Dissertations / Theses on the topic 'Läs och skriv utveckling'

Syftet med studien är att synliggöra hur lärare arbetar med läs- och skrivinlärning i årskurs 2 och 3. Mer ingående studerades vad som sker i klassrummet och hur lärarna undervisar i läs- och skrivundervisning. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning som bygger på videoobservationer. Videoobservationerna som ledde fram till resultatet var strukturerade, och resultatet kategoriserades i olika teman.

Det som framkommer i resultatet är att lärarna inte använder sig av endast en arbetsmetod såsom Läsning på talets grund – LTG – och Wittingmetoden. Resultatet visar tre olika undervisningssituationer, tyst läsning, högläsning och skrivning. Observationerna visar att läs- och skrivundervisningen inte alltid väcker intresse hos eleverna och att de gärna gör annat än vad undervisningen avser. Det framgår också att eleverna under de situationer som observerats har de svårt för att börja arbeta med sina arbetsuppgifter.

I dag finns det olika sätt att arbeta med specialpedagogik i skolan. Ett sätt att arbeta med elever som har läs- och skrivsvårigheter, kan vara genom att arbeta med att utveckla den fonologiska medvetenheten. Genom att parallellt arbeta med FMT-metoden (Funktions-inriktad musikterapi), kan eleven utvecklas snabbare och optimalt. Utan basfunktioner som ger förutsättningar för att utvecklas på ett stimulerande sätt, kan eleven inte lyckas lika bra. FMT-metoden är en neuromuskulär metod och utvecklar just basfunktionerna. Genom att ge möjlighet till denna utveckling, kan barnets lust att läsa och skriva öka.

Jag följde två barns utveckling i FMT. Båda hade läs- och skrivsvårigheter. Ett bra samarbete mellan föräldrar, FMT-terapeut och lärare, samt stöd från flera håll till barnen var viktigt för deras läsutveckling. Vi kunde alla se att deras läslust ökade.

Godkänt datum 2021-05-05

Syftet med denna studie är att ge en insikt i hur elever med kombinerade läs- och skriv och matematiksvårigheter tänker och resonerar vid problemlösning.

Tre elever i år 8, som alla ingår i samma specialundervisningsgrupp i matematik, har arbetat med olika typer av matematisk problemlösning, såväl individuellt som i grupp. Med utgångspunkt i deras arbete skapas början till en grundad teori.

I forskningssammanhang behandlas ofta denna kategori elever (med kombinerade problem) som en enhetlig kategori som jämförs med t ex elever med enbart matematiksvårigheter, normalpresterande elever osv. Denna undersökning visar dock att de svårigheter eleverna uppvisar är av mycket olika karaktär.

Studien omfattar tre delar: en presentation av fältstudien och resultaten från denna, en metoddel innefattande en pilotstudie som koncentreras på datainsamlingsmetoden samt en omfattande litteraturstudie som behandlar problemlösning och inlärningssvårigheter.

Sammanfattning

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna i grundskolans tidigare år arbetar med läs- och skrivinlärningen i sin undervisning och hur de arbetar med eleverna för att förhindra att läs- och skrivsvårigheter uppstår. Studien bygger på intervjuer med 6 pedagoger vilka alla arbetar i grundskolans tidigare år.

Undersökningen visar att pedagogerna anpassar sin undervisning efter varje enskild elevs förutsättningar och behov, och att metoder och olika material anpassas efter den enskilda eleven. Rim, ramsor, sånger och kommunikation eller dialog mellan läraren och eleven används för att öka elevernas språkförståelse. För att upptäcka och förebygga att läs- och skrivsvårigheter uppstår användes olika tester som undersöker elevernas språkliga medvetenhet och fonologi. Testerna ger pedagogerna insyn i vad eleven kan och hur de ska gå vidare i sin undervisning. Miljön har en stor inverkan på elevernas framtida läs- och skrivinlärning, genom att böcker finns tillgängliga för eleverna och att atmosfären är lustfylld.

Nyckelord: Läs- och skrivinlärning

Läs- och skrivsvårigheter

Pedagoger

Inlärningsmetoder

Miljön

Abstract

The purpose of the study was to examine how the pedagogues in the compulsory school teach the children in reading and writing and how they work with the students to provide that difficulties in reading and writing occurred. In the study six pedagogues in a compulsory school are interviewed.

The study shows that the pedagogues adapt their teaching depending on the children’s condition and needs, and that learning methods and different materials adjusts to every single child’s level. Rhyme, jingle, song and communication or dialogue between teacher and the student is used to increase children’s comprehension due to the language. In order to discover and preventive reading and writing difficulties occurs is different tests used. These tests investigate the student awareness of the spoken language and how to understand a words phoneme. The pedagogue is gaining insight into the student knowledge and how to precede future teaching. The environment has influence in a child’s future learning of reading and writing but also books being available to a child and that the atmosphere is enjoy full.

Keyword: Learning in reading and writing

Difficulties in reading and writing

Pedagogues

Learning Methods

Environment

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur inledande läs-och skrivinlärning går till ute i praktiken. Anledningen till att vi blev intresserade av detta är på grund av att mycket av den litteratur vi läst om, inom detta område, har allting varit svart eller vitt. Enligt litteraturen använder en lärare sig antingen av en syntetisk metod, så kallad traditionell metod där man börjar med delar för att gå vidare med helheten, eller analytisk metod, en metod där man går från helheten till delarna. Detta hade vi svårt att tro på, mycket på grund av att under vår VFU (verksamhetsförlagd utbildning) har vi sett att lärare blandar dessa metoder under inledande läs-och skrivinlärning. För att vi skulle kunna få en inblick i vad som är syntetisk- eller analytisk metod har vi läst litteratur som handlar om det individualpsykologiska perspektivet och Wittingmetoden, som hör till det syntetiska, och om det socialinteraktionistiska perspektivet och LTG-metoden som hör till det analytiska. För att få reda på om lärare använder sig av en "ren" metod under inledande läs-och skrivundervisning har vi gjort en etnografiskt orienterad studie där vi under tre dagar observerat hur en lärare lär sina elever att läsa och skriva. Vår undersökning gav oss bekräftelse på att i alla fall vår valda lärare blandar olika metoder vid inledande läs- och skrivinlärning. Vi fick även bra och motiverade svar på hennes resonemang kring metodval.

I modersmålsundervisningen finns stora möjligheter att erbjuda invandrareleverna en meningsfull språkutvecklingsmiljö som tar hänsyn till deras etniska och kulturella bakgrund. Men ämnet möter också flera hinder, vilka i hög grad påverkar undervisningen. Syftet med det här arbetet är att undersöka möjligheterna för modersmålsundervisningen att främja språkutvecklingsprocessen, med särskilt fokus på läs- och skrivprocessen, hos elever med annat modersmål än svenska.

Uppsatsen innehåller en teoretisk del som utgår från tidigare forskning. Detta avsnitt visar på modersmålsundervisningens betydelse för invandrarelevernas språkliga utveckling och hur denna process är nära knuten till frågor om kultur och identitetsskapande. Den här delen av arbetet lyfter också fram de viktigaste problemområden som har identifierats i den tidigare forskningen. Själva undersökningen består av en enkät riktad till modersmålslärarna i en av Mellansveriges större kommuner. Här får vi svar på hur modersmålslärarna ser på de problem som den tidigare forskningen pekat på. Enkätsvaren kopplas sedan till den teoretiska delen för att ge en förståelse för hur de utpekade problemen påverkar modersmålslärarnas arbete med elevernas språkutveckling.

Resultaten av undersökningen visade att många av problemområdena hade en negativ inverkan på språkutvecklingsarbetet i modersmålsundervisningen. Men framför allt tre områden ansåg modersmålslärarna vara viktiga att förbättra: undervisningstider, gruppstorlekar och utbildning i läs- och skrivmetoder. Ett par saker såg dock modersmålslärarna positivt på, bl.a. läromedlens kulturella innehåll och koppling till kursplanens mål och att man till viss del planerar sin undervisning tillsammans med andra lärare.

Modersmålsundervisningen är mycket viktig för invandrarelevernas språkutveckling. Men denna insikt har bara fått begränsad spridning. För att driva ämnet i en positiv riktning behöver lärare, skolledare och politiker bättre informeras om modersmålsundervisningens betydelse.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger på Håkantorpsskolan arbetar med Umeå-modellen i elevers läs- och skrivinlärning och hur de upplever arbetet med modellen. För att besvara vårt syfte valde vi att göra en kvalitativ undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger på Håkantorpsskolan[1], studiebesök på skolan samt observationer. Umeå-modellen är en stavelsebaserad läs- och skrivinlärningsmetod där fokus ligger på det talade språket och att eleverna lär sig skriva innan de lär sig läsa. Pedagogerna var mycket positiva till arbetet med Umeå-modellen och de tycker att modellen gynnar alla elever men är särskilt utformad för elever med läs- och skrivsvårigheter. Umeå-modellen fungerar även bra för elever med annat modersmål, eftersom de lär sig det svenska språkets rytm och artikulation. Vi har kommit fram till att pedagogernas engagemang och tro på Umeå- modellen gör den framgångsrik för elevernas läs- och skrivinlärning.

[1] Ledningen på Håkantorpsskolan har medgivit att skolans namn används i denna uppsats.

Syftet med denna studie är att få en inblick i hur en utvald grupp lärare tänker och arbetar kring sambandet mellan elevers svårigheter i läs- och skrivinlärning i kombination med matematiksvårigheter. Lärare och speciallärare både i Sverige och i Finland som jobbar inom

dessa områden har intervjuats för att dela med sig av sina erfarenheter. Lärarnas syn och arbetssätt kring elevers svårigheter är i vissa sammanhang ganska nyanserade. Inom läs-, skriv och matematikinlärningen kan många likheter dras mellan lärarnas syn på problemet och deras arbete kring dessa. Synen på kombinerade svårigheter inom dessa ämnen ger en mer varierad bild. Trots detta kan man se att de flesta av lärarna uppfattar ett samband mellan

svårigheter inom dessa ämnen, oklarheterna ligger i orsakerna till dessa samband. Även om oklarheter kring orsakerna finns, kan man se att motivationen hos eleverna har stor betydelse för elevernas inlärning. För att kunna hjälpa dessa elever på ett önskvärt sätt krävs att skolorna får mer resurser i form av fler vuxna i klassrummen. Vuxna som kan hjälpa till med den normala undervisningen så att läraren får mer tid till att hjälpa de elever som behöver mer hjälp och stöd.

Alla typer av inlärningssvårigheter påverkar matematikinlärningen. Detta examensarbete önskar ge svar på vilka symptom olika inlärningssvårigheter kan ge och vilka åtgärder man kan sätta in för att hjälpa eleverna. Dessutom önskar arbetet ge svar på om det finns lika mycket kunskap på skolorna om läs- och skrivsvårigheter som om matematiksvårigheter och om eleverna upplever att elever i olika typer av svårigheter får den hjälp de behöver.

För att göra detta har jag dels gjort en litteraturstudie och dels en enkätundersökning bland speciallärare/specialpedagoger, lärare och elever.

Det är viktigt att uppmärksamma elever i alla typer av inlärningssvårigheter så att undervisningen kan anpassas till den specifika elevens förutsättningar. Eleven ska ges möjligheter till adekvata utmaningar så att elevens självkänsla stärks och dess motivation till att fortsätta lära sig blir stor. Elevens uppgifter ska därför stärka dess svagheter, men också belysa och utveckla dess styrkor.

Enkätundersökningen visar att skolorna har mer kunskaper och bättre rutiner för att upptäcka och arbeta med elever i läs- och skrivsvårigheter jämfört med elever i matematiksvårigheter. Detta gör att man som matematiklärare bör vara medveten om att man kan komma att möta elever som själva inte har insikter i sina styrkor och svagheter avseende matematiksvårigheter.

Eleverna själva verkar vara relativt nöjda med den hjälp elever i svårigheter får, men högstadieelever är i större utsträckning än gymnasieelever nöjda med hjälpen i matematik.

I vårt examensarbete skrev vi allenast om elever som redan har diagnos ADHD. Vi valde att undersöka och studera de pedagogiska strategier som lärare använde sig av gällande läs-, skriv- och talutveckling hos elever som har ADHD. För att anpassa skoluppgifterna till elever som har ADHD fanns det många fakta, tips och idéer. Våra frågeställningar handlade om läs-, skriv- och talutveckling, undervisning, klassrumsmiljö och utbildning. Litteraturen som vi har läst poängterar vikten av att vuxna, såsom lärare och föräldrar, skall utbilda och vidareutbilda sig. Vi genomförde intervjuer med två speciallärare/specialpedagoger och två lärare. Vi erhöll kunskap genom intervjuerna inför vår kommande yrkesroll och vi jämförde vad litteratur sade och hur det såg ut i praktiken utifrån lärarnas erfarenhet och kunskap. Vår slutsats blev att det behövs kunskap när det gäller elever som har ADHD såsom bemötande, klassrumsmiljö, pedagogiska strategier och läromedel för lärare som undervisar elever som har ADHD i läs-, skriv- och talutveckling. Vår empiriska undersökning visade att den undervisningsform och de pedagogiska strategier som användes i läs-, skriv- och talutveckling för elever som har ADHD, även gynnade de övriga eleverna i klassrummet.

In our examination paper we chose only to write about the pupils who already had received the diagnosis ADHD. We chose to examine and study the pedagogical strategies that teachers used for reading, writing and speech development among pupils that are already diagnosed with ADHD. There were very many facts, suggestions and ideas how to be able to adjust the school assignments for the pupils that had received the diagnosis ADHD. Our research inquiries were about reading, writing and speech development, teaching, the classroom environment, and the education. The literature that we have been reading emphasized the importance of education and further education for adults such as teachers and parents. We carried out interviews with two special education/special needs teachers and two teachers. We acquired knowledge from interviews with sight at our future profession, and we compared what literature said and how the situation was in real matter of fact according to teachers experience and knowledge. Our conclusion was that there is more knowledge acquired when it comes to pupils that have the diagnosis ADHD such as treatment, classroom environment, pedagogical strategies and teaching aids for teachers that teach pupils that have the diagnosis ADHD in reading, writing and speech development. Our empirical research showed that the chosen teaching and pedagogical strategies that were used in reading, writing and speech development for pupils with ADHD also supported the remaining pupils in the classroom.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva uppfattningar hos pedagoger i tre förskoleklasser kring den egna verksamheten, med särskilt fokus på arbete med läs- och skrivinlärning. 5 lärare, varav 4 förskollärare och 1 grundskollärare, på 3 skolor i 3 olika kommuner har intervjuats. Samtliga arbetar i förskoleklasser, varav 1 klass är integrerad med grundskolans årskurser 1 till 3. De olika skolorna har valt olika modeller för implementation av förskoleklasser i sin verksamhet, vilket gör att verksamheten i klasserna skiljer sig ganska kraftigt åt.

Samtliga intervjuade är överens om att införandet av förskoleklassen var en bra reform och de uppger att det främjar helhetssyn och kontinuitet, vilket bland annat är positivt vid arbete med läs- och skrivinlärning. Lärarnas beskrivningar av sina klasser visar dock på att det inte alls är självklart att förskoleklassernas innehåll stämmer med reformens intentioner. Tvärtom framstår förskoleklassen som en tämligen vinglig konstruktion, vilken kräver ställer stora krav på bland annat skolledning för att bli den lyckade blandning av förskolans och skolans kulturer, med barnen i centrum, som var den ursprungliga tanken. En av förskollärarna, som arbetar som enda lärare i en förskoleklass, beskriver bland annat att det kan kännas ensamt och vara svårt att få kontakt med grundskollärarna. De lärare som arbetar i klasser med elever från förskoleklass till tredje klass poängterar de sociala fördelar deras upplägg har, samtidigt som elevernas stora åldersspridning gör det svårt att skapa homogena grupper. De lärare som arbetar i rena förskoleklasser säger att deras verksamhet i första hand präglas av förskolans synsätt och traditioner, medan lärarna i den förskoleklass som arbetar integrerat med grundskolan uppger att ledningen prioriterar skolan i första hand, vilket gjort att deras förskoleklass till stor del tagit över skolans kultur och arbetsformer.

Det har forskats mycket runt barns olika sätt att lära och hur de blir påverkade av miljön runt omkring dem och om hur pedagoger kan hjälpa till att göra inlärningen intressant. I forskningen har det också kommit fram vikten av att undervisningsmiljön är stimulerande för att stödja en god språkutveckling. Pedagogen skall vara den som förmedlar många olika möjligheter till aktiviteter, men skall även vara medveten om att läs- och skrivutvecklingen är viktigast. Syftet med den här studien är att undersöka vilken uppfattning pedagoger har om hur man skapar en stimulerande miljö som utmanar elevers läs- och skrivutveckling. Studien syftar också till att undersöka pedagogers sätt att ta vara på och utveckla barns nyfikenhet och lust att lära och även hur pedagoger ser på barns egna sätt att lära. Med utgångspunkt från syfte och frågeställningar valde jag att göra en kvalitativ studie med inslag av den hermeneutiska inriktningen. Jag har gjort sju intervjuer med pedagoger för att få deras uppfattning om vad en stimulerande miljö är när det gäller läs- och skrivutveckling, barns nyfikenhet och olika sätt att lära. Undersökningen visar att pedagogerna är väl medvetna om hur de skall arbeta för att barnen skall få en stimulerande miljö. Det skiljer sig lite vad man tycker är viktigast. En del anser att det måste finnas mycket olika material framme som lockar och inspirerar barnen medan andra tycker att det viktigaste är att lokalen är inbjudande med varma färger och att det är ordning och reda. Några betonade också vikten av att man själv som pedagog måste må bra för att barnen skall må bra. På det stora hela hade pedagogerna samma åsikt och gav mycket goda exempel på hur de arbetade. De menade också att barns nyfikenhet är helt olika beroende på vad de har med sig från tidigare och var i sin utveckling de befinner sig. Pedagogerna använder ett arbetssätt som uppmuntrar barnen och tar tillvara på deras initiativ. Då får barnen lust att lära på ett naturligt sätt. Pedagogerna tycker att barnen måste få behålla sina egna sätt att lära. Men som pedagog måste man vara uppmärksam och se om strategien är hållbar i längden, så att det inte uppstår läs- och skrivsvårigheter i framtiden. Därför måste undervisningen göras individuell utifrån varje barns utgångsläge. Här måste man ta vara på barnens egna intresse och behov för att arbeta vidare med läs- och skrivutvecklingen.

Mattsson, M. (2006). Att beskriva läsutveckling och utveckling av läslust genom talbokslyssnande. En fallstudie på en gymnasieelev med läs- och skrivsvårigheter. (Svenska för gymnasieskolan. C-uppsats, 10 p.) Växjö universitet, Institutionen för humaniora (GLC180).

Syftet med undersökningen var att beskriva läsutveckling och utveckling av läslust genom talbokslyssnande, hos en gymnasieelev med läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen gjordes med fallstudien som metod. Flera informationskällor användes: intervjuer; skriftliga dokument i form av läsloggar och skönlitterära texter. Resultatet visar att Anton, det unika fallet, utvecklat sin läsning, det vill säga ökat sin kompetens både språkligt och litterärt samt utvecklat läslust. Det har också framkommit att talboken har varit det medel som gjort att detta varit möjligt för Anton, trots hans läs- och skrivsvårighet.

Det övergripande syftet med detta arbete var att undersöka hur kursplanen för engelska i grundskolan har förändrats under perioden 1962 till 2000. Undersökningen syftar således till att kartlägga kursplanernas utveckling av engelskämnet ur ett historiskt perspektiv. Denna uppsats har med utgångspunkt från en komparativ textanalysmetod undersökt hur kursplanerna i läroplanerna från 1962, 1969, 1980, 1994 och kursplaner 2000, den reviderade kursplanen från 1994 skiljer sig från varandra rörande beskrivningarna för de grundläggande kunskapsområdena ”höra”, ”tala”, ”läsa”, ”skriva”. Centralt för analysen har varit att försöka klargöra den kunskapssyn som framträder i kursplanerna och de språkvetenskapliga teorier som influerat deras utformning.  Vilken kunskapssyn framträder i kursplanerna? Undersökningens resultat visar att kursplanerna reflekterar skolans strävan att följa samhällsutvecklingen och rådande pedagogiska strömningar. Under de gångna fyrtio åren har kursplanerna i engelska genomgått tydliga förändringar.

The main purpose of this essay was to examine in which way the course plan in English has changed during the past 40 years, from 1962 to 2000. The survey aims to chart the development of the English course plans from a historical perspective. This essay has its starting point in a comparative analysis and analyzed how the course plans from 1962, 1969, 1980, 1994 and 2000 (the revised course plan from 1994) differ in the basic areas “hear”, “speak”, “read”, “listen”. The essential issue of the analysis is to elucidate the cognitive approach which is presented in the course plans.

The result of the analysis shows that the course plans reflect the school’s endeavor to adapt to the changes in society, and to contemporary pedagogical currents. During the last 40 years, the course plans have gone through legible changes.

Ett av skolans viktigaste uppdrag är att skapa goda möjligheter för barnens läs- och skrivutveckling, därav är det av största vikt för pedagoger att besitta en bred kompetens inom detta område. Syftet med denna uppsats är att diskutera några pedagogers didaktiska val i arbetet med barns tidiga läs- och skrivutveckling mot bakgrund av deras utbildning och arbetslivserfarenheter. Den empiriska studien belyser hur några pedagoger motiverar sina didaktiska val beträffande undervisningsinnehåll och arbetsformer samt vad som påverkat dessa val. Studien omfattar både kvalitativa intervjuer och observationer. Analysen sker utifrån det socialinteraktionistiska perspektivet vilket dominerar forskningen idag samt genomsyrar gällande styrdokument. De studerade pedagogerna arbetar i linje med det socialinteraktionistiska perspektivet när de i undervisningen tar hänsyn till barnens individuella skapande och använder sig av betydelsefulla arbetsuppgifter. Pedagogerna följer inte perspektivet fullt ut eftersom det kommunikativa samspelet inte erbjuds den framträdande platsen i undervisningen som det socialinteraktionistiska perspektivet förordar. Det som pedagogerna lyfter fram som varit avgörande för deras professionsutveckling är en kombination av både utbildning och arbetslivserfarenheter men arbetslivserfarenheter är det som motiverat mest till utveckling av didaktisk kompetens.

Syftet med denna studie är att se om den kommunala skolan närmat sig Maria Montessoris tankar när det handlar om läs- och skrivinlärning. Min frågeställning blir därmed; om och i så fall hur skiljer sig i praktiken den läs- och skrivinlärning som bedrivs i en Montessoriförskola från den som bedrivs i den kommunala förskolan?

Slutsatsen som nås baseras dels på en litteraturstudie, dels på en kvalitativ undersökning. Sex pedagoger har deltagit i öppna intervjuer som präglats av en dialog.

I den teori jag tar min utgångspunkt fastställs att stora skillnader finns, dessa återfinns i praktiken men är där inte längre så tydliga.

Det mest iögonfallande är den betydligt större roll som materialet för undervisningen spelar i Montessoripedagogiken, den är mer bunden till det medan den kommunala skolan har betydligt större valfrihet. Gemensamt för dem båda är dock materialets uppbyggnad och den röda tråd som det följer, samt en stark tro på barnets förmåga.