Contents
Academic literature on the topic 'Läroplan för förskolan'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Läroplan för förskolan.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Läroplan för förskolan"
1
Björklund, Camilla, Ingrid Pramling Samuelsson, and Maria Reis. "Om nödvändigheten av undervisning i förskolan – Exemplet matematik." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (2019): 21–37. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2895.
Full textAbstract:
Artikeln diskuterar lärande – undervisning – läroplansmål i svensk förskola, med utgångspunkt i revideringen av läroplanen för förskolan och rapporter som kritiserar förskolans bristande måluppfyllelse. Syftet är att på vetenskaplig grund problematisera undervisning och måluppfyllelse i förskolan med avseende på matematiklärande utifrån utvecklingspedagogiskt och variationsteoretiskt perspektiv. Med stöd i mångårig praktiknära förskoleforskning växer ett komplex fram i vår diskussion om förskolans uppdrag att stötta alla barns lärande där i synnerhet måluppfyllelse inte kan mätas som något externt, utan måste ses i relation till varje barns erfarenheter och förmågor. Kritiskt för förskolans måluppfyllelse ter sig förskollärares förmåga att tillämpa de teoretiska perspektiven som stöd för sådana didaktiska val förskolläraren behöver göra för att i sin undervisning främja barns lärande av specifika innehåll såsom matematik.
2
Berggren, Helene, and Petra Blixt. "Pedagogers tankar om naturvetenskap i förskolan." Venue 4, no. 1 (2015): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1542.
Full textAbstract:
Hur arbetar pedagoger på fältet med naturvetenskap efter den reviderade läroplanen för förskolan? Vad gör de för att ta vara på barnens nyfikenhet i naturkunskapsfrågor? Vilka möjligheter och hinder finns? Vi frågade åtta pedagoger på fyra olika förskolor för att söka svaren på dessa frågor.
3
Palla, Linda. "Konstitutionen av den speciella pedagogiken i en barncentrerad förskola för alla." Studier i Pædagogisk Filosofi 7, no. 2 (2020): 36–57. http://dx.doi.org/10.7146/spf.v7i2.109511.
Full textAbstract:
This paper identifies and analyzes what constitutes special education in the revised Swedish preschool curriculum. The paper also contributes with an analytical mode of understanding political, as well as other, documents, in, for example, an educational system. The analytical strategy is mainly built upon discourse theory and discourse analysis, using the ideas of Ernesto Lacalu, Chantal Mouffe and Michel Foucault. The results show a fortified hegemonic discourse about a preschool for all children, where child-centred and inclusive approaches are dominant and where special education, to a large extent, is constituted by more management, stimulation and special support. The paper raises questions about the possible effects the hegemonic discourse may contribute to.Nyckelord: diskurs, diskursanalys, diskursteori, läroplan, specialpedagogik, inkludering, pedagogik, styrdokument, svensk förskola för alla barn, utbildning
4
Pramling Samuelsson, Ingrid, Pia Williams, and Sonja Sheridan. "Stora barngrupper i förskolan relaterat till läroplanens intentioner." Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning 9 (March 28, 2015). http://dx.doi.org/10.7577/nbf.1012.
Full textAbstract:
Over the last decade the number of children in Swedish preschool has increased in all age groups. Meanwhile, the preschool curriculum has been revised with higher requirements for pedagogical activities. This article aims to problematize preschool teachers expressions on opportunities and obstacles to work with the intentions of the curriculum, in relation to size of the child group. The study takes an interactionistic perspective based on Urie Bronfenbrenner´s ecological system theory. The data production consists of survey responses and interviews with preschool teachers. The qualitative content analysis focuses on themes that preschool teachers express as relevant in order to meet curriculum intentions and support children’s learning and knowledge formation. The results show that the number of children in preschool groups is of crucial importance for preschool teachers selection and deselection of content areas and working approaches. With fewer children in the group, preschool teachers express that they to a greater extent, can work in relation to the intentions instantiated in the curriculum. De senaste åren har antalet barn i svensk förskola ökat i alla åldersgrupper. Samtidigt har förskolans läroplan reviderats med högre krav gällande den pedagogiska verksamheten. Denna artikel problematiserar förskollärares uttryck kring möjligheter och hinder att arbeta med läroplanens intentioner, i relation till barngruppens storlek. Studien är förankrad i Bronfenbrenners systemteori. Dataunderlaget består av enkätsvar och intervjuer med förskollärare. Den kvalitativa analysen fokuserar innehållsteman som förskollärare uttrycker har betydelse för val av målområden och arbetssätt i verksamheten i relation till gruppstorlek. Resultatet visar att antalet barn har betydelse för val och bortval av målområden och arbetssätt. Förskollärarna ser större möjligheter att arbeta utifrån läroplanens intentioner med mindre antal barn i gruppen.
5
Eriksson, Anita, Dennis Beach, and Ann-Katrin Svensson. "Förskolechefens anavar och uppdrag i ett kommunalt förvaltningsperspektiv." Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning 11 (December 3, 2015). http://dx.doi.org/10.7577/nbf.1204.
Full textAbstract:
The revision of the Swedish Education Act and of the Pre-School Curriculum of 2010 involved a demand for improved pedagogical quality and for an alteration and clarification of roles and responsibilities within the pre-school sector. In the revision the responsibilities, authorizations and rights to make decisions of the Heads of Preschool were articulated and clarified. This article describes and discusses how the new responsibilities and tasks of the Heads of Preschool have been interpreted and how the response to the revisions has manifested itself within a framework of municipal public administration. The data used consists of a questionnaire answered by 48 administrative officials with responsibility for education government in different municipalities. The result shows that the Heads of Preschool in a majority of municipalities are faced with increasing responsibilities and a new accountability structure. In order to meet the demands for improved pedagogical quality they are also expected to provide competence development opportunities for preschool staff.2010-års revideringen av skollagen och förskolans läroplan innebar dels ökade krav på pedagogisk kvalitet och dels på en förändrad och förtydligad ansvarsstruktur i förskolan. För förskolechefens del explicitgjordes och förtydligades både ansvar, befogenhet och beslutsrätt. I artikeln beskrivs och problematiseras hur förskolechefens ansvar och uppdrag tolkas och kommer till uttryck i ett övergripande kommunalt förvaltningsperspektiv i samband med dessa revideringar. Data utgörs av en enkätundersökning besvarad av 48 förvaltningstjänstemän anställda i olika kommuner. Resultatet visar att förskolechefen i flertalet kommuner har tilldelats ett stort ansvar när det gäller att tolka och initiera den förtydligade ansvarsstrukturen och skapa förutsättningar i form av kompetensutvecklingsinsatser för förskolepersonalen för att möta de ökade kraven på pedagogisk kvalitet.
Dissertations / Theses on the topic "Läroplan för förskolan"
1
Palmén, Johanna. "Synen på begreppet språk i förskolans läroplan : En jämförelse av den svenska och den finländska läroplanen för förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för utbildning, kultur och medier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-143474.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att, genom de didaktiska frågorna vad? och varför?, studera synen på begreppet språk i läroplanen för förskolan i Sverige och Finland. En jämförelse av dessa två styrdokument, Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) (Skolverket 2010) och Grunderna för planen för småbarnsfostran (Stakes 2005), visar på likheter och skillnader i idéer om språk. Metoden för analysen är kvalitativ, och lingvistisk textanalys kombineras med idéanalys. Resultaten visade att likheterna i de studerade styrdokumenten rörde sig om flera gemensamma teman men ordvalen och betoningarna skiljde sig. Vad språket sägs vara och vilka begrepp språket förknippas med skiljer sig åt i de studerade dokumenten: Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) (Utbildningsdepartementet 2010) behandlar språket i mindre omfattning än Grunderna för planen för småbarnsfostran (Stakes 2005). I det finländska dokumentet sägs språket vara ett medel för kommunikation och interaktion, och språkets roll är mer grundligt uttalat, eftersom språket ses som något grundläggande i alla aktiviteter och i barns utveckling. I det svenska dokumentet bildar barns språkliga utveckling ett mål och ett innehåll. Det ideala språket och det idealspråkande barnet har färre bestämda egenskaper i det svenska styrdokumentet än i det finländska.
2
Grönberg, Mattias. "Förskolans allra minsta läroplan - en fallstudie om läroplanen och arbetet med 1-åringar." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35692.
Full textAbstract:
AbstractGrönberg, Mattias (2008). Förskolans allra minsta läroplan – en fallstudie om läroplanen och arbetet med 1-åringar. Lärarutbildningen: Malmö högskola.Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är grunden för arbetet i förskolan. Den här undersökningen utgår från en konflikt på en småbarnsavdelning som handlade om läroplanen skulle användas eller inte. Syftet är att undersöka hur Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) används i den dagliga verksamheten med barn i åldrarna 1–1,5 år. För att uppnå syftet har undersökningen utformats som en kvalitativ fallstudie. En småbarnsavdelning har undersökts genom intervjuer med personalen och observationer av verksamheten. Resultatet visar att personalen är väl medvetna om läroplanens betydelse men att de också uppfattar det som svårt att utgå från läroplanen i arbetet med 1-åringar. Svårigheterna handlar främst om läroplanens synsätt angående lärande. Undersökningen visar att det finns en tendens till att 1-åringarna hamnar utanför det planerade lärandet och att deras lärande istället kopplas till den vardagliga omsorgen. Undersökningen visar också att personalen anser att läroplanen för förskolan är bristfällig för arbete med 1-åringar.
3
Andersson, Maja. "Naturvetenskap i förskolans läroplan : En studie om förskollärares uppfattningar om naturvetenskap i den reviderade läroplanen för förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32840.
Full textAbstract:
Förskolans läroplan reviderades 2010. I uppdateringen och utvecklingen av läroplanen är det bland annat naturvetenskapen som fått nya och kompletterade strävansmål. Det har kommit fram att intresse och kunskaper saknas hos majoriteten av eleverna senare i skolgången och allt färre söker till naturvetenskapliga program efter grundskolan. Förskolans personal har ett ansvar för att få in detta i arbetet och ledningen ett ansvar för att personalen har den kunskap och det stöd de behöver för att det ska vara möjligt. Denna studie syftar till att undersöka hur revideringen av läroplanen påverkat arbetet med naturvetenskap i förskolan. Vidare undersöks vilket stöd de haft i arbetet med Läroplanen samt om de själva upplever sig besitta en tillräcklig ämneskunskap för att följa dessa strävansmål till fullo. För att besvara studiens syfte och dess frågeställningar är en kvalitativ metod i form intervjuer använd. Nio intervjuer har utförts varav sex med förskollärare och tre med förskolechefer. Resultatet visar att personalen inte fullt ut har vetskap om läroplanens mål eller vad naturvetenskap är och kan vara i förskolan. Vidare framkommer att personalen fått varierande stöd i implementeringen av den reviderade Läroplanen vilket kan ha påverkat deras intresse för och kunskap om samt deras arbete med naturvetenskap och dess tillkomna strävansmål. För att utveckla arbetet med naturvetenskap i förskolan och ge det samma utrymme som övriga delar i läroplanen behövs vidareutbildning och mer stöd från ledningen.<br>The Swedish curriculum for preschool were revised in 2010. In the updated and developed version of the curriculum science has been given greater emphasis with new and improved course objectives. One reason for the revision was the decline in interest for science later in life and the drop in number of students who pursue a higher education in science. The preschool teachers now have the responsibility to include the subject in the daily routine. Thus, the management must see to that the teaching staff possesses the skillset necessary to complete the task at hand. The purpose of this study is to investigate which impact the revised curriculum has had regarding science in preschool. Further, the aim is to investigate what kind of support the teachers have had with the curriculum and if they, themselves, consider their skillset to be adequate to fulfill the course objectives. To answer the questions posed, a qualitative interview method was used. Nine interviews were conducted out of which six with preschool teachers and three with preschool managers. The results indicate that the teaching staff does not fully comprehend the curriculum or how to use it in regard to science and the use of science in the preschools. The study has also shown that the lack of support during the implementation of the revised curriculum may potentially have had a negative effect on the will and skillset of the teaching staff thus hampering the work with the course objectives. To be able to give science an equal part in the curriculum as other subjects and to expand the work with science in the preschools further education of the teaching staff is needed, as well as more support from the management.
4
Öhling, Rose-Mari. "Från barnomsorg till undervisning för barn : Förskolan i förändring." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-11710.
Full textAbstract:
Mitt syfte med detta examensarbete var att ta reda på vilka pedagogiska krav som ställs i och med den under året 2010 reviderade läroplanen för förskolan. Jag ville också ge en historisk tillbakablick på förskolans föregående styrdokument. Min huvudsakliga metod för att genomföra detta arbete har varit att genom textanalys jämföra den gällande läroplanen för förskolan, Lpfö 98, med den reviderade upplagan av Lpfö 98 (Lpfö 98 reviderad 2010). Jag har fokuserat på de förändringar i den reviderade läroplanen som förväntas ge pedagogiska konsekvenser, samt berör förskollärares uttryckliga ansvar. Min undersökning visade att de pedagogiska målen i förskolan var mer detaljerade och delvis omformulerade i den reviderade läroplanen. Undersökningen visade också att förskollärare har fått ett uttalat ansvar i läroplanens samtliga kapitelavsnitt, undantaget ett kompletterande avsnitt gällande förskolechefens ansvar.
5
Högberg, Josefine, and Eric Lindevall. "Identitet i förskolan : Förskollärares förståelse för identitet." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16139.
Full textAbstract:
Sammanfattning ”jag har skyldighet att leta efter barnens bästa jag” – Förskollärare C Identitet är en persons självbild vilken består av olika områden som till exempel språk, kultur och kön. Det kan handla om hur människor ser på sig själva men också hur andra människor ser på sig själv. Ottosson (2013) menar att identiteten främst handlar om en medvetenhet av sig själv och att vara ett ”jag”. I arbetet presenteras en intervjustudie utförd på fem olika förskolor med sju olika förskollärare om deras tankar kring identitet, hur de anser att de arbetar med att stärka barnens identitet i förskolorna samt deras kopplingar till förskolans läroplan (Lpfö 98 Skolverket 2010). Intervjuerna visar att förskollärarna var medvetna om många olika identitetsområden där etisk identitet, könsidentitet och religion är återkommande i intervjuerna. Förskollärarna berättar att identitet dock inte är något som de alltid tänker på i verksamheten. Resultatet visar att förskollärarna anser att identiteten är unik för varje barn på förskolan men de lyckas ändå arbeta med att stärka barnens identiteter genom exempelvis att se barnen, samlingar samt uppmärksamma barnens olika hemspråk och kulturer.
6
Moline, Emma, and Annie Larsson. "Barns språkutveckling i tidningen Förskolan : En granskning av tidningen Förskolan under tidsperioden 1982-2014." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-42426.
Full textAbstract:
Föreliggande examensarbete är en hermeneutisk studie som behandlar barns språkutveckling i tidningen Förskolan under tidsperioden 1982-2014. Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse hur temat barns språkutveckling behandlades i tidningen över tid samt hur framställningen förhöll sig gentemot aktuella styrdokument och teorier. Studiens resultat visar att barns språkutveckling har varit framträdande i den fackliga tidningen Förskolan under tidsperioden 1982-2014 och att språkutvecklingen har framställts utifrån flera perspektiv och områden. Inledningsvis är det främst framträdande aktiviteter och språkutvecklingens process som lyfts fram i relation till ämnet språk. Vidare nämns pedagogernas påverkan, påverkande faktorer samt bilder i relation till barnets språk. Under 2000-talet nämns böckernas betydelse för språket samt barn i behov av särskilt stöd och hur det kan påverka barnets språkprocess. Mångkulturella förhållanden blir framträdande i slutet av perioden samtidigt som pedagogernas roll på nytt är framträdande. Kopplingar gentemot aktuella allmänna råd och styrdokument visar att det finns ett samband mellan dessa och språkutvecklingens framväxt i förskolan. Trots att det finns kopplingar mellan allmänna råd, styrdokument och språkutvecklingen i tidningen Förskolan under hela tidsperioden visar resultatet på att kopplingarna och framträdandet av språkutvecklingen växte fram allt mer efter införandet av förskolans läroplan (1998)
7
Sandberg, Anna. "Naturvetenskap i förskolan. En studie av några förskollärares syn på naturvetenskap i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29106.
Full textAbstract:
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några förskollärare resonerar kring naturvetenskap i förskolan avseende innehåll, arbetsmetoder och syfte. Eftersom strävansmålen för naturvetenskap förtydligades i Lpfö 98 (2010) liksom förskollärarens ansvar för den pedagogiska verksamheten vill jag även ta reda på om förskollärarna anser att Lpfö 98 (2010) har inneburit någon skillnad för deras arbetssätt och i så fall hur. Undersökningen bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sex förskollärare på två olika förskolor. Resultatet visar att samtliga respondenter poängterar det undersökande och utforskande arbetssättet med fokus på barns delaktighet och pedagogers lyhördhet. Resultatet visar även vikten av att fånga upp barns frågor och intresse i vardagliga aktiviteter, att ha medforskarperspektiv och att ställa produktiva frågor. Två innehållsområden lyftes fram av respondenterna: kretslopp i olika former (djurs livscykler, årstiders skiftningar och återvinning/kompostering) och de fyra elementen (jord, luft, eld och vatten). Resultatet visar tre kategorier som motiv till varför naturvetenskapen har en plats på förskolan: lägga grunden inför framtiden, omsorgen om naturen och hållbar utveckling och naturvetenskap är mål i Lpfö 98 (2010). Samtliga respondenter är positiva till de nya målen för naturvetenskap i Lpfö 98 (2010) och några svarade att det även är positivt att förskollärarens ansvar har förtydligats. Alla förskollärare anser att de nya målen i Lpfö 98 (2010) har förändrat förskolans arbetssätt till det bättre. Flera av förskollärarna menar att den största skillnaden är att tidigare (innan Lpfö 98) utgick arbetet inte ifrån barnen eller deras intressen och önskemål. Jag använder mig av didaktik, vilket kan översättas med undervisningslära, som teoretisk utgånspunkt i min studie. Min slutsats är att arbeta med naturvetenskap i förskolan handlar till stor del om att ha förmågan att upptäcka den naturvetenskap som finns i omgivningen i vår vardag och fånga upp det som fascinerar och förundrar barn. Pedagogers inställning, kunskaper och intresse för naturvetenskap är avgörande för hur utformandet av arbetet ser ut, det vill säga hur mycket och vad barn lär inom naturvetenskap.
8
Holm, Clara, and Hanna Eriksson. "Digitaliseringspolicy i förskolan : En enkätstudie om hur personal i förskolan gör digitaliseringspolicy." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-31515.
Full textAbstract:
Den 1 juli 2019 fick digitalisering en ny innebörd med förtydligade mål i den reviderade utgåvan av Läroplan för förskolan. I och med denna implementering är syftet med studien att undersöka hur verksam personal gördigitaliseringspolicy i verksamheten och vilka svårigheter de kan finna med arbetet inom ämnet. Policy enactment-teorin har varit utgångspunkten i studien, som på svenska översatts till “att göra policy”. Studien utgår från en kvantitativ undersökning i form av enkäter som har skickats ut till verksam personal på förskolor runt om i Sverige där 239 personer deltagit. Enkätsvaren har kategoriserats och analyserats efter tre olika idealtyper som benämns som troende, ambivalenta, och icke troende. Majoriteten av respondenterna ställer sig positiva till digitalisering i förskolan, men trots detta kan de flesta sätta ord på någon eller några nackdelar med ämnet. Resultaten visar på en mångfald i görandet av digitaliseringspolicy i förskolan, bland annat på grund av personalens eget intresse och personliga värderingar kring ämnet. Resultatet visar även på att kompetensbrist hos personal kan stå som hinder för görandet av digitaliseringspolicy i förskolan, vilket kan skapa en stor variation i hur digitala medel används i förskolor runt om i Sverige. Detta kan leda till ett glapp i undervisningen, och gör att barn kan bli påverkade av personalens egna personliga värderingar och åsikter, vilket är någonting som Läroplan för förskolan inte förespråkar.
9
Cruz, Vera Daniel, and Evelina Lundvall. "Förändringarnas tid : En ny läroplan och dess konsekvenser för förskollärarens arbete med matematik och yrkesidentitet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-194124.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att synliggöra om förskollärarna upplever upplever några skillnader i sitt metodval inom matematik i och med implementeringen av läroplanen för förskolan reviderad 2010 samt om den geografiska placeringen av förskolan har någon inverkan på dessa val. Studien behandlar även om yrkesidentiteten har förändrats i och med reviderigen, samt om den geografiska placeringen av förskolan har betydelse för den metodik förskolläraren använder sig av inom ämnet matematik. Genom att först göra en textanalys av läroplanen för förskola (Lpfö98) och läroplanen reviderad förskola reviderad 2010 (lpfö98/10) har vi belyst de skillnader som finns i förskolans läroplaner. Detta resulterade i att vi kunde utforma en intervjuguide som vi sedan har kunnat använda i de intervjuer som gjordes med respondenter som totalt är nio stycken, fyra som är verksamma i en stor stad och fem som är verksamma i glesbygden. Under studiens gång har vi ständigt använt oss av relevant litteratur som bland annat behandlar matematik i förskolan. Resultatet för denna studie visar att förskollärarna inte upplever förändringar inom sina metodval inom ämnet matematik dock anser de att sin yrkesidentitet har förändrats med det förtydligade ansvaret som förskollärarna fått i och med den reviderade läroplanen.
10
Juntti, Hanna. "Barns delaktighet och inflytande : En studie om hur förskollärare uppfattar och tillgodoser barns rätt till delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-116935.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att inhämta fördjupad kunskap om förskollärares uppfattning vad gäller barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Forskningsfrågorna som syftet grundar sig i är: Hur uppfattar förskollärare begreppen delaktighet och inflytande i förskolan? På vilka sätt arbetar förskollärare med barns delaktighet och inflytande i förskolan? Vilket förhållningssätt anser förskollärarna är viktigt att ha i arbetet med barns delaktighet och inflytande? Studien genomfördes med halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Deltagarna bestod av fem yrkesverksamma förskollärare, på förskolor i tre olika kommuner i Sverige. Tidigare forskning inom området visar att det inte finns en konkret definition på vad delaktighet och inflytande innebär i förhållande till barn. Forskning har dessutom visat att förskollärare kan känna en osäkerhet kring hur mycket inflytande ett barn i förskoleåldern klarar av, medan andra hävdar att alla oavsett ålder ska få utöva sina rättigheter kring delaktighet och inflytande i ett demokratiskt samhälle. I denna studie framkom det att förskollärare uppfattar begreppet delaktighet genom att barn och vuxna skapar något tillsammans, är involverade och får ta del av verksamhetens innehåll. Att barn får möjlighet att påverka sin vardag. Vidare visar resultatet att förskollärarna tolkar begreppet inflytande som möjlighet för barn att kunna påverka och argumentera för en förändring eller förbättring i förskolan. En av slutsatserna som kan dras i denna studie är att barn ska möta lyhörda förskollärare för att kunna utöva sina rättigheter kring delaktighet och inflytande.
Books on the topic "Läroplan för förskolan"
1
Jonsson, Agneta. Att skapa läroplan för de yngsta barnen i förskolan: Barns perspektiv och nuets didaktik. Göteborgs Universitet, Acta Universitatis Gothoburgensis, 2013.
Find full text