Dissertations / Theses: 'Läsbarhet'

1

Mattson, Marie. "Läsbarheten påverkas av passiva verb eller passiva verb påverkar läsbarheten? : En psykolingvistisk studie i läsbarhet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-404746.

Full text

Abstract:

De flesta som jobbar med klarspråk är nog överens om att passiva verb är någonting man ska undvika i för stor utsträckning men har ingen forskning att luta sig tillbaka på. Den här uppsatsens syfte är att ta reda på om det tar längre tid att förstå meningar med passiva verb än meningar med aktiva verb. Är så fallet kan det användas som argument till varför man bör undvika passiva verb i skrift. Metoden som använts går ut på att visa informanter en bild och en mening där de ska svara på om meningen är sann i förhållande till bilden. Informanternas svarstid jämfördes och resultatet blev att meningarna med passiva verb tog något längre tid än de med aktiva verb. Enligt teorin om konstruktionsgrammatik kan det bero på att informanterna förväntade sig en aktiv mening till att börja med men fick veta att verbet var passivt mitt i meningen. Då var de tvungna att ändra vem som var objekt i meningen vilket kan ha lett till att det tog längre tid att tolka meningen. Utifrån transformationsgrammatiken kan en orsak till resultatet vara att aktiva satser har en simplare djupstruktur än passiva.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Brandin, Marlene. "Kommuntexters läsbarhet : En analys av läsbarhet av nyhetsartiklar från tre kommuners webbplatser." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35589.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att undersöka läsbarheten av nyhetsartiklar från tre kommuners hemsidor. Läsbarheten undersöks ifråga om läsbarhetsindex, texternas röst, informationspackning, tematisk bindning och orsakssamband. Metoden grundas i huvudsak på Melins (2004) analysverktyg för försvårande och förenklande faktorer i texter.Resultatet av undersökningen visar ganska små skillnader mellan de tre kommunernas resultat. De analyserade texterna visar sig ha en ganska hög grad av läsbarhet ifråga om ord- och meningslängd, verbtäthet och verbtyp. De visar dock på brister som leder till sämre läsbarhet framför allt ifråga om grad av röst, men även till viss del ifråga om tematisk bindning och explicita orsakssamband. Dessutom indikerar resultatet ett möjligt samband mellan meningslängd, verbtäthet och verbtyp och textbindning, samt mellan verbtyp och röst.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Nilsson, Åsa. "Läsbarhet i elektroniska hjälptexter." Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-699.

Full text

Abstract:

Nya produkter och system är i många fall mycket komplexa och ofta krävs det någon form av introduktion för användaren för att underlätta interaktionen mellan användare och system, kanske vanligast i form av en manual. Användandet av en manual är ett typexempel på en sådan situation där användaren ska söka igenom och ta till sig en stor mängd information. En av förutsättningarna för denna interaktion är att manualen är lätt att läsa, förstå och navigera i. Denna rapport beskriver arbetet med att utröna om en referensmanual som presenteras i elektronisk form är läsbar. Detta har undersökts genom en kombination av intervju och kooperativ utvärdering. Resultaten visar att det till följd av svårigheter att navigera och tolka informationen finns brister i läsbarheten i hjälptexten. Vidare uppfyller inte hjälptexten användarnas förväntningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Strandberg, Elin. "Ljuskällors påverkan på teckensnitts läsbarhet." Thesis, Linköpings universitet, Medie- och Informationsteknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-150543.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att granska hur olika typer av teckensnitts läsbarhet på trycksaker påverkas av i vilken typ av ljuskälla de avkodas. Detta har undersökts genom att utföra en kvantitativ studie bestående av en förstudie följt av ett experiment. I experimentet undersöktes testpersonernas läsförmåga av olika typer av teckensnitt i olika typer av ljuskällor. Studien har berört teorier inom ämnena Ljuslära och ljuskällor, Ögats funktion och ljusuppfattning, Text och typografi samt Läsbarhet och lättläslighet. Studiens avgränsningar bestod av att de tre vanligaste teckensnittsklasserna seriff, sanseriff och script har undersökts i de vanligaste ljuskällorna i Sverige representerade av raka lysrör, LED-lampa och stearinljus. Förstudien bestod av att identifiera vilka ljuskällor och teckensnitt som skulle användas i studien tillsammans med att ta fram läsmaterial som användes under experimentet. Testdeltagarna bestod av personer i åldrarna 20–30 år som studerade på Linköpings Universitet. Experimentet bestod av att 24 testpersoner fick läsa texter i de olika teckensnitten och ljuskällorna som identifierades i förstudien. Data insamlad från experimentet analyserades genom att använda statistisk analys, med hjälp av verktyget ANOVA med ett kompletterande post-hoc-test, för att fastställa ett resultat. Resultatet av studien visade att det fanns en signifikant skillnad i läshastighet mellan läsmaterialets meningslängder, där de korta läsmeningarna lästes signifikant snabbare än mellanlånga och långa läsmeningar och mellan lästes snabbare än långa läsmeningar. En signifikant interaktion mellan teckensnittsklass och ljuskälla kunde också identifieras för teckensnittsklassen sanseriff. Interaktionen visade att sanseriff lästes snabbare i LED-lampa än i de andra ljuskällorna. Genom en enkät uttryckte även testpersonerna att de upplevde skillnader i läsning mellan de olika teckensnitten, ljuskällorna och kombinationerna mellan dessa faktorer. Slutsatsen av denna studie presenterade att ljuskällor i sig inte hade en signifikant påverkan på texts läsbarhet, men teckensnitt hade en tydlig påverkan på en texts läsbarhet. Studien visade även att kombinationen av teckensnitt och ljuskälla har en påverkan på testpersonernas läshastighet. Testpersonerna uttryckte att de upplevde att läsbarheten påverkades av ljuskällorna och teckensnitten mer än vad experimentets resultat visade. Det talar för att kombinationen av ljuskällor och teckensnitt har en större påverkan på läsarnas sensoriska uppfattning av textens lättläslighet än textens faktiska läsbarhet. För vidare studier rekommenderas det att undersöka hur stor effekt ögats synförmåga har på avkodandet av teckensnitt i olika typer av ljuskällor genom att öka antalet testpersoner och ta in närsynthet, långsynthet och ålderssynthet som faktorer. Större kontroll av ljuskällorna och användandet av ljusmätarutrustning rekommenderas också för tydligare granskning av ljuskällorna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Holm, Erik, and Johan Lavén. "En studie i läsbarhet av visuella programmeringsspråk." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-16970.

Full text

Abstract:

För att förenkla programmeringsprocessen används ibland visuella programmeringsspråk. Denna studie visar hur snabbt programmeringsstudenter läser och förstår visuella programmeringsspråk i jämförelse mot hur de läser och förstår textbaserade programmeringsspråk. Med ett egenutvecklat visuellt programmeringsspråk undersöker denna studie hur läsbarheten skiljer sig hos visuella programmeringsspråk mot textbaserade. Studien utfördes med två läsmoment på totalt 21 testpersoner med tidigare erfarenhet av programmering. I genomsnitt utfördes läsmomentet med det visuella programmeringsspråket på kortare tid än motsvarande textbaserade läsmoment. Ett framtida arbete kan undersöka hur visuella programmeringsspråk kan förbättras för användare med nedsatt färgseende.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Ekman, Malin. "Svåra läroböcker? : Läsbarhet i gymnasieläroböcker i naturkunskap och samhällskunskap." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-352797.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen är att undersöka läsbarheten i sex läroböcker som är anpassade eller skrivna för 2011 års läroplan. Avsikten är att undersöka om och hur läsbarheten i läroböcker i naturkunskap och samhällskunskap skiljer sig åt, samt att ta reda på vilken av läroböckerna som är svårast att förstå utifrån lix, ovix respektive enkel och full nominalkvot. Resultaten tyder på att samhällskunskapsböckerna är mindre läsbara än naturkunskapsböckerna. Dessa är därmed de böcker som utifrån varje läsbarhetsfaktor är svårast att förstå. Några stora skillnader mellan läroböckerna förekommer dock inte, de är alla ungefär lika läsbara.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Noren, Elisabeth, and Marica Ahlberg. "En analys av Volvo CE:s instruktionsböcker : Läsvärde, läslighet och läsbarhet." Thesis, Mälardalen University, Department of Innovation, Design and Product Development, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-305.

Full text

Abstract:

Vi har gjort en analys av Volvo Construction Equipment AB: s (Volvo CE) instruktionsböcker på avdelningen Customer Support Division (CST) i Eskilstuna. CST är det bolag som stödjer Volvo CE med bland annat reservdelar, marknadsinformation och teknisk dokumentation. I analysen ingår en undersökning om hur instruktionsböckerna uppfattas av användarna. I uppsatsen undersöker vi om instruktionsböckerna har god kommunikations- och informationsdesign. Vår fokus har legat på användarperspektivet där vi har undersökt hur användarna uppfattar informationen samt på hur utformningen av Volvo CE: s instruktionsböcker fungerar. Vi har gjort en fördjupad analys av instruktionsboken EC160C/EC180C/EC210C- Excavator Crawler. Vi har också undersökt hur Volvo CE: s nya tänkta format, A5, uppfattas av användarna och om användarna använder de såkallade tumgreppen som markerar de olika kapitlen i instruktionsböckerna.

I vår undersökning har vi använt oss av metoderna litteraturstudier, en teoretisk analys av Volvo CE: s instruktionsböcker, översiktliga intervjuer, fördjupade intervjuer, en enkätundersökning samt en utprovning med en ögonrörelsekamera på Volvo CE maskinförare. Uppsatsen innehåller en utförlig teoridiskussion där vi kommer fram till hur en instruktionsbok bör utformas på bästa sätt anpassat till användarna. I vår teoretiska analys tar vi upp vilka för- och nackdelar Volvo CE: s instruktionsböcker har och vilka förslag till förbättringar som kan göras. Grunden för vår teoretiska analys har sin tyngd i vår litteraturstudie. Analysen får ett ytterligare djup i vår enkätundersökning. I vår enkätundersökning framkom det att majoriteten av maskinförarna läser instruktionsboken innan första användningen av maskinen. Flertalet av maskinförarna anser att instruktionsboken är lättläst, lättförståelig, har bra och överskådliga bilder samt att det är lätt att hitta önskvärd information men de skulle gärna se att instruktionsboken är färgkodad, har en förklarande ordlista samt innehåller fler bilder.

Våra undersökningar visar att Volvo CE: s instruktionsböcker huvudsakligen är välgjorda och strukturerade men att det finns utrymme för vissa förbättringar. Den största bristen i instruktionsböckerna är inkonsekvensen. Inkonsekvensen bidrar till en försämrad förståelse och ger en känsla av att flera olika människor skrivit och utformat instruktionsboken.

Vi tycker att navigeringen i instruktionsboken skulle kunna förbättras med hjälp av färgkodning. Medvetna om att färgkodning kan bli ett dyrt alternativ har vi som förslag att i tumgreppen placera symboler för att särskilja de olika kapitlen. Volvo CE har, som vi tidigare nämnt, funderat på att införa ett nytt format, A5. Vi anser att det mindre formatet inte är anpassat till maskinförarnas arbetssituation, därför tycker vi att det större formatet, A4, är att föredra.

En genomgående tanke i vår analys har varit att språket ska vara enkelt och innehållet ska vara konsekvent både vad gäller text och bild. Under arbetets gång har våra nyckelord varit: läsvärde, läslighet och läsbarhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Borneback, Evelina, and Elisabet Johansson. "Nivåanpassad läsning –En studie om läsbarhet i ord och bild." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-92510.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka om ABC-klubbens nivåbaserade läseböcker kananses ha en språklig progression som är anpassade för lättlästa läseböcker samt hur bildernahar en inverkan på läsbarheten av böckerna. Studien använder sig av både kvalitativ ochkvantitativ analys, då den analyserar progressionen inom nivåböckerna men även de olikanivåböckerna med varandra. Detta genom att använda läsbarhetsindex, ordvariationsindex,antal sammansatta ord och antal huvudsatser och bisatser i texten. Det kompletteras med enbildanalys av förhållandet mellan bild och text från de olika nivåböckerna. Det vi direkt kanfastställa från våra analyser är att läsbarhetsindex, ordvariationsindex, antalet huvudsatser ochbisatser, sammansatta ord samt hur väl bilder samspelar med texten skiljer sig mellannivåböckerna, men att vi ändå kan konstatera att alla tre böckerna kan anses som mycketlättlästa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Skoglund, Hanna. "En undersökning om typografins betydelse för läsbarhet av ord i rörelse." Thesis, Högskolan Dalarna, Grafisk teknik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-5597.

Full text

Abstract:

The purpose of this work was to determine how important a word’s setting was for the readability of typography in motion. Facts regarding how reading works and the importance of the words formation for the readability were used to form a computer test. This test was performed by 15 test persons and the results were analyzed. The results show that the serif was easier to read than the sanserif. The words of the serif which were easiest to read were the words with positive tracking and the words with capital letters. Also for the sanserif, these words were the easiest to read.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Abdullahi, Beyar. "Nyinflyttad : En analys av tidningen ”Nyinflyttad” som skickas till alla nya Arvikabor." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27917.

Full text

Abstract:

This thesis aims to provide Arvika with a deeper insight into what their new residents think about the information they receive. Anyone moving to Arvika gets the magazine “Nyinflyttad/Recently moved in" sent home. The year 2011 Arvika had 1017 new residents, and they all got the same version of the magazine "Nyinflyttad/Recently moved in." A simpler version of the magazine hasn’t been made, although the municipality is aware that it is needed. The aim of my thesis is to see if the information that Arvika is sending to its new residents in meeting their information needs. To get the answer on this question, I have examined data from the target group perspective. Through a focus group and various interviews, I have come up with a design proposal that is informative, clear and easy to read. I also think that my design proposal would benefit a much wider audience.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Lundberg, Björn. "Verkstadens webb : Utveckling av ett verkstadsföretags webbplats." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-28273.

Full text

Abstract:

Följande projektarbetet har resulterat i en ny webbplats åt verkstadsföretaget Löfman & Co Verkstad AB,resultatet är sprunget ur WordPress och projektet vilar på en teoretiskt grund av läsbarhetsteori samtbeprövad erfarenhet kring ämnet responsiv design. Projektrapporten innehåller både information gällandedet teoretiska ramverket samt de slutgiltiga tekniska lösningarna som implementerades på webbplatsen.Två kvalitativa undersökningar på företagets gamla webbplats har bidraget med ytterligare underlag förskapandet utav företagets nya webbplats.. Utöver det ha en viktig del i utvecklingen gjorts av den ständigakontakten med kunden. Projektresultatet är ett bevis för att det finns en arbetsmarknadsmässig funktionför de studenter som läst Visuell Kommunikation och Design vid Karlstad Universitet.
This project has yielded a new web page for the mechanical shop Löfman & Co VerkstadAB, the final result is that of a WordPress built site, built ontop of a foundation oftheoretical knowledge regarding readability and responsive web design. The report coversboth the theoretical groundwork as well as the final technical solutions used on the web site.Two studies of the companys old web site have also contributed to the creation of the newweb page. Another important aspect of the development have been the on-going contactwith the customer. The end result is a standing evidence that there is a use for students fromVisuell kommunikation och design at Karlstad University at the current job market.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Arvidsson, Mimmi, and My Arvidsson. "”Anti-vertigo-systemet behöver kalibreras” : En undersökning av Bamsetidningens läsbarhet i förhållande till målgruppen." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19783.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

From, Linn, and Sandra Kelloniemi. "Textlämpligheten i sju lättlästa böcker : En undersökning av texters ytstruktur." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-175285.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att undersöka texters ytstruktur i sju lättlästa böcker samt att undersöka böckernas tillgänglighet ur ett lättläst perspektiv. Det finns flera faktorer som bidrar till en texts läsbarhet där vi bland annat har valt att analysera illustrationer, läsbarhetsindex, ordvariation, svåra ord samt mångtydande ord. Med hjälp av olika analysverktyg har texterna analyserats. Resultatet visar att de analyserade böckerna kategoriseras som mycket lättlästa enligt läsbarhetsindex men att svårighetsgraden per sida varierar. Några utav de analyserade texterna kan upplevas som mindre läsbara då det bland annat förekommer svåra ord vilka inte förklaras i texten. I uppsatsens avslutande diskussion förs resonemang om böckernas egentliga läsbarhet och huruvida pedagogens val av läromedel kan påverka elevers läsinlärning och självförtroende.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Söderberg, Karin. "Lätt att läsa men svårt att förstå? : En textanalys av fyra faktatexter hämtade från studiehandledningen En läsande klass." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-305214.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Gustafsson, Louise. "Dette var vanskelig! : Ett arbete om målgruppsanpassning av och läsbarhet, läslighet och läsvärde i myndighetsinformation." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14920.

Full text

Abstract:

”Detta var vanskelig!” är ett examensarbete i textdesign som syftar till att studera myndighetsinformation ur ett målgruppsperspektiv. Rapporten fokuserar på Skatteverket och deras information kring deklaration. Varje år uppgår skattefel i samband med deklaration i Sverige till mer än 100 miljarder kronor. Trots att deklarationen blir enklare kvarstår problemen. Ungefär en tiondel av felen görs av personer som arbetat utomlands. Enligt Skatteverket är en betydande del i denna grupp unga vuxna som flyttat till Norge för arbete. När de återvänder hem från Norge stöter de ofta på problem med sin deklaration och vet inte vilka regler som gäller. Detta examensarbete fokuserar på unga som arbetat i Norge under en kortare period, och hur man genom information och kommunikation kan hjälpa dem och samtidigt stävja utvecklingen av skattefel inom denna grupp. Skatteverket arbetar i viss mån med att uppdatera sina informationstexter kring arbete i Norge på webben. Frågor från personer som arbetat i Norge ökar i antal och likaså skattefelen inom denna grupp. Genom mina utförda intervjuer med målgruppen framkom att unga har svårt att ta till sig Skatteverkets material på grund av språkbruk, bristande information och bristfällig form och struktur. Istället letar målgruppen alternativa källor som kan innehålla felaktigheter. Problemen med deklaration inom denna grupp kan därför härledas till en informationsbrist. Undersökningen besvarar hur man kan utveckla/förändra Skatteverkets nuvarande informationsmaterial för att nå målgruppen på ett bättre sätt och främja för användning. Med hjälp av intervjuer, utprovningar, analysmodeller och teorier har jag utvecklat en artefakt i form av en broschyr med tillhörande ordlista. Artefakten har skapats genom att applicera begreppen läslighet, läsbarhet och läsvärde samt målgruppsanpassning av språk och form. Broschyren utgör en trovärdig och enkel informationskälla som sammanfattar hela processen från deklarationen i Norge till Sverige.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Lindström, Elin. "Inkluderande eller exkluderande vårdspråk? : En studie av läsbarhet, tilltal och normreproduktion i fyravårdtexter om vestibulit." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-255491.

Full text

Abstract:

I den här uppsatsen undersöks fyra vårdtexter om den gynekologiska sjukdomen vestibulit. Studienutgår ifrån teorier om läsbarhet, kritisk diskursanalys samt från queerteori, och undersöker fyrahuvudsakliga frågor: hur läsbara texterna är, vem eller vilka de riktar sig till, hur läsaren tilltalas itexterna, samt huruvida texterna reproducerar normer om kön och/eller sexualitet. Jag använder migav Hellspongs och Ledins modell för brukstextanalys samt LIX-testet för att göra analysen. Resultaten visar att texterna är relativt läsbara, men något abstrakta då det inte alltid är självklartvem de riktar sig till eller vem den tänkta läsaren är. Tre av fyra texter reproducerar normen om detbinära könssystemet, framför allt genom att anta att alla personer som har slidor är kvinnor. De utgår även ifrån heteronormativitet och knyter an till den heterosexuella matrisen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Ljung, Malin. "Klarspråk och pathos i myndighetstexter : En studie om att främja läsbarhet och läsvärde i Arbetsförmedlingens informationsmaterial." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25383.

Full text

Abstract:

I mitt arbete har jag studerat klarspråk och retorik i myndighetstexter och avgränsat studien till informationsbroschyren Välkommen till Arbetsförmedlingen som arbetssökande får med sig vid inskrivning hos Arbetsförmedlingen. Det är ett informationsmaterial som alla arbetssökande får, oavsett vilken ålder eller vilka behov och förutsättningar de har. Syftet med min studie är därför att främja läsbarhet och läsvärde i Arbetsförmedlingens informationsmaterial till målgruppen arbetssökande ungdomar mellan 19-25 år. I min studie har jag använt mig av tre metoder, en textanalys, en semistrukturerad fokusgrupp och en dold observation. Syftet med detta var att se hur kontexten påverkar Arbetsförmedlingens informationsmaterial och hur läsbar den är för målgruppen, att undersöka hur arbetssökande ungdomar resonerar om deras behov och yrkesframtidsdrömmar samt hur de förhåller sig till informationsmaterialet. Utifrån empiriska studier, teori och riktlinjer har jag skapat ett nytt informationsmaterial som är skrivet med ett retoriskt tilltal med pathosargument i kombination med klarspråk. Utifrån klarspråks riktlinjer har jag ökat begripligheten och målgruppsanpassningen i texten och genom pathosargument vill jag locka till läsning. Detta kan ersätta det informationsmaterial Arbetsförmedlingen ger ut idag vid inskrivning och är för målgruppen anpassad så att läsbarhet och läsvärdet har ökat.
I’ve studied plain language and rhetoric in government agency texts and have limited the focus of this study to the information brochure Välkommen till Arbetsförmedlingen that jobseekers get after registration at Arbetsförmedlingen. This information brochure is available for everyone who recently registered at Arbetsförmedlingen, no matter age, or what needs or conditions they have. The purpose with my study is therefore to promote readability and reading value in Arbetsförmedlingens information brochure for the target group young jobseekers between 19-25 years of age. I have used three methods in my study; a text analysis, a semi-structured focus group and a hidden observation. The purpose of this was to see how the context affects Arbetsförmedlingens information brochure and how readable it is to the target group, even to explore how young jobseekers reason about their needs, professional future dreams and how they relate to the information. Based on empirical studies, theory and guidelines, I’ve created a new information brochure that is written in plain language, combined with a rhetorical form of address and pathos arguments. Based on plain language guidelines I have created a text that has increased readability, and with pathos arguments try to attract reading. This information brochure is adapted to the target group and therefore increases readability and reading value, and may replace the information that Arbetsförmedlingen hands out today.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Elvelind, Sofia, and Madelene Östlund. "Årsredovisningars läsbarhet relaterat till företagens finansiella prestationer samt styrelsesammansättning : en kvantitativ studie av svenska företags årsredovisningar." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21662.

Full text

Abstract:

Syfte: Årsredovisningar är ett av de viktigaste informationsdokumenten som börsnoterade företag ger ut till sina aktieägare, läsbarheten i dessa blir således viktig. Det finns incitament för chefer inom företagen att vilja mörka sämre prestationer för egen vinning. Styrelsesammansättning kan även tänkas påverka ä̈sbarhet i finansiella dokument då kvinnor och män kommunicerar olika och oberoende styrelseledamöter antar en mer objektiv roll. Syftet med detta examensarbete är att utifrån årsredovisningars filstorlek undersöka om det finns ett samband mellan rapporternas läsbarhet och företagens lönsamhet, redovisade resultat samt andel oberoende och kvinnliga styrelseledamöter. Metod: Studien har genomförts med en kvantitativ metod. Data har samlats in genom innehållsanalys av årsredovisningar från företag listade på NASDAQ OMX Stockholm Large Cap. Analys av data har skett genom att en korrelationsmatris och två regressionsmodeller har skapats. Resultat & slutsats: En lägre andel oberoende styrelseledamöter samt en sämre lönsamhet visar tendenser till att vara förknippat med sämre läsbarhet i årsredovisningar. Redovisat resultat och andel kvinnliga styrelseledamöter visar inget samband med årsredovisningarnas läsbarhet. Studien visar däremot på samband mellan större företag och årsredovisningar med sämre läsbarhet. Förslag till fortsatt forskning: För fortsatta studier föreslås att flera börslistor inkluderas och även fler redovisningsår. Det skulle vara intressant att undersöka om liknande resultat hittas för olika börslistor och då skulle en jämförelse vara möjlig mellan börslistorna och även över tiden. Uppsatsens bidrag: Denna studie undersöker läsbarheten i svenska företags årsredovisningar vilket breddar tidigare studier som främst undersökt amerikanska företag. Examensarbetet bidrar också genom att relationer mellan årsredovisningars läsbarhet och finansiella prestationer samt styrelsesammansättning studeras ytterligare.
Aim: Annual reports are one of the most important documents for information from public companies to their shareholders, readability in these documents are therefor of importance. There are incentives for managers to withhold information about poorer earnings for their own benefit. The board may also potentially affect the readability of the annual report since men and women communicate in different ways and independent board members act more objective. The aim of this final thesis is to investigate if there is a correlation between readability in annual reports based on file size and earnings, net income and proportion of independent and female board members. Method: This study was conducted by a quantitative method. Data have been collected through content analysis of annual reports from companies listed on NASDAQ OMX Stockholm Large Cap. Analysis of the data was done by a correlation matrix and two multiple regressions. Result & Conclusions: A lower proportion of independent board members and lower earnings tend to be associated with annual reports that have lower readability. Net income and proportion of female board members shows no association with readability of the annual reports. However, this study concludes that larger companies are related to annual reports that have lower readability. Suggestions for future research: For future research we suggest that more stock exchange lists are included and also more different years. It would be interesting to investigate whether similar results are found for different exchange lists and that would make a comparison possible between the exchange lists and also over time. Contribution of the thesis: This study examines the readability of annual reports issued by Swedish companies, which broadens previous studies that have primarily examined US companies. The thesis also contributes since readability in annual reports related to financial performance and board composition is further studied.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Gustafsson, Johan. "Nominalkvot, fundamentslängd och LIX-värde : En analys om läsbarhet i fyra läroböcker i svenska som andraspråk." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-50704.

Full text

Abstract:

I denna studie undersöks och analyseras läsbarhet i tre kapitel ur fyra läroböcker i svenska som andraspråk. Två av läroböckerna är utgivna innan den senaste kursplanen i svenska som andraspråk utgavs, 2011, och två läroböcker är utgivna efter det årtalet. Syftet med studien är att få klarhet i om läsbarheten skiljer sig mellan de två äldre och de två nyare läroböckerna med tanke på den senaste kursplanen i ämnet. För att få svar på studiens syfte har en analys använts för att undersöka läsbarheten genom tre olika läsbarhetsfaktorer: nominalkvot, fundamentslängd och LIX-värde. Resultatet visar att läsbarheten skiljer sig i den mån att lägst och högst läsbarhet återfinns i båda de nyare läroböckerna. Resultatet visar även att läsbarheten skiljer sig mellan läroböckerna, men att det inte finns ett generellt samband mellan utgivningsår och läsbarhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Bryntesson, Mea. "Är tydlig svenska lättläst? : En jämförande studie av två sätt att bearbeta text." Thesis, Umeå University, Department of language studies, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-33045.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete handlar om hur olika bearbetningssätt för text fungerar för sina målgrupper. Syftet med studien är att jämföra språkliga faktorer i textbearbetningar på Tydlig svenska och Lättläst, samt att undersöka hur dessa faktorer upplevs av läsare med funktionsnedsättningar. Undersökningen består av två delar: kvantitativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Textanalysen syftar till att lyfta fram särskiljande textuella drag i två bearbetningar på Lättläst och Tydlig svenska. Dessa textfaktorer ligger sedan till grund för fem intervjuer med representanter för de funktionsnedsättningar som ingår i målgruppen samt en kontrollgrupp. De aktuella funktionsnedsättningarna är lindrig utvecklingsstörning, Aspergers syndrom och barndomsdövhet. Resultaten från textanalysen visar att skillnaderna är större mellan själva bearbetningarna än mellan texttypernas riktlinjer. Bearbetningarna skiljer sig bland annat åt i fråga om ordföljd, meningslängd och textbindning. Intervjuresultaten visar på att målgruppen är mycket heterogen, och att det är svårt att konkret styrka texttypernas riktlinjer utifrån målgruppens läsupplevelse. Slutsatsen blir att det är viktigare att skribenten förstår sin målgrupp än att hon strikt följer en uppsättning riktlinjer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Siwertzon, Amanda. "Välkommen till operation : En språkvetenskaplig studie av kommunikationen i patientkallelser från Västmanlands sjukhus." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14866.

Full text

Abstract:

Syftet med undersökningen är att granska patientkallelser till operationer för att se var kommunikationen eventuellt brister samt sammanställa en funktionell mall som ska kunna användas till de opererande verksamheterna inom Västmanlands sjukhus. Efter att ha fått ta del av autentiska kallelser och kallelsemallar granskas texternas innehåll, språk samt layout. Studien bygger på metodtriangulering genom dokumentanalys och analys av mötessamtal. Resultatet visar att kallelserna skiljer sig åt på flera olika plan. En del kallelser saknar nödvändig information som patienter behöver veta. Brister syns också i avsaknaden av rubriker samt texternas koncentration där sammansättningar är vanliga. Utifrån granskningen har en ny gemensam förslagsmall för patientkallelser till operation tagits fram som förhoppningsvis kommer förbättra kommunikationen till patienterna genom att använda ett tydligt, klart och begripligt språk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Berggren, Ronny. "Hur kan svenska myndigheter och kommuner inkludera dyslektiker på Facebook? : En diskussion kring lättläst." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14871.

Full text

Abstract:

Alltfler myndigheter och kommuner väljer Facebook som en av sina kommunikations- och publiceringskanaler. Möjlighet till dialog och att snabbt sprida information till medborgarna är några av argumenten. Målet är att myndigheter och kommuner ska bli mer tillgängliga. För att lyckas med detta använder man klarspråk. Problemet med klarspråk är att det inte är tillräckligt för vissa målgrupper. Personer med läs- och skrivsvårigheter behöver ett språk som är anpassat efter deras behov som underlättar läsningen ytterligare. Ett hjälpmedel är lättlästa texter som riktar sig till denna målgrupp. Men att tillhandahålla lättlästa texter och sedan tro att problemet är löst är både naivt och ineffektivt. Problemet är att målgruppen som lättläst riktar sig till är för bred. En dyslektikers lässvårigheter skiljer sig väldigt mycket mot exempelvis en utvecklingsstörds lässvårigheter. Det är alltså två problem. Personer med läs- och skrivsvårigheter exkluderas på FB och att lättläst exkluderar dyslektiker. Syftet med min undersökning är att kartlägga vilka riktlinjer som underlättar läsningen på FB för en av målgrupperna med läs- och skrivsvårigheter. Därför avgränsar jag mig till dyslektikernas behov. Riktlinjerna presenteras i en manual riktad till informatörer på svenska myndigheter och kommuner.
More and more authorities and municipals choose Facebook as one of their communication and publishing channels. Arguments for using social networks as FB is that it makes opportunities for dialogue and to quickly release information to citizens. The purpose for authorities and municipals using FB is to become more available. Writing at this forum they use plain language. The problem with plain language is that its not suitable for all readers. People with reading and writing disabilities need a language that is adjusted to their needs. A tool to be used to increase understanding to weak readers is easy to read texts aimed at this groups. But to provide easy to read texts at the FB forum and then believe that the problem is solved is both naive and ineffective. The main issue is that the target group (weak readers) is a group with lots of different reading disabilities, its too broad. For example a person with dyslexia have a different reading disability then a mentally retarded person. There are two problems due to this. People with reading and writing disabilities are excluded on FB and easy to read texts excludes persons with dyslexia. The purpose of my study is to identify guidelines that ease reading on FB for a target group with dyslexia. Therefore I define my work only to persons with dyslexia and there needs. The guidelines is presented in a manual, aimed at public relation officers and writers on Swedish authorities and municipalities.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Furuhagen, Anna. "Informationsmaterial för nya hyresgäster." Thesis, Mälardalen University, School of Innovation, Design and Engineering, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-1014.

Full text

Abstract:

Jag har arbetat med att producera ett informationsmaterial för nya hyresgäster hos hyresvärden Ydewalls i Katrineholm. Jag har använt mina kunskaper inom informationsdesign, textdesign och grafisk form för att utforma materialet.

Syftet med informationsmaterialet är att ge de nya hyresgästerna den information som de kan tänkas behöva under tiden de bor i lägenheten. Ydewalls vill genom att förbättra sitt material minska antalet onödiga förfrågningar från hyresgästerna.

Jag har arbetat efter min huvudfråga: hur skapas ett informationsmaterial utifrån de principer som finns inom informationsdesign? För att få svar på min fråga använde jag mig av metoder som litteraturstudier, komparation, deskription, enkätundersökning samt utprovningar.

Genom att göra medvetna val inom typografi, rubriksättning, text och bilder har jag kunnat framställa ett enhetligt informationsmaterial som är informativt, läsbart och har hög läslighet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Cox, Karin. "Väg orden på guldvåg : Utformandet av en språkguide för Eskilstuna Energi och Miljö." Thesis, Mälardalen University, School of Innovation, Design and Engineering, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-7338.

Full text

Abstract:

I det här examensarbetet har en guide för hur Eskilstuna Energi och Miljö bör förhålla sig språkligt till sina kunder tagits fram. Genom textanalyser och intervjuer med kunder och personal har det definierats vilka de språkliga problemen i texterna är och varför de uppstår. Med avstamp i förundersökningen och med stöd av teorier inom stilistik, informations- och textdesign, kommunikation, hermeneutik och lättläst, har därefter en språkguide utformats som ska fungera som ett hjälpmedel för de som skriver texter avsedda för privatkunder. Där igenom kan läsbarheten och läsvärdet höjas på deras texter i framtiden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Olsson, Erica. "Läsbarhet hos läroböcker i NO : En studie av röst och kausalitet i lärobokstexter för skolår 4-6." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-80.

Full text

Abstract:

Tidigare studier inom läromedelsforskning både i Sverige och internationellt, har vi-sat att en ökad grad av de språkliga variablerna röst och kausalitet har en positiv inver-kan på elevers läsförståelse (se t ex Beck, McKeown & Worthy, 1995; Reichenberg, 2000). Röst innebär de språkliga drag som närmar texten till läsaren och kausalitet be-tecknar orsakssamband i texten.

I föreliggande studie har samtliga grundläroböcker i fysik för skolår 4-6 som nu finns tillgängliga på de svenska läromedelsförlagen, analyserats med fokus på röst och kausa-litet. Även textbindningen har studerats samt texternas läsbarhetsindex (LIX). Resultaten visar att läroböckerna har en varierande grad av röst och kausalitet, men att alla visar exempel på röst genom direkt tilltal till läsaren. Däremot skiljer sig graden av kausalitet och textbindning åt, vilket påverkar läsarens förmåga att förstå orsakssamband i texten.

I diskussionskapitlet diskuteras vilka konsekvenser de analyserade läroböckernas språk kan få för eleverna och för läraren. Vidare diskuteras vad lärare bör uppmärksam-ma ur läsbarhetssynpunkt vid val av lärobok för sin undervisning i NO.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Simar, Joséphine, and Josefine Sveningsson. "Varför var det så svårt? : En flermetodsanalys av läsbarhet av nyhetsartiklar i Dagens Nyheter under 15 år." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-32200.

Full text

Abstract:

The aim of this study was to examine the readability of news articles published in the Swedish national newspaper Dagens Nyheter during the years 1999 - 2013. Our hypothesis was that the written language in newspapers is simpler today than it was 15 years ago. To measure the possible change of the written language in a quantitative study we chose to use a method to calculate the readability of 30 news articles, two from each year. We could not see any development of the language level so we chose to do a complementary qualitative study of the layout and presentation of the news articles. This secondary study showed a significant change in how news is presented throughout the years. The articles from 2003 and forth were presented with more space and more pictures and photos than the articles in our sample published before 2003. We used different theories to support the cause of our study and to analyse and make conclusions from the results. We used the social responsibility theory to support our hypothesis and prove why this problem is relevant and worth studying. The other theories we used to analyse the articles and make conclusions to answer our questions were the framing theory and theories about informational texts, like news articles, and news values.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Andersson, Janni. "Läsbarhet i läromedel : En innehållsanalys av läromedel i SO för årskurs 7-9 utifrån systemisk - funktionell lingvistik." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80105.

Full text

Abstract:

I studien undersöktes meningar som innehöll begreppet demokrati i tre läromedel i SO för årskurs 7-9, med syftet att undersöka kontexterna kring begreppet demokrati. Systemisk – funktionell lingvistik användes som metod för att klargöra hur texterna konstruerade processer och deltagare, samt texternas metafunktionella strukturer. I studien mättes även läsbarhetsindex, långa ord, meningslängd och nominaliseringar för att se vilket av läromedlen som lämpade sig bäst i undervisning för svenska som andraspråkselever. Resultatet visade att läromedlen skilde sig åt vad gäller abstraktionsgrad trots att LIX-värdet inte skilde sig markant. Det visade sig även att tydlig struktur som rubriksättning, korta stycken och ett intresseväckande innehåll sammanföll med en mer lättillgänglig och konkret text, som anknöt till elevernas repertoar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Ahlberg, Ted. "Typografi och läsbarhet för mobila enheter : En studie i hur typografiska element påverkar läsandet på mobila enheter." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43603.

Full text

Abstract:

The goal with this thesis is to explore previously used and trusted design guidelines on the new and relatively unexplored platform that is mobile devices. This type of platform is today the most common way for people to access written text, but the typography and design of this text is not always based on research. The thesis is limited to focus on how typefaces and type size affect readability. Based on the definition of readability presented in the thesis both subjective and objective measurements have been produced. These are for example: the reader's personal preference, reading speed, reading comprehension, scroll distance and touch-interactions. Through an analysis of the unique way readers interact with text during reading on a mobile device several objective measurements can be produced. Models for analysing this kind of data have been used and presented in prior studies. The data collection methods utilised in this thesis are: information and literature search, surveys and experiments. The collection of data is mainly conducted through a web application adapted to mobile use which has been published for the participants of the study. The results show that typefaces do not have any significant correlation with readability on text for mobile devices. However, type size has a greater effect on both the subjective and objective measurements of readability. The subjective measurements concerning type size have more of a spread regarding which size was perceived as being the most readable. The type size that generated the best results in the objective measurements was 18pt. When the type size increased so did the reading speed, but the reading comprehension decreased.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Lindström, Josefin, and Caroline Béchade. "Vilket håll när vägvalet är svårt? : En kombinerad studie om läsbarhet, begriplighet och trovärdighet i artiklar om privatekonomi från fyra dagstidningar under 2011." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-77648.

Full text

Abstract:

Abstrakt Den här studiens problemställningar är uppdelade i tre. Den första handlar om hur ämnen och källor fördelas i artiklar om privatekonomi i fyra dagstidningar. Den andra om hur två av dessa tidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet, förklarar privatekonomiska sammanhang i text och den tredje hur publiken uppfattar texten. Undersökningen har genomförts med kombinerade metoder eftersom problemställningarna är indelade i separata frågeställningar. Hur ämnes- och källfördelningen ser ut har undersöks genom en översiktlig kvantitativ innehållsanalys. Hur tidningarna förklarar privatekonomiska sammanhang i text har undersöks genom två modeller för textanalys. Dessa har gett en djupare analys på olika nivåer i texterna. Den tredje frågan, om publikens reception, har undersökts genom individuella intervjuer i en receptionsstudie och är mest central i arbetet. De teorier som är viktiga för studien kommer från olika perspektiv. I textanalyserna är Hellspong och Ledins lexikogrammatiska dimensioner betydande, precis som van Dijks begrepp för textanalys. För receptionsanalysen har Schröders flerdimensionella modell använts för att analysera bland annat motivation, förståelse och konstruktionsmedvetenheten hos publiken när de läser texterna. Schröders modell är en utvecklad version av Halls modell ”encoding/decoding”. Schröder sökte fler dimensioner i receptionsanalysen och menar, som Lewis, att receptionsforskning går att likna vid ”att brottas med en manet, den slingrar sig i så många riktningar att det är omöjligt att kontrollera den”. Analyserna som gjorts i studien visar att området ”konsumentjournalistik” är mest förekommande som ämne i texter om privatekonomi. Däremot är det överlag kontextberoende vad texterna handlar om. Texter om privatekonomi har ofta en koppling till ett större sammanhang. Textanalyserna visar att både Dagens Nyheter och Aftonbladet i de utvalda artiklarna förklarar ekonomiska sammanhang genom en nominal stil, med många kodspecifika ord och långa meningar. De faktorerna är något som påverkar såväl begripligheten som läsbarheten. Receptionsanalysen visar att läsarna tolkar innehållet till viss del olika beroende på förklaringsvariabler som exempelvis ålder. Överlag finns inte ett tydligt engagemang för texter om privatekonomi om det inte berör den egna ekonomin på något sätt. Detta gällde både kvinnor och män, i alla åldrar (20-65 år). Nyckelord: Frekvens, tolkning, begriplighet, läsbarhet, nominal, motivation, attityd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Zsoldos, Charlott. "Textlämplighet för dyslektiker? – En studie av läroböcker som används i engelska A på gymnasiet." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-4155.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien är att undersöka textlämpligheten och dyslexianpassning av de texter som förekommer i svenska läroböcker i engelska A på gymnasiet. De läroböcker som undersöks är Master Plan, Straight Forward, RealTime1 och Spring Board 1. För att navigera rätt bland tidigare forskning och lärobokstexterna väljer jag att jobba utefter en frågeställning:

1. Vad kan ses som dyslexianpassning och vad är icke dyslexianpassning i läroböcker som används i engelska A?

För att kunna undersöka textlämpligheten och dyslexianpassningen i lärobokstexterna användes två metoder; strukturell textanalys och innehållsanalys/läsbarhetsanalys. Resultatet av dessa analyser är bland annat att läroboken RealTime1 har stora fördelar för elever med dyslexi vad gäller textlämplighet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Hacar, Caroline. "Dags för hjulskifte : En studie om hur ett meddelande når en mottagare med rätt information." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28511.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att granska en befintlig kallelse till hjulskifte för att se var kommunikationen eventuellt brister. Frågeställningarna var följande: Vilket läsbarhetsindex har kallelsen? Hur är språket i kallelsen utformat, dvs. är språket lätt- eller svårbegripligt? Innehåller kallelsen den information som kunderna behöver? Hur ser kallelsens layout ut? Är den mottagaranpassad? Därefter granskades textens språk, innehåll samt layout. Metoderna som användes var Hellspongs läsbarhetsanalys, ett frågeformulär samt Björkvalls teori om visuell framskjutenhet samt typografi. Materialet som användes var kallelsen samt ett frågeformulär. Resultatet visade att kallelsen uppfyller sin funktion med att informera företagets kunder om att det är dags för hjulskifte. Samtidigt som många saknade datum, tid och plats utskrivet på kallelsen, så var detta en lösning Bilia gjort för att öka kundnöjdheten genom att kunderna får bestämma själva. Slutsatsen blev att kallelsen håller måttet som lättläst, hade ett lättbegripligt språk samt ger kunderna den information de behöver.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Malmborg, Fanny. "Nu ska jag berätta en saga : En studie om hur berättarteknik kan främja läsvärde och läsbarhet i ett informationsmaterial." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28465.

Full text

Abstract:

In this study I have examined how narrative techniques can be used to promote the reading value and readability in information. My focus has been on the communication-agency Mandoly’s information-brochure which function is to inform other companies about their own potential for development in collaboration with Mandoly. The purpose with this study is to examine how it is possible to increase the reading value in order to engage the target group. In my study I have used four methods: analysis of Mandoly’s old information-brochure, literature studies, a qualitative interview, and an user test. The study consists of a theoretical and a practical part, where I, in the theoretical part, place the foundation of the practical one, in which I present a suggestion of a new brochure-design.
I denna studie har jag undersökt hur berättartekniska grepp kan användas för att främja läsvärde och läsbarhet i informationsmaterial. För att avgränsa mig har jag fokuserat på kommunikationsbyrån Mandolys informationsbroschyr som ska upplysa andra företag om den egna utvecklingspotentialen i ett samarbete med Mandoly. Syftet med min studie är att undersöka hur information kan bli mer läsvärd och på så vis väcka intresse hos målgruppen. I min studie har jag använt mig av fyra metoder: analys av befintligt material, litteraturstudier, kvalitativ intervju samt en utprovning. Studien består av en teoretisk och en praktisk del, där jag i den teoretiska delen lägger grunden för den praktiska delen i vilken jag presenterar ett designförslag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Johansson, Magnus. "Läsbarhet för alla : Om anpassning av läromedelstext som ett medel för att öka tillgängligheten och stödja skolans kompenserande uppdrag." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-158632.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete undersöker i vilken mån forskningsresultat om läsbarhet i läromedel har påverkat en läromedelstext som bearbetats med avseende just på läsbarhet. En utgångspunkt är att läromedel fungerar som ett slags ”dold läroplan” och därför har stor påverkan på skolans praktik. En annan utgångspunkt är att läromedel med hög läsbarhet ur ett specialpedagogiskt perspektiv ökar skolans möjligheter att leva upp till sitt kompenserande uppdrag. Undersökningen består av en jämförelse mellan originaltext och bearbetad text. Som analysverktyg används tio läsbarhetsfaktorer som identifierats i en litteraturgenomgång. De flesta faktorerna har hämtats från Monica Reichenbergs avhandling Röst och kausalitet i lärobokstexter (2000) och från en undersökning av Ulla Ekvall: Läroboken – begriplig och intressant? (1995). Läromedelstexterna som studerats är hämtade ur Perspektiv på historien A respektive Perspektiv på historien A bas – två historieläroböcker för gymnasiet. Jämförelsen visar att texten på några områden bearbetats i enlighet med vad forskningen rekommenderar. Ordvalet har anpassats, långa sammansatta ord har delats upp eller ersatts, texten har i viss mån utrustats med ledtrådar till svåra ords betydelser och försök till att minska avstånd mellan läsare och text har gjorts. Samtidigt har bearbetningen resulterat i en komprimerad text där redogörelser för orsakssamband inte får lika stort utrymme som i originalet. Det leder i sin tur till en lägre grad av kausalitet, vilket ställer högre krav på läsaren. Bearbetningen är alltså i dessa avseenden mindre läsbar än originalet. Texten ger inte mer stöd för skapandet av en hierarkisk struktur än originaltexten. Den har heller inte, trots vissa anpassningar, i någon större utsträckning fått det Reichenberg kallar röst. Studien avslutas med en diskussion om vad dessa brister kan få för följder för elever som riskerar att hamna i skolsvårigheter och därmed för skolans kompenserande uppdrag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Lagerkvist, Sofia. "Kung i köket! : En informationskanal med matsmarta fakta till mellanstadieelever." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12962.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete handlar om ”Brist på lättillgänglig och effektiv information om sund mat till barn 10-12 år”. Ett problemområde jag identifierat efter mediernas återgivning av ökad barnfetma, diabetes och andra följdsjukdomar som resultatet av en dålig kost. Jag har arbetat utifrån fem frågeställningar för att skapa en god informationsdesign och för att få en överblick i målgruppens nuvarande matvanor, kunskaper och intressen. Dessa frågeställningar har legat till grund för att uppnå mitt syfte att skapa målgruppsanpassade texter till barn 10-12 år och mitt mål att skapa ett intresse för sund mat och matlagning hos barn 10-12 år. Jag har utfört litteraturstudier och textanalys för att bygga min teori. Jag har arbetat med fokusgrupper, kvalitativ intervju och utprovning för att bygga min empiri. Detta arbete har resulterat i ett textmaterial som är utformat efter mottagarens behov, perspektiv och svårighetsnivå. Materialet ska nå mottagaren via en redan befintlig matwebbplats. Slutsatsen av mitt arbete har visat att detta är ett projekt som bara har börjat, mycket till finns att göra. Flera aktörer med mig vill åstadkomma en förändring eftersom barnen är framtiden. Barnen är starka påtryckare i en familj och för en förändring. Det betyder att deras röster och kunskaper om mat kan påverka en hel familj till en bättre och sundare mathållning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Höglund, Emma. "Facktermer och stilnivå : – Effektivare kommunikation inom låsindustrin." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28856.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete har syftat till att undersöka vilka facktermer som används, av två företag och tre organisationer, för elektroniska låssystem och dess komponenter samt hur koherent stilnivån är för facktermer idag. Jag har arbetat utifrån teorier om läsbarhet, begriplighet, läsmål, klarspråk, stilnivå, tema och rema samt fackspråk och vad dessa teorier säger om facktermer. Därefter har jag tagit fram en rekommendation om vilka faktorer företaget bör ta hänsyn till vid val av facktermer. Arbetet har resulterat i utformningen av en ordlista över rekommenderade facktermer. Ordlistan innehåller en inledning med rekommendationer över vilka faktorer som företaget bör ta hänsyn till när en komponent ska tilldelas en fackterm.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Bergeskans, Hansson Beatrice. "Förstår du vad texten säger? : En undersökning om hur begripliga Röda Korset Västerås Integrations Facebookinlägg är." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-32373.

Full text

Abstract:

Syftet med undersökningen är att se hur begripliga Röda Korset Västerås Integrations Facebookinlägg är. För att besvara syftet utgår textanalysen från en läsbarhetsanalys som fokuserar på bland annat texternas språk och innehåll. Resultatet visar att det som försvårar Facebookinläggen och gör det svårbegripligt inte har med meningslängden att göra, utan det svårbegripliga ligger i den bristande informationen i inläggen. Läsarna får således inte ut så mycket information i varje inlägg som de bör få, vilket gör det oklart och ställer krav på deras förkunskaper och motivation att själva leta rätt på ytterligare information om ett evenemang eller liknande. Röda Korset Västerås Integration når ut till en bred målgrupp och det är därför svårt att anpassa inläggen till varenda läsare, vilket gör det komplicerat. Det går dock att se att skribenterna försökt anpassa texterna eftersom inläggen är relativt lätta att läsa och inte komplicerat uppbyggda.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Ghassan, Halla. "”Migration betyder att människor flyttar mellan olika länder.” : En studie om läsbarhet i samhällsläromedel för nyanlända andraspråkselever och för gymnasieelever." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80116.

Full text

Abstract:

I studien undersöktes hur texter i läromedel för nyanlända andraspråkselever förhöll sig till begreppet läsbarhet i jämförelse med två läromedel för studie- och yrkesförberedande gymnasieprogram. Läsbarheten i dessa analyserades med den systemiska funktionella lingvistiken som metod för att undersöka läromedlens användning av verbprocesser, agens i materiella verbprocesser och nominaliseringar som grammatiska metaforer. Resultaten visade att läromedlet för nyanlända förhöll sig till läsbarhet genom att använda frekventa verb i texten för att förklara nominaliseringar som utgjorde de centrala begreppen för kapitlet. Användningen av verbprocesser, agens och grammatiska metaforer var i samtliga läromedel väldigt lik med undantaget att läromedlen för de studie- och yrkesförberedande programmen använde sig av fler icke-mänskliga agenser för att dölja deltagare och fler skriftspråkliga grammatiska metaforer som skyldigheter. Inga stora skillnader mellan användningen av verbprocesser, agens och grammatiska metaforer identifierades mellan de två läromedlen för gymnasieprogrammen. Resultaten visade tydligt att ju högre nivå på läromedlet desto större krav ställer det på elevers förkunskaper och språkregister.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Eimehag, Emma. "Klarspråk och malltexter : En studie om klarspråk och malltexter för att främja läsbarhet i beslutsbreven från Stadsbyggnadsförvaltningen i Eskilstuna kommun." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28456.

Full text

Abstract:

I denna studie studeras klarspråk och malltexter i tre beslutsbrev om överklagan av kontrollavgift från Stadsbyggnadsförvaltningen i Eskilstuna kommun. Syftet med studien är att främja läsbarheten för mottagarna och att förenkla och kvalitetssäkra klarspråksarbetet i Eskilstuna kommun genom att förändra beslutsbrevens utformning.De metoder som använts är textanalys i form av en läsbarhetsanalys och Klarspråkstestet och en kvalitativ intervju med en handläggare på Stadsbyggnadsförvaltningen. Med textanalyserna har jag undersökt hur de befintliga breven är utformade utifrån begreppen klarspråk och läsbarhet. Genom intervjun kunde jag undersöka hur en handläggare på Stadsbyggnadsförvaltningen arbetar med beslutsbreven och hur hen resonerade kring språkanvändning när beslutsbreven skrivs.Utifrån mitt resultat och gällande riktlinjer och principer för klarspråk har jag skapat tre nya beslutsbrev. Beslutsbreven har utformats efter mottagarens behov vilket lett till en förändrad stil i tilltal, disposition, ordval, meningar och rubriksättning för ökad begriplighet. Breven ligger dessutom till grund för ett sammanfattande dokument som är en sammanställning av de förändringar som genomförts. Målet är att de nya breven tillsammans med dokumentet ska motivera och inspirera handläggarna på Stadsbyggnadsförvaltningen till ett fortsatt arbete med klarspråk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Klock, Rebecka, and Isabella Norgren. "Läseboksanalys –Språkanpassning, motivation och bilder." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-83691.

Full text

Abstract:

Att kunna läsa är vitalt för att fungera som en samhällsmedborgare då vi på så vis tar till oss information och kunskap. Den viktiga läsresan börjar för många barn i årskurs 1 om inte tidigare och därifrån ska läsutvecklingen gå framåt. Lärare som arbetar i det första skolåret står inför en stor uppgift då de både ska motivera eleverna till läsning och välja goda läromedel och läseböcker för att stödja läsutvecklingen. Läromedel i svenskämnet är många till antalet, vilket kan medföra att det är ett svårt beslut att som skola eller lärare välja ett läromedel att använda i undervisningen. Uppsatsens syfte är därför att granska ett läromedel i svenska för årskurs 1, och det valda läromedlet är Vips läslära framtaget av Lena Hultgren (2012) och Liber AB. Studien undersöker läromedlets fyra nivåindelade läseböcker med hänsyn till högläsningsboken i relation till olika aspekter. Läseböckerna granskas utifrån hur texterna är språkligt anpassade för elever som befinner sig på olika stadier i läsningen, hur innehållet i böckerna motiverar läsaren och hur samspelet mellan texten och bilderna i böckerna fungerar.I uppsatsen tillämpas både en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys för att systematiskt få svar på det som frågas efter. Kvantitativa värden som LIX, OVIX och nominalkvot har fastställts på utvalda delar av böckerna. Genom ett kodschema har kvalitativa data tagits fram under teman som språkanpassning, motivation samt bild och bildstöd i text, vilka är baserade på det teoretiska ramverket. Samtliga läseböcker besitter överlag låga värden när det kommer till LIX, OVIX och nominalkvot, vilket betyder att böckerna är väldigt lättlästa utifrån dessa kvantitativa mått. Den kvalitativa analysen visar att läseböckerna har stora språkliga skillnader från nivå 1 till nivå 4 då böckerna ska vara anpassade för olika lässtadier. Till viss del motiverar böckerna läsaren genom känslomässigt engagemang, men böckerna är i stor utsträckning beroende av högläsningsboken för att engagera ytterligare. Samspelet mellan bild och text skiljer sig åt mellan böckerna där den första och andra boken i stort är mer beroende av bilderna för förståelsens skull än bok tre och fyra som har en mer utvecklad text och skulle därför kunna förstås utan bilderna som stöd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Bergstrand, Grenner Ingrid, and Lena Ekblad. "Att förstå eller inte förstå - det är frågan. En studie om läroboksspråkets betydelse för läsförståelsen hos elever i skolår 4." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29323.

Full text

Abstract:

Syfte: Vårt syfte är att undersöka vilken betydelse det kan ha för läsförståelsen hos elever i skolår fyra, att en originaltext i historia förses med variablerna röst respektive kausalitet.Metod: Tre klasser läste en originaltext i historia alternativt en bearbetad text med variabeln röst eller kausalitet. Därefter besvarade eleverna ett läsförståelsetest med fasta svarsalternativ. Insamlade data bearbetades kvantitativt och analyserades. Utifrån elevernas svar på läsförståelsetestet ville vi undersöka hur texterna skiljer sig åt i läsbarhet. Vi ville även studera vilka samband, som kan utläsas mellan elevernas LUS-nivå och deras förmåga att svara på frågorna till respektive textversion. Slutligen undersökte vi vilka kopplingar som finns mellan de olika frågetyperna, de tre textversionerna och elevernas LUS-nivå. Resultat: Läsförståelsetestet visar att röstversionen generellt har högst läsbarhet av de tre textversionerna. Goda läsare (LUS 17) har dock lyckats mindre väl med läsförståelsen i denna version. Detta gäller även för kausalitetsversionen, som i övrigt visar sig ha hög läsbarhet. Originalversionen är svårast att förstå, inte minst för de svagaste läsarna (LUS13). Utifrån elevernas svar på läsförståelsefrågorna kan vi konstatera att ordval och uttryck haft stor betydelse för läsförståelsen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Åström, Ulla. "Läsbarhet i lättlästa nyheter : En jämförande textanalys av lättlästa nyhetsartiklar från 8 Sidors och Sesams papperstidning respektive webbtidning ur ett andraspråksperspektiv." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-25320.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats var att beskriva och förklara läsbarheten i lättlästa nyhetsartiklar från 8 Sidor och Sesam, samt att bedöma hur språket fungerar i denna nyhetskontext utifrån ett andraspråksperspektiv. En textanalys gjordes enligt Hellspong & Ledins textmodell (1997). De fem komponenterna i textmodellen sammanställdes. Dessa komponenter var: de kontextuella- de textuella- de ideationella- och de interpersonella stildragen samt framställningssättet. Stilen förklarades utifrån texternas förutsättningar och syfte samt värderades i en syntes. En slutsats som kan dras är att texternas innehåll kan bli vaga och läsbarheten försvåras genom minskat sammanhang då stilen är avskalad, enkel och lätt samt att lättlästa nyhetstexter ingår i en kontext som både deltar och påverkas av sociala förändringar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Hörnell, Karl. "Kan automatiska läsbarhets- och idédensitetsmått användas för att avgöra vilken text läsare föredrar vid informationssökning?" Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-97697.

Full text

Abstract:

Idag är det mycket vanligt att man använder internet för att söka reda på och ta till sig information, detta är ofta en mycket snabb och enkel metod. För personer med språkliga problem är det dock inte alltid lika enkelt, dagens sökmotorer tar inte hänsyn till hur lättläst en text är (Google har börjat experimentera lite med detta på engelska). En metod för att hjälpa personer med sådana behov är att sortera sökträffar efter hur läsbara de är enligt olika läsbarhetsmått som beräknas automatiskt av en dator. Risken är då att en sådan omfördelning av resultaten premierar träffar som innehåller mindre information eller är irrelevanta givet sökningen. Syftet med studien är att undersöka samband mellan läsbarhet innehåll och relevans för att i förlängningen kunna utforma algoritmer som kan användas för att hitta texter med lagom läsbarhet och informationstäthet åt personer med eller utan lässvårigheter. 21 texter hämtades från sökmotorn Google via sju olikasökningar. Försökspersoner har därefter fått läsa texterna och svara på frågor kring hur de upplevde dem. Alla automatiska läsbarhets och idédensitetsmått ser ut att ge viss indikation på hur en text upplevs av försökspersonerna och därigenom påverka vilka texter som föredras, även antalet ord i en text ser ut att vara en viktig indikator här.
In todays society it is common to use the Internet to search for and take in information, it is often a quick and easy method. For people with language problems it is not always as easy, todays major search engines do not take the readability of a text. One way to help peope with such needs is to sort the search result by readable the are according to automatic readability-measures. There's a risk that such re-ordering of the results will promote results containing less information or even being irrelevant to the search. The purpose of this study is to examine the relationship between readability, content and relevance in order to, in the future, produce algorithms aimed at finding texts with a good readability for people with or without a reading disability. Three searches were made with Google, collecting seven texts in Swedish per search. The subjects read texts from the searches and answered questions about their experience of them. All automatic readability and content measures seem to give some indication of how a text was experienced and therefore seem to affect which text is preferred, even the number of words seem to be an important indicator.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Törnfeldt, Jan. "Första världskriget i historieläroböckerna. : En studie av hur läroböckerna gör sitt stoffurval när de ska beskriva första världskriget." Thesis, Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-12126.

Full text

Abstract:

I arbetet studeras hur sex läroböcker skildrar första världskriget. Läroböckerna i min studie används för undervisning på grundskole- och gymnasienivå. Stoffandelar, läsbarhet och innehåll är centralt i studien. Att analysera läroböcker är viktigt, eftersom det ger kunskap om stoffhantering och urval. Syftet är att analysera stoffandelar, läsbarhet samt att göra en innehållsanalys baserad på stoffinnehåll. Huvuddelen av studien ägnas åt en innehållsanalys baserad på femton kriterier. Kriterierna som stipulativt har valts ut är viktiga händelser under första världskriget.Alla böcker har ungefär lika mycket relativt stoffinnehåll och läsbarheten skiljer sig inte märkbart. Gymnasieläroböckerna är något mer svårlästa, skillnaden är dock inte så stor som förväntat. Gymnasieböckerna Epok historia och Perspektiv på historien uppfyller flest kriterier, nämligen elva stycken. Det saknas bra redogörelser i läroböckerna gällande Italiens intåg i kriget samt texter om villkoren på hemmafronterna. Medan mycket utrymme i texterna ägnas åt soldaternas dåliga villkor. Samtliga böcker har ett västorienterat perspektiv där striderna på västfronten får betydligt mera uppmärksamhet än striderna på syd- och östfronterna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Nord, Erika. "Att fånga uppmärksamhet : Ett examensarbete om att skapa informationstexter till en gymlokal." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28467.

Full text

Abstract:

Det här arbetet redogör för hur jag går tillväga för att skapa ett koncept med informationstexter om styrketräning. Texterna informerar om hur vanliga friviktsövningar ska utföras på ett korrekt sätt och placeras direkt i gymlokalen. Som fall används gymmet Parsa Power i Uppsala. Uppdragsgivarna där är Omid Parsa, grundare, och Ulrica Lindkvist, delägare. För att ta fram konceptet undersöktes bland annat vad som fångar målgruppens uppmärksamhet i en miljö med många distraktioner och vilket tilltal som bör användas. Arbetet baseras på vad uppdragsgivarna efterfrågar, målgruppens behov och olika forskningsresultat och teorier kring uppmärksamhet, retorik och layoutprinciper. Använda metoder är bland annat en fokusgrupp och en enkätundersökning.
This article give an account for my process when creating a concept of information texts about weight training. The information describes how common exercises should be performed properly and are placed directly in the gym. As a case I use the gym Parsa Power in Uppsala. The clients there are Omid Parsa, founder, and Ulrica Lindkvist, co-owner. To create the concept this study examines what catches the attention of the target group in the particular environment with many distractors and how to appeal the target group, with words. The work is based on what the clients want, what the target group needs and various research findings and theories of attention, rhetoric and layout principles. Used methods include a focus group and a survey.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Ek, Sanna. "Att informera om neonatalvård : En studie om hur text och bild i samverkan kan påverka upplevd trygghet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44347.

Full text

Abstract:

Neonatalvårdsinformationen är svår att nationellt standardisera då Sverige har regionala skillnader i både avdelningsinformationen och vårdrutinerna. Syftet med detta arbete var att undersöka neonatalvårdsinformationen i vårdkedjans olika steg: före, under och efter en förlossning. Personer som planerar att föda barn på Mälarsjukhuset i Eskilstuna tilldelas ingen information om neonatalvård innan förlossningen, om inte barnet löper stor risk att hamna på Neonatalavdelningen. Detta trots att ett av tio nyfödda barn i landet hamnar på en neonatalavdelning, vilket är fler än barnmorskorna förutsäger innan förlossningen. Det befintliga informationsmaterialet från Region Sörmland på webben upplevs bristfällig på grund av att den är kortfattad, inkorrekt och till viss del irrelevant för målgruppen. Teorin utgår från användarfokuserad design samt text och bild i samverkan. Tidigare forskning visar att kunskap inom området är relaterat till upplevd trygghet. Utifrån teorin och insamlad empiriska data via kvalitativa intervjuer och en textanalys har ett informationsmaterial skapats som motiveras utifrån identifierade behov och preferenser. Studien indikerar att okunskap inom området påverkar den upplevda tryggheten inför en förlossning och för personer vars barn behöver neonatalvård. Denna studie har lett fram till antagandet att tidpunkten för informationen samt text och bild i samverkan kan påverka målgruppens upplevda trygghet och innehållets begriplighet. Detta resulterade i en gestaltning i form av reviderad webbinformation med ett informativt syfte.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Leijonberg, Lisa. "Lättläst text – ett självklart val för svenska som andraspråk? : En läsbarhetsanalys av boken Jag är Zlatan och dess lättlästa version." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-314982.

Full text

Abstract:

Uppsatsen behandlar olika språkliga variabler som påverkar läsbarheten i en text. Fem variabler, fundamentslängd, bisatsfrekvens, satskonnektion, läsbarhetsindex samt ordfrekvens har undersökts kvantitativt. Detta för att jämföra Jag är Zlatan (Lagercrantz & Ibrahimović 2011) med dess lättlästa version för att se vad som har hänt i den omarbetade versionen samt för att undersöka hur den lättlästa versionen lämpar sig för elever med svenska som andraspråk. För att komplettera den kvantitativa analysen har en kvalitativ analys genomförts där samma händelse i respektive bok har undersökts för att se hur dessa skiljer sig åt. Forskning av Reichenberg (2000), Reichenberg och Lundberg (2008), Flyman Mattsson och Håkansson (2010) samt Björnsson (1968) ligger till grund av undersökningen. Undersökningens resultat blev en aning överraskande då det inte skiljde sig avsevärt mycket mellan originalet och den lättlästa versionen utifrån fundamentslängd, bisatsfrekvens, LIX-värde samt satskonnektion. Detta är intressant då det ändå har gjorts en lättläst version av originalet, vilket måste betyda att originalet anses för svår att läsa för personer som är i behov av lättläst. Dock förekom det fler kausala konnektiver i den lättlästa versionen, vilket är viktigt för läsförståelsen för elever med svenska som andraspråk. Den största skillnaden visade sig vara ordfrekvensen där den lättlästa versionen hade ett högre OVIX (ordvariationsindex) än originalet. Detta kan anses problematiskt då ordförståelsen är den viktigaste aspekten för läsförståelsen. Den lättlästa texten visade också på ett betydligt mer avskalat språk i den kvalitativa undersökningen vilket kan göra texten svår samt tråkig att läsa. Således visade resultatet att den lättlästa versionen inte verkade så lätt att läsa ur ett andraspråksperspektiv, trots att författaren hade bearbetat texten utifrån variabler som är typiska för en lättläst text.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Andersson, Anna. "En jämförelse av nyhetsartiklar : I tidningstryck och på webben ur ett läsbarhetsperspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-142811.

Full text

Abstract:

Den här uppsatsen presenterar en undersökning vars syfte är att se om det finns skillnader i språket och semiotiken, inom semiotiken studerar man t.ex. tecken, bilder och annat som kan vara betydelseskapande, i nyhetsartiklar publicerade i papperstidningar och på webben. Bakgrunden till denna undersökning är utbredningen av nyhetsläsare på webben och de minskade upplagorna av tryckta dagstidningar. Undersökningen bygger på jämförelse och analys av en och samma nyhet i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet och deras respektive webbsidor. Undersökningen visar att artiklar på webben bland annat är längre. Ett resultat som kan tyda på att vi blir mer informerade på webben.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Källander-Daniel, Caroline. "Vad betyder ordet 'alltså'? : "Jag vet vad astronaut betyder, men vad betyder ordet 'alltså'?"En studie om läsbarhet i förhållande till begreppet lättläst." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-76103.

Full text

Abstract:

I studien undersöktes hur texterna i tre läromedel för målgruppen nyanlända och andraspråkselever förhöll sig till begreppet lättläst. Detta genom att analysera texternas olika nivåer av läsbarhetsindex, kausalitet, röst och ämnesrelaterade ord för att i resultatet och jämförelsen dem emellan besvara detta på basis av forskning om språk och kunskapsutvecklande arbetssätt. Resultatet visade att läsbarhet och begreppet lättläst är komplext och även om där förekom en högre grad av röst eller kausala samband i texten innebar det inte att texten per automatik var lättläst. Det visade sig att i avsaknaden av orsak och verkansamband i en text försvårades kausaliteten oavsett textens svårighetsgrad. Det blev också tydligt att förekomsten av polysema ord och funktionsord påverkar receptionen av innehållet.Resultatet gav också en indikation på hur viktiga läromedel- och textval är i undervisningen. De utvalda texterna fick samma LIX-värde vid beräkningen trots att de låg på olika svårighetsnivåer och en slutsats från detta kan dras att detta värde inte enbart kan utgöra ett mått på om ett läromedel eller text är lättläst utan det måste en kombination av olika variabler få avgöra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Millerfelt, Emma-Maria, and Sanna Gustavsson. "Textens kulturella fostransuppdrag : Analys av läsbarheten i lärobokstexter för gymnasieskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-32366.

Full text

Abstract:

I denna studie analyseras åtta olika läroböcker som används på gymnasieskolor inom de gymnasiegemensamma skolämnena svenska och engelska utifrån dess texters svårighetsgrad. Syftet med följande studie är att studera huruvida läsbarheten i lärobokstexter är förankrade i forskning kring läsning och om den har en verklighetsförankring och autenticitet, vilket studeras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vidare jämförs lärobokstexternas kanonisering i förhållande till kurs- och ämnesplaner. Denna studie har utförts utifrån Lennart Hellspongs läsbarhetsanalys med fokus på typografisk läsbarhet samt läsbarhetsindex (lix). Texterna för analysen har valts ut stickprovsvis, samt en djupanalys har utförts på de längsta texterna. Vid studien framkom det att lärobokstexterna håller en hög yttre läsbarhet och ett lågt läsbarhetsindex. Texttypsfördelningen i läroböcker visar att ungefär hälften av texterna i dessa böcker består av lärobokstexter författade av läroboksförfattarna själva. I jämförelse med autentiska texter indikerar studien på att lärobokstexterna har en avsevärt lägre svårighetsgrad utifrån dess lixklassificeringar, varför läroböckerna inte tycks erbjuda texter som främjar elevers läsutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Svensson, Emil. "Seriffers påverkan på läshastigheten." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medicin och optometri (MEO), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85502.

Full text

Abstract:

The aim of this study was to examine wheather serifs provide an advantage in reading speed. This was tested with a reading speed test (Wilkins Rate of Reading Test), two with a serif font and two with a sans serif font. The fonts used was Times New Roman and Times Sans Serif, two variants of each. After the participants had passed the criteria, which consisted of stereopsis of 100 sec. of arc (tested with Titmus Fly Test) and near visual aquity of 20/25 (tested with a near aquity chart), they were presented with the tests in a randomly generated order. The participants were asked to read the words out loud, and to read it as quickly as possible. After a countdown a timer started and the participants started reading. While the participants read the words, a copy of the test was silently supervised by the author to monitor any skipped or incorrectly read words. After a minute the timer stopped and the words/minute were calculated. This was repeated for the remaining 3 tests. After all the tests had been executed the participants were asked which of the two fonts they experienced as easier to read. There was no statistical significant difference (p=0.54) in reading speed between the two fonts. 60% of the participants had a higher reading speed with Times Sans Serif than its serif counterpart. Despite this, 51% reported that they found Times New Roman easier to read. The conclusion of this study found that no statistical significant difference in reading speed could be measured between serif and sans serif fonts.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Läsbarhet'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles