Academic literature on the topic 'Läsning på talets grund (LTG-metoden)'

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur LTG-metoden fungerar och hur man arbetar med denna metod på en skola i Mellansverige. Jag har en kvalitativ ansats på mitt arbete och har därför använt mig av öppna intervjuer med två lärare där jag ville få dem att beskriva hur de arbetar med metoden på skolan. Dessutom genomförde jag sex barnintervjuer för att även få barnens syn på hur de läser i skolan samt några observationer. Det resultat jag fick fram var att man använder tre av de fem faserna i LTG-metoden på skolan och att man regelbundet genomför olika tester för att kontrollera läsutvecklingen hos alla barn. Min slutsats är att LTG-metoden med sina olika faser verkar vara ett givande arbetssätt för både lärare och elever eftersom man utgår från barnens gemensamma upplevelser och erfarenheter. Jag märkte under observationerna att alla barnen verkade delaktiga och räckte upp handen då barnen skulle diktera meningar. Det är också en metod där man lätt kan individanpassa undervisningen genom dess arbetssätt.

         Av barnintervjuerna framgick att barnen har en medvetenhet om den använda läs- och skrivinlärningsmetoden.

I denna litteraturstudie ville jag fördjupa mig i metoden Läsning på talets grund (LTG) och genrepedagogik. Fanns det något inom forskningsområdet som gav stöd åt min hypotes att dessa båda metoder var lämpliga vid andraspråksinlärning. Syftet med denna litteraturstudie var att, genom granskning av tidigare forskning, få kunskap om hur LTG-metoden och genrepedagogik har använts vid språkinlärning. Syftet preciseras därför i följande frågeställningar: Hur har LTG-metoden använts vid inlärning av svenska som andraspråk? och Hur kan genrepedagogik användas i andraspråksinlärning? Litteraturstudien visar på LTG-metodens samt genrepedagogikens lämplighet vid andraspråksinlärning. Jag anser att både LTG-metoden och genrepedagogiken, genom cirkelmodellen och modellen ett språkutvecklande arbetssätt, är bra metoder att använda vid andraspråksinlärning då de bygger på samma grundtanke: "Läsning på talets grund" och "tal är en bro till skrift" (Leimar 1974, s. 64, Gibbons 2010, s. 69). Metoderna går ut på att läraren planerar sin undervisning utifrån denna ståndpunkt samt fångar upp var eleverna befinner sig i sin språkliga utveckling och genom detta arbetssätt utvecklas både språket och ämneskunskaperna.

Syftet med denna studie är att undersöka läs- och skrivinlärningen i förskoleklass och årskurs 1. Studien undersöker när elevers läs- och skrivinlärning påbörjas och hur lång tid denna inlärning tar. Dessutom undersöker studien vilka metoder som lärarna använder sig av i sin undervisning för att utveckla elevers läs- och skrivförmåga. En enkät skickades ut för att samla data om hur verksamma lärare i förskoleklass och årskurs 1 arbetar med läs- och skrivinlärningen med hjälp av Läsning på talets grund, Whole language, Tragetonmetoden och Wittingmetoden. Lärarna fick även nämna övriga metoder de använde sig av i sin undervisning. De flesta lärare börjar med läs- och skrivinlärningen i sin undervisning direkt då de får sina elever. Denna läs- och skrivinlärning tar ungefär ett halvår för en elev utan större läs- och skrivsvårigheter. Allra vanligast är det att en lärare använder sig av en blandning av läs- och skrivinlärningsmetoder i sin undervisning.
The aim of this study is to investigate how educators in preschool-class and year 1 in primary school teach their pupils how to read and write, and what methods teachers use to aid this process. The aim is also to see what the connection is between the time it takes for the pupils to learn how to read and write and their development towards literacy. A questionnaire was sent out to collect data of how teachers in preschool-class and year 1 work with literacy using LTG, Whole language, the Wittingmethod and the Tragetonmethod. The teachers also got the opportunity to mention other methods that they used in their education. Most of the teachers immediately start teaching the pupils how to read and write. Learning how to read and write takes approximately half a year for a pupil without any reading and/or writing difficulties. Teachers commonly use a variety of methods in their education.

Den här studien behandlar hur lärare arbetar med olika didaktiska metoder för elevers läsinlärning. Syftet är att utreda vilken eller vilka läsinlärningsmetoder 24 verksamma F-3 lärare i Sverige säger sig använda samt om de upplever sig besitta tillräcklig kunskap om vald metod och hur de har fått kunskap om den eller dem. Frågeställningarna är således: vilken didaktisk metod använder lärare vid läsinlärning i yngre åldrar? Upplever lärarna sig ha tillräcklig kunskap om vald metod/metoder? Vad uppger lärarna om på vilket sätt de har tillägnat sig denna kunskap? Metodansatsen för studien är kvalitativ då tidigare forskning om läsinlärning har satts i kontext med insamlad empiri i form av enkätundersökning och intervjuer. Respondenterna är avidentifierade och anonymiserade för att dessa inte ska spåras. Resultatet av enkätundersökningen och intervjuerna visar att lärarna som deltog kombinerar olika didaktiska metoder för att öka elevers läsinlärningsprogression. Resultatet visar även att lärare säger sig ha kunskaper om metoderna de använder, dock vill majoriteten av respondenterna utveckla sina kunskaper genom kompetensutveckling. En annan faktor är även vikten av att föra reflekterande samtal med kollegor för att öka sina egna kunskaper och professionen i läraryrket. Slutsatsen är således att lärarna i studien gör medvetna val av didaktiska metoder och de besitter kunskaper kring metoderna.