Academic literature on the topic 'Läroplan för fritidshem'

This essay is about how I explore and above all reflect on my future assignment as a teacher. The purpose of the text is to examine what is in the governing document for the after-school center and thus the assignment for an after-school center teacher. The primary questions that are asked is what type of conditions are important for an after-school center teacher, in order for the after-school center teacher to be able to comply with the National Agency for Education's intention with chapter 4 in the curriculum. As a research method, I look at previous research in the subject and take in perspectives from professional role, profession and leadership. I will link to theory about the pedagogical leadership and who is responsible for quality assurance of the leisure center. The results of the survey will show the complexand difficult task that an after-school teacher has with collaboration in school and the leisure pedagogical task in the after-school center. An assignment that currently is hard to navigate and may be interpreted differently by an after-school teacher or principal in which the conditions are paramount.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidshemspersonal beskriver sitt uppdrag i förhållande till fritidshemmets kapitel i läroplanen Lgr 11 rev. 2016. Ett läroplansteoretiskt perspektiv ligger till grund för antagandet att en läroplan är en text som föreskriver ett önskat innehåll, men att personalen och yttre faktorer spelar in i vilken innebörd läroplanen ges i praktiken. Fokusgruppsdiskussioner med personal från fyra fritidshem har genomförts. Studiens resultat och analys pekar på att personalen har i uppdrag att tillgodose elevers önskemål och behov, samtidigt som de behöver skapa nya erfarenheter för eleverna och stimulera dem att utöva inflytande i verksamheten. Fritidshemmets kapitel i läroplanen har bidragit med tydlighet och fungerar som ett verktyg när fritidshemspersonalen ska definiera, motivera och argumentera för sin verksamhet. För att uppfylla sitt uppdrag behöver fritidshemspersonalen förutom ekonomiska och organisatoriska förutsättningar även samarbeta och arbeta för utveckling på både grupp- och individnivå.

Min empiriska studie utgår från hur fritidshemmets verksamhet är planerad och organiserad utifrån stora barngrupper. Fritidshemmet har genomgått en stor förändring under de senaste 40 åren, och storleken på barngrupperna bara ökar. Med läroplanen för fritidshem så har även det pedagogiska arbetet ökat och forskning visar på svårigheter med att tillgodose varje individs utveckling och lärande. Den teori som jag har använt mig av är läroplansteori med fokus på analys av ramfaktorer, då det finns ett flertal olika faktorer som påverkar verksamheten, vilka möjligheter som finns för att det ska ske en process och till slut leda till ett resultat. Tidigare forskning visar på att barngrupperna på fritidshemmen växer, vilket även syns i mina resultat. Det visar också att fritidshemmet har utvecklats och blivit en pedagogisk verksamhet, vilket sätter andra krav på barn och pedagoger. Detta betyder att man behöver skapa en verksamhet på ett annat sätt, där mina resultat visar på olika faktorer som påverkar verksamheten. Jag har besökt två skolor, varav en är en kommunal skola i Stockholm stad och den andra är en privat skola i en kommun strax utanför Stockholm. Under mina besök så har jag utfört intervjuer med pedagoger som arbetar på skolan och fritidshemmet samt en observation. I mina resultat så framkommer det att struktur, uppdelningen av barngruppen, ledningen, en helhetssyn och läroplanen påverkar verksamheten. Det blev tydligt att pedagogerna som jag träffade var väldigt engagerade och angelägna om att skapa en bra verksamhet för barnen, men att det fanns flera olika faktorer som påverkade hur väl de kunde utföra deras tankar och idéer. Ett område som jag anser skulle vara intressant att forska vidare kring är hur man tillämpar läroplanen i verksamheten, och hur man följer upp detta. Ett annat område som vore spännande att titta på är hur uppdelningen av barn sker, vilka faktorer som påverkar och hur tankegången går när man grupperar in barn i olika konstellationer.

Tidigare forskning visade att fritidshemmet ur ett historiskt perspektiv har haft svårt att etablera sig på skolorna sedan verksamheten flyttade in i skolans lokaler. Det gällde också fritidslärares yrkesroll särskilt när det handlade om det komplexa uppdraget av att verka i två skolformer. I studier framkommer att fritidslärare efterfrågar planeringstid och andra forum för att utveckla fritidsverksamheten för att arbeta med läroplanen, dokumentation samt uppföljningar. Även från andra yrkeskategorier framhålls det att ledning mer tydligt behöver skapa förutsättningar för att fritidslärare deltar på planeringsmöten för att fördelningen mellan fritidslärare och grundskollärare skulle bli mer jämn med tanke på att stärka fritidslärarens yrkesroll. När det gällde tidigare forskning om styrkedjan så var den bristfällig vilket också visar sig i studiens bakgrundsforskning.Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur utifrån insamlat datamaterial analysera och diskutera hur skolchef, rektor och verksamma pedagoger i en kommun beskrev och tolkade sina roller när det gällde fritidshemmets kvalitetsutveckling och fritidslärarens yrkesroll. Frågor som ingick i syftet var; hur beskriver och tolkar skolchef, rektor och verksamma pedagoger fritidslärarens yrkesroll och det förtydligande uppdraget, Har läroplanssatsningar kring kapitel fyra som handlar om fritidshemmet gjorts i berörd kommun och hur beskrivs och tolkas det då av skolchef, rektor och verksamma pedagoger samt hur beskriver och tolkar skolchef, rektor och verksamma pedagoger styrkedjans betydelse för fritidshemmets kvalitetsutveckling?Jag valde att genomföra strukturerade intervjuer med möjlighet att lägga till egna synpunkter. Det genomfördes med olika yrkesgrupper i styrkedjan för att få svar på mina forskningsfrågor. Skolchef, rektor och fritidslärare intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan sorteras i underrubriker utifrån tidigare forskning och kategorier som framkommit genom datamaterialet. Läroplansteorin hjälpte mig att försöka förstå informanternas svar utifrån deras yrkesroll och blev en naturlig del i mitt analysarbete.Studiens resultat visade på att fritidslärarens yrkesroll fortfarande användes på olika sätt på enskilda skolor och känslan av att det var på skolans villkor som arbetsuppgifterna utformades framhölls av fritidslärare. Resultatet visade också att fritidslärare som yrkeskår behövde bli stoltare över sitt yrke för att statusen på yrket skulle öka. Resultatet visade att läroplanssatsningar i kommunen gjordes och det framhölls av alla informanter i studien och involverade då styrkedjan. När det däremot handlade om hur läroplanen omsatts i verksamheten visade resultatet att det blev svårare på grund av till exempel brist på utbildade pedagoger eller planering och reflektionstid.

Godkännadne datum: 2018-06-010

Title: LEISURE ASSIGNMENTS -A qualitative textual analysis of leisure-based curriculum Author:  Ljungman Yvonne &  Khelifa Chaht Amina Mentor:  Sahlén Patric Examiner: Lilja Agneta   Term: Spring 2017   In 2016 the leisure had a new chapter in The curriculum for primary school, pre-school class and the leisure (2011). In our study, we examine what the curriculum say about the leisure activities mission. We did our study through a qualitative text analytic method we have designed ourselves. The new curriculum for after-school should supplement the school and give students a meaningful leisure time based on each individual's needs. One mission the leisure have is teaching students, and also educate democratic citizent.  Dewey believed that knowledge is created through experience and actions and it’s consequences. Because the leisure have many missions, the personell in leisure misses interaction and planning time. Interaction and planning time are important factors for the leisure to get a stimulant enviroment.   The research emphasizes that the curriculum for the leisure is a clarification of the leisure mission, but it takes a didactic expertise for those who work at leisure to fulfill the missions.
Titel: FRITIDSHEMMETS UPPDRAG -En kvalitativ textanalys om fritidshemmet med utgångspunkt i läroplanen Författare: Ljungman Yvonne & Khelifa Chaht Amina Handledare: Sahlén Patric Examinator: Lilja Agneta Termin: Våren 2017   År 2016 fick fritidshemmet ett nytt kapitel i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011). I vår studie undersöker vi vad läroplanen för fritidshemmet säger om fritidsverksamhetens uppdrag. Studien har gjorts genom en kvalitativ textanalytisk metod som vi har konstruerat själva.   Den nya läroplanen för fritidshemmet ska komplettera skolan och ge elever en meningsfull fritid utifrån varje individs behov. Fritidshemmets uppdrag är att undervisa elever. Undervisningen i fritidshemmet har som uppdrag att fostra demokratiska medborgare. Dewey ansåg att kunskap skapas genom erfarenheter och handlingars följder. Fritidshemmets flera uppdrag har gjort att det saknas samverkan och planeringstid för fritidspersonal, som är centrala delar för att fritidsverksamheten ska vara en stimulerad miljö. Forskningen lyfter fram att läroplanen för fritidshemmet är ett förtydligande för fritidsverksamhetens uppdrag, men det krävs en didaktisk kompetens för fritidspersonal att fullfölja uppdragen.