Academic literature on the topic 'Lässtrategier'

Svenska elevers resultat på internationella studier som PIRLS visar på bristande läsförmåga hos eleverna och på bristande lässtrategiundervisning. Svenska elever undervisas mindre om lässtrategier än övriga deltagande länder i undersökningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken roll teorier om lässtrategier spelar i svenskundervisningen i årskurs 4-6 i den svenska skolan idag. Genom en enkät samt intervjuer så undersöks detta. Undersökningen fann att lärare använde sig av flera lässtrategier i sin undervisning. Undersökningen fann också att lärare undervisade både implicit och explicit, även om en stor del endast undervisade explicit. Undersökningen visade också att samtal om texter är en viktig faktor i lärarens syn på förbättrad läsförståelse hos eleverna. Slutsatsen är att det förekommer såväl implicit som explicit undervisning om lässtrategier och variationen av vilka lässtrategier det undervisas om är stor.<br>Swedish students' results in international studies of reading literacy such as PIRLS show a lack of reading ability among students and a lack of reading strategy teaching. Swedish students are taught less about reading strategies than other participating countries in the survey. The purpose of this essay is to investigate the role theories of reading strategies play in Swedish teaching in grades 4–6 in the Swedish school today. This is investigated through a questionnaire and interviews. The study found that teachers used several reading strategies in their teaching. The study also found that teachers taught reading strategies both implicitly and explicitly, although a great deal of them only taught explicitly. The study also showed that conversations about texts are an important factor in the teacher's view of improved reading comprehension for the students. The conclusion is that there is both implicit and explicit teaching about reading strategies and the variation of which reading strategies are taught is large.

Syftet med detta arbete är att undersöka en utvald lärares syn på hur elever utvecklar läsförståelse, samt hur explicit lässtrategiundervisning baserad på högläsning kan utgöra möjligheter för elever att fördjupa läsförståelsen. Den teoretiska forskningsansatsen utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Grundtanken i detta perspektiv är att lärande alltid sker i ett socialt sammanhang och att språket utgör en länk mellan barnet och dess omgivning. Kvalitativa metoder bestående av halvstrukturerade intervjuer samt observationer har används för att samla empiri till arbetet. Inspelningar, anteckningar och transkriberingar har utförts för att öka materialet trovärdighet. Resultatet visar att textsamtal, medvetna textval samt tydliggörande av tankemönster anses vara faktorer som påverkar elevers läsförståelse. Vidare visar resultatet att elever som med utgångspunkt i lärarens demonstrationer och tydliga vägledning får använda och samtala kring olika texter i olika syften, ges goda möjligheter att utveckla sitt tänkande och därmed även sin läsförståelse och sina kunskaper.

Sammandrag Syftet med studien var att undersöka hur och i vilken mån andraspråkselever på gymnasiet använder sig av läsförståelsestrategier när de läser olika slags texter samt om det finns någon koppling mellan studieresultat och läsförståelsestrategier. Provresultat i läsförståelse på nationella provet korreleras med enkätens resultat i läsförståelsestrategier med praktiskt och analytiskt tänkande och med elevernas vistelsetid i Sverige. I studien används en kvantitativ undersökning i form av en enkät i pappersform. Enkäten besvarades av 16 elever som läser Svenska som andraspråk 1 på gymnasiet. Enkätens resultat visar att eleverna i stor utsträckning använder sig av alla läsförståelsestrategier med praktiskt och analytiskt tänkande. Undersökningen visar även att eleverna allmänt skattar sin användning av läsförståelsestrategier högt. Studien visar dock att det inte går att statistiskt säkerställa att det finns ett samband mellan elevernas provresultat i läsförståelse på nationella prov och deras användning av läsförståelsestrategier. Vistelsetiden visar inte heller någon koppling till deras provresultat.

Uppsatsen undersöker fem lärares arbete och undervisning om litteraturoch lässtrategier utifrån skönlitteratur. Skönlitteratur visade sig vara ettviktigt arbetsredskap i undervisningen för att utveckla lässtrategier och godläsförståelse. Litteratur anses vara traditionsbärare för kultur, historia ochgemenskap och för människorsutveckling. Läroplan och kursplan i svenska har tydliggjort vikten av läsningoch lässtrategier i undervisningen. Elever behöver tillgång till lässtrategierför att kunna läsa olika typer av texter på ett ändamålsenligt och effektivtsätt. Trots skolors medvetenhet kring läsnings vikt visar rapporter ochundersökningar från statliga utredningar att läsförståelse överlag försämratshos dagens skolungdomar. Vi ställer oss frågorna hur lärare arbetar medskönlitteratur, vad lässtrategier innebär och hur de arbetar med strategierna.Vår metod var en kvalitativ enkätundersökning ochdeltagare var samtliga svensklärare från samma skola. Vårt resultatvisade att lärarnas kunskaper i och om lässtrategier varierade och så ävenarbetet med skönlitteratur och hur de arbetar med elevernas läsförmåga.Sammanfattningsvis kan vi konstatera att läsning är mer än en aktivitet mellanläsare och text, den kan berika människors liv och bidra till en förståelse förbåde sig själva och andra individer.  Läsning av litteratur är ettarbetsverktyg och hjälpmedel i undervisningen och det kan skapa delaktighet isamhället då förmågor som kritiskt tänkande och ett analytiskt förhållningssättkan uppkomma i samband med boksamtal eller diskussioner.<br>This paper investigates five teachers work and teaching about literature and reading strategies based on fiction. Fiction turned out to be an important tool in teaching, especially in reading strategies and reading comprehension. Literature is considered tradition bearer of culture, history and intellectual fellowship and human development. The Swedish curriculum and syllabus has clarified the importance of reading and reading strategies in teaching. Students need access to reading strategies so they can read different types of texts in an effective and efficient manner. Despite schools' awareness of the importance of reading, reports and surveys from government investigate reading comprehension in students’ ability to comprehend reading have worsened.  The paper investigates how teachers work with fiction and what reading strategies mean for the participants and how they work with the strategies. Our method is a qualitative survey and the participants are all Swedish teachers from the same school. Our results showed that teachers 'skills and reading strategies varied and so even work with fiction and how they work with students' reading skills. Our conclusions are that reading is more than an activity between readers and the text they have read. Reading can enrich people's lives and contribute to an understanding of both themselves and other individuals. Reading of literature is a tool and a teaching tool which can create participation in society, because students evolve skills such as critical thinking and an analytical approach which can arise when they take part of conversions of books and other types of literary discussions.

The present thesis aims to investigate how seven teachers of Swedish in the compulsory school´s later years’ experience and describe the use of reading comprehension strategies in teaching, the difficulties that may arise and the knowledge the teachers have of reading comprehension strategies. The purpose is to explore which models’ teachers use in their teaching as well as how reading strategies are integrated. The study describes different reading strategies that have been developed from different theories as well as how the strategies are used in Swedish language teaching. Data was collected via semi-structured interviews with seven teachers, all professionals in compulsory school grades 7–9.   What has emerged from my result is that teachers´ working methods vary. The reading strategies most widely used by teachers are the Reciprocal teaching method (RT), Transactional Strategy Instruction (TSI) and Concept-Oriented Reading Instruction (CORI). Teachers switch between reading comprehension strategies to support students in their reading development. Common to teachers´ perceptions of reading comprehension teaching is that it is characterized by social interaction and the discussion of texts. The result also shows that the greatest difficulties teachers experience is the lack of time and the adaptation to individual students’ needs. Finally, the results show that none of the teachers received training in reading comprehension strategies and how these could be implemented in the teaching. Teachers are demanding more cross-disciplinary work to promote pupils´ reading development.<br>Föreliggande uppsats ämnar undersöka hur sju svensklärare i grundskolans senare år upplever och beskriver arbetet med läsförståelsestrategier i undervisningen, vilka svårigheter som kan uppstå samt vilka kunskaper lärarna har kring läsförståelsestrategier. Studien beskriver olika lässtrategier som har utvecklats från olika teorier samt hur strategierna används i svenskundervisningen. Datamaterial samlades in via semistrukturerade intervjuer med sju lärare, samtliga yrkesverksamma i grundskolans årskurs 7–9.   Det som framkommit från mitt resultat är att lärarnas arbetsmetoder varierar. De lässtrategier som lärarna använder i störst omfattning är den reciproka undervisningsmetoden (RU), transaktionell strategiundervisning (TSU) och begreppsorienterad undervisning (BLU). Lärarna växlar mellan läsförståelsestrategierna för att stötta eleverna i sin läsutveckling. Gemensamt för lärarnas uppfattningar om läsförståelseundervisning är att den kännetecknas av social interaktion och diskussion om texter. Resultatet visar även på att de största svårigheterna lärarna upplever är bristen på tid och den individuella anpassningen. Slutligen visar resultatet att ingen av lärarna fått utbildning i läsförståelsestrategier och hur dessa kan implementeras i undervisningen. Lärarna efterfrågar mer ämnesövergripande arbete för att främja elevers läsutveckling.

Detta arbete behandlar begreppen läsförståelse och lässtrategier, samt läsundervisningens innehåll. Begreppet läsförståelse består av olika delar och kan därför förstås på många olika sätt, vilket i sin tur kan påverka utformandet av läsundervisningen. Vidare finns det även oklarheter kring lässtrategiundervisningen. På grund av detta syftar denna studie till att undersöka vilka uppfattningar som finns av begreppen lässtrategier och läsförståelse utifrån vad som står i kursplanen för ämnet svenska, samt vilken betydelse detta har för hur läraren utformar sin undervisning. Data för studien har samlats in via en webbenkät som skickats ut till undervisande lärare i ämnet svenska i årskurserna F-6. Insamlad data har analyserats genom en tematisk analys för att kunna svara på studiens frågeställningar. Resultat som har framkommit är att begreppet lässtrategier uppfattas i enlighet med vad som står i kursplanen för ämnet svenska då begreppet uppfattas som ett verktyg att ta till vid läsning, för att ta sig an och förstå en text. Genom resultatet redovisas fem huvudteman: läsundervisning - att ta sig an och bearbeta det läsa, lässtrategier - verktyg för att ta sig an och förstå en text, lässtrategiundervisning - arbete med lässtrategier genom kommunikation, läsförståelse - förståelse av det lästa på olika nivåer och läsförståelseundervisning - undervisning där interaktion spelar stor roll. Vidare visar resultatet att begreppet läsförståelse beskrivs till viss del i enlighet med vad som står i kursplanen för ämnet svenska. Den beskrivning av uppfattning som stämmer mest i enlighet med vad som står i kursplanen är beskrivningen som går mer på djupet med konkreta exempel. Detta på grund av att denna beskrivning ger exempel på hur eleverna visar förståelse för det lästa vilket även kunskapskraven gör då det kommer till läsförståelse. Gällande hur lärarna utformar sin lässtrategi- och läsförståelseundervisning kan vi se vissa kopplingar mellan undervisningen och uppfattningarna av begreppen. Kopplingarna som dras grundar sig i att uppfattningen återspeglas i undervisningen.  Vidare i arbetet följer en metoddiskussion där studiens tillvägagångssätt diskuteras samt en resultatdiskussion där studiens resultat diskuteras i relation till tidigare forskning kring ämnet. Arbetet avslutas med didaktiska implikationer och vidare forskning där en etnografisk studie föreslås för att möjliggöra observation av hur lärares faktiska läsundervisning bedrivs.

Läslyftet är ett fortbildningsprojekt som Skolverket startade 2013. Genom en dokumentstudie analyseras en av Läslyftets moduler, Lässtrategier för sakprosa, som har som syfte att behandla lässtrategier för sakprosa och visa hur en explicit undervisning om läsning kan utveckla elevernas förståelse. Sakprosa avser all text som inte är fiktiv och kan innehålla texter som argumenterande, berättande, och diskuterande. Med ämnesspecifika lässtrategier menas i första hand de strategier som utgår från texter inom ett specifikt ämne, medan generella lässtrategier är applicerbara på texter inom flera ämnen. Vad vi vill ta reda på är vad denna explicita undervisning, alltså de metoder och arbetssätt som erbjuds i Läslyftets modul, går ut på. Studiens syfte är att undersöka vilka ämnesspecifika och generella aspekter av läsande som lärare erbjuds i Läslyftets modul. De teoretiska perspektiven som har använts som analysverktyg är ämneslitteracitet (disciplinary literacy), bygga ämneskunskap (envisioning knowledge) och reciprok undervisning (reciprocal teaching). Vi kommer fram till att det är generella strategier, snarare än ämnesspecifika, som ges mest utrymme i modulen. Diskussioner förs om att fokus läggs på olika nivåer av text inom svenskämnena, om multimodala texter och om de förväntningar på lärare som framkommer i modulen.

Enligt den internationella studien Progress in International Reading Literacy Study [PIRLS] så har svenska elevers läsförståelse försämrats mellan 2001 och 2016. Jämfört med tidigare internationella mätningar har man nyligen i Sverige kunnat se några förbättringar när det rör sig om barns och ungas läsförståelse. Syftet med denna studie är att synliggöra lässtrategiers användbarhet i undervisningen för årskurs 1 – 3 genom att undersöka vilka lässtrategier som lärare i årskurs 1 – 3 uppger att de använder för att främja elevers läsförståelse. Detta syfte besvaras med följande frågeställningar: <ul type="disc">Vilka lässtrategier uppger lärarna att de använder i undervisningen? Hur ser lärarna på betydelsen och användbarheten av lässtrategier som praktiska verktyg för att främja elevers läsförståelse? Hur beskriver lärare det praktiska arbetet med lässtrategier i undervisningen? Hur synliggörs och motiveras användandet av lässtrategier för eleverna utifrån lärarnas perspektiv? Studiens teoretiska utgångspunkt baseras utifrån det sociokulturella perspektivet, där elevers kunskaper utvecklas tillsammans med andra och utifrån den proximala utvecklingszonen. Materialinsamlingen gjordes utifrån en kvalitativ enkätundersökning med öppna frågor. Deltagarna valdes ut med hjälp av två urvalskriterier. Resultatet visar att lärarna använder sig av olika lässtrategier för att främja elevers läsförståelse. De vanligaste lässtrategierna som lärarna använder i undervisningen är att ställa frågor, förutspå, sammanfatta, reda ut oklarheter, och skapa inre bilder.

Denna studie handlar om lässtrategier och modeller för läsförståelseundervisning. Syftet med studien är att undersöka vilken modell eller vilka modeller lärare använder sig av i sin undervisning för att utveckla elevers läsförståelse samt hur lässtrategier integreras i dessa modeller. Studien redogör för olika modeller som har utvecklats ur olika teorier samt vilka som huvudsakligen tas i anspråk i undervisning på lågstadiet och varför. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre verksamma lärare från två skilda skolor som aktivt undervisar i ämnet svenska på lågstadiet. Intervjuerna syftar till att få kunskaper om hur lärarna arbetar med läsundervisning utifrån deras uppfattningar av modellerna Läslyftet och En läsande klass. Vad som framkommit av mina resultat är att lärarnas arbetssätt är likvärdigt. Lärarna växlar mellan läromedel samt olika modeller i syftet att individanpassa undervisningen. Gemensamt för lärarnas läsförståelseundervisning är även att den karaktäriseras av textsamtal i olika former.<br>This study centers on reading strategies and models for teaching reading comprehension. The aim is to explore what model or models teachers use in their teaching to develop students' reading comprehension as well as how reading strategies are integrated into these models. The study describes various models that have been developed from different theories as well as which models are used mainly for teaching primary school and why. The study is based on qualitative interviews with three teachers from two different schools, who teach the Swedish language at primary school. The interviews have been aimed at gaining knowledge of how teachers work with reading instruction based on their perceptions of Läslyftet and En läsande klass. What has come to light from my results is that the teachers' work methods are equivalent. The teachers switch between educational supplies as well as different models to vary the teaching. Common to the teachers' reading comprehension teaching is that it is characterized by conversations and discussions about text.