Relevant bibliographies by topics / Lärprocess

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Book chapters

Academic literature on the topic 'Lärprocess'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 8 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Lärprocess.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Lärprocess"

1

Häggström, Margaretha, and Anna Udén. "Praxisteori i kölvattnet av breddad rekrytering – scaffoldingmodell som stöd för att förstå sambandet mellan teoretiska perspektiv och praktisk verksamhet." Acta Didactica Norge 12, no. 1 (March 9, 2018): 6. http://dx.doi.org/10.5617/adno.5457.

Full text
Abstract:
Som en följd av breddad rekrytering till högre utbildning har antalet studenter i Sverige fördubblats under de senaste tjugo åren. Studenterna utgör i flera avseenden en mer heterogen grupp än tidigare. Det ställer nya krav på våra utbildningar och på oss som undervisar. I denna artikel presenteras en modell för hur teoretiska perspektiv från högskoleförlagd lärarutbildning kan förstås och länkas samman med det praktiska arbetet i skolverksamhet. Modellen diskuteras med utgångspunkt i scaffolding theory. I texten framhålls inkludering och hur vi praktiskt kan arbeta för att inkludera alla studenter. Utgångspunkten är de svårigheter att länka samman teori och praktik många lärarstudenter ger uttryck för, och hur vi kan stödja studenter i sin lärprocess. Modellens potential som medierande verktyg diskuteras. När studenter aktivt använder modellen får de möjlighet att kritisera modellen som sådan men också de teorier och undervisningsmetoder de möter i den högskoleförlagda såväl som verksamhetsförlagda utbildningen. Därigenom kan studenter få en djupare förståelse för undervisningens komplexitet, vilket kan bidra till studentens utveckling av en egen professionell praxisteori baserad på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.Nyckelord: breddad rekrytering, scaffolding, inkludering, praxisteori, undervis¬ningsmetoderPractice theory in the wake of widening participation:Using a scaffolding model as a support for understanding the link between theoretical perspectives and practical activities in teacher educationAbstractAs a result of widening participation in higher education, the number of students has doubled over the last twenty years in Sweden. Students are in many respects a more diverse group than in the past. Hence, new demands are being put on courses and lecturers. This article presents a model of how theoretical perspectives learnt from teacher education can be understood and be linked with practical training in schools. The model is discussed on the basis of scaffolding theory. This text stresses the importance of inclusion in education and how we can work on a practical level to include all students. The starting point is the difficulties many students express regarding linking theory and practice, and how we can support students’ learning processes. Finally, we discuss the model’s potential as a mediating tool for students and as a planning tool for teacher trainers. The area of application for this model is professional training courses in general, and teacher education in particular. When students actively use the model, they are given the opportunity to question and critically examine the model as such but also the theories and methods they encounter during their training. Thus, a deeper understanding of the complexity of teaching and learning may occur. This in turn may help students to develop a practice theory based both on research and on proven experience.Keywords: widening participation, scaffolding, inclusion, practice theory, teaching methods
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Jeppsson, Fredrik. "Kroppsligt förankrad kognition." Venue 6, no. 1 (November 7, 2017): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1768.

Full text
Abstract:
Varför är det mer angeläget och accepterat att jobba tvärvetenskapligt med estetiska lärprocesser och naturvetenskapliga ämnen för yngre barns lärande i skolans tidigare år än med äldre elever? Tillsammans med forskakollegor har vi i våra studier visat hur våra sinnliga kroppsliga erfarenheter har betydelse för lärande för alla åldrar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Forsling, Karin. "Hur tänkte du nu? Digitala verktyg och kollegiala lärprocesser i förskolan." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, no. 2 (June 30, 2020): 57–73. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i2.3706.

Full text
Abstract:
I artikeln analyseras förskollärares kollegiala lärande i relation till barns användande av digitala lärverktyg i förskolan. Studien utfördes under ett utvecklingsarbete i två svenska förskolor där funktionen kamera på datorplattor användes för lärande. Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger kan förstå, förändra och förbättra lärsituationer där digitala verktyg användes under handledning av en filmpedagog, en medforskande förskolekollega och en forskare. Resultaten visar hur fem engagerade pedagoger, utan särskild vana eller intresse för digitala verktyg, börjar använda datorplattor i förskolan som lärverktyg för att nå läroplansmål som handlar om kommunikation. Den i studien använda designbaserade experiment-modellen bygger på designorienterade teorier. Det designbaserade experimentet ledde till en fördjupad reflektionsyta för pedagogerna – en mötespunkt för kollegiala lärprocesser som kan bidra till förskoleutveckling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Baumgarten, Maud, and Eva Ellstrøm. "Industriarbetares deltagande i arbetsplatslärande." Tidsskrift for Arbejdsliv 14, no. 1 (March 1, 2012): 9–25. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v14i1.108898.

Full text
Abstract:
I ndustrianställda står idag allt oftare inf ør f ørändringar på arbetsplatsen som ställer krav på utveckling och lärande i arbetet. Ord som mångkunnighet, flexibilitet och f ørändringsvilja har kommit i fokus. I och med att f øretag i allt h øgre grad arbetar under starkt f øränderliga konkurrensf ørhållanden på internationella marknader, beh øver organisationer ställa om och anpassa verksamheten med hänsyn till olika typer av f ørändringar. Inte minst mot denna bakgrund finns inom såväl forskning (t ex Boud & Garrick, 1999; Lorenz & Lundvall, 2006) som policydiskussion (tex. IF Metall, 2010; LO, 2002; SOU 1992:7) sedan länge en stark tilltro till betydelsen av lärande och kompetensutveckling på arbetsplatsen. Att få till stånd sådana lärprocesser ses som viktigt såväl f ør f øretagens som f ør individens utveckling, liksom f ør att skapa hållbara arbeten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Bjerstedt, Sven. "Musikalitet som förmåga till närvaro, struktur och flöde: Ett centralt begrepp i skådespelares lärande." Pedagogisk forskning i Sverige 24, no. 1 (December 19, 2018): 85–105. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.1.06.

Full text
Abstract:
Denna artikel undersöker vilken betydelse och potential som begreppet musikalitet kan ha för skådespelares lärprocesser. Studien riktar sig främst till lärare och forskare vid landets högre konstnärliga utbildningar. Betraktad som professionsforskning och som exempel på språkliga metaforers potential i konceptualiserings- och lärandeprocesser bör den emellertid kunna vara av intresse även för andra läsare. Det nämnda intermediala begreppslånet kan uppfattas som en metafor som är av central betydelse när konstnärer, pedagoger och andra talar om teater. En teaterhistorisk översikt pekar på rytm som en central aspekt av den innebörd som har tillskrivits begreppet musikalitet inom teatern. Analyser av två omfattande intervjustudier med konstnärer och pedagoger på teaterområdet pekar på att begreppet musikalitet framstår som central i intervjuernas perspektiv på kvalitet i skådespelarens arbete. Den bild som framtonar av musikalitetens innebörd på teaterns område är komplex. Förmågan att agera musikaliskt kan uppfattas som sammansatt av en rad förmågor som kompletterar varandra, här betecknade med nyckelorden närvaro, struktur och flöde. En lockande uppgift för framtida forskning är att undersöka vilken potential detta sätt att uppfatta innebörden av begreppet musikalitet kan ha på begreppets ursprungsområde, musiken.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Lindqvist, Anna. "BORTGLÖMDA KROPPAR I ETT AKADEMISERAT FÖRSKOLLÄRARPROGRAM? OM FÖRSKOLLÄRARES LÄRPROCESS." På Spissen 5, no. 1 (February 27, 2019). http://dx.doi.org/10.18862/ps.2019.501.4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

"Ingrid Millbourn. “Rätt till maklighet”: Om den svenska socialdemokratins lärprocess, 1885–1902 [“Right to Leisure”: On Swedish Social Democracy as a Learning Process, 1885–1902]. Stockholm: Symposion Bokför1ag. 1990. Pp. 438. 220 KR." American Historical Review, October 1991. http://dx.doi.org/10.1086/ahr/96.4.1217.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Lärprocess"

1

Ramtjärn, Laura, and Johanna Pirttikangas. "Dans som estetisk lärprocess : Hur dans kan användas som uttrycksform och estetisk lärprocess i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-83665.

Full text
Abstract:
Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagogerna arbetar med dans som uttrycksform och estetisk lärprocess och vilka utmaningar detta kan medföra. Denna undersökning har utgått ifrån ett fenomenologiskt perspek-tiv för att ta reda på pedagogernas erfarenheter och upplevelser idag. Under-sökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma pedagoger som sedan transkriberats och analyserats för att hitta centrala be-grepp. Resultatet visar på omfattande möjligheter som dans kan ha i förskolans verksamhet och vilka områden som kan utvecklas. Det är viktigt att pedagoger integrerar hela läroplanen (Skolverket, 2018) i förskolan och tar vara på alla möjligheter till lärande. Därför behöver pedagoger få tillgång till grundläg-gande kunskap om dans och andra uttrycksformer för att kunna utmana barnen i deras lärande.
The purpose of this study is to find out how educators in preschool use dance as a form of expression and as an aesthetic learning process and what chal-lenges this may result in. The study is based upon a phenomenological per-spective to find out the educators personal and professional experiences today. Through qualitative interviews with five active educators which have been transcribed and analysed we found some key concepts to our study. The results show extensive opportunities that dance can have in the preschool's activities and which areas can be developed. It is important that educators integrate the entire curriculum (Skolverket, 2018) in preschool and take advantage of all opportunities for learning. Therefore, educators need to have access to basic knowledge about dance and other forms of expression in order to challenge children in their learning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Peolsson, Michael. "Att beskriva kronisk smärta : en lärprocess." Licentiate thesis, Linköpings universitet, Tema Kommunikation, 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-111015.

Full text
Abstract:
Sammanfattningsvis syftar denna uppsats till att studera hur patienter beskriver sin smärta samt på vilka sätt de beskriver hur de utforskar sin smärta i vardagen. Jag vill med dessa beskrivningar som bakgrund lyfta fram patienters egen lärprocess om sin smärta. Avhandlingen syftar vidare till att diskutera hur vårdgivare kan lära sig av patienters smärtbeskrivningar. I detta sammanhang vill jag lyfta fram några begrepp som kan belysa hur patienterna i mina studier delger vad jag tolkar som smärtupplevelser.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Bryggegård, Marie. ""Estetisk lärprocess är ju allt" : En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar av musik och estetiska lärprocesser i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73025.

Full text
Abstract:
The purpose of this study is to contribute with knowledge of preschool teachers’ perceptions of music and aesthetic learning processes in relation to the Swedish National Agency for Education’s reformulation of the preschool curriculum 2018. By using a phenomenographic methodology and qualitative interviews, the study has been conducted with six preschool teachers from different preschools in one municipality where the ambition has been to get a variety of different perceptions. The result of the study shows that the preschool teachers’ perceptions of giving the children the conditions in music that are given in the curriculum, vary widely. A preschool teacher describes how the music gets an embodied or emotionally intrinsic value. In the case of aesthetic learning processes in teaching, preschool teachers proved to have good perception of what aesthetic is, the perception of learning process was however varied. The preschool teachers considered in general that they lacked materiel to deepen the music education, some also considered that they needed additional knowledge in music and aesthetic learning processes. The reformulation of the aesthetic objective in Lpfö 18 showed that half of the preschool teachers considered it clearer and that it is placing a higher demand on them, while the others experienced the rewording as less demanding. The result of the study shows that the Swedish National Agency for Education’s formulation can be interpreted in different ways. One conclusion from the study is that the Nation Agency for Education has not been sufficiently clear about the reformulation of music and learning processes in Lpfö 18. Another conclusion is that the preschool teachers who have some form of musical education have a greater understanding and awareness of what the music does with the child. Also, how preschool teachers can teach by using different didactical forms of music for learning and how children can experience the music’s own magic world.
Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av musik och estetiska lärprocesser i förhållande till Skolverkets omformulering av förskolans läroplan 2018. Genom att använda en fenomenografisk metodansats och kvalitativa intervjuer har studien genomförts med ett urval av sex förskollärare från olika förskolor i en kommun, där strävan har varit att få en variation av olika uppfattningar. Resultatet av undersökningen visar att förskollärarnas uppfattningar av att ge barnen de förutsättningar i musik som läroplanen lyfter, varierar mycket. En förskollärare beskriver hur musiken får ett förkroppsligat eller känslomässigt intrinsikalt värde. I fråga om estetiska lärprocesser i undervisningen visade sig förskollärarna ha goda uppfattningar om vad estetik är, uppfattningen av lärprocess var dock splittrad. Förskollärarna ansåg överlag att de saknade materiel för att fördjupa musikundervisningen, några ansåg även att de var i behov av kunskapsutveckling inom musik och estetiska lärprocesser. Omformuleringen gällande det estetiska målet i Lpfö 18 visade att hälften av förskollärarna ansåg att det blev tydligare och ställer ett högre krav på dem, medan de andra upplevde omformuleringen som mindre kravfull. Resultatet visar därmed att Skolverkets formulering kan tolkas på olika sätt. En slutsats från studien är att Skolverket inte varit tillräckligt tydliga med omformuleringen av musik och estetiska lärprocesser i Lpfö 18. En annan slutsats är att de förskollärare som har någon form av musikalisk utbildning har en större förståelse och medvetenhet av vad musiken gör med barnet. Även hur förskollärare kan undervisa didaktiskt i musikens olika lärandeformer och hur barnen kan få uppleva musikens egna magiska värld.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Blomberg, Pia, and Jennie Räisänen. "En estetisk lärprocess i skolan genom skapande av trummor." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-7785.

Full text
Abstract:

Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera hur en estetisk lärprocess genom skapande av trummor kan se ut i ett samspel mellan elever samt mellan elever och pedagoger. Utvecklingsarbetet genomfördes i en åldersheterogen skolklass med 40 elever som tillsammans skapade trummorna parvis. Genom att observera och fotografera eleverna i sitt skapande studerade vi deras kreativitet, engagemang och kommunikation i ett samspel. Vårt resultat i den här estetiska lärprocessen visar att eleverna genom kommunikation och samspel var kreativa och engagerade i skapandet av trummor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Jörgensson, Johanna. "Musik som lärprocess i förskolan : Pedagogisk resurs i verksamheten." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-71425.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Myhre, Eleni, and Malena Fock. "Du kan ju dansa i tanken! : Dans som estetisk lärprocess i svenskämnet F-3." Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-7558.

Full text
Abstract:
Det är med utgångspunkt i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 som intresset för dansens utrymme i skolan har väckts och bidrar till ett allmängiltigt intresse då läroplanen ligger till grund för all undervisning. Syftet med studien är att få kunskap om hur dans som estetisk lärprocess kan uttryckas och stärkas i svenskundervisningen i grundskolans tidigare år, F-3. Studien bygger på kvalitativ metod där intervjuer med danspedagoger har genomförts samt två experimentella lektioner med dans i svenska som utgångspunkt. De experimentella lektionerna innefattade observationer av varandra. Resultatet grundas på intervjuunderlaget där dataproduktionen analyserats med hjälp av de tre utgångspunkterna från teoriavsnittet; Lindströmsmodellen, kroppsligt meningsskapande och demokrati. Vidare presenteras resultatet från de experimentella lektionerna med stöd i Lindströmsmodellen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Boström, Åsa. "Pappersarbete. : En undersökning av sinnliga erfarenheter i en hantverksmässig lärprocess." Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-7374.

Full text
Abstract:
Syftet är att undersöka papper som hantverksmaterial och de sinnliga erfarenheter som framträder i mötet med papper specifikt genom bokbinderi. Jag har sökt svaren på tre frågor som formulerats:Vilka moment är de mest grundläggande i arbete med papper?Vilka sinnliga erfarenheter framträder i den hantverksmässiga lärprocessen av att binda böcker?Hur kan processen att binda böcker beskrivas i termer av lärande?I undersökningen framstod fem moment som grundläggande i arbete med papper. Att mäta, skära, vika, göra hål och sammanfoga. De sinnliga erfarenheterna som framträtt i undersökningen har varit visuella, taktila/kinestetiska samt auditiva. Erfarenheterna kombineras i hantverksprocessen men bygger också på erfarenheter som gjorts i tidigare materialmöten och arbeten, inte enbart genom bokbinderi specifikt. De sinnliga erfarenheterna tillkommer genom uppmärksamhet i dialog med process och material. Exempel på moment som framträtt som i huvudsak sinnliga är mängd styrka som behövs vid tillskärning och håltagning, fuktighetsgrad i papperet vid limning och bedömning av papperets vikt. Jag fann begreppet transaktant användbart för att medvetandegöra hur både den lärande och materialet kan ses som aktiva i den hantverksmässiga lärprocessen. Processen som helhet kan ses som lärande men också att peka ut skeenden i processen som på ett konkret sätt varit avgörande för att förstå erfarenheten som gjordes.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Karlsson, Malin, and Sigbritt Jönsson. "Elevers insikt i sin lärprocess med metoden loggbok i fokus." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36574.

Full text
Abstract:
Detta examensarbete behandlar vilken betydelse loggboken har som hjälpmedel för att eleverna ska reflektera över sitt lärande och därmed få ökad kunskap. Vår tidigare undersökning på lärarhögskolan i Malmö, om ämnesintegrering, har legat till grunden för att för att vi nu har genomfört en integrering av våra två respektive kurser: psykosocialt arbete och skapande verksamhet på Barn- och Fritidsprogrammets årskurs tre. I bakgrundsarbetet ingick en kartläggning av vilken roll det skrivande ordet spelar för elevernas reflektion och insikt i sitt eget lärande. Dessutom framkom det av studien att när eleverna får vara med och bestämma vad de ska göra så ökar deras motivation och deras intresse för uppgiften avsevärt. Vår slutsats grundar sig på litteraturstudier och en innehållsanalys av elevernas loggböcker. Utöver detta har vi använt oss av en kvalitativ gruppintervju för att få svar på våra frågeställningar. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att loggboken är ett verktyg som man kan använda för att eleverna ska kunna få insikt i och reflektera över sitt lärande. Vi är övertygade om att flera faktorer är viktiga i elevens reflektion som t ex vilken ledarstilar pedagogen använder och gruppens sammansättning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Norman, Cleo, and Ida Zamzad. "ARBETSGRUPPENS BETYDELSE UNDER EN LÄRPROCESS : ur ett hållbart lärande perspektiv." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-11595.

Full text
Abstract:
En snabb förändringstakt på arbetsmarknaden sätter högre krav på medarbetarnas kunskap och lärande. Trots detta koncentrerar sig flertalet organisationer idag på de lukrativa vinsterna, vilket skapar sämre förutsättningar för arbetsplatsens grupplärande. Syftet var att utöka kunskapen om medarbetarnas upplevelser av betydelsen arbetsgruppen för lärandeprocesser i relation till organisationsförändring och ett hållbart perspektiv. Studien har en hermeneutisk ansats för att för att kunna tolka och få en djupare förståelse för medarbetarnas upplevelser. Åtta respondenter hittades med hjälp av ett bekvämlighetsurval från respektive åtta olika organisationer. Både strukturerade och semistrukturerade intervjumetoder användes för att besvara frågeställning och syfte. De transkriberade materialet har kodats, analyserats och tolkats med stöd av Illeris (2006) lärandedimensioner i ett successivt samspel där delar och helhet ökat på förståelse för fenomenet. Studien visade på att det upplevs finnas en ambivalent syn bland respondenterna i att lära under förändring i organisationer idag. Detta styrs av individuella erfarenheter, hur medarbetarna upplever relationen och kommunikationen till sina kollegor samt i vilken grad stöd till lärande arbetsplatsen erbjuder.
A quick change in the labor market results in a higher demand on the employee’s knowledge and learning abilities. Despite this fact many organizations today focus on lucrative profits, which in turn create worse group learning conditions in the work places. The purpose of the this study was to expand on the knowledge of the employee´s experiences in regards to the importance of working groups for learning processes in relation to organizational change and sustainable perspective. The eight respondents were chosen through a convenience sampling, who then where interviewed with structural and semi structural interview methods. The transcribed interview material has been processed through categorizing, analyzing and interpretation in a successively manner including both parts and whole. The study shows that amongst the respondents there seem to be ambivalence towards learning within an organization that is changing today. This is driven by; individual experiences, by how the employee´s relationship and communication is towards each other but also by the level of support the working place provides towards learning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Segerlund, Kristina. "Handens kunskap : en undersökning om händernas kreativa arbete i en lärprocess." Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-3260.

Full text
Abstract:
Den här undersökningen behandlar frågorna: Hur kan erfarenheter och lärande formuleras genom händernas kreativa arbete hos en grupp elever i ett hantverkspedagogiskt projekt? och Hur kan handens kunskap fungera som språkligt verktyg i en lärandesituation? Undersökningen tog plats i en workshop utformad kring handens kunskap och kreativitet. En grupp döva och hörselskadade elever fick arbeta kreativt med händerna med broderi och praktiskt arbete i ett försök att se hur erfarenheter och lärande formuleras i grupp och individuellt. Min ambition var även att utforska hur det går att kommunicera med handens kunskap. Jag har utfört en hantverkspedagogisk undersökning inspirerad av etnografisk metod, vilket i praktiken har inneburit deltagande observationer och samtal med deltagare i en workshop. Jag har arbetat utifrån sociokulturell teori med rötter i Lev S Vygotskijs tänkande och som utvecklats av bland andra Roger Säljö. Jag har förhållit mig kring begreppen handens kunskap, tyst kunskap och kreativitet. Deltagarna formulerade erfarenheter och lärande genom det kreativa arbetet med händerna. Det kom till uttryck i görandet, utforskandet och färdigheten. När deltagarna i undersökningen utforskade med händerna och gick in i den koncentrationen som det kreativa arbetet medförde kunde de förvärva kunskap genom den direkta materiella erfarenheten i görandet. Som pedagog ser jag stora möjligheter med handens kreativitet och kunskap. Det är en utforskande metod som ger hela människan nya erfarenheter och intryck. Att använda handens kunskap som språkligt verktyg genom att visa, iaktta, pröva och känna i en lärandesituation var en utmaning som för mig öppnat för nya pedagogiska rum med väldigt kreativa lösningar. När vi gav våra händer och det de gjorde en ärligare chans, anser jag att vi även gav oss själva och våra egna erfarenheter en större möjlighet att växa i kunskapen. I min slutgiltiga gestaltning (se bilaga nr.2 och 3: Gestaltning) valde jag att lyfta fram delar av de erfarenheter och de artefakter som formulerades under broderisittningen som ägde rum i undersökningens workshop. Jag broderade även citat som finns i uppsatsens resultatdel. Allt broderi hängde i luften eller vilade på golvet i examinationsutställningen, det gick en röd tråd mellan citaten och de av deltagarna i undersökningen broderade inslagen. Broderierna kommunicerade mot en affisch där mina händer broderade. På några av gestaltningens broderier fanns nål och tråd som bjöd in betraktaren till att iaktta, pröva och känna.
BI
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Lärprocess"

1

Björck, Catrine. "Dialog och respons är centrala aspekter i en estetisk lärprocess." In De estetiska ämnenas didaktik: Utmaningar, processer och protester, 105–21. Stockholm University Press, 2018. http://dx.doi.org/10.16993/bap.g.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Freytag, Torben. "Poesin däremellan – estetiska lärprocesser i praktik och teori." In De estetiska ämnenas didaktik: Utmaningar, processer och protester, 183–94. Stockholm University Press, 2018. http://dx.doi.org/10.16993/bap.m.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Freytag, Torben. "Poesin däremellan – estetiska lärprocesser i praktik och teori." In De estetiska ämnenas didaktik: Utmaningar, processer och protester, 183–94. Stockholm University Press, 2018. http://dx.doi.org/10.16993/bap.m/.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Pemsel, Maria. "En musiklärares syn på utvecklingsmöjligheter för estetiska lärprocesser vid lärarutbildningen på Stockholms universitet." In De estetiska ämnenas didaktik: Utmaningar, processer och protester, 73–93. Stockholm University Press, 2018. http://dx.doi.org/10.16993/bap.e.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

von Schantz, Ulrika. "Estetiska lärprocesser eller estetiska lärprotes(t)er? Om motstånd, motspråk och restprodukters upprättelse." In De estetiska ämnenas didaktik: Utmaningar, processer och protester, 201–31. Stockholm University Press, 2018. http://dx.doi.org/10.16993/bap.o.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Lärprocess' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography