Academic literature on the topic 'Läsbarhet'

Brottmålsdomar är strukturellt komplexa texter som ska redogöra för ett flertal röster med motsatta perspektiv samtidigt som en hög läsbarhet och förståelse för tingsrättens bedömningar och beslut upprätthålls. Den här artikeln syftar till att synliggöra brottmålsdomars struktur och visa hur röster och språkhandlingar används för att konstruera strukturen. Studien utgår från en socio-retorisk genretradition där genrer ses som kommunikativa redskap som kan användas för att uppnå olika mål. 42 domar som faller under kategorin brott mot person i brottsbalken analyseras utifrån begreppen språkhandling, tema och röst för att urskilja med vilka drag som genren konstrueras. Analysen visar att brottmålsdomar konstrueras med sex olika drag som genererar tre olika skrivsätt beroende på hur dragen ordnas.

De flesta som jobbar med klarspråk är nog överens om att passiva verb är någonting man ska undvika i för stor utsträckning men har ingen forskning att luta sig tillbaka på. Den här uppsatsens syfte är att ta reda på om det tar längre tid att förstå meningar med passiva verb än meningar med aktiva verb. Är så fallet kan det användas som argument till varför man bör undvika passiva verb i skrift. Metoden som använts går ut på att visa informanter en bild och en mening där de ska svara på om meningen är sann i förhållande till bilden. Informanternas svarstid jämfördes och resultatet blev att meningarna med passiva verb tog något längre tid än de med aktiva verb. Enligt teorin om konstruktionsgrammatik kan det bero på att informanterna förväntade sig en aktiv mening till att börja med men fick veta att verbet var passivt mitt i meningen. Då var de tvungna att ändra vem som var objekt i meningen vilket kan ha lett till att det tog längre tid att tolka meningen. Utifrån transformationsgrammatiken kan en orsak till resultatet vara att aktiva satser har en simplare djupstruktur än passiva.

Syftet med denna uppsats är att undersöka läsbarheten av nyhetsartiklar från tre kommuners hemsidor. Läsbarheten undersöks ifråga om läsbarhetsindex, texternas röst, informationspackning, tematisk bindning och orsakssamband. Metoden grundas i huvudsak på Melins (2004) analysverktyg för försvårande och förenklande faktorer i texter.Resultatet av undersökningen visar ganska små skillnader mellan de tre kommunernas resultat. De analyserade texterna visar sig ha en ganska hög grad av läsbarhet ifråga om ord- och meningslängd, verbtäthet och verbtyp. De visar dock på brister som leder till sämre läsbarhet framför allt ifråga om grad av röst, men även till viss del ifråga om tematisk bindning och explicita orsakssamband. Dessutom indikerar resultatet ett möjligt samband mellan meningslängd, verbtäthet och verbtyp och textbindning, samt mellan verbtyp och röst.

Nya produkter och system är i många fall mycket komplexa och ofta krävs det någon form av introduktion för användaren för att underlätta interaktionen mellan användare och system, kanske vanligast i form av en manual. Användandet av en manual är ett typexempel på en sådan situation där användaren ska söka igenom och ta till sig en stor mängd information. En av förutsättningarna för denna interaktion är att manualen är lätt att läsa, förstå och navigera i. Denna rapport beskriver arbetet med att utröna om en referensmanual som presenteras i elektronisk form är läsbar. Detta har undersökts genom en kombination av intervju och kooperativ utvärdering. Resultaten visar att det till följd av svårigheter att navigera och tolka informationen finns brister i läsbarheten i hjälptexten. Vidare uppfyller inte hjälptexten användarnas förväntningar.

Syftet med denna studie var att granska hur olika typer av teckensnitts läsbarhet på trycksaker påverkas av i vilken typ av ljuskälla de avkodas. Detta har undersökts genom att utföra en kvantitativ studie bestående av en förstudie följt av ett experiment. I experimentet undersöktes testpersonernas läsförmåga av olika typer av teckensnitt i olika typer av ljuskällor. Studien har berört teorier inom ämnena Ljuslära och ljuskällor, Ögats funktion och ljusuppfattning, Text och typografi samt Läsbarhet och lättläslighet. Studiens avgränsningar bestod av att de tre vanligaste teckensnittsklasserna seriff, sanseriff och script har undersökts i de vanligaste ljuskällorna i Sverige representerade av raka lysrör, LED-lampa och stearinljus. Förstudien bestod av att identifiera vilka ljuskällor och teckensnitt som skulle användas i studien tillsammans med att ta fram läsmaterial som användes under experimentet. Testdeltagarna bestod av personer i åldrarna 20–30 år som studerade på Linköpings Universitet. Experimentet bestod av att 24 testpersoner fick läsa texter i de olika teckensnitten och ljuskällorna som identifierades i förstudien. Data insamlad från experimentet analyserades genom att använda statistisk analys, med hjälp av verktyget ANOVA med ett kompletterande post-hoc-test, för att fastställa ett resultat. Resultatet av studien visade att det fanns en signifikant skillnad i läshastighet mellan läsmaterialets meningslängder, där de korta läsmeningarna lästes signifikant snabbare än mellanlånga och långa läsmeningar och mellan lästes snabbare än långa läsmeningar. En signifikant interaktion mellan teckensnittsklass och ljuskälla kunde också identifieras för teckensnittsklassen sanseriff. Interaktionen visade att sanseriff lästes snabbare i LED-lampa än i de andra ljuskällorna. Genom en enkät uttryckte även testpersonerna att de upplevde skillnader i läsning mellan de olika teckensnitten, ljuskällorna och kombinationerna mellan dessa faktorer. Slutsatsen av denna studie presenterade att ljuskällor i sig inte hade en signifikant påverkan på texts läsbarhet, men teckensnitt hade en tydlig påverkan på en texts läsbarhet. Studien visade även att kombinationen av teckensnitt och ljuskälla har en påverkan på testpersonernas läshastighet. Testpersonerna uttryckte att de upplevde att läsbarheten påverkades av ljuskällorna och teckensnitten mer än vad experimentets resultat visade. Det talar för att kombinationen av ljuskällor och teckensnitt har en större påverkan på läsarnas sensoriska uppfattning av textens lättläslighet än textens faktiska läsbarhet. För vidare studier rekommenderas det att undersöka hur stor effekt ögats synförmåga har på avkodandet av teckensnitt i olika typer av ljuskällor genom att öka antalet testpersoner och ta in närsynthet, långsynthet och ålderssynthet som faktorer. Större kontroll av ljuskällorna och användandet av ljusmätarutrustning rekommenderas också för tydligare granskning av ljuskällorna.

För att förenkla programmeringsprocessen används ibland visuella programmeringsspråk. Denna studie visar hur snabbt programmeringsstudenter läser och förstår visuella programmeringsspråk i jämförelse mot hur de läser och förstår textbaserade programmeringsspråk. Med ett egenutvecklat visuellt programmeringsspråk undersöker denna studie hur läsbarheten skiljer sig hos visuella programmeringsspråk mot textbaserade. Studien utfördes med två läsmoment på totalt 21 testpersoner med tidigare erfarenhet av programmering. I genomsnitt utfördes läsmomentet med det visuella programmeringsspråket på kortare tid än motsvarande textbaserade läsmoment. Ett framtida arbete kan undersöka hur visuella programmeringsspråk kan förbättras för användare med nedsatt färgseende.

Syftet med uppsatsen är att undersöka läsbarheten i sex läroböcker som är anpassade eller skrivna för 2011 års läroplan. Avsikten är att undersöka om och hur läsbarheten i läroböcker i naturkunskap och samhällskunskap skiljer sig åt, samt att ta reda på vilken av läroböckerna som är svårast att förstå utifrån lix, ovix respektive enkel och full nominalkvot. Resultaten tyder på att samhällskunskapsböckerna är mindre läsbara än naturkunskapsböckerna. Dessa är därmed de böcker som utifrån varje läsbarhetsfaktor är svårast att förstå. Några stora skillnader mellan läroböckerna förekommer dock inte, de är alla ungefär lika läsbara.

Vi har gjort en analys av Volvo Construction Equipment AB: s (Volvo CE) instruktionsböcker på avdelningen Customer Support Division (CST) i Eskilstuna. CST är det bolag som stödjer Volvo CE med bland annat reservdelar, marknadsinformation och teknisk dokumentation. I analysen ingår en undersökning om hur instruktionsböckerna uppfattas av användarna. I uppsatsen undersöker vi om instruktionsböckerna har god kommunikations- och informationsdesign. Vår fokus har legat på användarperspektivet där vi har undersökt hur användarna uppfattar informationen samt på hur utformningen av Volvo CE: s instruktionsböcker fungerar. Vi har gjort en fördjupad analys av instruktionsboken EC160C/EC180C/EC210C- Excavator Crawler. Vi har också undersökt hur Volvo CE: s nya tänkta format, A5, uppfattas av användarna och om användarna använder de såkallade tumgreppen som markerar de olika kapitlen i instruktionsböckerna.

I vår undersökning har vi använt oss av metoderna litteraturstudier, en teoretisk analys av Volvo CE: s instruktionsböcker, översiktliga intervjuer, fördjupade intervjuer, en enkätundersökning samt en utprovning med en ögonrörelsekamera på Volvo CE maskinförare. Uppsatsen innehåller en utförlig teoridiskussion där vi kommer fram till hur en instruktionsbok bör utformas på bästa sätt anpassat till användarna. I vår teoretiska analys tar vi upp vilka för- och nackdelar Volvo CE: s instruktionsböcker har och vilka förslag till förbättringar som kan göras. Grunden för vår teoretiska analys har sin tyngd i vår litteraturstudie. Analysen får ett ytterligare djup i vår enkätundersökning. I vår enkätundersökning framkom det att majoriteten av maskinförarna läser instruktionsboken innan första användningen av maskinen. Flertalet av maskinförarna anser att instruktionsboken är lättläst, lättförståelig, har bra och överskådliga bilder samt att det är lätt att hitta önskvärd information men de skulle gärna se att instruktionsboken är färgkodad, har en förklarande ordlista samt innehåller fler bilder.

Våra undersökningar visar att Volvo CE: s instruktionsböcker huvudsakligen är välgjorda och strukturerade men att det finns utrymme för vissa förbättringar. Den största bristen i instruktionsböckerna är inkonsekvensen. Inkonsekvensen bidrar till en försämrad förståelse och ger en känsla av att flera olika människor skrivit och utformat instruktionsboken.

Vi tycker att navigeringen i instruktionsboken skulle kunna förbättras med hjälp av färgkodning. Medvetna om att färgkodning kan bli ett dyrt alternativ har vi som förslag att i tumgreppen placera symboler för att särskilja de olika kapitlen. Volvo CE har, som vi tidigare nämnt, funderat på att införa ett nytt format, A5. Vi anser att det mindre formatet inte är anpassat till maskinförarnas arbetssituation, därför tycker vi att det större formatet, A4, är att föredra.

En genomgående tanke i vår analys har varit att språket ska vara enkelt och innehållet ska vara konsekvent både vad gäller text och bild. Under arbetets gång har våra nyckelord varit: läsvärde, läslighet och läsbarhet.

Syftet med denna studie är att undersöka om ABC-klubbens nivåbaserade läseböcker kananses ha en språklig progression som är anpassade för lättlästa läseböcker samt hur bildernahar en inverkan på läsbarheten av böckerna. Studien använder sig av både kvalitativ ochkvantitativ analys, då den analyserar progressionen inom nivåböckerna men även de olikanivåböckerna med varandra. Detta genom att använda läsbarhetsindex, ordvariationsindex,antal sammansatta ord och antal huvudsatser och bisatser i texten. Det kompletteras med enbildanalys av förhållandet mellan bild och text från de olika nivåböckerna. Det vi direkt kanfastställa från våra analyser är att läsbarhetsindex, ordvariationsindex, antalet huvudsatser ochbisatser, sammansatta ord samt hur väl bilder samspelar med texten skiljer sig mellannivåböckerna, men att vi ändå kan konstatera att alla tre böckerna kan anses som mycketlättlästa.

The purpose of this work was to determine how important a word’s setting was for the readability of typography in motion. Facts regarding how reading works and the importance of the words formation for the readability were used to form a computer test. This test was performed by 15 test persons and the results were analyzed. The results show that the serif was easier to read than the sanserif. The words of the serif which were easiest to read were the words with positive tracking and the words with capital letters. Also for the sanserif, these words were the easiest to read.

This thesis aims to provide Arvika with a deeper insight into what their new residents think about the information they receive. Anyone moving to Arvika gets the magazine “Nyinflyttad/Recently moved in" sent home. The year 2011 Arvika had 1017 new residents, and they all got the same version of the magazine "Nyinflyttad/Recently moved in." A simpler version of the magazine hasn’t been made, although the municipality is aware that it is needed. The aim of my thesis is to see if the information that Arvika is sending to its new residents in meeting their information needs.  To get the answer on this question, I have examined data from the target group perspective. Through a focus group and various interviews, I have come up with a design proposal that is informative, clear and easy to read. I also think that my design proposal would benefit a much wider audience.