To see the other types of publications on this topic, follow the link: Läroplanen 2011.
Dissertations / Theses on the topic 'Läroplanen 2011'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Läroplanen 2011.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Pilö, Martin. "Den nya läroplanen : så tolkar lärare i ämnet idrott och hälsa läroplanen för grundskolan 2011." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2697.
Full textAbstract:
Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur sju idrottslärare uppfattar arbetet med Lgr11 samt hur de tolkar värdeorden som uttrycks i kunskapskraven och om dessa tolkningar får några konsekvenser för likvärdig bedömning. Genom följande frågeställningar har jag försökt uppfylla studiens syfte: Hur upplever lärarna implementeringen av läroplanen för grundskolan 2011? Hur tycker lärarna det är att bedöma elever utifrån Lgr11? Vad anser lärarna om värdeorden som uttrycks i kunskapskraven? Hur tolkar lärarna dessa värdeord? Metod Studien tar genom intervjuer och skriftliga tolkningar ifrån sju idrottslärare ansats ur en kvalitativ forskningsmetod. Intervjufrågorna var av semistrukturerad, öppen karaktär och formulerades i en intervjuguide som sedan fungerade som utgångspunkt vid intervjuerna. Dessutom utformades en konkretiseringsmatris där lärarna skriftligen fick tolka ett kunskapskrav och dess tillhörande värdeord. Insamlade data har sedan analyserats utifrån studiens teoretiska perspektiv, läroplansteorin. Mina val av dessa två insamlingsmetoder har möjliggjort en djupare förståelse för lärarnas uppfattningar och tolkningar av Lgr11. Resultat Samtliga lärare, förutom en, ställer sig positiva till det implementeringsarbete som föregick införandet av Lgr11. Lärarnas allmänna uppfattningar om läroplanen utkristalliserar sig som positiva eftersom den anses vara tydlig i sin struktur och i läroplansformuleringarna. Även bedömningsförfarandet anses ha underlättats genom tydligare direktiv och riktlinjer. Värdeorden i kunskapskraven beskrivs av lärarna som nödvändiga att konkretisera för att på så sätt tydliggöra distinktionen mellan olika betygssteg och för att såväl lärare som elever ska kunna förstå vad värdeorden motsvarar i praktiken. Lärarnas skriftliga tolkningar av värdeorden visar att det är en komplicerad konkretiseringsprocess med diffusa svar som följd. Slutsats Lärarnas positiva uppfattningar om arbetet med Lgr11 kan tolkas som en följd av ett gemensamt missnöje mot den föregående läroplanen, Lpo94. En problematik med Lgr11 som framträder är de värdeord som uttrycks i kunskapskraven. De visade sig dock att värdeorden inte i någon större utsträckning påverkade den likvärdiga bedömning negativt.Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012
2
Jonsson, Philip. "Vilka likheter finns mellan Janusz Korczak och läroplanen 2011?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32145.
Full textAbstract:
SammanfattningPhilip Jonsson(2012) ” Vilka likheter finns mellan Janusz Korczak och Lgr 11”Malmö högskola: LärarutbildningenUppsatsen är en jämförelse mellan Janusz Korczak och dagens läroplan från 2011. Uppsatsens resultat är att det finns likheter mellan Janusz Korczaks pedagogik och läroplanen för 2011. Här har jag valt att fokusera på tre huvudpunkter: Pedagogik, demokrati och uppfostran. Janusz Korczak strävade efter att engagera barn i samtal, tro på de och ge barnen möjligheter till att tro på sig själva och utvecklas. Läroplanen och Korczak har gemensamma drag så som att läroplanen bygger på en demokratisk grund, den vilar på starka grunder så som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Korczak strävade efter rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Uppsatsen grundar sig i en litterär undersökning där jag via Korczaks böcker och vetenskapliga uppsatser söker efter likheter mellan Korczaks tankar och dagens läroplan. Uppsatsen kommer att redogöra för den litteratur som Korczak har skrivit, de böcker som handlar om hans liv och verk. Under arbetet med studien kom jag fram till att Korczak och grundskolans värdegrund har väldigt många likheter, hans grundtankar var att barnen skulle få en så stor referensram som möjligt. Han ville att barnen skulle få möjligheter i vardagen så som de ville leva den. Nyckelord: Janusz Korczak, Lgr11, lärarroll, pedagog, värdegrund.
3
Messing, Mikael, and Carin Käll. "Läroplanen för gymnasieskolan 2011 och andra faktorers inverkan på lärares undervisning." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36463.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att ta reda på vilket förhållningssätt naturkunskapslärare på gymnasiet har till den nya läroplanen, Gymnasieskola 2011 (GY11), och vilka faktorer som styr deras planering och utförande av undervisning. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra lärare undersöktes lärarnas åsikter och för att analysera lärarnas teori i praktiken genomfördes en observation per lärare. Resultatet visar att lärarna är positiva till den nya läroplanen men att det finns en tolkningsproblematik kring bedömning. Samtliga lärare angav att läroplanen har ett inflytande i deras arbete men att andra faktorer, till exempel elevgruppens storlek, spelar en stor roll. Nyckelord: Attityder, GY11, Gymnasielärare, Intervjuer, Läroplan, Naturkunskap, Observationer, Ramfaktorer, Undervisning
4
Wärn, Sandra. "Läroplanen2011 : För enhållbar framtid?" Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ekoteknik och hållbart byggande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33121.
Full textAbstract:
Denna C-uppsats undersöker Läroplanen 2011, Lgr 11, och dess centrala innehåll som berör miljö och hållbarhet. Lgr 11 har analyserats med hjälp av en för uppsatsen framtagen analysmodell som sammanfattar de planetära gränserna, FNs globala hållbarhetsmål och de svenska miljömålen i nio kategorier. Det centrala innehållet i kursplanerna som berör miljö och hållbarhet i Lgr 11 uppfyller analysmodellens samtliga kategorier. Detta beror till stor del på att Lgr 11’s formuleringar är generella och breda vilket gör att de enkelt sammanfaller med kategoriernas innehåll. Detta innebär också att formuleringarna lämnar stort utrymme för egen tolkning i undervisningen, något som kan leda till varierande kvalitet beroende på faktorer som till exempel lärare och skola. Som förslag till förbättringar av Lgr 11’s centrala innehåll som berör miljö och hållbarhet föreslås en striktare formulering och ett steg bort från den breda formuleringen. Genom att styra innehållet tydligare mot kunskap som krävs för ett hållbart samhälle lämnas inte kvaliteten på utbildningen upp till enskilda lärare och skolor, utan kan nationellt sätta standard för vilken kunskap nästa generation ska inneha.This bachelor thesis looks into the Swedish national curriculum, Lgr 11, and its requirements of knowledge in environment and sustainable development. Lgr 11 is analysed with a model which summarizes the planetary boundaries, the global sustainability goals and the Swedish environmental goals. These are combined into an analytical model with nine categories. The requirements of knowledge in environment and sustainable development in Lgr 11 fulfils the categories set up in the model. This is in large due to the general phrasing used in Lgr 11 which makes them easy to match with the analytical model. The general phrasing leaves the interpretation of Lgr 11 up to factors such as specific teachers or schools, with the risk of leading to a varying quality of the education. The improvements of Lgr 11 that’s suggested are to sharpen the phrasings of the knowledge requirements for environment and sustainable development, and allow for facts to be incorporated into the sentences. By steering the content towards specific requirements, the quality of the education in sustainable development is not left up to individual teachers or schools, but is regulated from a national standpoint and sets a nationwide standard for which knowledge the next generation should have in environment and sustainable development.
2017-06-02
5
Christensson, Camilla. "Användbarheten av "Kemins År 2011" i kemiundervisningen på gymnasiet - i relation till läroplanen (Gy 2011), ämnesplanen i kemi och elevers intressen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36028.
Full textAbstract:
Syftet med detta examensarbete var att analysera en del av det undervisningsmaterial som producerades i samband med Kemins År 2011 och empiriskt undersökagymnasielärares syn på materialets användbarhet i gymnasieskolans kemiundervisning. Detta gjordes med hjälp av innehållsanalys, respektive en webbaserad enkät och uppföljande intervjuer.Min analys visar att materialet från Kemins År 2011 stämmer väl överens med syftet med kemiämnet enligt ämnesplanen i kemi för gymnasieskolan, och till stora delar med det centrala innehållet i kurserna Kemi 1 och Kemi 2. Det som kunde utvecklats mer varområdena analytisk kemi samt reaktionshastighet och kemisk jämvikt. Materialet stämmer även väl överens med elevers intressen, framförallt det som handlar om människokroppen. Kemikalendern relaterar till elevers intressen om aktuell forskning, medan de populärvetenskapliga artiklarna relaterar till elevers intressen om rymden och kemiska risker.En majoritet av gymnasielärarna i studien är positiva till att använda materialet från Kemins År 2011 i kemiundervisningen. De lyfter även fram flera goda exempel på hur det kan användas för att uppfylla det humanistiska perspektivet i några av målen i läroplanen Gy 2011, framförallt samspel mellan kemiämnet och de gymnasiegemensamma ämnena, elevers utveckling av svenska språket samt samverkanmed arbetsliv, universitet och högskolor.
6
Trulsson, Linnea. "Den ideologiska läroplanen : En kvalitativ studie av kunskapsdiskurser i Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-44466.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att genom en kvalitativ och komparativ textanalys granska kunskapsdiskurser i läroplanerna Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 för att urskilja förändringar. Kunskapsdiskurserna är indelade följande: teoretisk, praktisk och ideologisk kunskap, och fokus är på läroplanernas allmänna del och kursplan för Svenska. I centrum står diskursteori, läroplansteori samt epistemologi vid tolkning av resultatet. Resultatet visar att det har skett en viss förändring av kunskapsdiskurser, främst mellan Lgy 70 och de två senare läroplanerna. Samtliga läroplaner innehåller till stor del ideologisk kunskap i allmänna delen, men Lgy 70 innehåller mer teoretisk kunskap jämfört med de andra läroplanerna. I Svenska har kursplanen gått från en teoretisk och praktisk inriktning till praktisk och ideologisk inriktning i Lpf 94 och Gy 2011. Kunskapsinnehållet har därmed även förändrats då sociala mål har blivit alltmer centrala i Lpf 94 och Gy 2011. Ytterligare ett resultat är att kunskapsbegreppet diskuteras i de två senare läroplanerna till skillnad från Lgy 70, men trots detta används inte typologin annat än i begreppsförklaring av de fyra F:n. Kunskap refereras därmed liknande i samtliga läroplaner, det vill säga genom kunskap och förmåga. Resultatet visar inte på att läroplanerna har blivit mer eller mindre kunskapsinriktade med åren utan att diskursen om vad kunskap innebär och uppfattningen om vad som är central kunskap i skolverksamheten har förändrats.The purpose of the study is that through a qualitative and comparative textual analysis review knowledge discourses in the curricula Lgy 70, Lpf 94 and Gy 2011 to identify changes. The knowledge discourse have been divided as follows: theoretical, practical and ideological knowledge, and the focus is on the curriculum, the general part and curriculum for Swedish. In the center stands discourse theory, curriculum theory and epistemology in the interpretation of the results. The result shows that there has been a certain change of knowledge discourses, mainly between Lgy 70 and the latter two curricula. All curricula contain largely ideological knowledge in the general part, but Lgy 70 contains more theoretical knowledge compared to the other curricula. The curriculum for Swedish have shifted from a theoretical and practical approach to the practical and ideological orientation in Lpf 94 and Gy 2011. The knowledge content has consequently changed when social objectives have become increasingly central in Lpf 94 and Gy 2011. A further result is that the concept of knowledge is discussed in the latter two curricula unlike Lgy 70, but despite this is not the typology other than in conceptual explanation of the four F. Knowledge referenced thus similar in all curricula, through knowledge and ability. The results do not indicate that the curriculum has become more or less knowledge-oriented over the years but the discourse about what knowledge is and the perception of what is central knowledge in school activities has changed.
7
Kinnbo, Victor. "Och vad ska du lära dig i skolan? Igår och idag. : En uppsats om syftes/målbeskrivning i läroplanen från 1973 och läroplanen från 2011 för träningsskolan i Sverige." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-230838.
Full textAbstract:
I denna uppsats har innehållet i den första läroplanen för träningsskolan från 1973 och den senaste läroplanen för träningsskolan från 2011 analyserats och jämförts. Analysen har genomförts med hjälp av diskursanalys utifrån syftet att undersöka hur syftet/målet med träningsskolan har förändrats från 1970-tal till 2010-tal. Utifrån analysen av de båda läroplanerna har jag identifierat det jag kallar integreringsdiskursen. Den gemensamma integreringsdiskursen för syftet/målet med utbildningen är att eleven ska var en integrerad aktiv del i samhället. Eleverna ska bli så självständig och trygga som möjligt för att känna en frihet i sin tillvaro. Den gemensamma integreringsdiskursen för syftet/målet med utbildningen som har identifieras i min undersökning är möjligen inte så förvånande då en relativt oförändrad handikapspolitik har bedrivits under den tid som passerat mellan läroplanerna. Handikappolitiken har varit snarlik sedan 1960 talet fram till idag. De mål som formulerades och eftersträvades under 1960 talet var integrering och normalisering. De var sedan desamma under 1980 och 1990 talet. Ledorden idag är ökad möjlighet till normala livsvillkor, en integrering i lokalsamhället och ett ökat samhällsdeltagande. Handikappolitikens formuleringar kan ha förändrats men dess innebörd, innehåll och avtryck i läroplanerna är uppenbarligen väldigt lika. En märkbar skillnad mellan innehållet i integreringsdiskursen som identifierat i både läroplanen utgiven 1973 och läroplanen utgiven 2011 har framkommit. I jämförelsen av innehållet i integreringsdiskursen framkommer att de har samma fokus för samhällsdeltagande förutom när det kommer till arbete eller utförande av någon slags arbetsuppgift. Läroplanen från 1973 uttrycker att eleven bör komma i arbete medan ingen sådan fokus återfinns i läroplanen från 2011.
8
Prasad, Nathalie. "Läroboksislam i förhållande till läroplanen : En komparativ studie om framställandet av islam i läroböcker skrivna efter 2011." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-145174.
Full textAbstract:
I likhet med det svenska samhället har skolan förändrats genom tiderna, likaså de styrdokument som används som riktlinjer för lärare. Avsikten med denna undersökning är att analysera den aktuella läroplanen, tre läroböcker i religionskunskap för gymnasiet samt läroplanens och läroböckernas relation och koppling till varandra. Studien belyser således hur tre utvalda läroböcker skildrar islam samt hur väl läroböckerna förhåller sig till att uppfylla läroplanens (Lgy11) direktiv.
9
Björkskog, Beatrice. "Samtal om människan och naturen : en ansats till tolkning av Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmen 2011." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-347429.
Full textAbstract:
I den här uppsatsen studeras utvalda delar i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, utifrån kunskapsmålet att elever i utgången av årskurs 3 ska samtala om människan och naturen i skönlitteratur, myter och konst. Tolkningen av begreppen människa och natur är betydelsefulla för att samtalens innehåll ska harmonisera med läroplanens värdegrund och syfte. Forskningen inom det specifika området är begränsat och riktar sig främst mot undervisning för hållbar utveckling. Den teoretiska utgångspunkten för arbetat vilar i den ekokritiska litteraturteorin. Med stöd i en kritisk diskursanalytisk metod visar den här undersökningen att det finns fler olika positioner för läraren att inta till begreppen människa och natur. Vidare diskuteras vad det skulle kunna innebära i en transformering av läroplanens begreppsliga innehåll i syfte att lyfta fram en didaktisk relevans för uppsatsen.
10
Warringer, Mina, and Jenny Lenander. "Förmågan att lära matematik : En läromedelsanalys utifrån läroplanens matematikförmågor." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34678.
Full textAbstract:
Forskningsfrågan som kommer behandlas är: Hur de matematiska förmågorna som efterfrågas i läroplanen år 2011 återspeglas i matematikböcker för årskurs 3? Frågan kommer att besvaras genom en kvantitativmetod med en komparativanalys och resultatet presenteras statistiskt. Resultatet visar att metodförmågan tränas till störst del och är den enda förmågan som tränas i tillräckligt stor utsträckning. Begrepps- och resonemangsförmågan är de förmågor som är mest representerade efter metodförmågan, men ändå till en förhållandevis liten del.Problemlösnings- och kommunikationsförmågorna lyser med sin frånvaro och finns nästan eller inte alls angivna i läromedlen. Om matteboken är det enda eleverna möter i matematikundervisningen, kommer inte alla förmågorna att utvecklas, oavsett vilket läromedel av de som ingår i undersökningen som används.
11
Delerud, Dennis, and Johan Öhlander. "Svenskhet i läroböcker : En studie om svenskhet i läroböcker för ämnet historia skrivna efter läroplanen för gymnasieskolorna 2011." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-26294.
Full textAbstract:
Läroböcker har sedan folkskolans läsebok utvecklats i takt med skolan till att finnas i fler ämnen och fler upplagor än tidigare. Även i historieämnet har läroböckerna utvecklats och historien har genom åren tolkats och författats på olika sätt av olika författare. Författarna har dock alltid haft en läroplan att förhålla sig till vilken har styrt historieskrivningen. Men även läroplanen har förändrats i takt med skolans och samhällets utveckling. 2011 fick gymnasieskolan en ny läroplan att anpassa sig till, en anpassning som även påverkar hur läroböckerna författas. I läroplanen 2011 står det att eleverna ska ges möjlighet att lära sig om det svenska kulturarvet, vilket inkluderar svenskhet. Vi har därför studerat vad som presenteras som svenskhet i läroböcker i historia skrivna efter den nya läroplanen. Uppsatsen utgår från följande frågeställning: Hur konstrueras samt hur presenteras svenskhet i läroböcker i historia 1b skrivna för Lgy11? Vi har gjort en jämförande studie där vi ställer vårt resultat mot en tidigare studie av hur svenskhet presenterats i läroböcker skrivna efter äldre läroplaner. Vidare försöker vi förklara vad det är som gör att det läroböckerna lyfter fram som svenskhet kan betraktas som svenskhet. Slutligen har vi kopplat samman resultatet med det som skrivs i läroplanen gällande det svenska kulturarvet.
12
Svensson, Martin. "Styrning genom bedömning: förändringar i den svenska läroplanen i matematik för högstadiet med avseende på problemlösning, 1994 - 2011." Thesis, Malmö universitet, Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-45644.
Full textAbstract:
In this paper I argue that the message system of “what counts as valid knowledge” as a definition of the “curriculum” in regards to problem solving as an ability in the Swedish upper elementary school mathematics has changed by empathizing assessment as a tool to control what is being taught. The argument is based on studying syllabus, commentary material, textbooks and national tests published with each of the two reforms 1994 and 2011. I argue that the syllabus, commentary material, textbooks and national tests seen combined express the intended curriculum in a way that correlates better to reality than what is shown by only studying the official curriculum and syllabus. The conclusions of this study are based on analyses using Bernstein’s theory of classification and frame.
13
Tavio, Viera Natalie. "Hållbar utveckling i F-3 : En kvalitativ studie om styrdokumentens och lärarnas beskrivningar av undervisning för hållbar utveckling." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-29064.
Full textAbstract:
Previous research has shown that sustainable development is a complex concept that can be difficult to apply in a teaching context. The purpose of this study is to investigate how the concept of sustainable development and education for sustainable development are formulated in school policy documents related to the five teachers' descriptions of how they practice it in reality. I have, based on the purpose of this study issued following questions: What are projected on sustainable development and education for sustainable development in the school curriculum as well as other documents that support school activities? What is included? What is not included? How does the teachers interpret the concept of sustainable development? How does the teachers say that they work with sustainable development in the subjects of social science? What difficulties does the teachers experience with education for sustainable development? This study is made through a qualitative method based on a contextual analysis and interviews with five teachers. The results show that neither the documents nor the teachers' descriptions of education for sustainable development seem to indicate that sustainable development is seen as a political issue. Rather, the descriptions indicate that sustainable development is seen as a matter of ethics. In both the documents and the teachers' descriptions all levels of sustainable development i.e. local, national and international level are mentioned. Therefore, it is also described as a collective responsibility rather than an individual responsibility. In the teachers' descriptions of sustainable development the environmental dimension is mainly mentioned. The documents on the other hand emphasize all dimensions i.e. the social, economic and environmental. According to the documents these three should be balanced in order for sustainable development to be possible to achieve. Teachers' descriptions of how they work with sustainable development show a more clear vision of education for sustainable development as value mediation compared to what is written out in the documents. The steering documents also emphasize that knowledge of sustainable development is required to enable sustainable development. The difficulties that the teachers’ describe on education for sustainable development is mostly related to the complexity of the concept. One conclusion of this study is that the documents and the teachers' descriptions of sustainable development and education for sustainable development are quite similar. This despite the few differences mentioned above and the fact that one teacher believes that the directives of the curriculum syllabus is a bit unclear in terms of sustainable development.
14
Truedsson, Christina. "Scoutförskola : En förskola med scoutprofil." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-14496.
Full textAbstract:
Due to the interest of starting a preschool with a scout profile in my circle of acquaintances I chose to write my report about how the scout method would work in a preschool. I did this by comparing the origin of scouting and preschool. I based my report on the following questions: Are there any similarities or differences with curriculum, education act and the scout method that can make it easier/harder to work with the scout method in the preschool? There are many theorists that have had influence on the preschool. Give some examples of their theories that could affect the scout preschool? What is the difference between a teacher and a scout leader? What would a preschool look like if you included the scout method in the daily activity? With the help of my literature studies I compared the scout method against the laws and rules to make sure that the scout method doesn’t contradict them. The result I came to is that you can work by the scout method in a preschool.I base this on that the education act is a law, the curriculum is a guideline and the scout method is the basic principles. This means that you can have the scout method as the basic principles of a preschool.
15
Österberg, Björn. "Historia 1a1 i det mångkulturella klassrummet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31133.
Full textAbstract:
Undersökningen syftar till att utreda huruvida historiemedvetandet hos elever med ett dubbelt kulturarv från Sverige och ett arabisktalande land kan inkluderas i historiegymnasiekursen 1a1. Med hjälp av relevant litteratur och utifrån problemformuleringen: ”Hur kan pedagogen lära känna elevens historiemedvetande?” har jag utarbetat intervjufrågor som avser till ett ta fram exempel på dessa elevers historiemedvetande. Undersökningens urval var sex elever som gått på yrkesförberedande gymnasium och har läst eller läser historiekursen 1a1. Intervjuerna är utarbetade med hjälp av litteratur kring historiemedvetandet främst utifrån perspektiven kultur, identitet och intresse. Resultatet av intervjuerna visar på att det för pedagogen går att få kunskap om delar av elevens historiemedvetande. Min andra frågeställning i undersökningen lyder: ”Hur kan dessa elevers historiemedvetande rymmas inom läroplanen för historiekursen 1a1? Här har jag kommit fram till att det är möjligt att inkludera elever med arabisktalande dubbla kulturarv i undervisningen i historiekursen 1a1. Genom den pedagogiska uppgiften ”boken om mig” fick de intervjuade eleverna berätta om sig själva och vilka historiska perspektiv de var intresserade av. Intervjusvaren skiljde sig mycket åt men individuella svar gav uppslag att undersöka om dessa rymdes inom historiekursen 1a1. Vilket de gjorde. Alla intervjupersonerna ville veta mer om Islams påverkan på historien vilket det också finns utrymme för i läroplanen. Studien visar vidare att genom Ross Dunns historieperspektiv Patterns of Change Model som fokuserar på kulturmöten istället för exempelvis nationalstaters konflikter och sammarbeten kunde dessa elevers historiemedvetande inkluderas.
16
Towriss, Yvonne, and Karin Utengen. "Den nya läroplanens påverkan : En studie av förskollärarens och barnskötarens uppfattning om den nya reviderade läroplanen i förskolan: Lpfö 98/2010." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-154996.
Full text
17
Svensson, Ulrika. "Jämförande analys av särskolans läroplaner 1990 och 2011." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-134348.
Full textAbstract:
Syftet med arbetet är att jämföra Läroplan för den obligatoriska särskolan med Läroplan för grundsärskolan 2011 genom en dokumentanalys och användandet av nivåmodellen utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att Läroplan för grundsärskolan 2011 är mer kunskapsbetonad, dessutom är den mer kortfattad och fokuserad i sin formulering i jämförelse med Läroplan för den obligatoriska särskolan som i sina skrivningar tar med förklaringar, beskrivningar och motiveringar. Det framgick även att några läroplanskoder syntes i de teman som analyserades. Framförallt den rationella läroplanskoden och den demokratiska läroplanskoden.
18
Jingstål, Emil, and Mattias Forsberg. "Skolidrott i grundskolan : En litteraturstudie om läroplanens utveckling 1962-2011." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15591.
Full textAbstract:
Det övergripande syftet med denna litteraturgranskning är att ta reda på hur idrotten har förändrats i läroplanen från 1962 till 2011 och studien tar även upp hur läroplanerna har utvecklats ur ett samhällsperspektiv. Studien visar att ämnet idrott har genomgått en tydlig förändring och att skid- och skridkoåkningen har försvunnit ur läroplanen sakta men säkert. I resultatdelen tas det även upp hur samhället har haft en bidragande faktor till läroplanens utformning. Metoden till arbetet är en litteraturgranskning där läroplanerna sätter grunden för studien. För att stärka resultatdelen så har även en innehållsanalys använts för att förtydliga skid- och skridskoåkningens förändring.
19
Joseph, Sandberg. "Ett samiskt perspektiv på läroplanens förändring under perioden 1962 - 2011." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-77302.
Full text
20
Haglund, Josefine, and Emma Löw. "Demokratiuppdraget i läroplanerna En studie om demokratiuppdraget från 1962 till 2011." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67619.
Full textAbstract:
Efter andra världskriget fanns ett behov av att utbilda demokratiska samhällsmedborgare. Som resultat av detta formades läroplanerna efter detta behov och uppdraget att fostra demokratiska samhällsmedborgare tog sig form inom skolväsendet. I föreliggande uppsats kommer demokratiuppdraget att studerats med utgångspunkt i läroplanerna för 1962, 1980 samt 2011. Syftet med studien är att analysera demokratiuppdragets formuleringar mellan de tre läroplanerna, samt att belysa likheter och skillnader mellan dem. Studiens resultat visar på stora skillnader i begreppets formulering genom samtliga läroplaner. Att demokratiuppdraget har varit gestaltande i läroplanerna är ett faktum. Uppdraget har i takt med samhället utvecklats och formulerats om. Uppdraget har gått från att fostra eleverna till goda samhällsmedborgare, till att utbilda demokratiska individer. I Lgr 62 betonades uppdraget som att utbilda för samhällets nytta, i Lgr 11 syftar uppdraget istället till att utveckla självständiga individer.
21
Berg, Eric. "Kommunismen i läroplaner : En artikelstudie om hur kommunismen porträtteras i våra läroplaner och i läroböcker under åren: 1955, 1969, 1980, 1994 och 2011." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37924.
Full text
22
Carlsson, Julia. "Fostran i förändring från 1962 till 2011 : Ling gymnastikens roll i läroplanerna." Thesis, Högskolan i Halmstad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37685.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att studera läroplanerna i ämnet idrott och hälsa utifrån perioderna 1962,-69, -80, -94 och 2011 för att se om det skedde några förändringar. Dessa förändringar kommer vidare att kopplas med Ling gymnastiken för att se om det finns någon anknytning. Studien genomfördes som en litteraturstudie där arbetet av läroplanerna gjordes med hjälp av textanalys samt införskaffande av relevant litteratur genomfördes. Materialet har sammanställts med analys och diskussion. Resultatet visade på att förändringar hade skett i läroplanerna. Det gick även att se koppling till Ling gymnastiken till några av de förändringar som läroplanerna genomgått, tydligast blir kopplingen till begreppet hälsa samt skolans huvudmål till att fostra harmoniska samhällsmedborgare.
23
Andersson, Tobias, and David Evertsson. "Bygga broar över digitala klyftor : En kvantitativ studie om upplevd digital kompetens och behov av stöd inom teknikämnet inför digitaliseringstillägget till läroplanen 2018/2019." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39949.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att få fördjupad kunskap om teknikämnets möjliggörande inför digitaliseringstillägget 2018/2019. Dessa frågor har besvarats genom ett kvantitativt metodval i form av online-enkäter. Resultatet visade att lärare generellt skattar sin digitala kompetens gällande programmering som lågt. Äldre lärare skattar sin digitala kompetens lägre än yngre lärare, samtidigt som de skattar sitt stödbehov högre.
24
Fe, Lundberg Maria. "Digital kompetens i den reviderade läroplanen 2017 : En utmaning för lärare i skolans arbete." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-187373.
Full textAbstract:
Den nationella IT-strategin har uppmanat lärare att utveckla sin adekvata digitala kompetens. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka vad lärare tänker om sitt arbete med att genomföra den reviderade läroplanen med avseende på att uppnå en adekvat digital kompetens och att kunna använda lämpliga digitala verktyg. Litteraturen tas upp i fyra avsnitt med stöd av tidigare forskning som presenterar lärarens roll att utveckla sin undervisningspraktik med användning av digital teknik som pedagogisk utrustning. Det teoriramverk som används, TPACK, står för Technological Pedagogical and Content Knowledge, vilket i svensk översättning står för teknologisk, pedagogisk och ämnesmässig kunskap. Den kvalitativa intervjun är den metod som används och som genomförs genom besök med ett strukturerat intervjuformulär på den skola som valts, vuxenutbildningen. För att göra forskningsintervjuerna samarbetas med rektor för att låta denne se forskningsfrågorna som ska besvaras av lärarna. I resultatet framkommer om hur lärare utvecklar en digital kompetens och om det finns de som börjat använda digitala verktyg på olika rätt sätt i undervisningen. Vidare visar det vilket engagemang som finns för lärare att börja praktisera en digital kompetens i en digitaliserad skola. Diskussionen lyfter fram att samarbete, fortbildning och självstudier är olika metoder som de tillfrågade lärarna ser som viktiga för att utveckla sin digitala kompetens. Genom TPACK-ramverket som används identifieras vilka komponenter av kompetens som utvecklas och om hur lärare kan förbättra sin undervisningspraktik med digitala verktyg i skolans arbete.
25
Stegby, Simander Hanna. "Hur används historia? : en historiebruksanalys av gymnasiets läroplan i historia 1970-2011." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper, KV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-17260.
Full textAbstract:
A new curriculum, entailing news for teachers as well as students, was implemented in 2011. Among other things History has been given a more prominent position in that every student will now study the subject. Can this decision lead to history being used more in the future? The aim of this thesis is to study the new curriculum, Gy11, as well the Lpf94 and Lgy70, based on Klas-Göran Karlsson´s typology where the use of history is divided into seven different categories. I will analyze the curricula, looking at what different uses of history that can be discerned as well as what changes have been made over time. Furthermore I will deal with the uses of history being the most and least prominent ones in the respective curricula. Most practices but not everyone can be seen. Over time some practices have an even distribution while others have an increased representation. The practice being the most frequent one is the scholarly while the ones being the least prominent are the ideological and the commercial. Conclusively it can be said that the curricula have over time rendered a possibility to an increased use of history.
26
Shah, Mathilda. "Leka med läroplanen : En jämförande studie över lekens betydelse i Läroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2016 och den norska Rammeplan for barnehagens innhold og oppgaver." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-64742.
Full textAbstract:
The purpose of my degree project is to generate knowledge about the importance of the play in preschool curriculum. In order to highlight this, I have chosen to study the difference in how the play is described and referred to in the pre-school curriculum and then compare it with the Norwegian curriculum plan and study what distinguishes them from. My studies showed that the differences in how the two documents describe or designate the play are not as big as I expected from the start. Both documents describe the importance of play and the importance of the play for the children. Play is something that is important for children's learning and development and something that children conquer knowledge through. The big difference is that the Norwegian curriculum plan describes what play in preschool is, how teachers should use play and how to plan the play in the activities. In the Norwegian curriculum, the play is a key component. This is something that the preschool curriculum lacks. The preschool curriculum emphasizes that the play is important but not how the educators should use the game or how to plan the game in the activities. In my analysis of how the play is described and referred to in both the curriculums, I can better understand the importance of play in preschool by comparing the Swedish curriculum and the Norwegian curriculum. The description in the Norwegian curriculum helps me to understand how I can plan the play with the Swedish curriculum in the Swedish preschool.Syftet med mitt examensarbete är att generera kunskap om hur leken beskrivs och benämns i förskolans läroplan. För att kunna belysa detta har jag valt att studera skillnaden i hur leken beskrivs och benämns i förskolans läroplan och sedan jämföra den svenska läroplanen för förskolan med den norska rammeplanen för att se vad som skiljer dem vid. Mina studier visade att skillnaderna hur de båda styrdokumenten beskriver eller benämner leken är inte är så stora som jag från början förväntade mig. De båda styrdokumenten beskriver det viktiga med leken och vilken betydelse leken har för barnen. Lek benämns som något som är viktigt för barns lärande och utveckling och något som barn erövrar kunskap genom. Den stora skillnaden ligger i att den norska rammeplanen beskriver vad lek i barnehagen är, hur pedagogerna ska använda sig av leken och hur de ska planera in leken i verksamheten. I rammepalnen är leken en central komponent. Detta är något som förskolans läroplan saknar. Läroplanen lyfter att leken är viktig men inte hur pedagogerna ska använda sig av leken eller hur de ska planera in leken i verksamheten. I min analys av hur leken beskrivs och benämns i styrdokumenten kan jag bättre förstå lekens betydelse i förskolan genom en jämförelse mellan läroplanen och rammeplanen. Beskrivningen i rammeplanen hjälper mig att förstå hur jag med läroplanen kan planera in leken i verksamheten i den svenska förskolan.
27
Jakobsen, Mattias. "Religionsämnets utveckling inom den svenska skolan : En studie av läroplanerna i religion 1919-2011." Thesis, Uppsala universitet, Religionshistoria, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-201552.
Full text
28
Norrback, Ulrika. "Förskolans läroplan ur ett Freinetfilosofiskt perspektiv." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-11749.
Full textAbstract:
SAMMANFATTNING Syftet med detta arbete är att beskriva och analysera på vilket sätt Freinetpedagogikens syn på barn och dess lärande är förenligt med Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket 2010). För att få svar på detta har jag intervjuat fyra pedagoger på två olika Freinetförskolor, som beskriver sina erfarenheter och upplevelser av att arbeta med den franske pedagogen Freinets tankar och idéer i en svensk förskola. Jag har i detta arbete utgått från en kvalitativ forskningsansats där jag via litteraturstudier och kvalitativa djupintervjuer söker besvara studiens frågeställningar och syfte. Vad gäller resultatet så ser samtliga pedagoger Freinetpedagogiken mer som ett medvetet förhållningssätt än en metod, där det utmärkande är synen på barnen. Mycket av respekten för barnen och deras kompetens befästs i det trevande försöket, handen och hjärnans arbete värderas lika. Att barnen ges stort utrymme till inflytande och medbestämmande, samt att de ges ansvar utifrån sin förmåga, är något som samtliga respondenter menar som karakteristiskt för Freinet. Detta ansvar anser de genererar i en självkänsla hos barnen som yttrar sig i ”jag kan själv” och ”allt är möjligt”, och som i sin tur ger barnen styrka i att växa som egna individer i demokratisk anda. ”Läroplanen är vår bibel” och genomsyrar allt i verksamheten menar en av respondenterna. Utifrån min analys av resultatet är det i mångt och mycket sant, Lpfö 98 (Skolverket 2010) används som ett levande dokument och används i såväl dokumentation som i temaplanering och som samtalsämne på föräldramöten. Samtliga respondenter verkar bekväma i att omvandla teorier i praktiken, teorier från såväl Lpfö 98, (Skolverket 2010) som Freinets teorier kring barn och dess lärande.
29
Filipovic, Ivana, and Marta Krzyzanowska. "Vygotskij, var är du? : En läroplansanalys om huruvida det sociokulturella lärandeperspektivet synliggörs i läroplaner från 1969–2011." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95641.
Full textAbstract:
Detta är en empirisk studie vars syfte är att undersöka huruvida det sociokulturella perspektivet synliggörs i läroplanerna från 1969–2011. I studien undersöks även i vilken grad kommunikation kommer till uttryck i respektive läroplan samt hur dessa uttryck skiljer sig med fokus på matematikämnet. Studiens resultat grundas i noga utvalda vetenskapliga publikationer men även utifrån Vygotskijs sociokulturella lärandeperspektiv. Efter att de fyra läroplanerna granskats visar studiens resultat att aspekter från sociala perspektivets grunder går att finna i varje läroplan trots att Lgr69 och Lgr80 är inspirerade av Piagets teori (SOU, 1992:94). Resultatet visar att det sker en tydlig förskjutning av själva ansvaret för elevens lärande från läraren i Lgr69 och Lgr80 till eleven i Lpo94 och Lgr11. Vidare visar analysen att kommunikation förekommer i alla granskade läroplaner men är mer förekommande i de två sista, Lpo94 och Lgr11. Förutom i Lgr69 förekommer kopplingar mellan det sociala perspektivet och matematikämnet. Kopplingarna går från vikten av att endast tala matematik till hur matematikundervisningen i en kommunikativ miljö ska gå till i praktiken.
30
Hedlund, Lina. "Religiös lära eller lära om religion? : En idealtypsanalys av riksdagsdebatterna och läroplanerna 1962 och 2011." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-352749.
Full textAbstract:
It has long been discussed what place religion should have in the Swedish school systems and the views on this has changed over the years. The purpose of this essay is to investigate the change of religion's place in school in the Swedish parliamentary debate and school curriculum, regarding the years 1962 and 2011. I will also discuss how the debates and curriculums relate to freedom of religion. The purpose will be answered with a qualitative text analysis through ideal types analysis. The ideal types are derived from vital parts of previous research and the secularization theory that landed in the polar opposites Christian Denomination and Non-denomination. The ideal type Christian Denomination stands for subjectivity, Christian values and parents’ rights to freedom of religion regarding their children. In contrary, the ideal type Non-denomination stands for objectivity at all levels, the children’s right to choose their conception of life and freedom of religion. Bringing this research to light concerning how the view of religion’s place in school has changed over time in the parliament and curriculum, will together with the creation of ideal types both be contributing to the field of science. Since the school in Sweden is mandatory, it is important for the society to be aware of how the children are affected by the teachings in the school. The research shows that the debate 1962 is in comparison located nearest to Christian Denomination and the curriculum of 1962 is placed in between the two ideal types. The debate and curriculum of 2011 are located at the same spot close to Non-denomination. In summary, there has been a change in the place of religion in school, both in the parliamentary debate and curriculum. According to the results, religion seems to have a smaller impact in school year 2011 compared to 1962. However, it is possible given the secularization theory that religion appears in new ways.
31
Barna, Andreas. "Värdegrunden i skolans styrdokument - En kritisk analys av värdefrågor i läroplanerna för gymnasiet 1970-2011." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34935.
Full textAbstract:
Arbetets syfte är att utröna vilka förändringar som har skett mellan läroplanerna Lgy70, Lpf94 och Lgy11 när det gäller värdegrundsfrågor. Utifrån tre teoretiska utgångspunkter som samtliga berör värdegrunden analyserar jag kritiskt de tre styrdokumenten enligt en modell för bruxtextsanalys där mina tre teoretiska utgångspunkter utgör en teoretisk bakgrund. Mina tre teoretiska utgångspunkter berör värdegrunden, genus och kultur. Jag valde att fokusera på dessa punkter efter att ha gjort en diakron analys av de olika styrdokumenten. Då förändringen var som mest påtaglig i frågor som rör just dessa punkter föreföll det naturligt att dessa också skulle utgöra en teoretisk bakgrund i arbetet. När det gäller värdegrunden har förändringen mest gällt vilken elevsyn skolan förmedlar. Vi har gått från att förmedla en lydnadskultur till att göra eleverna mer självständiga. När det gäller genus har skolans styrdokument blivit mer accepterande mot icke heteronormativa förhållningssätt och uppmanar även mer till lika behandling mellan könen. Kulturellt har skolan blivit mycket mer accepterande jämte mångkultur och idag skrivs detta ut som något positivt. Vidare diskuterar jag resultatet av min analys med hjälp av teorier som är enhetliga med mina fokuspunkter för att belysa och problematisera förändringarna jag hittar. I min slutsats öppnar jag upp för vidare funderingar kring resultaten av analysen.
32
Angermund, Malin. "The Computing Curriculum : En textanalys av rekommendationer för implementeringen av den nya läroplanen i England 2014." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-364029.
Full textAbstract:
Sammanfattning Denna studie syftar till att problematisera och diskutera argument som ligger till grund för läroplansförändringar. I följande studie studeras rekommendationer som låg till grund för implementeringen av den nya läroplanen i England 2014, ”The computing curriculum”, då man önskade marknadsanpassa undervisningen inom digital teknik (digitalisering). Studien görs genom en kvalitativ textanalys av två rapporter skrivna 2011–2012. Rapporterna som analyserats är “Next Gen. Transforming the UK into the world’s leading talent hub for the video games and visual effects industries” samt “Shut down or restart? The way forward for computing in UK schools”. För att uppnå syftet har följande frågeställningar formulerats: På vilka nivåer i skolsystemet läggs ansvaret i rekommendationerna? Finns det förslag på arbetsfördelning eller ekonomiska förutsättningar för att rekommendationerna skall kunna utföras? Resultatet som framkommit av analysen är att totalt 7 av de 21 analyserade rekommendationerna utgår från formuleringsarenan, 12 från transformeringsarenan och 2 från realiseringsarenan. I diskussionsdelen framkommer också att det i dessa rekommendationer finns förslag på arbetsfördelning och ekonomiska förutsättningar för att rekommendationerna skall kunna utföras.
33
Tani, Stefano. "Tillämpning av begreppet hållbar utveckling från läroplan till läromedel." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-138945.
Full textAbstract:
Med utgångspunkt i FN:s årtionde för utbildning i hållbar utveckling 2005-2014 har begreppet hållbar utveckling vävts in i gymnasieskolans styrdokument. Uppsatsen undersöker vad som händer med begreppet hållbar utveckling när det översätts från läro- och ämnesplaner till läroböcker för gymnasieskola. Fyra olika ämnen ingår i studien: företagsekonomi, geografi, naturkunskap och samhällskunskap. Undersökningen bygger på en kvalitativ innehållsanalys gjord på fyra olika läroböcker, en i varje ämne. Analysen syftar till att visa huruvida begreppet används samt att mäta hur begreppet används i böckerna, med hjälp av en skala som avspeglar om hållbar utveckling gestaltas utifrån sin ”svaga” eller ”starka” variant. Resultatet tyder på att begreppet tillämpas i läroböckerna på ett ojämnt sätt. Böckerna i geografi och samhällskunskap ägnar lite plats åt begreppet och det nämns inte ens en gång. Böckerna i företagsekonomi och naturkunskap ägnar mer plats åt begreppet, nämner det och anknyter det dessutom bättre till respektive ämne. Beträffande gestaltningen är den starka varianten av hållbar utveckling något vanligare och till och med dominant i böckerna i geografi och naturkunskap. Dessa ämnesskillnader kan förklaras med olika faktorer: påverkan av ämnenas egna traditioner, begreppets grundläggande tvetydighet samt läro- och ämnesplanernas benägenhet att bli spänningsfält för olika kunskapssyner. Det är dock svårare att förklara varför två böcker (geografi och naturkunskap) använder en starkare variant av begreppet men inte de andra två böckerna (företagsekonomi och samhällskunskap).
34
Valby, Åsa. "Från kristendom till religionskunskap : Hur undervisningen i Kristendom har utvecklats i styrdokumenten mellan 1919 till 2011." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-26132.
Full text
35
Carlsson, Sofia. ""God" utbildning i förskolan : En kritisk diskursanalys av hur förskolans syften framträder i Läroplanen för förskolan 2018." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-37487.
Full textAbstract:
The aim of this study is to illustrate the conceptions of the purpose of preschool education that is discursively constructed in the new Läroplanen för förskolan (2018) (the Preschool Curriculum). The study also included examining which discursive battles that are visible in the material and further, which discourse is in a hegemonic position. The theoretical basis is Biestas (2011) three educational functions: qualification, socialization and subjectification. Methodological inspiration is retrieved from Faircloughs (1992) critical discourse analysis where the concepts of intertextuality, interdiscursivity and modality have been used to analyze how discourses emerged and how they are presented. The material included in the analysis was Läroplanen för förskolan (2018) which has been analyzed in relation to: Starting strong III (OECD 2013), Uppdrag om en översyn av läroplanen för förskolan (Regeringen 2017), Förskolans kvalitet och måluppfyllelse (Skolinspektionen 2018) and Läroplanen för förskolan (2016). The analysis led to identification of four discourses; the Edu(Care) discourse, the future-oriented discourse, the democratic discourse and the cultivation discourse. All discourses articulates the desired purpose of the preschool education in different ways. The result shows that, among other things, the hegemonic discourse is that of Edu(Care), where emphasis is primarily on learning. Otherwise, discourses are mostly forward-looking and aim at what is to be achieved in the future. Even children's curiosity and creativity is presented as the basis of an expected development of the child.
36
Djakovic, Branko, and Viktor Andersson. "Historieämnets förändring : En dokumentanalys av skolans läroplaner från år 1994 och 2011 med fokus på historiemedvetande, genus och jämställdhet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49975.
Full textAbstract:
We can conclude that there are differences between the curriculum of primary and secondary school from year 1994 and 2011, current concepts of historical consciousness, gender and equality between men and women. Our paper describes the differences among the four curriculums focusing on the subject history. In our paper we have used an document analysis and our theory is based on curriculum theory. The result that we have presented demonstrate the development of the historical consciousness, it is more developed and divided which makes it more simplified to understand. The gender and equality perspective have various differences, but for the most part the equality perspective are well presented in the curriculum, and more developed in the 2011 curriculum. The curriculum from 1994 have similarities with the curriculum from year 2011 but the word gender is only presented once in the new curriculum for the secondary school from 2011. The result of this paper is that we found the gender concept relatively new, but the perspective is produced in the curriculums through other words like sexuality, female and male.
37
Åström, Elin, and Sara Nyberg. "Matematiken som ständigt omger oss : Förskollärarens tankar om arbetet med matematik och läroplanens påverkan på arbetet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-64561.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att undersöka förskollärares syn på matematik och hur de väljer att arbeta med matematiken i vardagen. Syftet är även att undersöka ifall den nya läroplanen för förskolan har påverkat lärarnas arbete med matematik. Vi har i studien använt oss av en kvalitativ metod i form av riktat öppna intervjuer eftersom vi ville att lärarna skulle kunna uttrycka sig fritt samt för att få ta del av deras egna tankar och åsikter. Vi har valt att intervjua nio verksamma förskollärare. Vår studie visar att förskollärarna anser att det finns oändliga möjligheter för att arbeta med matematik i vardagen, speciellt vid rutinsituationer som återkommer varje dag. De flesta lärarna lyfter fram miljön på förskolan som en viktig del i arbetet med matematik men alla har inte valt att utforma en miljö med matematiken som en av grundpelarna. Den nya läroplanen har inte bidragit till någon större förändring av arbetet med matematik anser de flesta av lärarna. Alla uttrycker att de känner sig trygga i arbetet med matematik i vardagen men flera skulle vilja utöka sin kunskap. Vi finner att förskollärarna är medvetna om att matematiken finns omkring barn i deras vardag och har idéer kring hur de kan tillvarata den för barns lärande. Vi har dragit slutsatsen att utformningen av miljön inte sker utifrån ett matematiskt lärande trots att lärarna uppger att de anser att miljön är en viktig del. Vi har även kommit fram till att arbetet med matematiken inte har förändrats i och med den reviderade läroplanen för förskolan.
38
Häller, Fredrik. "Kristendomens ställning i religionsundervisningen : En undersökning av idéerna i debatten kring Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2010." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-160967.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka idéerna i debatten kring Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2010. Jag undersöker vilka idéer som har framförs, både för kristendomens likställning gentemot andra världsreligioner, och för dess särställning gentemot andra världsreligioner. Frågeställningarna är: ”Vilka idéer utmärker dagens debatt om hur stort inflytande kristendomen bör ha i den svenska religionsundervisningen?” samt ”Vilka likheter och skillnader i idéer går att urskilja mellan debattens olika parter?”. Åsikter som har framförts under år 2010 har analyseras. Jag har inkluderat allt material som jag har funnit kring debatten under detta år. Debatten har framför allt förts på Svenska Dagbladets (SvD) Brännpunkt, vilken är den delen i tidningen där personer utanför tidningens redaktion kan skriva debattartiklar. Av denna anledning har jag valt att undersöka flertalet debattartiklar från Brännpunkt i denna uppsats. Jag har även undersökt artiklar från Aftonbladet, Dagen (en kristen tidning) samt Kristdemokraternas hemsida. Debattartikeln i Aftonbladet är skriven på Debatt, vilken – precis som i SvD – är delen där för tidningen utomstående debattörer kan skriva debattartiklar. Slutligen har jag även undersökt en debatt mellan Christer Sturmark (ordförande i Humanisterna) och Jan Björklund, som sändes i Sveriges Television. För att svara på frågeställningarna har jag utvecklat två dimensioner som jag analyserar materialet utifrån. Dessa dimensioner är: Argument som hävdar att kristendomen bör inneha en särställning i religionsundervisningen jämfört med andra världsreligioner, samt Argument som hävdar att kristendomen bör likställas med andra världsreligioner. Resultatet visar att idéerna i debatten kring Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2010 rör sig inom ramen för kategorierna: Kristendomens historiska inflytande i Sverige (kategori 1); Elevens rätt till kunskap (kategori 2); och Gudstro (kategori 3). Det framkommer såväl likheter som skillnader i idéer bland aktörerna. Inom kategori 1 framkommer främst idéer kring kristendomens inflytande – eller frånvaro av inflytande - inom flera olika områden, som ”kultur”, ”värderingar”,” bildning”, ”samhällsliv”, ”familjeliv”, ”livsförståelse”, ”vetenskap” och ”etik”. Inom kategori 2 är idéer kring rättigheter, allmänbildning, identitet och ansvar centrala. Inom kategori 3 berör alla argument, utom möjligtvis ett, antal kristna individer i Sverige. Inga argument, utom möjligtvis ett, berör Guds existens. Det är alltså i huvudsak inom ramen för dessa idéer som argumenten i debatten kring Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2010 har rört sig.
39
Bergendahl, Louise, and Linda Carlbom. "Den reviderade läroplanen ska genomsyra vardagen på förskolan. En studie utifrån verksamma förskollärares syn på Lpfö98 reviderad 2010." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20494.
Full textAbstract:
BakgrundHär presenteras en kort sammanfattning om förskolans framväxt. Vidare presenteras förskolans första läroplan Lpfö98 (1998) för att sedan beskriva bakgrundsfakta kring den omarbetning som gjorts och som bidragit till att förskolan den 1 juli 2011 får en reviderad läroplan.SyfteSyftet med undersökningen är att studera implementeringen av den reviderade läroplanen för förskolan utifrån hur den enskilde förskolläraren ser på, förstår och tolkar Lpfö98 reviderad (2010). Vidare vill vi undersöka vad förskolläraren tror att den reviderade läroplanen kommer innebära för dennes vardagsarbete och verksamhet.MetodFör att kunna undersöka vårt syfte har vi utgått från den kvalitativa metoden self report som forskningsverktyg. Self report innebär att respondenterna skriftligen besvarar en eller flera frågeställningar. Urvalet i denna undersökning är 12 verksamma förskollärare från en mindre kommun i Västra Götalands län.ResultatResultatet visar att förskollärare ser den reviderade läroplanen för förskolan som mer tydlig och preciserad. Riklinjerna som beskriver förskollärarens enskilda ansvar är det område som förskollärarna beskriver som den största skillnaden. Vilken betydelse den kommer få för vardagsarbete och verksamhet är förskollärarna än så länge delvis ovissa om.Program: Lärarutbildningen
40
Lundholm, Patrik. "Utbildningsfilosofi i läroplan och kursplan : En textanalys av Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-129668.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to categorize what philosophical thoughts about knowledge and learning that have affected the general curriculum and the syllabus for political science in the swedish educational system, from 1970 up to 2011. The study utilizes the theories of Tomas Englund regarding perennialism, essentialism, progressivism and reconstructivism and the theories of Geir Biesta about socialisation, qualification and subjectification. These theories are applied to three different curriculums and syllabi in Sweden The results are that all curriculums and syllabi contain essentialism. The first studied curriculum, Lgy 70, is mostly affected by progressive thoughts while the two following, Lpf 94 and Gy2011, are more affected by reconstructivism. Regarding Geir Biestas theories the curriculums seem to gradually shift from socialisation towards subjectification.
41
Forseth, Sanna. "Islam i skolbokensvärld : Hur Islam har presenterats i läroboken från 1962-2011." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-13698.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att se på läroböcker från 1962 och framåt för att undersöka hur dessa harframställt religionen Islam i text och i bild, samt att undersöka hur bra innehållet i boken stämmeröverens med forskningen om Islam. Vilken bild har tidigare generationer fått av Islam? Vad har detstått i läroböckerna om Islam och vad har läroplanerna ansett om undervisningen i framförallt Islam,men även om andra världsreligioner? Hur bra stämmer egentligen det som står i läroböckerna medverkligheten? Dessa frågor har jag besvarat i min uppsats. Genom att undersöka läroplaner ochläroböcker från 1962 fram till idag har jag sett en positiv förändring i skolans syn på Islam samt attundervisningen i religion har utvecklats. Jag har även i min uppsats kommit fram till att läroböckernaär trovärdiga och att många böcker i ämnet religion är forskningsbaserade och värda att tro på.The purpose of this essay is to look at textbooks from 1962 and onwards to examinehow these have describe Islam in words and in pictures and to examine how well the content of thesebook is consistent with research on Islam. How did earlier generations acquire knowledgeof Islam? What did it say in textbooks on Islam from that time and how did curriculum compare tothese books and knowledge then, especially in Islam, but also on other world religions? How well dothe textbooks of the time describe reality? These are the questions I have answered in my thesis. Byexamining the curricula and textbooks from 1962 until today, I have seen a positive change in theschool's view of Islam, as well as education of religion has developed. I have in this thesis alsoconcluded that textbooks are credible and that many books, at least within the genre of religion, areresearch based and a reliable source of information.
42
Magnusson, Matilda. "Samhällskunskapsämnet över tid : En undersökning mellan läroplan och läromedel från 1962 och 2011 i ämnet samhällskunskap." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-31023.
Full text
43
Musovic, Monika. "Historieämnet - som en del av samtiden i gymnasieskolan : En jämförelse mellan 1994 och 2011 års läroplan." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-36263.
Full text
44
Alexandersson, Mikaela, and Josephine Henrohn. "Från religiös undervisning till religionsundervisning. : En historisk jämförelse om religionernas framställning i läroplaner och läromedel mellan år 1969 och 2011." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85354.
Full textAbstract:
The aim of the study is to investigate the presentation of Christianity in relation to the other world religions in curricula and teaching materials from 1969 and 2011, as well as to investigate what influenced the development of these from previous researches. From a comparative method and self-formulated analytical categories, the results have been analyzed. As far as the curricula are concerned, it emerged that Christianity has had and still have a special position towards other world religions. As far as the teaching materials are concerned, a clear difference emerged as to which perspective it is based on. In the teaching material from year 1969, the non-Christian religions are highlighted as something strange and odd at the same time as in the teaching medium from 2011 they are highlighted neutral. Christianity is still a starting point in both curricula and teaching materials. The reason why curricula and teaching materials look like they do can, according to the study, be a result of the increased migration in the country but also a result of the religious freedom law. The school faces a dilemma where the school on the one hand will be based on Christian traditions and on the other hand be factual and impartial. The question we ask after our analysis is what really is the most important - to ensure the best of the country and the cultural heritage or to take into consideration the different cultural heritage of the students. Conclusions from our study are that other religions have gained more space in today's curriculum and teaching materials than before. It is also more neutrally formulated, however, it is a long way to go to a non-confessional education in religious knowledge. We stand with one foot in tradition and one foot in the renewal and are about to take a step over to the last one.
45
Lesniak, Malin. "Svenskundervisning och digital kompetens : En kvalitativ studie om fem svensklärares uppfattning av den reviderade läroplanen 2017 och digital kompetens." Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska språket, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-31633.
Full textAbstract:
År 2017 gjordes en revidering av läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11). Denna reviderade upplaga kom att förtydliga skolans uppdrag att stärka elevers digitala kompetens. Detta innebär enligt Skolverket att elever ska förstå hur digitaliseringen påverkar samhället och individen samt få en nyanserad bild av digitaliseringens påverkan, både vad gäller risker och möjligheter. Eleven ska använda, skapa förståelse och anta ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt gentemot digital teknik och digitalisering. Eleven ska också utveckla förmågan att omsätta idéer i handling med användningen av digital teknik på ett kreativt sätt Denna studie har som syfte att undersöka huruvida revideringen av läroplanen med dess krav på att stärka elevernas digitala kompetens har kommit att påverka svensklärares litteraturundervisning i grundskolans senare del. Men också huruvida lärarens digitala kompetens motsvarar kravet den reviderade läroplanen ställer på undervisningen. Den första och andra frågeställningen handlar om huruvida kravet på digital kompetens syns i undervisningen och om den reviderade läroplanen tillsammans med den ökade digitaliseringen påverkat svenskundervisningen på annat/andra sätt. Till en början svarar lärarna nej, undervisningen har inte påverkats av revideringen på grund av lärarnas brist på insyn i den reviderade läroplanen. Ändå genomsyras undervisningen av kravet på stärkt digital kompetens på flera sätt, bland annat genom användning av digitala hjälpmedel där elever kan lyssna på böcker i undervisningen. Eleverna arbetar med presentationsprogram och filmskapande. Lärarna uppmuntrar även till kritiskt förhållningssätt till både informationssökning och sociala medier. Lärarna upplever också att korrekt språk, grammatik och djupläsning av texter fått stå tillbaka i läroplanen för den digitala kompetensen. Den tredje frågeställningen handlar om lärarnas egen digitala kompetens och på vilket sätt lärarna anser att den motsvarar kravet i revideringen. Även om lärarna på olika sätt är digitalt aktiva anser lärarna ändå att de är i stort behov av fortbildning i digital kompetens och riktlinjer kring hur den ska implementeras i undervisningen.Svenska
46
Jörnvi, Cajsa, and Christoffer Ringsten. "Hur påverkas lärarna av skolans ramar? - En intervjubaserad studie som jämför lärares syn på bedömning och dess utveckling över två läroplaner." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33520.
Full textAbstract:
Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur samhällskunskapslärare på gymnasiet både upplever och arbetar med bedömning. Vi kommer att ta reda på vilken syn lärarna har på bedömning, vilka former för bedömning de använder sig av, vilka skillnader de upplever mellan Lpf 94 och Gy 2011 samt hur de ser på avsaknaden av nationella prov i samhällskunskap. För att ta reda på detta har vi använt oss av och besvarat följande frågeställningar: Vilken syn har samhällskunskapslärare på bedömning; Vilka former för bedömning använder sig lärare i samhällskunskap på gymnasiet av; Hur upplever lärare i samhällskunskap på gymnasiet skillnader mellan Lpf 94 och Gy 2011 gällande betyg och bedömning; Hur ser lärare i samhällskunskap på avsaknaden av nationella prov i deras ämne? Vi har genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem stycken erfarna samhällskunskapslärare. Slutligen har vi sammanställt ett resultat och gjort en analys av resultatet med hjälp av ramfaktorteorin.Vårt resultat visar att lärarnas syn på bedömning skiljer sig åt men att samtliga lärare är överens om att bedömning är svårt och att det är viktigt att få till en så rättssäker bedömning som möjligt. Vidare kom vi fram till att fyra av fem lärare uppger att de försöker ha varierande bedömningsformer och att samtliga av de intervjuade lärarna jobbar med återkoppling i någon form. Därutöver visar vårt resultat att samtliga lärare upplever läroplanen från 2011 som mer tydlig och genomarbetad än den från 1994 och att alla fem lärare är överens om att kraven har höjts med den nya betygsskalan och de uppskattar att det tillkommit fler steg. Slutligen kom vi fram till att endast en av de intervjuade lärarna ställer sig positiv till ett eventuellt införande av nationellt prov i samhällskunskap medan de andra fyra ställer sig kritiska till det. Sammanfattningsvis skulle det vara intressant att ta del av den generella synen hos en större mängd samhällskunskapslärare gällande bedömning och de ramar som påverkar det dagliga arbetet.
47
Lundström, Mats. "Läraren - från ensamvarg till lagarbetare? : En studie av hur lärarrollen har definierats och förändrats i grundskolans läroplaner från 1962 till 2011." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-96234.
Full textAbstract:
Forming teacher teams is currently the standard way of organizing teachers in Swedish Compulsory Schools. This is the result of a process that started in the 1970s. Traditionally the culture of teaching has been one of isolation. Once the door to the classroom is shut, what happens behind the door is up to the teacher to decide. Over the past thirty years a lot of time has been dedicated to making fundamental changes in the way teachers interact with their colleagues. Today the idea of teachers forming teams is generally accepted but still the core of a Swedish teacher’s job is that of a lone worker. The purpose of this paper is to study how the role of the teacher has been defined in the Swedish curricula of 1962, 1980, 1994 and 2011. Of particular interest is if the teacher role is expected to be solitary or collaborative and if this has changed from the 1960s to the current curriculum of 2011. The theoretical framework consists of the frame factor theory and systemic/role theory. The curricula have been studied using a word search method, identifying sentences with the words teacher or teachers. These sentences have then been coded in different categories depending on what instructional words have used together with the word teacher/teachers. In the analysis, specific interest has been addressed to autonomous (solitary) or homonymous (collaborative) role expectations. The study shows that the teacher role has changed from one curriculum to the other. The state control of the teacher varies through the use of different instructional words. The state control has increased and is strongest in the most recent curriculum of 2011. The study also reveals the fact that Swedish curriculums never have been used to stress to collaborative aspects of being a teacher but rather to stress solitary role expectations.Syftet med denna studie är att studera hur lärarrollen har definierats och förändrats i grundskolans läroplaner mellan 1962-2011, med fokus på två olika sätt att se på lärarens uppdrag; läraren som ensam styrare av verksamheten i klassrummet eller lärarlag som utövar en viss grad av kollektiv styrning. Frågeställningarna i studien är; Hur har lärarens uppdrag formulerats i läroplanerna? Förväntas läraren utföra sitt uppdrag ensam eller tillsammans med andra lärare? Organisationsteori är utgångspunkten för forskningsintresset och det är inom denna sektor som studiens resultat kan vara av praktisk nytta. Studien fokuserar på läroplanerna och de rollförväntningar som beskrivs i dessa. Rollteori/systemteori ger de teoretiska begreppen och är utgångspunkten för analysen. Studien har en kvalitativ ansats men en viss kvantitativ bearbetning av data förekommer. Ett urval av data har gjorts från läroplanerna LGR 62, LGR 80, Lpo 94 samt LGR 11. Vid urvalet har selektiv kodning använts med utgångspunkt i kärnkategorin läraren/lärarna. Nästa kategorisering har varit vilka instruktionsord som kopplas samman med kärnkategorin. I analysmomentet har särskilt intresse riktats mot autonoma rollförväntningar (individuella roller) eller homonoma rollförväntningar (samarbetsroller). Studien visar att formuleringen av lärarens uppdrag förändrats från en läroplan till en annan. Statens styrning har förändrats genom användandet av olika slags instruktionsord. Vad man väljer att styra hårdare har varierat. Den senaste läroplanen LGR 11 innehåller också den starkaste styrningen genom ett konsekvent användande av instruktionen läraren ska. Studien visar också att läroplanerna aldrig i någon högre grad har använts för att formulera ett kollektivt uppdrag riktat till lärarna som grupp. De kollektiva beslutsprocesser som beskrivs är mer inriktade på att involvera eleverna i beslutsfattande. Huvudfokus i alla läroplanerna ligger på den enskilde lärarens arbete och inte på ett kollektivt utförande av uppdraget.
48
Thorsell, Malin. "De flesta var hantverkare, butiksägare och arbetare och deras hustrur : Analys av kvinnan i läroböcker och läroplaner i historia 1970-2011." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-42921.
Full textAbstract:
The study's aim is to implement a textbook analysis and examine how women are described in history textbooks for high school and in the curriculums Lgy 70, Lpf 94 and Gy 11. The study has a gender perspective and the study's purpose is to make a comparative study and compare textbooks with the current curriculum and compare the results with each other to see if there has been any change over time. The survey's material is three editions of Alla tiders historia from Gleerups förlag. The study refers to editions from 1989, 1996 and 2011. General parts from Lgy 70, Lpf 94 and Gy 11 are also central for my study. The general curriculum of history from 1981, the course Historia A in Lpf 94 and Historia 1b in Gy 11 are also studied. The study shows that the role of women doesn’t get much space in textbooks and when women are mentioned explicitly, it’s mainly through illustrations or through texts of statement representation. The role of women has not been treated much in governing documents but equality between men and women is something that is common. The study shows that the governing documents interact with the curricula in a relatively large range, although this varies between the different editions. The results demonstrate that there has been a change over time in administrative documents and textbooks. Content and design have changed based on the societal context in which they were designed. The study shows that men are the norm and men are mentioned more than women, both in textbooks and curriculum.
49
Alveryd, Sofia. "Lärarens roll i att skapa demokratiska medborgare : En diskursanalys av lärarens subjektspositioner i svenska läroplaner från år 1980 och år 2011." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-28241.
Full textAbstract:
In this degree project, a study of the teacher’s identity in the Swedish curriculum of 1980 and 2011 is presented. The aim of this study is to examine and compare how the Swedish curriculum of 1980 and 2011, respectively, portraits the teacher’s role in creating democratic citizens. With discourse analysis of the teacher’s identity as the method, the study aims to answer the questions below: How is the character of the teacher’s role in creating good citizens, described in the curriculum and the syllabus for social sciences? What is included and excluded in the teacher’s duty within the task of creating good citizens? What kind of perspectives on the purpose of education is formulated in the curriculum? The theoretical bases of this study are taken from; Joel Westheimer and Joseph Kahne’s categorizations of the democratic citizen, Gert J.J. Biesta’s account of the different functions of education, Leonora. M Cohen’s definitions of three philosophical perspectives on education and Carsten Ljunggren and Ingrid Unemar Öst’s model of teachers different reactions to controversy. As a conclusion this study finds that the portrait of the teacher’s role in creating democratic citizens has changed in its description from the curriculum of 1980 to the curriculum of 2011.The identity of the teacher has gone from describing a qualifying, socializing and pragmatic mediator of social standards in 1980’s curriculum to in the 2011’s curriculum describing a qualifying promoter of knowledge and discussion. The study also finds that the professional authority of the teacher is, in the curriculums, given very little room and instead focus lies on either the aspect of knowledge or pragmatism.
50
Ekberg, Linus. "Den föränderliga religionsundervisningen : En analys av grundskolans senare års läroplaner från 1962 till 2011 med fokus på hinduismens och kristendomens framställning." Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-314099.
Full textAbstract:
När jag sitter på mormor och morfars innegård på deras ställe ute på landsbygden i min hemstad Karlskrona har jag alltid njutit av deras berättelser från förr. Dessa berättelser har både uppkommit från ingenstans när de har velat dela med sig om något speciellt men framför allt uppkommer dessa när vi pratar om min utbildning på universitetet. De har alltid varit intresserade av hur det går men även hur utb ildningar har förändrats från deras tid till den utbildningen jag får nu. Något som väckte mitt intresse för min uppsats var när vi satt i somras och pratade om att jag hade läst religionsvetenskap som ämne. Det som mina morföräldrar tog upp var att det att när de gick i skolan fanns det inget som hette religionsvetenskap. De hade något som hette kristendomskunskap. De berättade att de endast läst om kristendomen, ingenting om de andra religionerna. Mina morföräldrar har alltid haft ett stort intresse för att utveckla sina egna kunskaper och försöka hänga med i samtiden. Detta gjorde att vi hamnade i en lång pratstund om ”de andra” religionerna, speciellt hinduism, och jag förklarade att dessa religioner är något som samtliga ska få kunskaper om under sin skolgång. Att mina morföräldrar inte hade fått kunskapen tänkte jag kunde bero på två saker; både på hur samhället såg ut under deras tid och att deras läroplaner inte hade med de andra religionerna. Detta gjorde mig intresserad av att se hur läroplanerna har utvecklats men speciellt hur hinduismen och kristendomen framställts i läroplanerna. Detta för att hinduismen alltid intresserat mig men även för att det skapade ett stort intresse hos mina morföräldrar.