Academic literature on the topic 'Läroplan Lgr 11'

The purpose of this study is to contribute to an understanding of which changes related to scientific inquiry have been made historically in curriculum documents. A comparative analysis is made of five Swedish national curricula– Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80, Lpo 94 and Lgr 11 – during the last 50 years regarding what compulsory school students (school years 1–9) should learn about scientific inquiry. It focuses 1) what students should learn about carrying out scientific inquiries, and 2) what students should learn about the nature of science. All of the curricula examined have aims concerning scientific inquiry. The results show that during the period there have been many shifts in emphasis and changes of aims, for example from learning an inductive method to a more deductive one, and from an emphasis on carrying out investigations to an emphasis on more conceptual understanding of scientific investigations. Because teaching traditions tend to conserve aspects of earlier curricula, it is discussed how the results can help teachers, teacher students and curriculum developers to better see the consequences of the changes for teaching and learning.

Det har från statligt håll under många år funnits en ämnesövergripande ambition för undervisningen i SO i årskurs 4–6 i svensk grundskola. I och med införandet av den nuvarande läroplanen (Lgr 11) fick dock de enskilda SO-ämnena (geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap) en mera framträdande roll i kursplanerna. Lgr 11 innebar också att betyg infördes från årskurs 6, med kunskapskrav för varje SO-ämne. Lgr 11 föreskriver dock också att eleverna ska ges möjligheter att arbeta ämnes-övergripande. Det finns dock indikationer på att undervisningen i SO i årskurs 4–6 på många skolor, inte sker ämnesövergripande. Studiens syfte är att beskriva och analysera möjligheter och utmaningar som lärare i årskurs 4–6 ser med ämnesövergripande undervisning i SO. Det empiriska materialet består av semi-strukturerade intervjuer med sex lärare. Resultaten, analyserade främst i relation till Blanck (2014), Ross (2006a) samt Carlgren (2016) visar att möjligheter som lärarna anger med ämnesövergripande undervisning i SO är att det kan ge eleverna helhetsförståelse och sammanhang, utifrån lärarnas beskrivningar av vad som är gemensamt för SO-ämnena. Utmaningar för ämnesövergripande undervisning gäller främst bedömning och betygsättning i förhållande till kunskapskraven i varje SO-ämne. Lgr 11:s summativa bedömningsfokus avspeglar sig i lärarnas resonemang, och påverkar även deras undervisningspraktik, främst på så sätt att det försvårar elevers utveckling av de mer komplexa kunskaper som ämnesövergripande undervisning kan ge. Nyckelord: ämnesövergripande undervisning, SO-ämnen, synteskunskaper, bedömning, kunskapskrav Subject-integrated teaching in the social studies subjects in Swedish compulsory school – What do the teachers say? AbstractFor many years, at the state level, there has been an ambition for subject-integrated teaching in years 4–6 in Swedish compulsory school. However, with the introduction of the current national curriculum (Lgr 11), the individual social studies subjects (civics, geography, history and religious studies) became more prominent in the national syllabi. Lgr 11 also included a new grading system, now starting from year 6, with knowledge requirements for each social studies subject. However, Lgr 11 also stipulates that students should be given the opportunity to work subject-integrated. But there are indications that current teaching in social studies in years 4–6 at many schools, does not occur subject-integrated. The purpose of the study is to describe and analyse teachers’ views of opportunities and challenges regarding subject-integrated teaching in social studies in years 4–6. The study is based on interviews with six teachers. The results, analysed mainly in relation to Blanck (2014), Ross (2006a) and Carlgren (2016), show that the teachers state that the potential in subject-integrated teaching is that it can develop students’ understanding of the whole, based on the teachers’ descriptions of what is common for the social studies subjects. Challenges for subject-integrated teaching mainly concern assessment and grading, in relation to the knowledge requirements in each subject. The summative focus in Lgr 11 is also reflected in the teachers’ views, and also affects their teaching practice, primarily in such a way that the summative focus makes it difficult for students to develop the more complex knowledge that subject-integrated teaching can provide. Keywords: subject-integrated teaching, social studies subjects, synthesized knowledge, assessment, knowledge requirements

This study investigates what value educational drama is given in the current national curricula for the compulsory school in Sweden, Lgr 11 and how that relates to a similar study of the four previous curricula. The background to the study presents Mia Marie F. Sternudds disseratiton Dramapedagogik som demokratisk fostran? and uses the four perspectives on educational drama and the analysis of four earlier national curricula, Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80 and Lpo 94. The four perspectives are presented along with other definitions of educational drama in Sweden to form the base of analysis in this study; the drama-imperative. The background also presents different epistemological views as a way to show how educational drama relates to a more progressive view on knowledge than traditional education in school. Ivan Illich’s Deschooling Society serves as a counter-weight to traditional education in the background. The results show that all four perspectives of educational drama can be found in Lgr 11, but in varying strength, the discussion suggests that it means that Lgr 11 is open for educational drama but does not explicitly suggest so. This also relates to Sternudds findings which show a movement towards a more progressive epistemological view in the curricula but without necessarily relating this to educational drama.
Studien undersöker vilket värde dramapedagogik ges i den nuvarande läroplanen för grundskolan, Lgr 11 och hur det relaterar till en liknande studie av de fyra tidigare läroplanerina. Bakgrunden presenterar Mia Marie F. Sternudds avhandling Dramapedagogik som demokratisk fostran? och använder de fyra dramapedagogiska perspektiven på dramapedagogik samt analysen av de tidigare läroplanerna; Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. De fyra perspektiven tillsammans med andra svenska dramapedagogik-definitioner formar tillsammans analysmetoden för studien: Drama-imperativ. Bakgrunden presenterar också olika epistemologiska skolor för att placera in dramapedagogik i en mer progressiv kunskapstradition i relation till en mer traditionell kunskapssyn. Ivan Illichs Deschooling Society Deschooling Society bildar i studien motviktspunkt till den traditionell utbildning. Resultaten visar att alla fyra dramapedagogiska perspektiv går att finna i Lgr 11 men i varierande styrka. Diskussionen argumenterar för att Lgr 11 är öppet för dramapedagogik men utan att explicit skriva fram just dramapedagogiken. Resultatet relaterar till Sternudds resultat och visar på en utveckling mot en mer progressiv kunskapssyn i läroplanen som dock inte nödvändigtvis är relaterad till dramapedagogik.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare uppfattar sitt uppdrag i ämnet Idrott och hälsa ett läsår efter införandet av Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011(Lgr 11). Vilka förändringar på styrdokumentsnivå uppfattar lärarna att Lgr 11 har medfört? I vilken mån har innehållet i ämnet påverkats? Hur påverkar ramfaktorer lärarnas arbete med att följa Lgr 11? Hur resonerar lärarna kring betyg och bedömning i relation till tidigare styrdokument? Metod Studien har en kvalitativ ansats och utifrån detta valdes intervju som metod. Urvalet var strategiskt utifrån i förväg fastställa kriterier och kom att innehålla sex lärare i ämnet Idrott och hälsa inom Stockholms län. Utsagorna bearbetades och analyserades utifrån Göran Lindes läroplansteori.   Resultat Lärarna menar att det finns en ökad medvetenhet om läroplanens innebörd än tidigare. Detta gör lärarna mer benägna att följa läroplanen. Dock menar lärarna att Lgr 11 i många avseenden sätter ord på det som sedan tidigare har gjorts. Lärarna arbetar främst på egen för att förstå Lgr 11. De använder sig av stödmaterial och om det finns tillgång till kollegialt samarbete är detta av stor betydelse. Tiden till kollegialt samarbete räcker dock sällan till. Lärarna tolkar att Lgr 11 är mer formativt inriktad än Lpo 94. De menar också att ämnet tenderar att bli alltmer teoretiskt. Stora förändringar i undervisningen är att de elevledda aktiviteterna tagits bort och att bollspel som ämnesinnehåll har minskat. Andra förändringar i undervisningen som lärarna framhåller är samarbete, simning, friluftsliv och orientering som fokus för lärande. Majoriteten av respondenterna menar att merarbetet vid sidan av undervisningen ökat markant, framförallt genom ökade krav på och behov av dokumentation. Nya tillvägagångssätt används för att uppfylla kraven på dokumentation, men tiden upplevs inte tillräcklig. Den nya betygskalan upplevs som rättvisare och enklare att tillämpa, men en konsekvens som lärarna tycker sig märka är att det kommer att vara svårare för eleverna att nå det högsta betyget. Slutsats En slutsats från studien är att läraruppdraget i ämnet Idrott och hälsa framträder som tydligare på transformeringsarenan efter skolreformen Lgr 11. Arbetet med undervisningen har också blivit mer formativt inriktat på realiseringsarenan i jämförelse med Lpo 94. Det ökade arbetsbördan i form av dokumentationskrav uppfattas som en avgörande ramfaktor i relation till hur lärarna uppfattar sin lärarroll efter implementeringen av Lgr 11. Hållbarheten i de utökade kraven för lärare i Idrott och hälsa kommer att visa sig i framtiden.
Aim The aim of this study has been to investigate how teachers perceive their role in the subject Physical Education one academic year after the introduction of Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11). What changes on steering document level do the teachers believe that Lgr 11 has contributed with? To what extent is the content of the subject affected? How do the frame factors influence the teachers in their work with following Lgr 11? How do the teachers reason about grades and assessment in relation to Lpo 94? Method The study has a qualitative approach and based on that we selected interview as a method. The selection was strategic due to in advanced determined criteria and contained six teachers in the subject Physical Education and Helth working in Stockholm. We processed and analyzed the answers with the help of Göran Linde’s curriculum theory. Results The respondents believe that there is an increased awareness of the curriculum content than before. This makes teachers more determined to follow the curriculum. However, the teachers say that Lgr 11 in many aspects puts words to what already has been done. The teachers primarily work on their own when trying to understand Lgr 11. The use of support materials and the availability of collegial cooperation emerge as of importance. However, there is not enough time at hand to collegial collaborations. Teachers interpret the Lgr 11 to be more oriented towards a formative way of thinking about learning than the Lpo 94. They also feel that the subject is becoming more theoretical. Major changes in the teaching of physical education are that student-led activities have been removed and that the allocated time to team ball games has decreased. Other changes of teaching that the teachers put forward are the place of cooperation, swimming, friluftsliv and orienteering as learning focus. The majority of the respondents believe that the burden alongside with the teaching activity has increased substantially, mainly through the increased demand and need for documentation.  New approaches are used to meet documentation requirements, but time is not experienced to be enough. The new grading scale is perceived as fairer and easier to apply. A consequence noted is that it appears to be more difficult to achieve the highest grade. Conclusion Respondents perceive their teaching role in the subject PEH as clearer on the transformation arena. The teaching has also become more formative in character on the realization arena with the implementation of Lgr 11 compared to Lpo 94. The workload has increased in the form of surplus labor of the documentation required after the implementation of Lgr 11. This is an important frame factor when considering substainability of the school reform and its’ influence of the PEH-teacher role.

Bilder har sedan en lång tid tillbaka använts i syfte att underlätta elevers inlärning. Redan under 1850-talet diskuterades vikten av bildanvändning, och om läroböcker skulle jämföras över tid skulle en ökning av antal bilder vara markant. Innebär det att nyare läromedel, med fler bilder, fungerar bättre för elevers inlärning? För att ta reda på detta har vi i denna studie därför valt att undersöka bildens roll i fyra läromedel, för att ta reda på hur bilden förhåller sig till elevers inlärning. För att uppnå syftet undersöks läroplaner och en läromedelsanalys, med både kvantitativa och kvalitativa delar, genomförs.   Undersökningens resultat, som analyserats utifrån tidigare forskning, visade att det har skett en förändring, både i läroplanerna och i läromedlen. Det har gått från att den egna historien har legat i fokus, till att perspektivet lyfts och istället visar en större bild av vad som hänt samt hur de olika händelserna påverkar varandra. Detta speglas i bilderna. Resultatet visade också att de flesta bilder i läromedlen är bra, eftersom de ofta har en koppling till texten. Däremot är de nyare läromedlen mer effektiva när det kommer till inlärning, då tillhörande bildtexter är kortare och inte behandlar ny information.

Uppsatsen handlar om hur författare av läroplanen samt lärare i SO ser på den nya läroplanen och kursplanen i geografi. Bakgrunden till arbetet är att det nyligen har bearbetats en ny kursplan i ämnet geografi vilket har medgett förändringar i hur ämnet ska bearbetas. Förändringarna har skett bland annat genom ett centralt innehåll samt nya kunskapskrav.   Undersökningen bearbetas med hjälp av läroplansteori samt tidigare skriven litteratur angående kursplaner och geografi. Läroplansteori ska ge en förståelse för de olika rummen där läroplanen utformas. När läroplanen och specifikt kursplanen i geografi skrevs så uppstod det olika tvister, bland annat angående namngeografins plats. Det uppkom även nya begrepp i kursplanen i form av hållbar utveckling, GIS (geografiskt informationssystem) och exkursioner.   Undersökningen var av kvalitativ karaktär där syftet var att lärare samt författare för kursplanen i geografi skulle ge sin tolkning av den nya läroplanen och kursplanen för SO-ämnen (Samhällsorienterade ämnen). Undersökningen består av två respondenter där det är en lärare och en författare av läroplanen.   Resultatet visade att den nya läroplanen bidragit till skillnader inom styrning och att geografiämnet i sig fått förändringar både inom kursplanen och läroplanen. Den nya kursplanen har bidragit till en separering från de övriga SO-ämnena och huruvida geografiämnet i sig bidrar till en ökad status eller inte skiljer sig åt. Det visade sig även att lärare inom SO ansåg det som negativt att ämnena separerats och att det centrala innehållet var för omfattande. Positivt med den nya kursplanen var att den gav mer tydlighet.

Syftet med denna uppsats är att göra en begreppsanalys av begreppet fostran för att undersöka vad begreppet innebär, hur begreppet används i den senaste svenska läroplanen, samt undersöka vem som tillskrivs ansvaret för elevens fostran då begreppet förekommer i grundskolans läroplan utan vägledning för tolkningen av begreppet. Begreppsanalysen gjordes i två delar. Den första delen gjordes genom att studera och sammanställa fostrans betydelse i ordböcker, -listor och lexikon, samt hur begreppet används för att belysa vem som tillskrivs ansvaret för elevens fostran. Resultatet av begreppsanalysens första del visar att det är en innehållsmässig, och inte bara grammatisk, skillnad mellan begreppen fostra och fostran, där fostra handlar om att överföra kunskaper medan fostran mer handlar om att påverka beteende. Begreppsanalysens andra del gjordes genom att studera hur begreppet fostran används i läroplanen. Resultatet visar att det i läroplanen talas om två olika sorters fostransarbeten. Det första handlar om specifika värden som skolan ska förmedla och gestalta och det andra fostransarbetet är det elevens föräldrar som har ansvar för, det innefattar bl.a. överföring av kunskaper och värden. Många av de ord som används tillsammans med fostran i Lgr-11 kan betecknas med samlingstermen plastic words, då dessa ord är så innehållsmässigt breda att de inte har någon specifik betydelse och att de därav är öppna för tolkning. Uppsatsen ska ses som ett bidrag till den större diskussionen om vad som påverkar likvärdigheten i den svenska skolan och om tjänsten skattesubventionerad läxläsning har något stöd i grundskolans läroplan.

Studien analyserar fyra olika läromedel från de tre läroplanerna Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11.Syftet med studien är att undersöka hur det visuella i läromedel har förändrats över tid och vad det har för betydelse för inlärningen, vi har också undersökt hur läromedlen förhåller sig till respektive läroplan. Vi har använt oss av den ideationella analysen när vi analyserat texter och då vi undersökt bilderna har vi tagit hjälp av Anders Björkvalls (2019) analysmodell. Analysen visar att det visuella i läromedlen har förändrats minimalt under 30 år, den största skillnaden är tillgängligheten för färg- och bildtryck. Textmässigt är den största skillnaden att texterna i böckerna har en större mening och ett underliggande budskap.

Studiens ursprungliga och övergripande syfte var att ge uppslag till diskussion rörande förändringar och utvecklingar av undervisning i matematik i problemlösning. Wynd-hamn, Riesbeck & Schoultz, (2000) redovisade i sin analys hur problemlösning besk-revs i olika officiella dokument så som läroplaner. Wyndhamn et al. valde att beskriva resultaten av sina analyser i termer av tre prepositioner som alla hade använts i samband med problemlösning – för, om och genom. Syftet med min studie var att undersöka dessa förändringar och utvecklingar och ta reda på i vilket perspektiv problemlösning hade framställts i den aktuella läroplanen Lgr 11 jämfört med de tidigare läroplanerna från Lgr 69 (Skolöverstyrelsen, 1969), Lgr, 80 (Skolöverstyrelse, 1980) och Lpo 94 (utbildningsdepartementet, 1994).Studien genomfördes som en textanalys av styrdokument. Resultatet framställde att perspektivet på problemlösning enligt Skolverket (Lgr 11) var byggd på den sociokultu-rella teorin, där lärarens roll beskrevs som en mediator och organisatör. Lärarens roll förändrades från att överföra, förmedla, handleda information och regler till att organi-sera och vara resurs för medierade lärandeerfarenheter. Elevens lärande beskrevs som aktivt medierad lärande. Eleven i sin lärande var självgående och självstyrande och sågs som en skapare, en kreatör och framförallt som en frambringare. Alltså kan problemlös-ning sägas vara framställd i ett nytt perspektiv och förklaras med en ny preposition. En-ligt min analys av Lgr 11 skall läraren undervisa i problemlösning i matematik.Studiens slutsatser framhävde att det traditionella för perspektivet i problemlösning skulle förändras, om perspektivet skulle byggas vidare och genom perspektivet skulle granskas och utvecklas inför nästa kommande läroplan.

Denna C-uppsats undersöker   Läroplanen 2011, Lgr 11, och dess centrala innehåll som berör miljö och   hållbarhet. Lgr 11 har analyserats med hjälp av en för uppsatsen framtagen   analysmodell som sammanfattar de planetära gränserna, FNs globala   hållbarhetsmål och de svenska miljömålen i nio kategorier. Det centrala innehållet i   kursplanerna som berör miljö och hållbarhet i Lgr 11 uppfyller   analysmodellens samtliga kategorier. Detta beror till stor del på att Lgr   11’s formuleringar är generella och breda vilket gör att de enkelt   sammanfaller med kategoriernas innehåll. Detta innebär också att   formuleringarna lämnar stort utrymme för egen tolkning i undervisningen,   något som kan leda till varierande kvalitet beroende på faktorer som till   exempel lärare och skola. Som förslag till förbättringar av   Lgr 11’s centrala innehåll som berör miljö och hållbarhet föreslås en   striktare formulering och ett steg bort från den breda formuleringen. Genom   att styra innehållet tydligare mot kunskap som krävs för ett hållbart samhälle   lämnas inte kvaliteten på utbildningen upp till enskilda lärare och skolor,   utan kan nationellt sätta standard för vilken kunskap nästa generation ska   inneha.
This bachelor thesis looks into the Swedish   national curriculum, Lgr 11, and its requirements of knowledge in environment   and sustainable development. Lgr 11 is analysed with a model which summarizes   the planetary boundaries, the global sustainability goals and the Swedish   environmental goals. These are combined into an analytical model with nine   categories. The requirements of knowledge in environment   and sustainable development in Lgr 11 fulfils the categories set up in the   model. This is in large due to the general phrasing used in Lgr 11 which   makes them easy to match with the analytical model. The general phrasing   leaves the interpretation of Lgr 11 up to factors such as specific teachers   or schools, with the risk of leading to a varying quality of the education. The improvements of Lgr 11 that’s suggested   are to sharpen the phrasings of the knowledge requirements for environment   and sustainable development, and allow for facts to be incorporated into the   sentences. By steering the content towards specific requirements, the quality   of the education in sustainable development is not left up to individual   teachers or schools, but is regulated from a national standpoint and sets a   nationwide standard for which knowledge the next generation should have in   environment and sustainable development.

2017-06-02