Dissertations / Theses on the topic 'Lärstil'

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur mycket ett arbete med olika lärstilar/sinnesmodaliteter kan påverka ordinlärningen. Det som har undersökts är om det skiljer mycket på hur många ord elever kommer ihåg när de arbetar med olika lärstilar. Ett annat syfte var att undersöka hur medvetna eleverna är om hur de bäst lär sig ord.

   Metoden som användes var kvalitativ och gick ut på att en undervisningsgrupp i tyska fyllde i en enkät om hur de trodde att de lär sig ord bäst. Sedan undervisades eleverna i gruppen utifrån de fyra sinnesmodaliteterna auditiv, visuell, taktil och kinestetisk, för att till sist genomföra ett skriftligt test på orden.

   Resultatet visar att det skiljde upp till sex ord (av 20) mellan elevernas bästa och sämsta resultat på varje lärstil samt att eleverna inte var medvetna om vilken lärstil som passar dem bäst.

Undervisningen i skolan bedrivs ofta utifrån "förmedlingspcdagogik", vilket kan göra

undervisningen begränsad, ur både elevens och lärarens synvinkel. Många elever når inte upp

till skolans uppställda mål. För att hjälpa elever i sitt lärande, menades i uppsatsen, att

användandet aven lärstilsteori kan vara ett sätt och om lärare är medvetna om sin lärstil kan

det vara en faktor som påverkar elevers lärande positivt. Syftet med uppsatsen var att

kartlägga vilka lärstilar svensklärare har i årskurs 6-9 och gymnasiet. Syftet var dessutom att

belysa olika undervisningsmetoder som är lämpliga inom respektive lärstil. För att kartlägga

svensklärares lärstilar har lärstilsteorin The Dunn & Dunn Learning Style Model och teorins

analysinstrument; stilenkäter använts. Av enkätens olika stildrag redovisades de fyra

sinnesmodaliteterna; det visuella, det auditiva, det taktila och det kinestetiska och en

redogörelse för visuella och auditiva lärstilars metodiska inslag, matchande taktil och

kinestetisk lärstil gjordes. Resultatet i undersökningen visade att flest svensklärare har visuell

lärstil och att många även har en auditiv lärstil och det är fler lärare som har taktil lärstil i

jämförelse med kinestetisk. Då den vanligaste undervisningspedagogiken i skolan stimulerar

auditivt och visuellt, och de flesta lärarna i underökningen har visuell och auditiv lärstil kan

det innebära att många svensklärare i undersökningen undervisar så som de själva lär sig.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärare i grundskolans tidigare år arbetar med individualisering och vad individualisering innebär för dem. För att nå ut till en större grupp verksamma lärare i grundskolans tidigare år använde vi oss av enkäter med både kvantitativa och kvalitativa frågor. Resultatet visade att lärarna ser många fördelar med individualisering eftersom undervisningen utgår från varje elevs behov och förutsättningar. Nackdelarna med att arbeta med individualisering uppger de vara tidsbrist och gruppstorlek. Studiens resultat visade att majoriteten av lärarna tog hänsyn till olika lärstilar genom bland annat att anpassa såväl material och läromedel till elevens kunskapsnivå.

I fysikämnet så varierar man mellan olika arbetsmetoder, t.ex. genomgångar, läsning, räkning, demonstrationer, laborationer, filmvisning mm. På så sätt stimuleras flera olika lärstilar naturligt i undervisningen och man når fler elever. Genom att låta eleverna arbeta utifrån sin lärstil så ökar motivationen till ämnet och skolan.

Syftet med undersökningen var att få kunskap om hur man kan anpassa fysikundervisningen på gymnasiet till elevernas inlärningsstilar. För att uppnå detta undersöktes vilka lärstilar som eleverna i den aktuella klassen har. Detta gjordes för att eleverna själva ska bli medvetna om hur de lär sig bäst. Sedan anpassades två fysiklektioner till lärstilarna utifrån The Dunn & Dunn learning style model. Elevernas upplevelser av lärstilsanpassningen undersöktes sedan med hjälp av en enkät.

Arbetet visar att eleverna är positiva till att få arbeta utifrån sin personliga lärstil. Alla tycker att de har uppnått målen med lektionerna på ett bra sätt.

Resumé

Studiens syfte var att se om det fanns möjligheter till att kunna anpassa undervisningen i ett klassrum för alla de individuella behov som ryms där. För att finna ett lämpligt svar på ovanstående fundering, beslutade författarna sig för att ta reda på vilka olika undervisningsätt det finns för de elever som lär kinestetiskt, alltså genom att få röra på sig i undervisningen. Detta gjordes genom att lärarna fick ett fiktivt case att utgå ifrån.

Studien genomfördes med en kvalitativ inriktning mot ett fenomenografiskt angreppsätt. Författarna valde att göra kvalitativa intervjuer med lärare i skolan.

Författarnas tolkningar av lärarnas svar är att de gärna skulle vilja arbeta mer i grupper inom klasserna för att kunna tillgodose alla elevers lärande. Detta gäller inte enbart det kinestetiska lärandet. Arbetssättet av lärarna skiljde sig inte nämnvärt åt, eleverna med det kinestetiska lärandet skulle ha tillgång till en stor mängd konkret material som både lockar till att bygga, fritt eller efter ritningar, samt till att konstruera mönster, vilket är matematikens bas. Lärarna försökte göra undervisningen så varierande som möjligt för att ta tillvara på elevernas förmågor. I olika teman vävdes matematiken in och användes även utomhus. Där kunde eleverna sortera föremål, leta siffror, uppskatta antal och leta efter geometriska former som var av vikt för de som lär kinestetiskt.

Resultatet visar att det var läraren som måste använda en undervisnings stil som passade eleverna med det kinestetiska lärandet, det vill säga att undervisningen inte skulle ske på lärarens villkor utan på elevernas. Det var även viktigt att använda olika metoder som läraren själv trodde på, för annars tror inte eleverna att de kommer att lyckas i sitt lärande.

Abstract

The purpose of the study was to study if there are some possibilities for adjust teaching in a classroom for all individual needs. To find a suitable answer for the above thoughts, the authors decided to find out more about which different teaching methods there are for student who learn kinesthetic, in other words the students who needs to budge in the teaching. This was done through a fictitious case which was left to the teachers to assume from.

The study was done with a qualitative direction with a phenomenographics approach. The authors conducted qualitative interviews with some teachers in school.

The authors’ interpretation from the teachers’ answer is that they want to work more within groups in the classes for satisfying all the students learning. These were pertaining not to only the student who learns kinesthetic according to the interviews. The way of teaching didn’t differ between the teachers, and, the students, who learn by the kinesthetic way, should have access to a big part of concrete material, entice to build, free or after plan, and they entice to design model, which is the mathematics basis. The teachers tried to do the teaching as rich of variation as possible to take care of the students’ abilities. In different themes the mathematics was interweaved and used outdoors. There the students could classify object, look for figure, estimate quantity and look for forms of geometry. This was very important for those who learn by the kinesthetic way.

The result shows that it is the teachers who have to use teaching styles which fits the student, who learn by the kinesthetic way. It means that the teaching should concern more to the students’ conditions than the teachers. It is also important that the teachers use different methods which the teacher believes in, otherwise the student don’t believe neither and don’t success in their learning.

Syftet med denna uppsats är att genom textanalys av fem läroböcker i skolämnet svenska visa vilka lärstilar, ur ett perceptuellt perspektiv, som främst gynnas i böckernas övningar. Vår undersökning är därmed utförd med tre kategorier av lärstilar: auditiv, kinestetisk och visuell. Den är främst av kvantitativ karaktär men har även kvalitativa inslag.

     Resultatet visar att lärstilarna inte varieras särskilt mycket i de analyserade läromedlen, dessutom finns det en avgörande mängd övningar anpassade för den visuella lärstilen i majoriteten av böckerna. De slutsatser vi kunnat dra är att det är den visuella lärstilen som framförallt gynnas, varpå de övriga två hamnar i skymundan. Det kan också konstateras att fyra av de fem analyserade läroböckerna har ett relativt liknande innehåll och upplägg.

Detta utveklingsarbete går ut på att genom den syntetiska läsinlärningsmetoden lära eleverna bokstäver med hjälp av den kinestetiska lärstilen.

Arbetet utförs i en år 1 genom en försökslektion som innebär att jag som lärare lär ut en för klassen, och för vissa elever, ny bokstav som vi därefter tränar på genom olika moment, både enskilt och i grupp. Det kinestetiska momentet består av att arbeta med play-doh och forma veckans bokstav och sedan bygga ett ord med play-dohn.

Arbetet utvärderas med intervju som en metod och analys av bokstavsböcker som en annan.

Resultatet visar att alla eleverna lärt sig Z på olika sätt. Några elever har lärt sig genom att forma play-dohn till bokstaven och andra genom att skriva bokstaven. Dessa resultat har eleverna uppgett vid intervjuerna.

Min främsta slutsats är att alla elever lär sig läsa och skriva men på olika sätt. Därför gäller det som lärare att gå igenom bokstäverna från grunden och låta barnen arbeta på olika sätt, med alla sinnen och framförallt få se, höra, göra till varje bokstav.

Idag ser undervisning i matematik i stort sett ut så att elever får gemensamma genomgångar och sedan uppmanas de att själva räkna de uppgifter som finns i boken medan läraren går runt och hjälper till. Vissa elever tycker att detta arbetssätt inte främjar motivation för lärande och att det inte finns anknytning till vardagslivet. Vissa tycker att det är ett bra arbetssätt som passar dem. Skillnaden beror på att vi människor lär oss på olika sätt, vi har olika lärstilar. I uppsatsen presenteras VAKmodell. Enligt modellen har personer visuell, auditiv eller kinestetisk lärstil, medan matematikundervisning har visuell, auditiv eller kinestetisk inlärningsmodalitet. Undersökningen visar vilka inlärningsmodaliteter som dominerar i matematikundervisningen på grund- och gymnasieskolor, vilka elever som gynnas/missgynnas i skolan och om lärare föredrar att välja undervisningssätt med samma modaliteter som deras egen lärstil. Slutsatsen är att undervisningen är bäst anpassad till elever med visuell lärstil medan de flesta av eleverna är kinestetiska. Majoriteten av matematiklärare har en visuell lärstil och föredrar undervisningssätt med visuella inlärningsmodaliteter.

Studiens syfte var att belysa vuxenstuderandes upplevelser av att göra en lärstilsanalys samt beskriva dess betydelse för lärandet. Vår avsikt var också att fokusera på deras åsikter om den information de fått innan analysen och det uppföljande samtalet med läraren. Vi ville även belysa de vuxenstuderandes tankar kring användbarheten av att göra lärstilsanalyser. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju vuxenstuderande på omvårdnadsprogrammet, förlagt till en mindre ort i södra Sverige. Det framkom att de vuxenstuderandes upplevelser av att göra en lärstilsanalys i huvudsak var positiva, trots att flertalet inte hade förändrat sitt sätt att lära i någon större utsträckning. Resultatet av lärstilsanalysen beskrivs mer som en bekräftelse på det de redan visste om sig själva. De kunde nu emellertid mer tydligt sätta ord på sitt sätt att lära. Den introducerade informationen och det efterföljande samtalet ansågs vara en betydelsefull del i arbetet med lärstilar. De hade fått ökad medvetenhet om att det finns olika inlärningsstilar och att undervisningen i större utsträckning kunde varieras. En viss attitydförändring till skolan och lärandet kunde urskiljas. Inre motivation beskrevs som den viktigaste drivkraften för framgångsrika studier. Lärstilskonceptet hade sannolikt delvis bidragit till ökad motivation för eleverna. Det framkom även att eleverna i många fall upplevt att den lärstilsanpassade undervisningen har givit nya möjligheter att lyckas med sina studier. Varierande undervisning och inlärningssätt samt ökad valfrihet har kommit att bli positiva delar i elevernas studier. Den individanpassade undervisningen har bidragit till att skapa känsla av meningsfullhet. Ökat ansvartagande och trivsel är även faktorer som urskiljdes som positiva för lärandet, liksom upplevelse av en rättvisare skola med rättvisare bedömning. Själva lärstilsanalysen kan ändå möjligen ses ha störst nytta genom den dialog den skapar om lärandet.

The purpose of the study was to elucidate adult students’ experiences of doing an analysis of learning styles and describe its meaning for learning. Our intention was even to focus on their opinion about the information they have received before making an analysis of learning styles and the following discussion with the teacher. We also wanted to elucidate the adult students’ expectations on applicability of doing this analysis. Qualitative interviews were carried out with seven adult students at the Health Care Programme. This took place at a smaller town in the South of Sweden. It came out that the adult students’ experiences of doing a learning style analysis was essentially positive even though the majority of the students did not change their manner of learning. The results of the learning style analysis more describe a confirmation of that which the students already were aware of. They are now able to distinctly describe their manner of learning. The initial information and the following discussion with the teacher were thought to play an important roll in working with learning styles. They have become aware of the fact that there are various learning styles and that teaching on the whole also varies. A certain ”change of attitude” can be seen. Interior motivation is thought to be the most important factor to achieve successful studies. The learning style concept has probably partly contributed to growing motivation for the students. It even showed that in many cases the learning style method of teaching gave the students new possibilities to enable them to be successful with their studies. Varied teaching and learning methods as well as more freedom of choice has become a positive part of the students’ studies. The individually designed teaching style has contributed in giving a feeling of meaningfulness. More individual responsibility and satisfaction are also distinguishing factors that are positive for learning as well as knowledge of equal fairness in both the school and assessment of the students study results. The analysis of learning styles can fulfil its purpose through the dialogue it creates about learning.

Naturkunskap A är ett kärnämne på gymnasiet och därför läser alla gymnasieelever ämnet. Vad tycker eleverna om ämnet och hur föredrar de att arbeta? Hur ser lärarna på ämnet och hur vill de arbeta? Genom en enkätundersökning, där vi gjort en enkät till lärare och en enkät till elever, undersöker vi hur Naturkunskap A ser ut på olika skolor, då det gäller undervisning och val av läromedel.

Syftet med vår undersökning är att skaffa oss kunskap om elevers olika sätt att lära. Vi vill även ta reda på i vilken utsträckning lärare använder andra läromedel än läroboken inom de olika ämnesområdena i Nk A. För att få reda på detta utgick vi från våra frågeställningar:

• I vilken grad används andra läromedel än läroboken i Nk A?

• Vilken attityd har elever till de olika ämnesområdena i Nk A?

• Hur lär elever bäst, enligt elever, enligt lärare?

• Diskuterar lärare målen i Nk A med eleverna?

Vi bestämde oss för att åka till de skolor där enkäterna besvarades och därför ligger vår urvalsgrupp inom en tio mils radie från Jönköping. Detta gjorde att vi kunde vara på plats och svara på eventuella frågor som eleverna och lärarna kunde ha på enkäten. Skolorna vi valt har olika profiler, detta för att få en så stor variation som möjligt. Vi har även valt att besöka olika program även detta för att få ett ”säkrare” svar.

Resultaten stämmer bra överrens med tidigare forskning, elever vill ha variation i sin undervisning och med sina läromedel. Lärarna strävar efter variation, socialt samspel och dialog i sin undervisning. Lärarna hävdar att de talar om målen med eleverna, eleverna upplever dock inte detta. Förutsättningarna för ett bra arbetssätt finns såväl hos eleverna som hos läraren, men det är inte alltid eleverna förstår vad läraren vill få fram i sin undervisning. Det är därför viktigt med attityden till ämnet hos eleverna.

Syftet med studien är att undersöka varför det är så många distansstudenter som avbryter sina distansstudier i matematik. Distansutbildning (DU) är en studieform i stark frammarsch. Nyckelorden för en lyckad DU är bland annat flexibilitet och individanpassning. Medan flexibiliteten framförallt ökar tillgängligheten står individanpassningen som garant för en god lärsituation. Faktorer som i hög grad påverkar DU och genomströmningen är studiemotiv, artefakter och hur det sociala sammanhanget upplevs. Jag har i min undersökning samlat in data med hjälp av kvalitativa intervjuer och dessutom granskat distansupplägget som eleverna på den aktuella skolan haft. Urvalsgruppen består av fem stycken elever i olika åldersgrupper som redan klarat av halva kursen. Även analysen har skett med en kvalitativ ansats. I den aktuella studien kan man se att många av de riskfaktorer som tros ligga bakom många avhopp även föreligger här med det aktuella studieupplägget.

Syftet med denna studie var att få svar på hur lärare i mellanstadiet arbetar med individualisering. Vi ville även ta reda på vilka för- och nackdelar lärare ser med individualisering i ämnena svenska och samhällskunskap. Som datainsamlingsmetod använde vi oss av enkäter. För att få svar på våra frågor använde vi både kvalitativa och kvantitativa frågor i enkäten. Enkäterna besvarades av klasslärare i år 4-6 från 8 olika grundskolor. Resultatet har gett oss en inblick i hur lärare i mellanstadiet konkret arbetar med individualisering. Resultatet visar att lärarna ser många fördelar med ett individualiserat arbetssätt eftersom undervisningen blir varierande och den utgår från varje elevs behov. Lärarna ser även en del hinder som gör det svårt att arbeta med individualisering. Till exempel tar de upp bristen på resurser och storleken på undervisningsgrupperna. Studiens resultat visar att majoriteten av respondenterna anser att det är betydelsefullt att individualisera undervisningen. Vidare visar studiens resultat att vision inte är samma sak som verklighet.

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2013

Abstract

Den här studien handlar om lärstilar. Lärstilar är en pedagogisk teori om hur en individ tar till sig nytt och svårt material. Varje individ har sitt unika sätt att ta in, bearbeta och minnas det de lär sig. Lärstilar bygger på individens starka sidor, på vad de kan och vad de är bra på. Jag har utgått från Dunns lärstilsmodell och fokuserat på de fyra sinnespreferenserna; auditiv, visuell, taktil och kinestetisk. Dessa hör till de fysiologiska elementen i Dunns lärstilsmodell. Utifrån dessa har jag gjort ett kvasi-experiment, som innebär att experimentet är en hypotesprövning, samt att experimentet inte är riktigt tillförlitligt, eftersom urvalet inte är slumpmässigt fördelat och inte signifikanstestat. Halva klassen har deltagit i en lektion med ordinarie lärarens material och den andra gruppen har deltagit i en lektion med lärstilsanpassade innehåll. Jag har först gjort en elevanalys utifrån färdigt material som bygger på lärstilsmodellen, samt efter genomgången lektion låtit eleverna svara på en enkät som bygger på innehållet i lektionen. Jag har även gjort en kvalitativ intervju med pedagoger på skolan för att se hur de förhåller sig till lärstilar. Anledningen därtill är att ta reda på om lärstilsanpassad planerad undervisning har betydelse för elevernas lärande. Efter undersökningen visade min studie att man inte kan dra någon slutsats om att en undervisning med lärstilar skulle ge bättre resultat än ordinarie undervisning. Vad man dock måste beakta är flera aspekter som kan ha påverkat resultatet.

Uppsatsen syfte var att belysa hur riktlinjer för lek- och lärspel bör utformas till barn med läs och inlärningssvårigheter. Detta i bakgrund av lärare och specialpedagogers rekommendationer och önskningar. Uppsatsen är ämnad för att behandla användargränssnitt, interaktion, struktur och navigation och motivation. Med dessa som utgångspunkt framställa hur lek- och lärspel ska kunna konstrueras till det bättre för barn med läs och inlärningssvårigheter. För att kunna uppnå vårt syfte genomfördes en kvalitativ undersökning, i form av strukturerade och halvstrukturerade intervjuer samt observationer. 2 lärare och 2 speciellpedagoger från särskolor intervjuades utifrån uppsatsens tematiska ramar. 2 elever observerades från en särskola. Resultatet visade bland annat på att allt bör vara enkelt och att det ska finnas en klarhet i allt. Det får inte vara komplicerat. Det centrala i slutsatserna som framkom var att grafiken har stor betydelse och hur gränssnittet är upplagt gällande knappar etcetera.

Godkännandedatum: 2014-06-24

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur en grupp elevers lärande påverkades genom användning av olika lärstilar som renodlats. Detta genomfördes som en fallstudie i vilken jag ställde mig frågorna:

Vilka olika lärstilar har mina elever?

Hur kan undervisningen utformas så att olika lärstilar renodlas?

Hur påverkas elevernas lärande av undervisning där olika lärstilar har renodlats?

Fallstudien bestod av flera olika kvalitativa metoder. Först lät jag eleverna utföra ett par lärstilstest för att få en uppfattning om vilka lärstilar som fanns representerade i gruppen. Jag utgick från teorier om sinnespreferenser och multipla intelligenser. Nästa del av fallstudien var att utveckla en lektionsplanering där jag renodlade vissa lärstilar. Här utgick jag från alla inspirationskällor jag hittade, litteratur, kollegor, eleverna osv. Jag utgick också från resultaten av lärstilstesten. Under lektionerna skrev eleverna och jag ner våra reflektioner i loggböcker.

Sista delen av studien var att ta reda på hur elevernas lärande påverkats av undervisningen där olika lärstilar hade renodlats. För detta gjordes en skriftlig utvärdering.

Vi fick reda på en hel del om vilka olika lärstilar eleverna har. Jag har lärt mig mycket mer om hur jag kan utforma min undervisning så att jag renodlar vissa lärstilar. Elevernas lärande påverkades synnerligen gynnsamt av undervisning där olika lärstilar renodlades. Jag har fått indikationer på att några av eleverna upplevde att de lärde sig mer djupinriktat. Deras motivation och lust ökade. De kreativa inslagen i undervisningen uppskattades mycket; musik, lek och skrivande, men framförallt variationen av undervisningssätt.

Hur elever lär och vilka de bästa förutsättningarna för lärande skulle kunna vara är frågor som alltid funnits med i skolans värld. I denna uppsats är begreppet som "lärstilar" centralt, men det betyder inte att begreppet i sig skall uppfattas som helt nytt. Det har bedrivits forskning kring detta ämne i cirka 35 år. Följande studie har behandlat lärstilar i tre olika ämnen så som svenska, matematik och bild. Syftet med studien är att få fördjupad förståelse för hur lärare reflekterar kring inlärningsstilar i relation till undervisning och klassrum och hur deras tillämpningar i några skolämnen ser ut. Studien skildrar betydelsen för elevernas inlärningsstilar i samband med undervisning och klassrumsmiljön. Uppsatsen grundar sig i två metoder, en kvalitativ och en kvantitativ metod där enkät har används för att samla in empirin. Tre intervjuer med lärare i år fyra och fem och enkätundersökning med 42 elever har utgjort underlag för den empiriska datainsamlingen. Resultatet visar att alla tre lärare har grundläggande teorier om hur lärstilar skall användas i relation till undervisning och klassrumsmiljön. Men det skiljer sig dock mellan lärarna i vilken grad dessa syns i deras utsagor. Resultat visar också att "lärstil" som begrepp uppfattas på väsentligt skilda sätt av de olika lärarna. Varken lärare eller elever gjorde någon skillnad på undervisningens planering i de olika ämnena bild, matematik och svenska.

How students learn and what the best conditions for learning could be issues that always existed in the school world. This essay is the concept is that "learning style" headquarters, but that does not mean the concept itself is perceived as completely new. It has conducted research on this topic for about 35 years. The study has dealt with learning styles in three different subjects, such as Swedish, mathematics and image. The purpose of this study is to obtain a deeper understanding of how teachers reflect on learning styles in relation to education and classrooms and how their applications in some school subjects are. The study portrays the importance of students' learning styles in the context of teaching and classroom environment. The essay is based on two methods, a qualitative and a quantitative method of survey has been used to collect empirical. Three interviews with teachers in years four and five and a survey of 42 students have formed the basis for the empirical data collection. The result shows that all three teachers, the basic theories of how learning styles should be used in relation to teaching and classrooms. But it is different, however, between the teachers in the degree to which these can be seen in their statements. Results also show that "learning style" as a concept is perceived in significantly different ways by different teachers. Neither the teacher nor the students made any difference in teaching planning in the different subject’s image, mathematics and swedish.

Syftet med detta arbete var att ta reda på hur medvetna lärare på lågstadiet är av lärstilar och hur de praktiserar detta i sin undervisning. Jag har intervjuat sju lärare på lågstadiet för att ta reda på detta. Lärarna i min undersökning är relativt medvetna om lärstilar. Denna medvetenhet gör att det undervisar både genom att berätta (auditivt), visa (visuellt) och att de låter eleverna göra saker (kinestetiskt/taktilt) för att förstå. Detta gör att de allra flesta elever kan tillgodogöra sig undervisningen. Trots detta upplevde lärarna att de elever som lär in genom att ”göra” saker ofta kom i kläm i skolan eftersom deras inlärningsstil kräver mer arbete av läraren.

The purpose of this study has been to find out how conscious primary school teachers are of different learning styles and how they use them in practice. I have interviewed seven primary teachers for this study. The teachers were relatively conscious of different learning styles. This consciousness means that the education is both auditive, visual and that they let the pupils learn by doing to understand. This cause that the most pupils can profit from the training. Despite this they witnessed how pupils who “learnt by doing “lost out in the classroom because their needs demanded more effort from teachers.