Academic literature on the topic 'Lärstilar'

Syftet med uppsatsen har varit att se om en grupp utvalda lärare med respektive utan pedagogisk utbildning använder sig av pedagogiska verktyg i undervisningen. Vi har genomfört observationer i klassrummen för att därigenom lättare kunna se sammanhangen när intervjuerna sedan genomfördes. I de teoretiska utgångspunkterna har vi valt att se närmare på speciellt Kolbs modell och Dunns lärstilsmodell. De lyfter fram modeller som kan utformas praktiskt och göra det lättare för den enskilde individen att omforma materialet för att kunna nyttja detta till en bättre inlärning. Vidare har vi valt att studera Howard Gardners utvecklade syn på intelligens, det han benämner som ”de nio intelligenserna”. Gardner menar I resultatet av våra intervjufrågor framkom att lärarna använde sig av lärstilar i någon form, men saknade tiden för att utveckla den egna kunskapen mer. De ansåg även att det på våra praktiska skolor var viktigt att individanpassa lärandet och att använda sig av lärstilar. Slutligen diskuterade vi hur man kan frigöra tid för kompetensutveckling för lärarna.att intelligens inte är en fråga om hur intelligent man är, utan hur man är intelligent.

Undervisningen i skolan bedrivs ofta utifrån "förmedlingspcdagogik", vilket kan göra

undervisningen begränsad, ur både elevens och lärarens synvinkel. Många elever når inte upp

till skolans uppställda mål. För att hjälpa elever i sitt lärande, menades i uppsatsen, att

användandet aven lärstilsteori kan vara ett sätt och om lärare är medvetna om sin lärstil kan

det vara en faktor som påverkar elevers lärande positivt. Syftet med uppsatsen var att

kartlägga vilka lärstilar svensklärare har i årskurs 6-9 och gymnasiet. Syftet var dessutom att

belysa olika undervisningsmetoder som är lämpliga inom respektive lärstil. För att kartlägga

svensklärares lärstilar har lärstilsteorin The Dunn & Dunn Learning Style Model och teorins

analysinstrument; stilenkäter använts. Av enkätens olika stildrag redovisades de fyra

sinnesmodaliteterna; det visuella, det auditiva, det taktila och det kinestetiska och en

redogörelse för visuella och auditiva lärstilars metodiska inslag, matchande taktil och

kinestetisk lärstil gjordes. Resultatet i undersökningen visade att flest svensklärare har visuell

lärstil och att många även har en auditiv lärstil och det är fler lärare som har taktil lärstil i

jämförelse med kinestetisk. Då den vanligaste undervisningspedagogiken i skolan stimulerar

auditivt och visuellt, och de flesta lärarna i underökningen har visuell och auditiv lärstil kan

det innebära att många svensklärare i undersökningen undervisar så som de själva lär sig.

Syftet med arbetet är att undersöka hur miljön, när eleverna arbetar med sina läxor, förändras med stigande ålder. Vidare att försöka finna när barnens lärstil utvecklas. Slutligen att undersöka om det finns lärmiljöer som eleverna väljer hemma som inte skolan kan erbjuda.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om läxor, läxmiljöer, lärmiljöer och lärstilar. Med enkäter utfrågas ett antal elever i grundskolans år två och år åtta för att ta reda på vilka läxmiljöer de trivs i. Några rektorer får uttala sig om de kan erbjuda alla de lärmiljöer eleverna trivs i utifrån enkätsvaren.Resultatet visar att läxmiljöerna förändras under grundskoletiden. Det ger också en inblick i elevernas läxmiljö. Det visar även att skolan inte kan erbjuda individuella lärmiljöer till alla elever.
Not available in english

Abstract

Den här studien handlar om lärstilar. Lärstilar är en pedagogisk teori om hur en individ tar till sig nytt och svårt material. Varje individ har sitt unika sätt att ta in, bearbeta och minnas det de lär sig. Lärstilar bygger på individens starka sidor, på vad de kan och vad de är bra på. Jag har utgått från Dunns lärstilsmodell och fokuserat på de fyra sinnespreferenserna; auditiv, visuell, taktil och kinestetisk. Dessa hör till de fysiologiska elementen i Dunns lärstilsmodell. Utifrån dessa har jag gjort ett kvasi-experiment, som innebär att experimentet är en hypotesprövning, samt att experimentet inte är riktigt tillförlitligt, eftersom urvalet inte är slumpmässigt fördelat och inte signifikanstestat. Halva klassen har deltagit i en lektion med ordinarie lärarens material och den andra gruppen har deltagit i en lektion med lärstilsanpassade innehåll. Jag har först gjort en elevanalys utifrån färdigt material som bygger på lärstilsmodellen, samt efter genomgången lektion låtit eleverna svara på en enkät som bygger på innehållet i lektionen. Jag har även gjort en kvalitativ intervju med pedagoger på skolan för att se hur de förhåller sig till lärstilar. Anledningen därtill är att ta reda på om lärstilsanpassad planerad undervisning har betydelse för elevernas lärande. Efter undersökningen visade min studie att man inte kan dra någon slutsats om att en undervisning med lärstilar skulle ge bättre resultat än ordinarie undervisning. Vad man dock måste beakta är flera aspekter som kan ha påverkat resultatet.

I fysikämnet så varierar man mellan olika arbetsmetoder, t.ex. genomgångar, läsning, räkning, demonstrationer, laborationer, filmvisning mm. På så sätt stimuleras flera olika lärstilar naturligt i undervisningen och man når fler elever. Genom att låta eleverna arbeta utifrån sin lärstil så ökar motivationen till ämnet och skolan.

Syftet med undersökningen var att få kunskap om hur man kan anpassa fysikundervisningen på gymnasiet till elevernas inlärningsstilar. För att uppnå detta undersöktes vilka lärstilar som eleverna i den aktuella klassen har. Detta gjordes för att eleverna själva ska bli medvetna om hur de lär sig bäst. Sedan anpassades två fysiklektioner till lärstilarna utifrån The Dunn & Dunn learning style model. Elevernas upplevelser av lärstilsanpassningen undersöktes sedan med hjälp av en enkät.

Arbetet visar att eleverna är positiva till att få arbeta utifrån sin personliga lärstil. Alla tycker att de har uppnått målen med lektionerna på ett bra sätt.

Syftet med arbetet är att undersöka och belysa lärarens arbete för att nå eleverna i sin undervisning. Frågeställningarna är: Hur kan lärare skapa lektioner som innefattar elevers lärandebehov? Hur kan lärare se elevers lärandebehov i lektionssammanhang? Lena Boström har fyra olika lärstilar som tillsammans med Howard Gardners nio intelligenser och Roger Säljös teorier om lärande i ett sociokulturellt perspektiv utgör kärnan av uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Undersökningen sker genom videoinspelning av fyra lektioner, varav två är musiklektioner och två är matematiklektioner, dessa fyra lektioner beskrivs i korthet och analyseras. I empirin förekommer även samtal med de filmade lärarna där deras syn på dagens forskning inom lärande och didaktik diskuteras. I undersökningen framgår det att lärarna gärna tittar på ny forskning, men när det gäller den vardagliga pedagogiken föredrar pedagogerna erfarenhet och rutiner. Lärarna får i samtalet frågan om vilka av Gardners intelligenser de ser i lektionens utförande. Lärarna hittar flera intelligenser som tillexempel logiskt/matematisk intelligens och visuell/spatial intelligens, men de missar andra mindre vanliga intelligenser som den kinestetiska intelligensen och den interpersonella intelligensen.

Denna studie har som syfte att se om specialidrottslärare vid svenska skidgymnasier uppfattar att de planerar sin undervisning utifrån elevens olika lärstilar. Data insamlades genom en kvalitativ semistrukturerad intervjuform, där fem lärare vid två skidgymnasium deltog. Lärarna blev intervjuade om hur de bedrev sin undervisning och om deras kunskaper inom olika lärstilar. Resultaten analyserades med stöd av en tematisk innehållsanalys. Resultaten visade att alla lärare hade en auditiv lärstil som dominerade undervisningen, och att lärarna inte planerade sin undervisning utifrån elevens olika sätt att lära. Undervisningen planerades utifrån ett sportsligt perspektiv och anpassningen till elevens lärstil skedde omedvetet eller i stunden. Detta kan vara ett resultat av utbildningsnivån på lärarna, då lärarna hade en hög tränarutbildning men bara två av dem hade en lärarutbildning innan de började arbeta på sina respektive skolor. En annan orsak kan vara att undervisningen i ämnet specialidrott är mycket inspirerad från idrottsrörelsen och lärarna är tryggare i att undervisa ut ifrån ett sportsligt perspektiv, samt att det saknas en egen idrottsdidaktik som skiljer sig från idrotten. Att alla lärare visar att de anpassar sin undervisning när de ser ett behov visar att lärarna har en motivation och en vilja att nå ut till alla sina elever. En högre kunskap om elevens sätt att lära bör ge lärarna flera verktyg till att planera sin undervisning utifrån elevernas olika lärstilar och på det sättet nå ut till flera elever. Detta kan gynna eleven båda utifrån skolans krav men också utifrån den egna idrottsprestationen.

Naturkunskap A är ett kärnämne på gymnasiet och därför läser alla gymnasieelever ämnet. Vad tycker eleverna om ämnet och hur föredrar de att arbeta? Hur ser lärarna på ämnet och hur vill de arbeta? Genom en enkätundersökning, där vi gjort en enkät till lärare och en enkät till elever, undersöker vi hur Naturkunskap A ser ut på olika skolor, då det gäller undervisning och val av läromedel.

Syftet med vår undersökning är att skaffa oss kunskap om elevers olika sätt att lära. Vi vill även ta reda på i vilken utsträckning lärare använder andra läromedel än läroboken inom de olika ämnesområdena i Nk A. För att få reda på detta utgick vi från våra frågeställningar:

• I vilken grad används andra läromedel än läroboken i Nk A?

• Vilken attityd har elever till de olika ämnesområdena i Nk A?

• Hur lär elever bäst, enligt elever, enligt lärare?

• Diskuterar lärare målen i Nk A med eleverna?

Vi bestämde oss för att åka till de skolor där enkäterna besvarades och därför ligger vår urvalsgrupp inom en tio mils radie från Jönköping. Detta gjorde att vi kunde vara på plats och svara på eventuella frågor som eleverna och lärarna kunde ha på enkäten. Skolorna vi valt har olika profiler, detta för att få en så stor variation som möjligt. Vi har även valt att besöka olika program även detta för att få ett ”säkrare” svar.

Resultaten stämmer bra överrens med tidigare forskning, elever vill ha variation i sin undervisning och med sina läromedel. Lärarna strävar efter variation, socialt samspel och dialog i sin undervisning. Lärarna hävdar att de talar om målen med eleverna, eleverna upplever dock inte detta. Förutsättningarna för ett bra arbetssätt finns såväl hos eleverna som hos läraren, men det är inte alltid eleverna förstår vad läraren vill få fram i sin undervisning. Det är därför viktigt med attityden till ämnet hos eleverna.

Vid utveckling av elektroniska läromedel är användbarhet en viktig faktor. Vad som är användbart är beroende av användarens behov och förutsättningar och läromedel har ofta en heterogen målgrupp. Målet med den här undersökningen har varit att besvara frågan hur e-läromedel kan användbarhetsanpassas för olika lärstilar. Undersökningen har genomförts med hjälp av litteraturstudier samt intervjuer med läromedelsförlag. Delar av Dunn & Dunns lärstilsmodell, specifikt sinnespreferens och informations­bearbetning, har relaterats till aktuella riktlinjer för användbarhet i e-läromedel. Undersökningen har visat att anpassningsbara läromedel gynnar användbarheten samt att studier som anpassas till individuell lärstil ger bättre resultat. Den visar också att beteende och lärstil förändras med åldern. E-läromedel kan individanpassas genom att innehålla flera olika vägar till lärandemålen och tillåta användarna att välja och strukturera sin egen lärmiljö utifrån dem. Läromedelsutvecklare behöver ta hänsyn till både teknisk användbarhet (hantera plattformen) och pedagogisk användbarhet (lära sig innehållet). Genom att införliva metoder som passar för såväl visuell, auditiv, kinestetisk och taktil sinnespreferens som för analytisk respektive holistisk informations­bearbetning kan läromedel ge ett mer heltäckande stöd för användar­gruppens inlärning. Samtidigt behövs balans och restriktion för att inte överbelasta användarna med inställningsmöjligheter. Gränssnittet bör vara intuitivt och konsekvent, för att inte ta fokus från innehållet, materialet bör delas upp, för att minska den kognitiva belastningen och användarna behöver känna kontroll över lärmiljön, för att stärka motivationen. Läromedelsförlagen har redan idag goda erfarenheter av att satsa på mångsidighet och lärstilsmodeller kan bidra med struktur och balans för att se till att ingen aspekt missas.
When developing electronic learning applications, usability is an important factor. What is useful depends on the user's needs and abilities. Learning applications often have a heterogeneous target group. The aim of this thesis was to answer the question of how e-learning applications can adapt usability for different learning styles. The survey was conducted by means of literature studies and interviews with educational publishers. Parts of the learning style model by Dunn & Dunn, specifically perceptual preference and information processing, have been related to the current guidelines for usability of e-learning applications. The survey has shown that customized learning applications favor usefulness and that studies tailored to individual learning style have better results. It also shows that the behaviors and learning styles change with age. E-learning applications can be individually adjusted by containing several different paths to learning outcomes and allowing users to select and structure their own learning environment. Developers of e-learning applications need to consider both the technical usability (managing the platform) and pedagogical usability (learning the content). By incorporating methods that are suitable for both visual, auditory, kinesthetic and tactile preference and for analytic and global information processing, the educational application can provide a more complete support for the user-group's learning process. Meanwhile, balance and restriction is needed in order to not overwhelm users with options. The interface should be intuitive and consistent, so as not to detract from the content. The material should be divided, in order to reduce the cognitive load. Users need to feel in control of the learning environment, to strengthen motivation. The study shows that educational publishers already have good experience from prioritizing versatility. Adapting learning style models can help with structure and balance to ensure that no aspect is overlooked.

Godkännandedatum: 2014-06-24