Academic literature on the topic 'Läs- och skrivinlärning'

Vårt arbete handlar om individanpassad läs- och skrivinlärning. Vi har i denna studiegjort en kvalitativ undersökning som bygger på observationer och intervjuer som hargenomförts i två olika skolor i södra Sverige, med olika geografisk och kulturellbakgrund. Materialet består av två intervjuer och drygt 20 timmars observationer.Våra resultat visar att lärarnas syn på begreppet individanpassad läs- och skrivinlärninghandlar om att variera sin undervisning, att låta eleverna arbeta i sin egen takt och attlåta eleverna välja utifrån exempelvis ett arbetsschema eller bokstavsschema. Lärarnasegen individanpassning i läs- och skrivinlärning visar på att de använder sig av olikastrategier och metoder och enligt lärarna finns det inga större problem när det gäller attkunna individanpassa läs- och skrivinlärning om man fokuserar på undervisningen, mendäremot kan andra saker som tidsbrist och stress sätta käppar i hjulen. Vår slutsatsutifrån våra resultat är att det krävs en högre grad av individanpassad undervisning föratt tillgodose varje elevs behov och man i större utsträckning bör ta tillvara elevernasegna intressen och erfarenheter. Vi har också kommit fram till att begreppetindividanpassning måste diskuteras och problematiseras.

Det övergripande syftet med denna undersökning har varit att ta reda på varför två pedagoger arbetar med en viss modell vid läs- och skrivinlärning. Jag har velat ta reda på varför de använder sig av just den metoden de arbetar med och varför och hur de valt att arbeta med den. Två kvalitativa intervjuer gjordes med pedagoger. Jag har också velat ta reda på hur mycket man använder sig av dator i undervisningen och om man kan se några för och nackdelar med detta. Jag har även genom intervju och genom att tagit del av material undersökt hur en pedagog vidareutvecklat en arbetsmetod och implementerat den som ett nytt arbetssätt och hur det kan göras. Resultaten jag fått av undersökningen tyder på att det egentligen är pedagogens roll, engagemang och kunskap som har den största betydelsen för elevernas läs- och skrivutveckling och inte vilken metod man använder. Men det visar också att det kan vara en fördel att börja med skrivning i stället för med läsning och att datorundervisning kan vara en fördel.

Abstract The purpose of this survey is to examine how educators work with reading- and writing-skills in preschool with six year old children. I want to examine if the new curriculum, Lgr11, has affected the school teachers in their teaching of reading- and writing and if their work has changed through the years. Using a qualitative study, five preschool-teachers, working in preschool for several years, were interviewed to be heard of their thoughts about this topic. The survey shows that preschool-teachers are more familiar with the curriculum of today, in relation to previous curriculums. Much because of that the new one is more addressed to preschool compared with earlier curriculums but also that the teachers in an easier way can see the pupils’ way to knowledge. The preschools in the survey also work more and more similar to grade one. The difference is that the school uses more books and materials and that the preschool emphasis the importance of early childhood education in their business and that preschool teaches more knowledge about drama, music and the children play. A current question is how preschool and grade one can cooperate so that all pupils can develop their reading- and writing-skills as good as possible.
Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med läs- och skrivinlärningen i förskoleklass. Jag vill undersöka om den nya läroplanen, Lgr11 (läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011), påverkat personalen i läs – och skrivundervisningen och om pedagogernas arbete förändrats under årens lopp. Med hjälp av en kvalitativ studie är fem förskollärare som arbetat under många år i förskoleklass intervjuade, för att få höra deras tankar om detta. Undersökningen visar att de intervjuade förskollärarna i förskoleklass är mer insatta i den läroplan vi har idag i förhållande till de läroplaner vi haft tidigare. Mycket därför att den riktar sig mer till förskoleklass i jämförelse med tidigare läroplaner men också för att man kan se de kunskapskrav som eleverna ska nå på ett tydligare sätt än förut. Dessutom arbetar förskoleklasserna i studien alltmer liknande årskurs ett. Enligt de intervjuade lärarna är skillnaden att man i skolan använder sig av mer böcker och material och att förskoleklassen betonar vikten av förskolepedagogiken i sin verksamhet och tycker sig lära ut kunskap mer med hjälp av drama, musik och lek. En fråga som blir aktuell är hur förskoleklass och årskurs ett ska kunna samarbeta för att alla elevers fortsatta läs- och skrivutveckling ska bli så optimal som möjligt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två skolor på Åland i årskurs 2 finner elever med läs- och skrivsvårigheter samt anpassar läs- och skrivinlärning för dessa elever. Syftet konkretiseras genom tre frågeställningar: Hur finner man elever som är i behov av individanpassad undervisning? Vilka metoder eller anpassningar genomförs vid individanpassad läs- och skrivinlärning för elever med läs- och skrivsvårigheter samt vilka svårigheter kan läraren stöta på gällande metoderna eller anpassningarna? Vilka svårigheter kan man som lärare stöta på när man individanpassar inlärningen med hjälp av tekniska verktyg i läs- och skrivundervisningen? För att undersöka detta användes en kvalitativ metod med intervjuer och observationer. Två klasslärare och två speciallärare observerades under två svensklektioner och intervjuades. Det sociokulturella perspektivet är det perspektiv som valts för att diskutera studiens resultat. Studien har visat att speciallärarna varje hösttermin gör en så kallad screening på alla elever, i vilken specialläraren testar de olika årskurserna i olika moment (exempelvis rättstavning, ordförståelse, läsförståelse). Elever under en bestämd gräns i ett eller flera moment får individanpassad undervisning för att komma ikapp inom det området. Eleven får då en anpassning inom den ordinarie klassrumsmiljön, eller så får eleven stöd av specialläraren och tränar på området som upplevs problematiskt. I det ordinarie klassrumsarbetet kan läraren individanpassa elevernas läseböcker efter elevens lässkicklighet, så att eleven finner läsningen rolig och motiverande. Många elever saknar motivation att lära sig läsa och skriva, men studien visar att de tekniska verktygen hjälpt till att finna motivation.

Svenska

Syftet med denna studie är att undersöka hur två skolor på Åland i årskurs 2 finner elever med läs- och skrivsvårigheter samt anpassar läs- och skrivinlärning för dessa elever. Syftet konkretiseras genom tre frågeställningar: Hur finner man elever som är i behov av individanpassad undervisning? Vilka metoder eller anpassningar genomförs vid individanpassad läs- och skrivinlärning för elever med läs- och skrivsvårigheter samt vilka svårigheter kan läraren stöta på gällande metoderna eller anpassningarna? Vilka svårigheter kan man som lärare stöta på när man individanpassar inlärningen med hjälp av tekniska verktyg i läs- och skrivundervisningen? För att undersöka detta användes en kvalitativ metod med intervjuer och observationer. Två klasslärare och två speciallärare observerades under två svensklektioner och intervjuades. Det sociokulturella perspektivet är det perspektiv som valts för att diskutera studiens resultat. Studien har visat att speciallärarna varje hösttermin gör en så kallad screening på alla elever, i vilken specialläraren testar de olika årskurserna i olika moment (exempelvis rättstavning, ordförståelse, läsförståelse). Elever under en bestämd gräns i ett eller flera moment får individanpassad undervisning för att komma ikapp inom det området. Eleven får då en anpassning inom den ordinarie klassrumsmiljön, eller så får eleven stöd av specialläraren och tränar på området som upplevs problematiskt. I det ordinarie klassrumsarbetet kan läraren individanpassa elevernas läseböcker efter elevens lässkicklighet, så att eleven finner läsningen rolig och motiverande. Många elever saknar motivation att lära sig läsa och skriva, men studien visar att de tekniska verktygen hjälpt till att finna motivation.

Svenska

Syftet med den här studien är att tydliggöra och få insikt i hur förskollärare och lärare kan arbeta med den förberedande och tidiga läs- och skrivinlärningen i förskoleklass och skolår 1, samt få insikt i hur samarbetet mellan förskoleklass och skolår 1 kan se ut på de skolor där studien är utförd. Studien är baserad på fem intervjuer med två förskollärare och tre lärare i skolår 1 på fyra skolor i Stockholmsområdet. Resultatet av studien visar att samtliga lärare och förskollärare som ingår i studien arbetar utifrån olika metoder och anpassar dem efter elevers behov, vilket är viktigt då en metod inte bör utesluta en annan. (Frost, 2002,s 10) Lärarnas och förskollärarnas val av metoder kan även förklaras utifrån vilket synsätt som var gällande under respektive lärares och förskollärares utbildningsår. På två skolor beskriver informanterna att samarbetet mellan förskoleklass och skolår 1 är i stort sett obefintligt medan samarbetet i de åldersintegrerade klasserna fungerade på ett tillfredsställande sätt.

Syftet med min uppsats var att ta reda på hur en pedagog kan arbeta med den inledande läs- och skrivinlärningen och hur eleverna upplevde läs- och skrivundervisningen. För att uppnå mitt syfte använde jag mig av två frågeställningar: •Hur arbetar pedagogen med läs- och skrivinlärning•Hur upplever eleverna arbetet med läs- och skrivinlärning? För att få svar på mina frågeställningar använde jag mig av tre forskningsmetoder: kvalitativ intervju, kvalitativ observation och kvantitativ enkätundersökning. Jag observerade pedagogens arbete med eleverna i klassrummet under 11 dagar. Därefter genomförde jag en formell intervju med pedagogen. I min enkätundersökning medverkade 19 elever och efteråt intervjuade jag enskilt tio av eleverna. Vad som går att utläsa av min enkätundersökning är att alla eleverna var överens; det var roligt att börja skolan, det roligt är gå i skolan, att läsa, läsa hemma, skriva, arbeta med arbetsschema och att ha läxor. Min studie visar på att pedagogen medvetet valt att blanda helordsmetoden och den traditionella ljudningsmetoden. Pedagogens undervisning grundar sig dels i den analytiska principen, med delar av LTG- metodens arbetssätt. Den andra delen av pedagogens undervisning grundar sig i den syntetiska principen, med inslag från Wittingmetoden.