Contents
Academic literature on the topic 'Läroplanen 2011'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Läroplanen 2011.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Läroplanen 2011"
1
Berggren, Helene, and Petra Blixt. "Pedagogers tankar om naturvetenskap i förskolan." Venue 4, no. 1 (January 27, 2015): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1542.
Full textAbstract:
Hur arbetar pedagoger på fältet med naturvetenskap efter den reviderade läroplanen för förskolan? Vad gör de för att ta vara på barnens nyfikenhet i naturkunskapsfrågor? Vilka möjligheter och hinder finns? Vi frågade åtta pedagoger på fyra olika förskolor för att söka svaren på dessa frågor.
2
Lunde, Torodd. "Skolans laborationer och traditionens makt." Venue 4, no. 3 (November 2, 2015): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15421.
Full textAbstract:
Traditioner har makt över hur vi tänker. När vi nu enligt nya läroplanen Lgr11 ska börja genomföra laborationer i syftet att ge eleverna kunskaper om den naturvetenskapliga forskningsprocessen, finns stor sannolikhet att uppdraget påverkas av den laborationstradition som redan finns. Det visar en fallstudie där samtliga högstadielärare i NO-ämnen inom en kommun deltog. Därför behövs nya laborationer som gynnar det kritiska tänkandet.
3
Holmström Wirf, Li. "Inkluderande samarbete i och utanför klassrummet." Venue 2, no. 1 (March 21, 2013): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1325.
Full textAbstract:
Att pedagoger inom skolan ska samarbeta med varandra är ingenting nytt. Samarbete betonas också starkt i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011 (Lgr 2011). Men frågan om samarbete verkligen förekommer kvarstår på samma sätt som det förefaller rimligt att fundera kring vilka som samarbetar och på vilket sätt, skriver Li Holmström Wirf.
4
Johansson, Lotta. "Från definierat förflutet till utstakad framtid - en begreppshistorisk analys av kulturbegreppet i läroplaner, 1962-2011." Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 22, no. 1 (January 1, 2013): 29–45. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v22i1.983.
Full text
5
Williams, Pia, and Sonja Sheridan. "Förskollärarkompetens – Skärningspunkt i undervisningens kvalitet." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (January 8, 2019): 127–46. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2901.
Full textAbstract:
Syftet är att analysera undervisning i förskolan. Analyserna utgår från kvalitetsbedömningar med Early Childhood Environment Rating Scale-3 (ECERS-3) (Harms, Clifford och Cryer 2014). Hög kvalitet i förskolan främjar barns lärande inom läroplanens målområden. Artikelns teoretiska ram utgörs av interaktionistiska och ekologiska teorier som innebär att individer och miljö konstruerar varandra i ett dynamiskt och ömsesidigt samspel (Bronfenbrenner 1979, 1986; Bruner 1996; Vygotsky 1986). Undervisning i förskolan definieras i texten som kommunikativ, interaktiv och relationell och behöver förstås i en samhällelig kontext. Kvalitetsbedömningar har genomförts i 153 svenska förskolor med ECERS-3. Resultaten visar att förskolans kvalitet varierar. Låg kvalitet bedöms på aktiviteter som kräver vuxnas engagemang, interaktion och kommunikation med barnen i form av undervisning. Det indikerar att förskollärares kompetens bildar en skärningspunkt för undervisningens kvalitet. Ytterligare forskning behövs för att utveckla förskolans undervisning och didaktik, vilket gynnar såväl barngruppen som enskilda barn och bidrar till en kompetenshöjning hos förskollärarna.
6
Jonsson, Linda, and Niclas Månsson. "Med en tydlig utgångspunkt i kristendomens synsätt och traditioner – om religionskunskapsämnets alkemi." Acta Didactica Norden 15, no. 1 (April 29, 2021). http://dx.doi.org/10.5617/adno.8767.
Full textAbstract:
I den här artikeln utgår vi från religionsämnets reformering 2011 med syfte att ringa in vad ett mer faktabaserat och rationellt förhållningssätt till andra religioner samt vad företrädet för kristendom kan betyda för ämnets fostrande roll och uppgift på gymnasieskolan. För att förstå vad ämnets innehåll och syfte innebär som en del i formandet av den önskade samhällsmedlemmen, utgår vi från Popkewitz förståelse av alkemi och analyserar ämnet i ett historiskt och teoretiskt perspektiv. Genom en konceptualisering av ämnet över tid identifieras fyra vågor som format ämnet: en konfessionell våg, en objektiv våg, en osäker våg och en våg som benämns objektiv 2.0. Den första vågen karaktäriseras av ett väl avgränsat kristendomsämne med tydligt syfte och innehåll. Den önskade eleven är ett lydande och underdånigt barn med rötter i den kristna läran. Den andra vågen förstås bäst utifrån sin objektiva orientering. Den önskade eleven är vidsynt och tolerant med en god förståelse för kristendom och andra religioner samt existentiell pluralism. Den tredje vågen visar ett religionskunskapsämne med stor spännvidd och gränslöst innehåll. Den önskade eleven är vidsynt med god förståelse för religiös och existentiell mångfald förankrat i en kristen tradition och västerländsk humanism. Den kristna underströmmen når i och med den fjärde vågens inramning återigen ytan. Inramningen och avgränsningen sker genom ett fokus på faktakunskaper och ett vetenskapligt-rationellt förhållningssätt samt förståelse för religion som ett socialt snarare än ett existentialistiskt fenomen. Vi avslutar artikeln med att diskutera några didaktiska implikationer relaterade till reformen 2011.
Nyckelord: religionskunskap, alkemi, socialisation, läroplan, didaktik
7
Eriksson, Anita, Dennis Beach, and Ann-Katrin Svensson. "Förskolechefens anavar och uppdrag i ett kommunalt förvaltningsperspektiv." Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning 11 (December 3, 2015). http://dx.doi.org/10.7577/nbf.1204.
Full textAbstract:
The revision of the Swedish Education Act and of the Pre-School Curriculum of 2010 involved a demand for improved pedagogical quality and for an alteration and clarification of roles and responsibilities within the pre-school sector. In the revision the responsibilities, authorizations and rights to make decisions of the Heads of Preschool were articulated and clarified. This article describes and discusses how the new responsibilities and tasks of the Heads of Preschool have been interpreted and how the response to the revisions has manifested itself within a framework of municipal public administration. The data used consists of a questionnaire answered by 48 administrative officials with responsibility for education government in different municipalities. The result shows that the Heads of Preschool in a majority of municipalities are faced with increasing responsibilities and a new accountability structure. In order to meet the demands for improved pedagogical quality they are also expected to provide competence development opportunities for preschool staff.2010-års revideringen av skollagen och förskolans läroplan innebar dels ökade krav på pedagogisk kvalitet och dels på en förändrad och förtydligad ansvarsstruktur i förskolan. För förskolechefens del explicitgjordes och förtydligades både ansvar, befogenhet och beslutsrätt. I artikeln beskrivs och problematiseras hur förskolechefens ansvar och uppdrag tolkas och kommer till uttryck i ett övergripande kommunalt förvaltningsperspektiv i samband med dessa revideringar. Data utgörs av en enkätundersökning besvarad av 48 förvaltningstjänstemän anställda i olika kommuner. Resultatet visar att förskolechefen i flertalet kommuner har tilldelats ett stort ansvar när det gäller att tolka och initiera den förtydligade ansvarsstrukturen och skapa förutsättningar i form av kompetensutvecklingsinsatser för förskolepersonalen för att möta de ökade kraven på pedagogisk kvalitet.
8
Olovsson, Tord Göran. "Ämnesövergripande undervisning i SO-ämnena i svensk grundskola - vad säger lärarna?" Acta Didactica Norden 14, no. 3 (September 16, 2020). http://dx.doi.org/10.5617/adno.7920.
Full textAbstract:
Det har från statligt håll under många år funnits en ämnesövergripande ambition för undervisningen i SO i årskurs 4–6 i svensk grundskola. I och med införandet av den nuvarande läroplanen (Lgr 11) fick dock de enskilda SO-ämnena (geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap) en mera framträdande roll i kursplanerna. Lgr 11 innebar också att betyg infördes från årskurs 6, med kunskapskrav för varje SO-ämne. Lgr 11 föreskriver dock också att eleverna ska ges möjligheter att arbeta ämnes-övergripande. Det finns dock indikationer på att undervisningen i SO i årskurs 4–6 på många skolor, inte sker ämnesövergripande. Studiens syfte är att beskriva och analysera möjligheter och utmaningar som lärare i årskurs 4–6 ser med ämnesövergripande undervisning i SO. Det empiriska materialet består av semi-strukturerade intervjuer med sex lärare. Resultaten, analyserade främst i relation till Blanck (2014), Ross (2006a) samt Carlgren (2016) visar att möjligheter som lärarna anger med ämnesövergripande undervisning i SO är att det kan ge eleverna helhetsförståelse och sammanhang, utifrån lärarnas beskrivningar av vad som är gemensamt för SO-ämnena. Utmaningar för ämnesövergripande undervisning gäller främst bedömning och betygsättning i förhållande till kunskapskraven i varje SO-ämne. Lgr 11:s summativa bedömningsfokus avspeglar sig i lärarnas resonemang, och påverkar även deras undervisningspraktik, främst på så sätt att det försvårar elevers utveckling av de mer komplexa kunskaper som ämnesövergripande undervisning kan ge.
Nyckelord: ämnesövergripande undervisning, SO-ämnen, synteskunskaper, bedömning, kunskapskrav
Subject-integrated teaching in the social studies subjects in Swedish compulsory school – What do the teachers say?
AbstractFor many years, at the state level, there has been an ambition for subject-integrated teaching in years 4–6 in Swedish compulsory school. However, with the introduction of the current national curriculum (Lgr 11), the individual social studies subjects (civics, geography, history and religious studies) became more prominent in the national syllabi. Lgr 11 also included a new grading system, now starting from year 6, with knowledge requirements for each social studies subject. However, Lgr 11 also stipulates that students should be given the opportunity to work subject-integrated. But there are indications that current teaching in social studies in years 4–6 at many schools, does not occur subject-integrated. The purpose of the study is to describe and analyse teachers’ views of opportunities and challenges regarding subject-integrated teaching in social studies in years 4–6. The study is based on interviews with six teachers. The results, analysed mainly in relation to Blanck (2014), Ross (2006a) and Carlgren (2016), show that the teachers state that the potential in subject-integrated teaching is that it can develop students’ understanding of the whole, based on the teachers’ descriptions of what is common for the social studies subjects. Challenges for subject-integrated teaching mainly concern assessment and grading, in relation to the knowledge requirements in each subject. The summative focus in Lgr 11 is also reflected in the teachers’ views, and also affects their teaching practice, primarily in such a way that the summative focus makes it difficult for students to develop the more complex knowledge that subject-integrated teaching can provide.
Keywords: subject-integrated teaching, social studies subjects, synthesized knowledge, assessment, knowledge requirements
Dissertations / Theses on the topic "Läroplanen 2011"
1
Pilö, Martin. "Den nya läroplanen : så tolkar lärare i ämnet idrott och hälsa läroplanen för grundskolan 2011." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2697.
Full textAbstract:
Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur sju idrottslärare uppfattar arbetet med Lgr11 samt hur de tolkar värdeorden som uttrycks i kunskapskraven och om dessa tolkningar får några konsekvenser för likvärdig bedömning. Genom följande frågeställningar har jag försökt uppfylla studiens syfte: Hur upplever lärarna implementeringen av läroplanen för grundskolan 2011? Hur tycker lärarna det är att bedöma elever utifrån Lgr11? Vad anser lärarna om värdeorden som uttrycks i kunskapskraven? Hur tolkar lärarna dessa värdeord? Metod Studien tar genom intervjuer och skriftliga tolkningar ifrån sju idrottslärare ansats ur en kvalitativ forskningsmetod. Intervjufrågorna var av semistrukturerad, öppen karaktär och formulerades i en intervjuguide som sedan fungerade som utgångspunkt vid intervjuerna. Dessutom utformades en konkretiseringsmatris där lärarna skriftligen fick tolka ett kunskapskrav och dess tillhörande värdeord. Insamlade data har sedan analyserats utifrån studiens teoretiska perspektiv, läroplansteorin. Mina val av dessa två insamlingsmetoder har möjliggjort en djupare förståelse för lärarnas uppfattningar och tolkningar av Lgr11. Resultat Samtliga lärare, förutom en, ställer sig positiva till det implementeringsarbete som föregick införandet av Lgr11. Lärarnas allmänna uppfattningar om läroplanen utkristalliserar sig som positiva eftersom den anses vara tydlig i sin struktur och i läroplansformuleringarna. Även bedömningsförfarandet anses ha underlättats genom tydligare direktiv och riktlinjer. Värdeorden i kunskapskraven beskrivs av lärarna som nödvändiga att konkretisera för att på så sätt tydliggöra distinktionen mellan olika betygssteg och för att såväl lärare som elever ska kunna förstå vad värdeorden motsvarar i praktiken. Lärarnas skriftliga tolkningar av värdeorden visar att det är en komplicerad konkretiseringsprocess med diffusa svar som följd. Slutsats Lärarnas positiva uppfattningar om arbetet med Lgr11 kan tolkas som en följd av ett gemensamt missnöje mot den föregående läroplanen, Lpo94. En problematik med Lgr11 som framträder är de värdeord som uttrycks i kunskapskraven. De visade sig dock att värdeorden inte i någon större utsträckning påverkade den likvärdiga bedömning negativt.Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012
2
Jonsson, Philip. "Vilka likheter finns mellan Janusz Korczak och läroplanen 2011?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32145.
Full textAbstract:
SammanfattningPhilip Jonsson(2012) ” Vilka likheter finns mellan Janusz Korczak och Lgr 11”Malmö högskola: LärarutbildningenUppsatsen är en jämförelse mellan Janusz Korczak och dagens läroplan från 2011. Uppsatsens resultat är att det finns likheter mellan Janusz Korczaks pedagogik och läroplanen för 2011. Här har jag valt att fokusera på tre huvudpunkter: Pedagogik, demokrati och uppfostran. Janusz Korczak strävade efter att engagera barn i samtal, tro på de och ge barnen möjligheter till att tro på sig själva och utvecklas. Läroplanen och Korczak har gemensamma drag så som att läroplanen bygger på en demokratisk grund, den vilar på starka grunder så som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Korczak strävade efter rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Uppsatsen grundar sig i en litterär undersökning där jag via Korczaks böcker och vetenskapliga uppsatser söker efter likheter mellan Korczaks tankar och dagens läroplan. Uppsatsen kommer att redogöra för den litteratur som Korczak har skrivit, de böcker som handlar om hans liv och verk. Under arbetet med studien kom jag fram till att Korczak och grundskolans värdegrund har väldigt många likheter, hans grundtankar var att barnen skulle få en så stor referensram som möjligt. Han ville att barnen skulle få möjligheter i vardagen så som de ville leva den. Nyckelord: Janusz Korczak, Lgr11, lärarroll, pedagog, värdegrund.
3
Messing, Mikael, and Carin Käll. "Läroplanen för gymnasieskolan 2011 och andra faktorers inverkan på lärares undervisning." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36463.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att ta reda på vilket förhållningssätt naturkunskapslärare på gymnasiet har till den nya läroplanen, Gymnasieskola 2011 (GY11), och vilka faktorer som styr deras planering och utförande av undervisning. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra lärare undersöktes lärarnas åsikter och för att analysera lärarnas teori i praktiken genomfördes en observation per lärare. Resultatet visar att lärarna är positiva till den nya läroplanen men att det finns en tolkningsproblematik kring bedömning. Samtliga lärare angav att läroplanen har ett inflytande i deras arbete men att andra faktorer, till exempel elevgruppens storlek, spelar en stor roll. Nyckelord: Attityder, GY11, Gymnasielärare, Intervjuer, Läroplan, Naturkunskap, Observationer, Ramfaktorer, Undervisning
4
Wärn, Sandra. "Läroplanen2011 : För enhållbar framtid?" Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ekoteknik och hållbart byggande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33121.
Full textAbstract:
Denna C-uppsats undersöker Läroplanen 2011, Lgr 11, och dess centrala innehåll som berör miljö och hållbarhet. Lgr 11 har analyserats med hjälp av en för uppsatsen framtagen analysmodell som sammanfattar de planetära gränserna, FNs globala hållbarhetsmål och de svenska miljömålen i nio kategorier. Det centrala innehållet i kursplanerna som berör miljö och hållbarhet i Lgr 11 uppfyller analysmodellens samtliga kategorier. Detta beror till stor del på att Lgr 11’s formuleringar är generella och breda vilket gör att de enkelt sammanfaller med kategoriernas innehåll. Detta innebär också att formuleringarna lämnar stort utrymme för egen tolkning i undervisningen, något som kan leda till varierande kvalitet beroende på faktorer som till exempel lärare och skola. Som förslag till förbättringar av Lgr 11’s centrala innehåll som berör miljö och hållbarhet föreslås en striktare formulering och ett steg bort från den breda formuleringen. Genom att styra innehållet tydligare mot kunskap som krävs för ett hållbart samhälle lämnas inte kvaliteten på utbildningen upp till enskilda lärare och skolor, utan kan nationellt sätta standard för vilken kunskap nästa generation ska inneha.This bachelor thesis looks into the Swedish national curriculum, Lgr 11, and its requirements of knowledge in environment and sustainable development. Lgr 11 is analysed with a model which summarizes the planetary boundaries, the global sustainability goals and the Swedish environmental goals. These are combined into an analytical model with nine categories. The requirements of knowledge in environment and sustainable development in Lgr 11 fulfils the categories set up in the model. This is in large due to the general phrasing used in Lgr 11 which makes them easy to match with the analytical model. The general phrasing leaves the interpretation of Lgr 11 up to factors such as specific teachers or schools, with the risk of leading to a varying quality of the education. The improvements of Lgr 11 that’s suggested are to sharpen the phrasings of the knowledge requirements for environment and sustainable development, and allow for facts to be incorporated into the sentences. By steering the content towards specific requirements, the quality of the education in sustainable development is not left up to individual teachers or schools, but is regulated from a national standpoint and sets a nationwide standard for which knowledge the next generation should have in environment and sustainable development.
2017-06-02
5
Christensson, Camilla. "Användbarheten av "Kemins År 2011" i kemiundervisningen på gymnasiet - i relation till läroplanen (Gy 2011), ämnesplanen i kemi och elevers intressen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36028.
Full textAbstract:
Syftet med detta examensarbete var att analysera en del av det undervisningsmaterial som producerades i samband med Kemins År 2011 och empiriskt undersökagymnasielärares syn på materialets användbarhet i gymnasieskolans kemiundervisning. Detta gjordes med hjälp av innehållsanalys, respektive en webbaserad enkät och uppföljande intervjuer.Min analys visar att materialet från Kemins År 2011 stämmer väl överens med syftet med kemiämnet enligt ämnesplanen i kemi för gymnasieskolan, och till stora delar med det centrala innehållet i kurserna Kemi 1 och Kemi 2. Det som kunde utvecklats mer varområdena analytisk kemi samt reaktionshastighet och kemisk jämvikt. Materialet stämmer även väl överens med elevers intressen, framförallt det som handlar om människokroppen. Kemikalendern relaterar till elevers intressen om aktuell forskning, medan de populärvetenskapliga artiklarna relaterar till elevers intressen om rymden och kemiska risker.En majoritet av gymnasielärarna i studien är positiva till att använda materialet från Kemins År 2011 i kemiundervisningen. De lyfter även fram flera goda exempel på hur det kan användas för att uppfylla det humanistiska perspektivet i några av målen i läroplanen Gy 2011, framförallt samspel mellan kemiämnet och de gymnasiegemensamma ämnena, elevers utveckling av svenska språket samt samverkanmed arbetsliv, universitet och högskolor.
6
Trulsson, Linnea. "Den ideologiska läroplanen : En kvalitativ studie av kunskapsdiskurser i Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-44466.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att genom en kvalitativ och komparativ textanalys granska kunskapsdiskurser i läroplanerna Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 för att urskilja förändringar. Kunskapsdiskurserna är indelade följande: teoretisk, praktisk och ideologisk kunskap, och fokus är på läroplanernas allmänna del och kursplan för Svenska. I centrum står diskursteori, läroplansteori samt epistemologi vid tolkning av resultatet. Resultatet visar att det har skett en viss förändring av kunskapsdiskurser, främst mellan Lgy 70 och de två senare läroplanerna. Samtliga läroplaner innehåller till stor del ideologisk kunskap i allmänna delen, men Lgy 70 innehåller mer teoretisk kunskap jämfört med de andra läroplanerna. I Svenska har kursplanen gått från en teoretisk och praktisk inriktning till praktisk och ideologisk inriktning i Lpf 94 och Gy 2011. Kunskapsinnehållet har därmed även förändrats då sociala mål har blivit alltmer centrala i Lpf 94 och Gy 2011. Ytterligare ett resultat är att kunskapsbegreppet diskuteras i de två senare läroplanerna till skillnad från Lgy 70, men trots detta används inte typologin annat än i begreppsförklaring av de fyra F:n. Kunskap refereras därmed liknande i samtliga läroplaner, det vill säga genom kunskap och förmåga. Resultatet visar inte på att läroplanerna har blivit mer eller mindre kunskapsinriktade med åren utan att diskursen om vad kunskap innebär och uppfattningen om vad som är central kunskap i skolverksamheten har förändrats.The purpose of the study is that through a qualitative and comparative textual analysis review knowledge discourses in the curricula Lgy 70, Lpf 94 and Gy 2011 to identify changes. The knowledge discourse have been divided as follows: theoretical, practical and ideological knowledge, and the focus is on the curriculum, the general part and curriculum for Swedish. In the center stands discourse theory, curriculum theory and epistemology in the interpretation of the results. The result shows that there has been a certain change of knowledge discourses, mainly between Lgy 70 and the latter two curricula. All curricula contain largely ideological knowledge in the general part, but Lgy 70 contains more theoretical knowledge compared to the other curricula. The curriculum for Swedish have shifted from a theoretical and practical approach to the practical and ideological orientation in Lpf 94 and Gy 2011. The knowledge content has consequently changed when social objectives have become increasingly central in Lpf 94 and Gy 2011. A further result is that the concept of knowledge is discussed in the latter two curricula unlike Lgy 70, but despite this is not the typology other than in conceptual explanation of the four F. Knowledge referenced thus similar in all curricula, through knowledge and ability. The results do not indicate that the curriculum has become more or less knowledge-oriented over the years but the discourse about what knowledge is and the perception of what is central knowledge in school activities has changed.
7
Kinnbo, Victor. "Och vad ska du lära dig i skolan? Igår och idag. : En uppsats om syftes/målbeskrivning i läroplanen från 1973 och läroplanen från 2011 för träningsskolan i Sverige." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-230838.
Full textAbstract:
I denna uppsats har innehållet i den första läroplanen för träningsskolan från 1973 och den senaste läroplanen för träningsskolan från 2011 analyserats och jämförts. Analysen har genomförts med hjälp av diskursanalys utifrån syftet att undersöka hur syftet/målet med träningsskolan har förändrats från 1970-tal till 2010-tal. Utifrån analysen av de båda läroplanerna har jag identifierat det jag kallar integreringsdiskursen. Den gemensamma integreringsdiskursen för syftet/målet med utbildningen är att eleven ska var en integrerad aktiv del i samhället. Eleverna ska bli så självständig och trygga som möjligt för att känna en frihet i sin tillvaro. Den gemensamma integreringsdiskursen för syftet/målet med utbildningen som har identifieras i min undersökning är möjligen inte så förvånande då en relativt oförändrad handikapspolitik har bedrivits under den tid som passerat mellan läroplanerna. Handikappolitiken har varit snarlik sedan 1960 talet fram till idag. De mål som formulerades och eftersträvades under 1960 talet var integrering och normalisering. De var sedan desamma under 1980 och 1990 talet. Ledorden idag är ökad möjlighet till normala livsvillkor, en integrering i lokalsamhället och ett ökat samhällsdeltagande. Handikappolitikens formuleringar kan ha förändrats men dess innebörd, innehåll och avtryck i läroplanerna är uppenbarligen väldigt lika. En märkbar skillnad mellan innehållet i integreringsdiskursen som identifierat i både läroplanen utgiven 1973 och läroplanen utgiven 2011 har framkommit. I jämförelsen av innehållet i integreringsdiskursen framkommer att de har samma fokus för samhällsdeltagande förutom när det kommer till arbete eller utförande av någon slags arbetsuppgift. Läroplanen från 1973 uttrycker att eleven bör komma i arbete medan ingen sådan fokus återfinns i läroplanen från 2011.
8
Prasad, Nathalie. "Läroboksislam i förhållande till läroplanen : En komparativ studie om framställandet av islam i läroböcker skrivna efter 2011." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-145174.
Full textAbstract:
I likhet med det svenska samhället har skolan förändrats genom tiderna, likaså de styrdokument som används som riktlinjer för lärare. Avsikten med denna undersökning är att analysera den aktuella läroplanen, tre läroböcker i religionskunskap för gymnasiet samt läroplanens och läroböckernas relation och koppling till varandra. Studien belyser således hur tre utvalda läroböcker skildrar islam samt hur väl läroböckerna förhåller sig till att uppfylla läroplanens (Lgy11) direktiv.
9
Björkskog, Beatrice. "Samtal om människan och naturen : en ansats till tolkning av Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmen 2011." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-347429.
Full textAbstract:
I den här uppsatsen studeras utvalda delar i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, utifrån kunskapsmålet att elever i utgången av årskurs 3 ska samtala om människan och naturen i skönlitteratur, myter och konst. Tolkningen av begreppen människa och natur är betydelsefulla för att samtalens innehåll ska harmonisera med läroplanens värdegrund och syfte. Forskningen inom det specifika området är begränsat och riktar sig främst mot undervisning för hållbar utveckling. Den teoretiska utgångspunkten för arbetat vilar i den ekokritiska litteraturteorin. Med stöd i en kritisk diskursanalytisk metod visar den här undersökningen att det finns fler olika positioner för läraren att inta till begreppen människa och natur. Vidare diskuteras vad det skulle kunna innebära i en transformering av läroplanens begreppsliga innehåll i syfte att lyfta fram en didaktisk relevans för uppsatsen.
10
Warringer, Mina, and Jenny Lenander. "Förmågan att lära matematik : En läromedelsanalys utifrån läroplanens matematikförmågor." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34678.
Full textAbstract:
Forskningsfrågan som kommer behandlas är: Hur de matematiska förmågorna som efterfrågas i läroplanen år 2011 återspeglas i matematikböcker för årskurs 3? Frågan kommer att besvaras genom en kvantitativmetod med en komparativanalys och resultatet presenteras statistiskt. Resultatet visar att metodförmågan tränas till störst del och är den enda förmågan som tränas i tillräckligt stor utsträckning. Begrepps- och resonemangsförmågan är de förmågor som är mest representerade efter metodförmågan, men ändå till en förhållandevis liten del.Problemlösnings- och kommunikationsförmågorna lyser med sin frånvaro och finns nästan eller inte alls angivna i läromedlen. Om matteboken är det enda eleverna möter i matematikundervisningen, kommer inte alla förmågorna att utvecklas, oavsett vilket läromedel av de som ingår i undersökningen som används.