron att den ske ge elevenmöjlighet att utveckla alla matematiska förmågor som beskrivs i kursplanen. Samtidigt harläromedel ingen skyldighet att vara utformad i enlighet med läroplanen. Läromedelsanalyserkan ge lärarna stöd inför valet av läromedel genom att belysa dess innehåll. Studien villetydliggöra hur två läromedel fördelar uppgifterna mellan rutin-, text- ochproblemlösningsuppgifter. Läromedlen som undersökts är Mera Favorit Matematik 3A och 3B,samt Singma Matematik 3A. Metoden som användes för att besvara studiens syfte ochforskningsfrågor var en innehållsanalys med variationsteorin som grund. Andelen uppgifter ide olika kategorierna undersöktes genom en kvantitativ innehållsanalys. Därefter tillämpadesett kvalitativt tillvägagångssätt när uppgifterna analyserades. Resultatet som framkom visar påbåde likheter och skillnader mellan läromedlen. Likheten är den låga andelproblemlösningsuppgifter som kunde återfinnas i de två läromedlen. Skillnaden somuppenbarades efter analysen var Mera Favorit Matematik som innehöll främst rutinuppgiftermedan Singma matematik utgjordes till majoriteten av textuppgifter. Den låga andelenproblemlösningar överensstämmer med den bakgrund som studien vilar på.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Bayzada, Stéfanie. "Läromedelsanalys - Sveriges nationella minoriteterna i ett urval läromedel i historia." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30555.

Full text

Abstract:

Detta arbete är en läromedelsstudie med inriktning mot gymnasiet och syftar till att undersöka hur Sveriges nationella minoriteter framställs i läromedel i historia. De läromedel som undersökts är utgivna under både Lpf94 och GY11 och har analyserats utifrån dikotomiska par och semiotisk bildanalys. De delar av läromedlen som har analyserats är de som behandlar Sveriges historia eftersom målet är att se hur de nationella minoriteterna framställs i förhållande till Sverige. Resultatet visar att de nationella minoriteterna sällan eller aldrig lyfts i de läromedel som undersökts och att hur mycket som står om dem skiftar beroende på vilken minoritet vi talar om. Slutsatsen är att minoriteterna i stor utsträckning osynliggörs eller på andra sätt utelämnas ur historien. En orsak till detta kan vara att läroplanen inte lyfter de nationella minoriteterna i ämnesplanen för historia, detta kan då påverka urvalet av historia som läromedelsförfattare gör när de skriver läromedel. De gånger minoriteterna nämns i läromedlen är det i förhållande till majoritetssamhällets historia och inte i egenskap av en egen historia.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Jallow, Lammin. "Lärobokens roll i geografiämnet : Läromedelsanalys av tre arbetsböcker i geografi." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32835.

Full text

Abstract:

The aim of this study is to examine the relationship between three workbooks and the curriculum in geography subject aimed towards the years 4-6. This is made through answering three separate questions: - What knowledge and subject skills are portrayed in three workbooks? - What knowledge and subject skills are portrayed in the geography curriculums purpose? - How does the content of the books relate to the curriculum? Using Bloom’s revised taxonomy, the task questions expressed in the workbooks are sorted into one of six different types of subject skills, and one of four types of knowledge. Results show a slight variance of skills and types of knowledge in the workbooks. Most of the questions demand more simple cognitive processes’ and concrete types of knowledge. In relation to the results of the workbook analysis and the curriculums purpose, a rather low grade of alignment shows. However, comparing the workbooks to the curriculums target criteria’s, the grade of alignment is much higher. Further, tendencies of validation threats are present, with a linguistic focus in some of the questions and tasks that are not present in the geography curriculum. Also, the content of the teacher guidance and the content of the workbooks are often parallel, expressing the same types of skills and knowledge. Some, even if few, of the questions are similar to the types that Jönsson (2013) claim are vital in a valid assessment for learning practice. Those questions are describes as open questions, that does not have one correct answer, but rather requests the student to reflect and reason, and in that way shows in more detail her or his knowledge of the subject. These demand more complex cognitive processes and are also similar to the type of questions that Joel Breakstone argues for, in the context of a formative assessment culture.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Björklund, Tuija. "Genusperspektiv i historieläromedel - finns det? : En jämförande analys av fem läroböcker i historia för gymnasiet utgivna under åren 1995-2004." Thesis, Högskolan Dalarna, Historia, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-1462.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats har varit att studera om det finns något genusperspektiv i valda nedslag i gymnasieläroböcker i ämnet historia. De teoretiska utgångspunkterna och definitionerna har hämtats i Micael Nilssons rapport Historia ur ett genusperspektiv – En granskning av genusaspekterna i ämnet historia vid Linköpings universitet. Materialet har kategoriserats i tre olika perspektiv; kvinnohi-storiskt perspektiv, jämställdhetsperspektiv och genusperspektiv. Litteraturen har därefter place-rats i den så kallade genustrappan som i Nilsson version består av fem olika steg; genusmedveten, jämställdhetsmedveten, könsmedveten, könsomedveten eller könsmakts-förstärkande. Det un-dersökta materialet har bestått av fem läroböcker som behandlar A-kursen i historia. Läroböcker-na är utgivna på fem olika förlag, ingen av dem har en ensam författare och tre av böckerna har en kvinnlig medförfattare. Undersökningen är baserad på både den kvalitativa och den kvantitati-va metoden. Den kvantitativa delen av undersökning har gått ut på att räkna antal kvinnonamn i böckernas register och antal illustrationer som innehåller kvinnor. I den kvalitativa delen av un-dersökningen har material om kvinnor samt kvinnors situation i kapitlen om antikens Grekland, nordisk medeltid och industrialismen analyserats. Undersökningen visar att läroböckerna repre-senterar en historieskrivning som i stora drag lämnar kvinnorna utanför. Ingen av böckerna når upp till kategorien genusmedveten, de två böcker som placerar sig högst når kategorien jäm-ställdhetsmedveten. Resultatet visar att läroböckerna inte lever upp till styrdokumentens krav på en jämställd undervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Läromedelsanalys'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles