Dissertations / Theses on the topic 'Läs- och skrivinlärningsmetoder'

Att arbeta som lärare i de lägre skolåren innebär att ha ansvar för barnens läs- och skrivinlärning. Det finns flera metoder att utgå från i undervisningen och syftet med mitt arbete är att studera de vanligt förekommande metoderna. Genom att läsa litteratur hade jag ambitionen att ta reda på vilka huvuddrag och centrala tankar metodernas förespråkare står för och även hur metoderna kan användas i klassrummet. Dessutom har jag genom en empirisk studie studerat hur lärare i skolans verksamhet använder metoderna och vad de har för tankar om de olika arbetssätten. För att begränsa mitt arbete har jag studerat de vanligast förkommande metoderna; den syntetiska metoden, den analytiska metoden och LTG (läsning på talets grund).

Resultatet visar lärarna i sakolans verksamhet inte ser någon motsättning i att blanda olika metoder trots att enskilda forskare i den litteratur jag valt förespråkar en metod för läs- och skrivinlärningen. Lärarna plockar de bitar ur metoderna som de anser passar dem och de elever de har för tillfället.

Syftet med den här studien är att tydliggöra och få insikt i hur förskollärare och lärare kan arbeta med den förberedande och tidiga läs- och skrivinlärningen i förskoleklass och skolår 1, samt få insikt i hur samarbetet mellan förskoleklass och skolår 1 kan se ut på de skolor där studien är utförd. Studien är baserad på fem intervjuer med två förskollärare och tre lärare i skolår 1 på fyra skolor i Stockholmsområdet. Resultatet av studien visar att samtliga lärare och förskollärare som ingår i studien arbetar utifrån olika metoder och anpassar dem efter elevers behov, vilket är viktigt då en metod inte bör utesluta en annan. (Frost, 2002,s 10) Lärarnas och förskollärarnas val av metoder kan även förklaras utifrån vilket synsätt som var gällande under respektive lärares och förskollärares utbildningsår. På två skolor beskriver informanterna att samarbetet mellan förskoleklass och skolår 1 är i stort sett obefintligt medan samarbetet i de åldersintegrerade klasserna fungerade på ett tillfredsställande sätt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka läs- och skrivinlärningsmetoder som används i praktiken på skolorna. Hur dessa metoder används av pedagogerna och varför de väljer att använda dem, är andra frågor som kommer att undersökas. Intentionen var att genom en enkätundersökning kunna kartlägga vilka läs- och skrivinlärnings metoder som används i praktiken. För att ta reda på hur dessa metoder används och vilka faktorer som påverkar valet gjordes en intervjuundersökning. Undersökningen visar på att den fonologiska metoden, läsning på talets grund, Bornholmsmetoden och Kiwimetoden är de vanligaste metoderna vid läs- och skrivinlärning. Ungefär hälften av de metoder som används utgår ifrån den syntetiska inlärningsprincipen. Det framkommer även att pedagogerna använder mer än en metod vid läs- och skrivinlärning. Resultatet visar att utbildning, kollegor och elevernas behov är faktorer som påverkar valet av metod/metoder.

To be able to read and write is necessary to manage well in life. It is important to get a good start in one´s reading and writing development. My purpose in this study was to find out how to teach children to read and write. Obtain knowledge about how to best help children during the early years of reading and writing development, and what is required to teach good reading and writing skills.

I wanted to find out how the pedagogues work in the schools, and if they use ant special methods in their teaching. This is something that I, as a future pedagogue didn´t have much knowledge about, which is very important for my future pupils.

My research method was qualitative where I interviewed three pedagogues who work whit teaching reading and writing in the early years. I have researched how they teach children during the first years of reading and writing development. My result showed how important it is, as early as preschool, to play games using language. The games help the children become aware of language which is a requirement for good reading and writing development. It also showed that the pedagogues used different methods in their teaching, they adapt their teaching methods to the children.

Keywords: language awareness, learning to read and write, reading and writing methods.

Att kunna läsa och skriva är en förutsättning för att kunna klara sig bra i livet. Det är viktigt att få en bra start i sin läs- och skrivinlärning. Syftet med mitt arbete var att ta reda på hur man lär barn läsa och skriva. Jag vill veta hur man på bästa sätt i barnens tidiga läs- och skrivinlärning kan hjälpa dem, vilka förkunskaper som krävs för en bra läs- och skrivinlärning.

Jag ville ta reda på hur pedagogerna arbetar ute på skolor och om de använder någon speciell metod i sin undervisning. Det här var något jag som blivande pedagog inte hade mycket kunskap om, något som är väldigt viktigt för mina blivande elever.

Jag har använt mig av en kvalitativ undersökning och har intervjuat tre pedagoger som arbetar med den tidiga läs- och skrivinlärningen. Jag har undersökt hur de undervisar barn i den första läs- och skrivinlärningen. Resultatet visade att det är viktigt att redan i förskolan arbeta med språklekar med barnen. Lekarna gör barnen mer språkligt medvetna och det är en förutsättning för en bra läs- och skrivinlärning. Det visade sig också att pedagogerna använder sig av olika metoder i undervisningen, att de anpassar undervisningen efter barnen.

Nyckelord: språklig medvetenhet, läs- och skrivinlärning, läs- och skrivinlärningsmetoder.

Syftet med denna studie har varit att dels få en teoretisk kunskap om tre olika läsinlärningsmetoder. Jag var medveten om att Den traditionella läsinlärningsmetoden och LTG tillämpas flitigt i den svenska skolans undervisning och ville därför skaffa mig kunskap om dessa två metoders metodik. Wittingmetoden hade jag endast hört talas om och blev därför intresserad av att ta reda på mer om den.

I den empiriska delen av studien har jag intervjuat tre verksamma lärare som har erfarenhet av att arbeta med läsinlärningen i år 1. Intervjufrågorna belyser framförallt hur lärarna metodiskt arbetar med läsinlärningen.

Resultatet visar att samtliga lärare inteenbart arbetar utifrån en metod, utan väljer att blanda. Genom detta resultat framgår det tydligt att barnen lär sig oavsett vilken metod man använder sig av.

I slutdiskussionen belyser jag skillnader och likheter mellan lärarnas arbetssätt och anknyter det till de olika läsinlärningsmetoderna.

Syftet med vår undersökning är att belysa hur pedagoger i grundskolans tidigare år arbetar med den tidiga läs- och skrivundervisningen. Vi vill få kunskap om hur pedagogerna väljer sin metod samt redogöra för hur pedagogerna motiverar sitt metodval. Vidare vill vi undersöka vad konsekvenserna av metodvalet blir. Vi har valt att skriva inom detta område då vi anser att läsning och skrivning är baskunskaper i livet. I vår kommande yrkesroll kommer vi att behöva välja metod. Mot bakgrund av detta tror vi att en undersökning om pedagogers val av metod kan gynna oss samt våra kollegor. Vi har genomfört en kvalitativ studie med sex semistrukturerade intervjuer. Dessa ligger till underlag för vår analys och diskussion. Vår empiri visade att valet av metod är svårt att göra. Det är viktigt att pedagogen tror på sitt metodval. Pedagogen utgår från sig själv, sina elever samt erfarenheter för att skapa goda förutsättningar för en bra läs- och skrivundervisning.

Syftet med denna undersökning är att studera varför två olika skolor har valt att arbeta med Tragetons metod ”Att skriva sig till läsning”, samt varför man inte valt Tragetons metod på en annan skola. Andra frågeställningar inom området har varit: Hur arbetar man med metoden?Vad anser skolorna att datorerna, och samarbetet vid dem, kan ge eleverna? För att studera detta har jag intervjuat fem lärare/förskollärare på de aktuella skolorna, men också en rektor och en speciallärare som påverkat valet av läs- och skrivinlärningsmetod. Resultatet visar att tillgången till datorer kan styra valet av Trageton-metoden, men ofta påverkar pedagogernas erfarenhet och arbetslagets inställning ännu mer. Dessa faktorer verkar även påverka i vilken grad man anpassar metoden. Undersökningen visar också olika inställningar till samarbete, exempel på gott samarbete, samt att många av informanterna är överens om att barn ofta börjar med skrivandet före läsandet. De som använt metoden pekar främst på positiva resultat för elevernas skrivande och motivation.