Dissertations / Theses on the topic 'Läsart'

Med detta arbete vill vi undersöka hur barn påverkas av att redan i förskoleåldern arbeta effektivt med läsinlärning. Läsning och skrivning är viktiga grundkunskaper för barn och därför är det av betydelse att veta om det är relevant att redan under deras tidiga levnadsår arbeta effektivt med läs- och skrivinlärning. Vi ville se om barns läs- och skrivförmåga ser annorlunda ut i skolans första år beroende på om de fått regelbunden läs- och skrivträning under förskoletiden eller ej. Utifrån det vi fått reda på kan vi som pedagoger möta barnen på bästa sätt och utmana dem till en lekfull och spontan inlärningsmetod. För att få en bakgrund har vi fördjupat våra kunskaper i vad forskare och pedagoger anser om barns tidiga läsning och skrivning. Vi presenterar också den undersökning vi gjort i två andraklasser och resultatet vi fick fram därigenom. Metoden vi använde oss av gick ut på en läs- och skrivövning där vi undersökte barnens kunskaper i läsning och skrivning. Resultaten tyder på att det inte är avgörande för kommande läs- och skrivutveckling att tidigt börja med läs- och skrivinlärning. Att ta in läs- och skrivinlärning redan i förskolan är bra och positivt så länge det sker på ett lekfullt sätt, utifrån barnens behov, motivation och på deras villkor. Dock har det ingen större betydelse för barns fortsatta läsning.

Alla barn har rätt att lyckas med sin läs- och skrivinlärning. Syftet med studien är att undersöka om tidig medveten träning ger många tidiga läsare och därmed undviker onödiga läs- och skrivsvårigheter. Den empiriska delen av uppsatsen har genomförts i två kommuner. Studien består dels av en kvantitativ enkätundersökning vars syfte var att spåra skolor med många tidiga läsare och dels av en kvalitativ intervjustudie, i syfte att undersöka bakomliggande faktorer till grupper med många tidiga läsare. Respondenterna består av åtta lärare verksamma i sex förskolegrupper i två kommuner i södra Sverige.

Studien visar vad gäller de undersökta skolorna att metodisk träning ger bra resultat, men också att bakomliggande sociala faktorer har betydelse. I resultatet framkommer också att förskolornas olika pedagogiska arbetssätt har stor betydelse för hur barnen lyckas i sin läs- och skrivinlärning. Genom att börja tidigt och arbeta metodiskt medvetet, kan man undvika tidiga misslyckanden.

Innehåll: Frågorna som jag ställer i min uppsats handlar om att få kunskap om vad som kän-netecknar elever med positiv inställning till läsning, men även hur dessa upplever den skönlit-terära läsningen av den utvalda romanen i skolan. Det klassiska problemet i svenskundervis-ningen handlar oftast om att elever inte vill läsa skönlitteratur. I denna uppsats belyser jag den motsatta sidan av detta mynt. De elever som deltagit i studien tillhör de som är positiva till skönlitterär läsning och uppvisar goda resultat i samband med den delen av svenskämnet. Syf-tet med min studie är att undersöka vad som känneteckna elever med positiv inställning till läsning, men även hur dessa upplever den skönlitterära läsningen av de valda romanerna.

Claes-Göran Holmberg & Anders Ohlssons (1999) litterära begrepp, Örjan Torells (2002) teori om spänningsfältet mellan konstitutionell kompetens, performanskompetens och literary transferkompetens samt Judith A. Langers (1995) olika läsfaser har legat till grund för min analys. Litterära begrepp som bland annat texters teman, komposition, språk och miljö är vik-tiga som utgångspunkter för att förstå läsarens sätt att realisera sin läsning, enligt Holmberg & Ohlsson (1999). Dessa begrepp används i svenskundervisningen i skolan och är grundläggan-de vid analys av olika skönlitterära texter. Det kan vid litteraturläsning uppstå ett spännings-fält mellan konstitutionell kompetens, performanskompetens och literary transferkompetens enligt Torell (2002). Detta spänningsfält kan väga över på ett eller annat håll och då skapas en obalans mellan dem som får till följd att läsaren inte uppnår fullständig litterär kompetens. Langers teori (1995) om olika läsfaser som man genomgår vid läsning vilka behövs för att man ska få ut mesta möjliga av litteraturen. Det handlar om att kunna skapa sig en föreställ-ningsvärld utifrån olika textvärldar. Kan man inte det kan man få problem vid möten med skönlitteraturen.

Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med sju elever, alla flickor i grundskolans år 9. Jag har dessutom använt mig av deras egna berättelser i loggböckerna. För att få stöd för mina resultat och analyser har jag använt mig av tidigare forskning inom området.

Analysen visar att de sju ungdomarna är goda läsare fast de är väldigt olika varandra. Gemensamt för samtliga är att de läst ut sina böcker, trots att några uppvisat svårigheter med ett nytt kompositionsmönster eller ett annorlunda språk. De är flickor som inte ger upp i första taget. En flicka som tyckte romanen var svår att läsa, läste ändå snabbt ut den och bad om ytterligare en. Torell (2002) menar att litterär kompetens inte handlar om mängden läst littera-tur, utan snarare om vilka grundläggande idéer som finns bakom litteratur och konstnärliga verks uppkomst. Mängden läst litteratur tror jag personligen, efter denna studie, har en viss betydelse för läsintresse och litterär kompetens. Mängdläsning ökar upp läshastigheten och den erfarne läsaren får också en viss vana vid att skapa sig föreställningsvärldar.

Bakgrund: Under de senaste tio åren har kundtidningsbranschen haft en stark tillväxt och marknaden består idag av 10 till 15 stora kundtidningsproducenter som tillsammans omsätter ungefär 400-500 miljoner kronor med marginaler som ligger runt 10-15 procent (Resumé 2005). De tre största kundtidningarna (Buffé från ICA Handlarnas AB, Mersmak från Coop och Åhléns Klubben från Åhléns) har idag upplagor på ungefär 4 500 000 exemplar per år (Resumé 2003). Detta samtidigt som en undersökning, gjord på uppdrag av Marknadstidningsakademin, visar att 39 procent av de tillfrågade företagen i undersökningen har en kundtidning och ytterliggare 20 procent svarar att de kommer att ha en kundtidning inom två år (Resumé 2003). Med andra ord kommer marknaden utan tvivel fortsätta växa och vi tycker därför att det är viktigt att kartlägga kundtidningsbranschen samt göra en kvantitativ undersökning för att få en förståelse för konsumenternas attityder och tankar om kundtidningar. Frågeställning: Hur ser konsumenternas relation ut till kundtidningar, beträffande känslor, attityder och beteenden? Syfte: Under senare år har kundtidningen blivit ett allt vanligare sätt för svenska företag att marknadsföra sig själva och sina produkter. Vi tror att denna positiva trend kommer att fortgå och anser det därför behövligt att kvantifiera de känslor, attityder och beteenden som konsumenten har för detta växande media. Tillvägagångssätt: För att få en förståelse för branschen har vi använt oss av både primär- och sekundärdata. Vi har gjort en kvalitativ kartläggning där vi intervjuat branschauktoriteter och akademiker för att få en uppdaterad bild av branschen. Vi har också tagit del av artiklar och avhandlingar inom områdena kommunikation, marknadsföringsstrategier och konsumentbeteende. För att förstå hur konsumenterna ser på kundtidningar har vi gjort en kvantitativ undersökning där vi intervjuat 200 respondenter. Dessa har fått svara på frågor som rör bland annat attityder och läsvanor. Resultat: Hälften av konsumenterna har positiva känslor till kundtidningar, den andra hälften är mer negativa. Konsumentens läsvanor visar att kundtidningar inte kan klassas som ett högengagemangsobjekt. Undersökningen visar också att 64,5 % av konsumenterna ägnar 0-10 minuter åt kundtidningar i veckan, en stor andel av dessa personer (78 %) slänger kundtidningen direkt eller efter ett par dagar (1-7 dagar) och har under denna tid bläddrat igenom den 0 – 2 gånger. Gällande konsumenternas uppfattning och attityder till kundtidningar så rör sig våra variabler till en svagt positiv inställning. Kundtidningar anses vara en bra gratistjänst och innehållet anses vara pålitligt, samtidigt som konsumenterna inser företagens kommersiella avsikter. Lite drygt 70 % av konsumenterna tycker att de redaktionella artiklarna är intressanta, deras beteende tyder dock på att dessa artiklar inte tycks finnas i en särskilt hög frekvens. Ganska exakt hälften av konsumenterna tycker att kundtidningar är relativt ointressanta, ett slöseri på papper och resurser och skulle inte tycka att det var tråkigt om företag slutade göra kundtidningar. (Konsumenterna har instämt till redovisade påståenden ”helt” eller ”delvis”.)

Radio frequency identification (RFID) is a versatile wireless technology usedworldwide. The fields of applications are many and its popularity constantlygrows due to smaller in size, better and less expensive components. RFID isused to identify, track or share information about an object using radio waves.

This master thesis describes the process of designing and implementing ahandheld UHF RFID reader. The goal was to, based on a UHF RFID-chipdesign a fully functional, small in size and power efficient device. Amicrocontroller provides the user interface and is also used to control theRFID-chip and a Bluetooth device. A Bluetooth- and GPRS-compatible mobilephone will be used to forward data to a server connected to the Internet. Allparts of the design are described, such as the printed circuit board design aswell as the software for the micro controller and the mobile phone.

Because the extent of this thesis it is neither possible nor necessary to dig toodeep into the Bluetooth- or GPRS-protocol. The focus will be on designingsoftware and hardware for the handheld unit.

Radio frekvens identifiering (RFID) är en mångsidig trådlös teknik somanvänds över hela världen. Områdena där tekniken används är många och dess popularitet växer konstant tack vare mindre storlek, bättre och billigarekomponenter. RFID används för att identifiera, spåra eller dela med siginformation om ett objekt med radiovågor.

Det här examensarbetet beskriver processen av design och implementering aven handburen UHF RFID läsare. Målet har varit att, baserat på ett UHF-RFIDchip, designa en fullt fungerande, liten och strömsnål enhet. En microcontroller förser dels användaren med ett användargränssnitt och sköter delskommunikationen med RFID chip och en blåtandsmodul. En blåtands- ochGPRS- eller 3G-kompatibel mobiltelefon används for att skicka vidare data tillen server kopplad till Internet. Alla delar av designen är beskrivna, så som PCB design, mjukvara för micro controllern och mobiltelefonen.

På grund av omfattningen av det här examensarbetet så har det inte varitmöjligt eller nödvändigt att gräva för djupt i Blåtands- eller GPRS/3Gprotokollen. Fokus är på att designa hårdvara och mjukvara för den handhållna enheten.

Vårt syfte med den här studien är, att undersöka om barns skrivglädje kan vara en väg till att bli en god läsare. Barns skrivande hamnar då i fokus för läsinlärningen. Utgångspunkter för vårt arbete har varit kommunikativa teorier av Montessori, Piaget och Vygotskij, samt skrivningar i olika styrdokument, främst om skrivning, vilka vi kopplat samman med delar av nutida forskning. En kvalitativ undersökning genomfördes i form av en semistrukturerad intervju med respondenter från olika yrkeskategorier i förskolan och grundskolan. Resultatet av vår undersökning visar att barns skrivglädje kan leda till att de blir goda läsare. Det framgår av studien att genom faktorer som skriftlig stimulering och uppmuntran, vistelse i en språkrik miljö, medvetenhet om språkets funktioner, vuxnas bemötande utifrån allas olika individuella förutsättningar, har betydelse för barns och elevers lärande.

”Det är så bra att läsa” är ett uttryck som vi alla har hört. Som en formel uttalas dessa ord om skönlitterär läsning. Med den här uppsatsen hoppas jag inspirera till att fler människor engagerar sig i hur skönlitteratur kan användas i utbildningen.

För de som har tagit ställning till att skönlitteraturen har en viktig roll att spela i skolan, är det intressant att diskutera hur skönlitterära läsare utvecklas. Jag genomförde ett undervisningsförsök i syfte att se om eleverna i en årskurs 8 utvecklas som skönlitterära läsare när de får använda det narratologiska verktyget berättarperspektiv.

Före respektive efter denna undervisning skrev eleverna ner sina spontana intryck av ett avsnitt ur Janne, min vän av Peter Pohl. Studien baseras på textanalyserna av dessa texter.

Undersökningen förankras med Kathleen McCormicks och Judith Langers teorier. Utifrån deras receptionsteorier analyserar jag hur eleverna förhåller sig till texten, om detta förhållande förändras efter att de har använt det narratologiska verktyget och vad denna förändring innebär.

Resultatet visar att antalet elever som för en dialog med texten ökar med mitt undervisningsförsök. Fler elever använder ett sociokulturellt förhållningssätt, och fler elever bygger en föreställningsvärld.

”It is so good to read” is an expression that we all have heard. These words are pronounced as a formula about the reading of fiction. With this essay I hope to inspire more people to engage in how fiction can be used in education.

For those who have decided that the reading of fiction in school is important, it is interesting to discuss how readers of fiction develop. I carried out a teaching experiment with the purpose to examine if the students in a class 8 develop as readers of fiction when they use the narrative tool narrator´s perspective.

Prior to and after this education the students wrote down their spontaneous impressions of a passage in Janne, min vän by Peter Pohl. The study is based on the textanalyzes of these texts.

The theoretical standpoint is based on the theories of Kathleen McCormick and Judith Langer. From their theories of reception I analyze how the students approach the text, if this approach changes after using the narrative tool and what this change implies.

The result shows that the number of students who communicate with the text have increased. More students approach the text in a social-cultural way and more students build envisionments.

Varför vi läser? Varför läser vi? Därför läser vi!

Abstract

Syftet med undersökningen var att rikta ljuset mot eventuella möjligheter att stärka gymnasieelevers motivation inför litteraturstudier, genom att föra ett samtal med eleverna om syftet med att läsa skönlitteratur inom skolans svenskundervisning. I undersökningen ställdes därför frågor till elever i gymnasieskolans årskurs 2 och 3 om deras uppfattningar om syftet/syftena med litteraturundervisningen i gymnasieskolan, och om vilka faktorer som spelar in för att litteraturstudierna ska bli meningsfulla och roliga.

Fem elever i årskurs 2 på det samhällsvetenskapliga programmet i gymnasieskolan samtalade i fokusgrupp, och fyrtiofyra elever deltog i en enkätundersökning. Undersökningsmetoden intervju i fokusgrupp valdes för att eleverna genom samtalet med varandra skulle ha möjlighet att komma en bit längre i sina tankegångar, än de skulle ha gjort var för sig. Enkätundersökningen genomfördes för att undersökningsmaterialet skulle få en viss bredd.

Eleverna såg en rad faktorer som spelar in för att litteraturläsningen i skolan ska upplevas som meningsfull och rolig. Bland annat efterfrågade de möjligheter att välja litteratur inom en viss genre eller ur ett visst författarskap, varierade arbetssätt samt intresseväckande presentationer av författarskap och verk. Undersökningen visade att eleverna hade insikter om flera av syftena med litteraturläsningen i skolan, som exempelvis bildning och språkutveckling.

Slutsats: Enligt sociokulturell teori beror elevernas motivation för och engagemang i studierna till stor del av deras förförståelse samt kunskaper om förutsättningarna och ramarna för undervisningen. Eftersom eleverna i undersökningen visade sig sakna insikter i en viktig aspekt av litteraturstudierna i skolan, den kritiska läsningen, måste slutsatsen bli att de inte är fullt medvetna om litteraturstudiernas syften. Det finns alltså ett utrymme för samtal om vad kursplanerna säger om litteraturstudierna i gymnasieskolan, i avsikt att göra läsning av skönlitteratur meningsfull för eleverna.

.

Ämnesord:

elevers läsande, litteraturundervisningens syfte, skönlitteratur i gymnasieskolan