To see the other types of publications on this topic, follow the link: Lässtrategier.
Dissertations / Theses on the topic 'Lässtrategier'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Lässtrategier.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Brandes, Johanna. "Lässtrategier : Undervisning om lässtrategier i årskurs 4–6." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78114.
Full textAbstract:
Svenska elevers resultat på internationella studier som PIRLS visar på bristande läsförmåga hos eleverna och på bristande lässtrategiundervisning. Svenska elever undervisas mindre om lässtrategier än övriga deltagande länder i undersökningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken roll teorier om lässtrategier spelar i svenskundervisningen i årskurs 4-6 i den svenska skolan idag. Genom en enkät samt intervjuer så undersöks detta. Undersökningen fann att lärare använde sig av flera lässtrategier i sin undervisning. Undersökningen fann också att lärare undervisade både implicit och explicit, även om en stor del endast undervisade explicit. Undersökningen visade också att samtal om texter är en viktig faktor i lärarens syn på förbättrad läsförståelse hos eleverna. Slutsatsen är att det förekommer såväl implicit som explicit undervisning om lässtrategier och variationen av vilka lässtrategier det undervisas om är stor.Swedish students' results in international studies of reading literacy such as PIRLS show a lack of reading ability among students and a lack of reading strategy teaching. Swedish students are taught less about reading strategies than other participating countries in the survey. The purpose of this essay is to investigate the role theories of reading strategies play in Swedish teaching in grades 4–6 in the Swedish school today. This is investigated through a questionnaire and interviews. The study found that teachers used several reading strategies in their teaching. The study also found that teachers taught reading strategies both implicitly and explicitly, although a great deal of them only taught explicitly. The study also showed that conversations about texts are an important factor in the teacher's view of improved reading comprehension for the students. The conclusion is that there is both implicit and explicit teaching about reading strategies and the variation of which reading strategies are taught is large.
2
Feldt, Anna. "Lässtrategier och läsförståelse." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33931.
Full textAbstract:
Syftet med detta arbete är att undersöka en utvald lärares syn på hur elever utvecklar läsförståelse, samt hur explicit lässtrategiundervisning baserad på högläsning kan utgöra möjligheter för elever att fördjupa läsförståelsen. Den teoretiska forskningsansatsen utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Grundtanken i detta perspektiv är att lärande alltid sker i ett socialt sammanhang och att språket utgör en länk mellan barnet och dess omgivning. Kvalitativa metoder bestående av halvstrukturerade intervjuer samt observationer har används för att samla empiri till arbetet. Inspelningar, anteckningar och transkriberingar har utförts för att öka materialet trovärdighet. Resultatet visar att textsamtal, medvetna textval samt tydliggörande av tankemönster anses vara faktorer som påverkar elevers läsförståelse. Vidare visar resultatet att elever som med utgångspunkt i lärarens demonstrationer och tydliga vägledning får använda och samtala kring olika texter i olika syften, ges goda möjligheter att utveckla sitt tänkande och därmed även sin läsförståelse och sina kunskaper.
3
Målberg, Haiman. "Läsförståelse och lässtrategier." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-46769.
Full textAbstract:
Sammandrag Syftet med studien var att undersöka hur och i vilken mån andraspråkselever på gymnasiet använder sig av läsförståelsestrategier när de läser olika slags texter samt om det finns någon koppling mellan studieresultat och läsförståelsestrategier. Provresultat i läsförståelse på nationella provet korreleras med enkätens resultat i läsförståelsestrategier med praktiskt och analytiskt tänkande och med elevernas vistelsetid i Sverige. I studien används en kvantitativ undersökning i form av en enkät i pappersform. Enkäten besvarades av 16 elever som läser Svenska som andraspråk 1 på gymnasiet. Enkätens resultat visar att eleverna i stor utsträckning använder sig av alla läsförståelsestrategier med praktiskt och analytiskt tänkande. Undersökningen visar även att eleverna allmänt skattar sin användning av läsförståelsestrategier högt. Studien visar dock att det inte går att statistiskt säkerställa att det finns ett samband mellan elevernas provresultat i läsförståelse på nationella prov och deras användning av läsförståelsestrategier. Vistelsetiden visar inte heller någon koppling till deras provresultat.
4
Gren, Jonna. "De borttappade lässtrategierna : En studie om gymnasieelevers användning av lässtrategier vid läsning av tidningsartiklar." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32701.
Full text
5
Hallberg, Emelie, and Anneli Johansson. "Lässtrategier och skönlitteratur : En undersökning om lässtrategier, läsundervisning och skönlitteratur i ämnet svenska." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Medie-, litteratur- och språkdidaktik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-20672.
Full textAbstract:
Uppsatsen undersöker fem lärares arbete och undervisning om litteraturoch lässtrategier utifrån skönlitteratur. Skönlitteratur visade sig vara ettviktigt arbetsredskap i undervisningen för att utveckla lässtrategier och godläsförståelse. Litteratur anses vara traditionsbärare för kultur, historia ochgemenskap och för människorsutveckling. Läroplan och kursplan i svenska har tydliggjort vikten av läsningoch lässtrategier i undervisningen. Elever behöver tillgång till lässtrategierför att kunna läsa olika typer av texter på ett ändamålsenligt och effektivtsätt. Trots skolors medvetenhet kring läsnings vikt visar rapporter ochundersökningar från statliga utredningar att läsförståelse överlag försämratshos dagens skolungdomar. Vi ställer oss frågorna hur lärare arbetar medskönlitteratur, vad lässtrategier innebär och hur de arbetar med strategierna.Vår metod var en kvalitativ enkätundersökning ochdeltagare var samtliga svensklärare från samma skola. Vårt resultatvisade att lärarnas kunskaper i och om lässtrategier varierade och så ävenarbetet med skönlitteratur och hur de arbetar med elevernas läsförmåga.Sammanfattningsvis kan vi konstatera att läsning är mer än en aktivitet mellanläsare och text, den kan berika människors liv och bidra till en förståelse förbåde sig själva och andra individer. Läsning av litteratur är ettarbetsverktyg och hjälpmedel i undervisningen och det kan skapa delaktighet isamhället då förmågor som kritiskt tänkande och ett analytiskt förhållningssättkan uppkomma i samband med boksamtal eller diskussioner.This paper investigates five teachers work and teaching about literature and reading strategies based on fiction. Fiction turned out to be an important tool in teaching, especially in reading strategies and reading comprehension. Literature is considered tradition bearer of culture, history and intellectual fellowship and human development. The Swedish curriculum and syllabus has clarified the importance of reading and reading strategies in teaching. Students need access to reading strategies so they can read different types of texts in an effective and efficient manner. Despite schools' awareness of the importance of reading, reports and surveys from government investigate reading comprehension in students’ ability to comprehend reading have worsened. The paper investigates how teachers work with fiction and what reading strategies mean for the participants and how they work with the strategies. Our method is a qualitative survey and the participants are all Swedish teachers from the same school. Our results showed that teachers 'skills and reading strategies varied and so even work with fiction and how they work with students' reading skills. Our conclusions are that reading is more than an activity between readers and the text they have read. Reading can enrich people's lives and contribute to an understanding of both themselves and other individuals. Reading of literature is a tool and a teaching tool which can create participation in society, because students evolve skills such as critical thinking and an analytical approach which can arise when they take part of conversions of books and other types of literary discussions.
6
Stegå, Carin. "Lärarpersektiv på lässtrategier : En intervjustudie om undervisning i lässtrategier i årskurs 7–9." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49881.
Full textAbstract:
The present thesis aims to investigate how seven teachers of Swedish in the compulsory school´s later years’ experience and describe the use of reading comprehension strategies in teaching, the difficulties that may arise and the knowledge the teachers have of reading comprehension strategies. The purpose is to explore which models’ teachers use in their teaching as well as how reading strategies are integrated. The study describes different reading strategies that have been developed from different theories as well as how the strategies are used in Swedish language teaching. Data was collected via semi-structured interviews with seven teachers, all professionals in compulsory school grades 7–9. What has emerged from my result is that teachers´ working methods vary. The reading strategies most widely used by teachers are the Reciprocal teaching method (RT), Transactional Strategy Instruction (TSI) and Concept-Oriented Reading Instruction (CORI). Teachers switch between reading comprehension strategies to support students in their reading development. Common to teachers´ perceptions of reading comprehension teaching is that it is characterized by social interaction and the discussion of texts. The result also shows that the greatest difficulties teachers experience is the lack of time and the adaptation to individual students’ needs. Finally, the results show that none of the teachers received training in reading comprehension strategies and how these could be implemented in the teaching. Teachers are demanding more cross-disciplinary work to promote pupils´ reading development.Föreliggande uppsats ämnar undersöka hur sju svensklärare i grundskolans senare år upplever och beskriver arbetet med läsförståelsestrategier i undervisningen, vilka svårigheter som kan uppstå samt vilka kunskaper lärarna har kring läsförståelsestrategier. Studien beskriver olika lässtrategier som har utvecklats från olika teorier samt hur strategierna används i svenskundervisningen. Datamaterial samlades in via semistrukturerade intervjuer med sju lärare, samtliga yrkesverksamma i grundskolans årskurs 7–9. Det som framkommit från mitt resultat är att lärarnas arbetsmetoder varierar. De lässtrategier som lärarna använder i störst omfattning är den reciproka undervisningsmetoden (RU), transaktionell strategiundervisning (TSU) och begreppsorienterad undervisning (BLU). Lärarna växlar mellan läsförståelsestrategierna för att stötta eleverna i sin läsutveckling. Gemensamt för lärarnas uppfattningar om läsförståelseundervisning är att den kännetecknas av social interaktion och diskussion om texter. Resultatet visar även på att de största svårigheterna lärarna upplever är bristen på tid och den individuella anpassningen. Slutligen visar resultatet att ingen av lärarna fått utbildning i läsförståelsestrategier och hur dessa kan implementeras i undervisningen. Lärarna efterfrågar mer ämnesövergripande arbete för att främja elevers läsutveckling.
7
Viebke, Victor, and Mimmi Löwander. "Lärares uppfattningar av begreppen lässtrategier och läsförståelse och dess betydelse för deras lässtrategi- och läsförståelseundervisning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43005.
Full textAbstract:
Detta arbete behandlar begreppen läsförståelse och lässtrategier, samt läsundervisningens innehåll. Begreppet läsförståelse består av olika delar och kan därför förstås på många olika sätt, vilket i sin tur kan påverka utformandet av läsundervisningen. Vidare finns det även oklarheter kring lässtrategiundervisningen. På grund av detta syftar denna studie till att undersöka vilka uppfattningar som finns av begreppen lässtrategier och läsförståelse utifrån vad som står i kursplanen för ämnet svenska, samt vilken betydelse detta har för hur läraren utformar sin undervisning. Data för studien har samlats in via en webbenkät som skickats ut till undervisande lärare i ämnet svenska i årskurserna F-6. Insamlad data har analyserats genom en tematisk analys för att kunna svara på studiens frågeställningar. Resultat som har framkommit är att begreppet lässtrategier uppfattas i enlighet med vad som står i kursplanen för ämnet svenska då begreppet uppfattas som ett verktyg att ta till vid läsning, för att ta sig an och förstå en text. Genom resultatet redovisas fem huvudteman: läsundervisning - att ta sig an och bearbeta det läsa, lässtrategier - verktyg för att ta sig an och förstå en text, lässtrategiundervisning - arbete med lässtrategier genom kommunikation, läsförståelse - förståelse av det lästa på olika nivåer och läsförståelseundervisning - undervisning där interaktion spelar stor roll. Vidare visar resultatet att begreppet läsförståelse beskrivs till viss del i enlighet med vad som står i kursplanen för ämnet svenska. Den beskrivning av uppfattning som stämmer mest i enlighet med vad som står i kursplanen är beskrivningen som går mer på djupet med konkreta exempel. Detta på grund av att denna beskrivning ger exempel på hur eleverna visar förståelse för det lästa vilket även kunskapskraven gör då det kommer till läsförståelse. Gällande hur lärarna utformar sin lässtrategi- och läsförståelseundervisning kan vi se vissa kopplingar mellan undervisningen och uppfattningarna av begreppen. Kopplingarna som dras grundar sig i att uppfattningen återspeglas i undervisningen. Vidare i arbetet följer en metoddiskussion där studiens tillvägagångssätt diskuteras samt en resultatdiskussion där studiens resultat diskuteras i relation till tidigare forskning kring ämnet. Arbetet avslutas med didaktiska implikationer och vidare forskning där en etnografisk studie föreslås för att möjliggöra observation av hur lärares faktiska läsundervisning bedrivs.
8
Ruthér, Tore, and Anna Musicanti. "Generella eller ämnesspecifika lässtrategier i Läslyftet? : En undersökning av Läslyftets modul för lässtrategier för sakprosa." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för kultur, språk och medier (KSM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42722.
Full textAbstract:
Läslyftet är ett fortbildningsprojekt som Skolverket startade 2013. Genom en dokumentstudie analyseras en av Läslyftets moduler, Lässtrategier för sakprosa, som har som syfte att behandla lässtrategier för sakprosa och visa hur en explicit undervisning om läsning kan utveckla elevernas förståelse. Sakprosa avser all text som inte är fiktiv och kan innehålla texter som argumenterande, berättande, och diskuterande. Med ämnesspecifika lässtrategier menas i första hand de strategier som utgår från texter inom ett specifikt ämne, medan generella lässtrategier är applicerbara på texter inom flera ämnen. Vad vi vill ta reda på är vad denna explicita undervisning, alltså de metoder och arbetssätt som erbjuds i Läslyftets modul, går ut på. Studiens syfte är att undersöka vilka ämnesspecifika och generella aspekter av läsande som lärare erbjuds i Läslyftets modul. De teoretiska perspektiven som har använts som analysverktyg är ämneslitteracitet (disciplinary literacy), bygga ämneskunskap (envisioning knowledge) och reciprok undervisning (reciprocal teaching). Vi kommer fram till att det är generella strategier, snarare än ämnesspecifika, som ges mest utrymme i modulen. Diskussioner förs om att fokus läggs på olika nivåer av text inom svenskämnena, om multimodala texter och om de förväntningar på lärare som framkommer i modulen.
9
Anna, Huseryd. "Är lässtrategier användbara? : En kvalitativ studie av lärares arbete med lässtrategier i årskurs 1 - 3." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49775.
Full textAbstract:
Enligt den internationella studien Progress in International Reading Literacy Study [PIRLS] så har svenska elevers läsförståelse försämrats mellan 2001 och 2016. Jämfört med tidigare internationella mätningar har man nyligen i Sverige kunnat se några förbättringar när det rör sig om barns och ungas läsförståelse. Syftet med denna studie är att synliggöra lässtrategiers användbarhet i undervisningen för årskurs 1 – 3 genom att undersöka vilka lässtrategier som lärare i årskurs 1 – 3 uppger att de använder för att främja elevers läsförståelse. Detta syfte besvaras med följande frågeställningar: - Vilka lässtrategier uppger lärarna att de använder i undervisningen? Hur ser lärarna på betydelsen och användbarheten av lässtrategier som praktiska verktyg för att främja elevers läsförståelse? Hur beskriver lärare det praktiska arbetet med lässtrategier i undervisningen? Hur synliggörs och motiveras användandet av lässtrategier för eleverna utifrån lärarnas perspektiv? Studiens teoretiska utgångspunkt baseras utifrån det sociokulturella perspektivet, där elevers kunskaper utvecklas tillsammans med andra och utifrån den proximala utvecklingszonen. Materialinsamlingen gjordes utifrån en kvalitativ enkätundersökning med öppna frågor. Deltagarna valdes ut med hjälp av två urvalskriterier. Resultatet visar att lärarna använder sig av olika lässtrategier för att främja elevers läsförståelse. De vanligaste lässtrategierna som lärarna använder i undervisningen är att ställa frågor, förutspå, sammanfatta, reda ut oklarheter, och skapa inre bilder.
10
Pamenter, Kristine. "Lässtrategier och undervisningsmodeller : En kvalitativ studie om verksamma lärares syn på lässtrategier samt modeller för läsförståelseundervisning." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-55104.
Full textAbstract:
Denna studie handlar om lässtrategier och modeller för läsförståelseundervisning. Syftet med studien är att undersöka vilken modell eller vilka modeller lärare använder sig av i sin undervisning för att utveckla elevers läsförståelse samt hur lässtrategier integreras i dessa modeller. Studien redogör för olika modeller som har utvecklats ur olika teorier samt vilka som huvudsakligen tas i anspråk i undervisning på lågstadiet och varför. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre verksamma lärare från två skilda skolor som aktivt undervisar i ämnet svenska på lågstadiet. Intervjuerna syftar till att få kunskaper om hur lärarna arbetar med läsundervisning utifrån deras uppfattningar av modellerna Läslyftet och En läsande klass. Vad som framkommit av mina resultat är att lärarnas arbetssätt är likvärdigt. Lärarna växlar mellan läromedel samt olika modeller i syftet att individanpassa undervisningen. Gemensamt för lärarnas läsförståelseundervisning är även att den karaktäriseras av textsamtal i olika former.This study centers on reading strategies and models for teaching reading comprehension. The aim is to explore what model or models teachers use in their teaching to develop students' reading comprehension as well as how reading strategies are integrated into these models. The study describes various models that have been developed from different theories as well as which models are used mainly for teaching primary school and why. The study is based on qualitative interviews with three teachers from two different schools, who teach the Swedish language at primary school. The interviews have been aimed at gaining knowledge of how teachers work with reading instruction based on their perceptions of Läslyftet and En läsande klass. What has come to light from my results is that the teachers' work methods are equivalent. The teachers switch between educational supplies as well as different models to vary the teaching. Common to the teachers' reading comprehension teaching is that it is characterized by conversations and discussions about text.
11
Karlsson, Tim. "Lässtrategier hos elever i skolåren 9-12 : En systematisk litteraturstudie om hur användande av lässtrategier påverkar elevers läsförståelse." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85214.
Full textAbstract:
I denna systematiska litteraturstudie presenteras resultat av vad tidigare forskning konstaterat om lässtrategier i frågan om hur de används och vad de innebär för elever i skolåren 9–12. Uppsatsen visar att den utbildningsforskning som berört lässtrategier under de senaste tio åren inte behandlar strategisk läsning med konsensus i begrepp eller förklaringsmodeller, utan att det istället finns olika synpunkter om både vad lässtrategier är och vad de innebär för läsaren. Studien visar också att lässtrategier används frekvent hos elever i skolåren 9–12 inom och utanför Sverige, både bland skickliga läsare och bland mindre skickliga läsare, för att främja läsförståelse. Vad som skiljer dessa skickliga respektive mindre skickliga läsare från varandra tycks till viss del vara kvaliteten av deras strategiska läsning och hur de använder lässtrategier till sin fördel för att förstå text. Uppsatsen undersöker olika aspekter av lässtrategier och konstaterar att det finns främst tre faktorer som påverkar lässtrategiers effektivitet. Dessa är: 1) Huruvida eleven besitter metakognitiv medvetenhet och gör aktiva val vid strategisk läsning. 2) Elevens förmåga att kombinera olika strategier med varandra. 3) Elevens förmåga att utvärdera sin egen läsning.In this systematic review, results of previous research on strategic reading were analyzed and presented regarding the question of how students (year 9–12) use reading strategies, and what these strategies mean to reading comprehension levels. The review found that studies which have investigated strategic reading during the past ten years subscribe to different viewpoints and models regarding what reading strategies are, how they should be described, as well as how they should be used by students to further their reading comprehension. While the review further concludes that both good readers and less skilled readers among students in secondary school, frequently do use reading strategies, it also provides evidence to support the idea that these strategies must be used in a certain way for them to be effective. The review presents information from previous research which pertains to the different aspects of reading strategy, and what makes strategic reading effective in terms of furthering reading comprehension. These aspects include: 1) The level of metacognitive awareness that the reader possesses when choosing and using strategies. 2) The readers ability to effectively combine strategies with each other. 3) The readers level of insight into his or her strategy use via the use of control strategies and reflection.
12
Beekhuis, Lovisa, and Kajsa Melldén. "Elevers användning av lässtrategier i ämnet engelska." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42718.
Full textAbstract:
Det engelska språket har fått en större roll vårt samhälle. I kursplanen för engelska beskrivs det att elever ska kunna förstå och tolka engelskt textinnehåll, samt att de ska kunna använda strategier för att skapa förståelse för text. Syftet med studien var att undersöka vilka lässtrategier mellanstadieelever på en svensk skola menar sig använda vid läsning av engelska texter. Även vilka strategier de faktiskt använder vid ett utfört läsförståelsetest undersöks, samt hur dessa strategier eventuellt skiljer sig från de strategier eleverna tycker sig använda. Resultatet visar att eleverna främst tycker sig använda kognitiva strategier som att läsa om när texten blir svår eller att fokusera ytterligare när texten blir svår. Vid läsförståelsetestet framhävs däremot metakognitiva strategier som till exempel att skaffa sig överblick av texten, men även socio-affektiva strategier som att fråga om hjälp, samt avkodningsprocessen visa sig viktig för elevernasförståelse för textinnehållet.
13
Hansson, Natalie, and Ilirjana Mavraj. "Att bygga läsförståelse med hjälp av lässtrategier." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43152.
Full textAbstract:
Studien behandlade huruvida lässtrategier ger positiv effekt i läsförståelse. Studiens syfte har således varit att fördjupa kunskaperna kring elevers läsförståelse och då inom olika lässtrategier. Frågeställningen är: Vilka lässtrategier har visat sig ge positiv effekt på elevers läsförståelseutveckling? Studien har behandlat och lyft fram forskning, som i sin tur använts i syfte att svara på frågeställningarna. Vidare har studien utgått från en systematisk litteraturstudie vilket också innebär att studiens analysdel utgått från en kvalitativ deduktiv metod som metodansats. Metoden har varit användbar i den bemärkelsen att syftet varit att kritiskt granska avhandlingar och vetenskapliga artiklar i syfte att få en ökad förståelse för ämnet. Studien avslutas med en resultats- och analysdel, diskussionsdel samt slutsats. Studien visade att det finns diverse lässtrategier som är gynnsamma för läsförståelseutvecklingen. En lässtrategi som tar stor plats i samtliga studier är den som handlar om textsamtal, nämligen reciprocal teaching.
14
Svennergård, Teresisa, and Lara Al-edili. "Lässtrategier som ett hjälpmedel för elevernas lärande." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39814.
Full textAbstract:
Syftet med denna kunskapsöversikt har varit att behandla kunskapsområdet inom svenska med fördjupning i hur lässtrategier kan vara ett hjälpmedel för att skapa förståelse av texter. Vi har gjort en systematisk litteraturundersökning för att få fram de avhandlingar, studier och artiklar som kunde vara relevanta för det ämne vi valt med hjälp av de internationella databaserna ERIC och ERC, och vi har även använt oss av den svenska databasen Swepub. I kunskapsöversikten presenteras tio olika avhandlingar och artiklar kortfattat och i nästkommande del presenteras vårt resultat. I vår resultatsdel presenteras tre olika aspekter som vi känner svarar på den frågeställning vi valt. Dessa tre aspekter är, Lässtrategier som ett hjälpmedel i undervisningen, Motivation är en viktig aspekt för elevernas lärande och meningsskapande är betydelsefullt för elevers lärande. Resultatet av vår undersökning visar att lässtrategier kan vara ett positivt hjälpmedel både för lärare och elever i undervisningen. Elever behöver motivation för att de ska vilja lära sig och de behöver meningsskapande då det inte bara handlar om att skapa en mening utan det handlar om allt runtomkring. I nästkommande del drar vi slutsatser och diskuterar kring vår frågeställning hur lässtrategier ska hjälpa elever att skapa förståelse för texter. Det handlar generellt om att läraren ska skapa intresse hos eleverna redan i grundskolans tidiga år. I vårt avslutande kapitel beskrivs vår synpunkt på hur vi kan göra i framtida forskning inom detta område, då vi som blivande lärare anser att lässtrategier är något som kan gynna oss lärare men även de elever vi kommer att få undervisa.
15
Pettersson, Kornelia. "Lässtrategier på lektion.se : En studie av förekomster." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12325.
Full textAbstract:
Med sina 260 000 medlemmar är den öppna pedagogiska resursen lektion.se en databas som många lärare använder. Databasen är till för att dela undervisningsförslag, vilka dagligen laddas upp och ner ogranskat. I denna studie granskas lektionsförslag angående förekomsten av lässtrategier. Detta görs eftersom läroplanen ställer krav att lärare ska mediera undervisning för att elever ska utveckla hållbara lässtrategier. Intressant är det därför att se om undervisningsförslag kan hjälpa lärare i deras uppdrag.SyfteSyftet med studien är att undersöka vilken typ av lässtrategier som förekommer i lektionsförslag i ämnet svenska för årskurs f-3 från lektion.se.Frågeställningar- Vilken typ av lässtrategier dominerar i lektionsförslag?- Hur ser kombinationer av lässtrategier ut i lektionsförslag?MetodArbetet består av en delvis kvantitativ och delvis kvalitativ innehållsanalys på de 40 ”populäraste” lektionsförslagen från lektion.se i ämnet ”svenska” med innehållet ”läsförståelse” med inriktning mot ”skolår f-3”.ResultatStudiens resultat visar att förekomsten av olika lässtrategier i lektionsförslag från lektion.se är varierad. De lässtrategier som framförallt dominerar de analyserade lektionsförslagen från lektion.se fokuserar på ytlig läsning och strategin ”frågor på raderna”. Denna strategi förekommer mer än 800 gånger totalt och i nästan alla analyserade lektionsförslag. Andra vanligt förekommande lässtrategier är ”frågor mellan raderna” och ”text till själv-koppling”. Det finns även strategier som sällan förekommer i lektionsförslagen samt även lässtrategier som inte förekommer överhuvudtaget. Lektionsförslagen skulle behöva innehålla flera olika strategier som är kombinerade för att fungera i enighet med läroplanen.
16
Uney, Mariella. "Lässtrategier och läsförståelse : En studie om hur tre lärare använder sig av olika lässtrategier för att främja elevers läsförståelse." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34057.
Full textAbstract:
Reading is a vital skill both in and outside of school. We are constantly in a world of letters through different types of media, newspapers, smartphones, work etc. You can’t escape it, because we see it everyday in our lives. Many studies point out that Swedish pupils’ reading ability has dropped severely and that the number of people with poor reading skills has increased. The studies show that the most common curriculum for reading classes is for the students to answer questions or write about what they have read in their books. The teacher’s reading skill is instrumental for developing the students’ reading ability. The purpose of this study is to investigate what learning strategies teachers use to develop students’ reading ability in their second-grade pupils of primary school. Three teachers will be interviewed and given the chance to describe their teaching style and approach to improving their ability to teach. Moreover, Langers (2005) three envisionment-worldswill be utilised: To be outside and step into a envisionment-world, to be in and move through a envisionment-world, To step out and think about what you know. So will Shulmans (1986) theory which is important for the teachers’ class structure. He divides the theory into three categories: subject matter knowledge, pedagogical content knowledge, and curricular knowledge. These are central competencies for teachers to adapt class structures based on the students’ different needs.To answer the questions asked in the research, I have used both observations and interviews to get a deeper understanding for the teachers’ different approaches. The observations have made it clear that the teachers mostly use to be outside and step into a envisionment-world in their classes. What is also clear is that the teachers did not work based on one reading strategy, instead they had combined the best of each reading strategy, creating their own strategy. The teachers were well-aware of their own competency and how they work to improve students’ reading ability. Lastly, both the observations and interviews also showed a lot of similarities in their class structures.
17
Tengberg, Michael. "Läsarter och lässtrategier i skolans litteratursamtal – en pilotstudie." Karlstads universitet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-11943.
Full textAbstract:
Artikeln avser att belysa och problematisera frågan om lärares och elevers interaktion i samtal om fiktionstexter under grundskolans senare år. Här diskuteras de möjligheter som samtalet erbjuder för att eleverna skall kunna vidga sina perspektiv på den lästa texten.
18
Anstrell, Viktoria, and Veronica Öster. "Lärares uppfattningar om undervisning och bedömning av lässtrategier." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-388458.
Full text
19
Frank, Ina, and Emma Åsälv. "Lässtrategier för läsförståelse : Reading strategies for reading comprehension." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39766.
Full textAbstract:
Den systematiska översikten presenterar vetenskaplig grundad kunskap om hur lässtrategier kan bidra till utvecklad läsförståelse för elever i F-3. Det är en sammanställning av vetenskapliga artiklar och studier inom utbildningsvetenskap. I början av kunskapsöversikten presenteras hur den systematiska sökningen strukturerats och hur urvalet gått till. Detta styrks genom två bifogade tabeller som visar vilka sökningar som gjorts och vilka artiklar som använts. I denna del överläggs även sökmetoderna transparant genom en metoddiskussion som kritiskt diskuterar sökmetoderna och valda källor. Resultatet som presenteras i kunskapsöversikten behandlar hur den sammanställda forskningen beskriver vad lässtrategier är och hur lässtrategier lägger grunden för läsares läsförståelse. Relationen mellan lässtrategier och läsförståelse beskrivs genom RAND-modellen som på ett tydligt sätt visar på den starka kopplingen som finns. Metakognitiva förmågor kopplat till självreglerat lärande sätts i kombination med det traditionella programmet Reciprocal Teaching som handlar om textsamtal och undervisning i grupp. Resultatet visar att kombinationen av både individuella och gemensamma förmågor ökar användningen av lässtrategier och således även läsförståelsen. I diskussion och slutsats framförhålls vikten av att yrkessamma lärare förstår kopplingen mellan lässtrategier och läsförståelsen, men också att det innebär utmaningar i dagens klassrum där elevgrupperna är stora till antal och sällan homogena i sin kunskapsutveckling.
20
Eriksson, Kerstin. "Sång, parläsning och lässtrategier : Intensiv lästräning i årskurs 2." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-43281.
Full textAbstract:
Det huvudsakliga syftet med studien var att belysa hur en period av intensiv lästräning påverkar elevers läsning i årskurs 2. Träningen sker i form av parläsning av ordlistor och skönlitteratur kopplat till sång på stavelser, arbete med att komma på ord som börjar med vissa stavelser samt att läraren undervisar i lässtrategier. Två grupper arbetar med träningen, där en av grupperna, kallad gröna gruppen, arbetar med samtliga delar och den andra gruppen, kallad gula gruppen, arbetar med sång på stavelser och lässtrategier. Jag ville även ta del av elevernas upplevelser av lästräningen. Tidigare interventionsforskning visar att det gynnar resultatet om det är bredd på interventionen, om flera förmågor övas samtidigt. De båda grupperna som deltog i projektet som varade i tre veckor ökade sin avkodningsförmåga ungefär lika mycket. Det går dock ej att dra några slutsatser av interventionen eftersom den ej följer "regelboken" när det gäller interventionsstudier. I studien använder jag mig dock av begreppet intervention när jag skriver om perioden av intensiv lästräning. Både elever och lärare delade på ett förtjänstfullt sätt med sig av sina upplevelser av lästräningen.
21
Dirani, John, and Eveline Doganson. "Reciprocal undervisning - en studie om lässtrategier och deras betydelser." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-68813.
Full textAbstract:
One of the many core aspects of learning a language involves reading comprehension. Being able to not only read but understand and decipher the context of content is one of the many factors that are essential in order to fully comprehend a subject. Reading comprehension is this assignments main focus and we have delved into this category through a literature study.For this literature study, we have analyzed the research of multiple different theses as well as scientific articles. Various different studies have been made regarding reading comprehension. We however, have decided to primarily engage in the reading strategies that were originally formed by Palincsar and Brown. The research in which these two authors elaborated on a reading strategy called reciprocal teaching. The content of this assignment discusses the meaning of reciprocal teaching, its' benefits as well as the disadvantages of using the strategy.The reason why this reading comprehension strategy originated lies within the fact that many students were lacking in understanding what they were reading. This became an evident issue that had to be addressed as school results were gradually decreasing. As reciprocal teaching became some sort of phenomena, many countries wanted to implement the strategy into their schools - this includes Sweden.Throughout the many years in which the strategy has been used in schools all over the world, statistics have shown that reciprocal teaching is a valid method for increased knowledge in reading comprehension. In Swedish institutional schools, reciprocal teaching is being used on a daily basis. It has however translated and expanded itself into what is being called "läsfixarna" which this assignment will also discuss. The results show that reciprocal teaching is a fundamentally working strategy that has proven to improve reading comprehension.
22
Beekhuis, Lovisa, and Kajsa Melldén. "Betydelsen av elevers lässtrategier i engelska som andra- och främmandespråk." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42001.
Full textAbstract:
I dagens samhälle är kunskaper inom det engelska språket en förutsättning för att kunna ta till oss information och kommunicera. Läsförståelse och lässtrategier är därmed viktigt för att eleverna ska kunna utvecklas till väl fungerande medborgare. I vår litteraturöversikt undersöker vi vilka lässtrategier eleverna använder för att skapa förståelse av läsning vid engelska som andra- och främmandespråk. Även eventuell utveckling av elevernas lässtrategier undersöks, samt vilken inverkan lärarnas interventioner av lässtrategier har på elevernas förståelse. Resultaten visar att där finns ett samband mellan elevernas ålder och deras användning av lässtrategier och att lärarnas interventioner har stor betydelse för elevernas användande av lässtrategier.
23
Petersén, Mirja, and Karin Hjortsberg. "Reciprok undervisning om lässtrategier ur ett elevperspektiv - Ett verksamhetsinitierat utvecklingsarbete." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35555.
Full textAbstract:
Arbetet är ett verksamhetsinitierat utvecklingsarbete med syftet att synliggöra gymnasieelevers upplevelse av ett utvecklingsarbete med reciprok undervisning om lässtrategier (RT) mot bakgrund av lärares didaktiska överväganden. Detta syfte uppnås genom två frågeställningar: Hur förhåller sig eleverna till reciprok undervisning om lässtrategier, och hur kan detta förstås? och Hur talar lärarna om sina didaktiska överväganden gällande planering och genomförande av reciprok undervisning om lässtrategier? I undersökningen kombineras kvantitativ och kvalitativ metod. Fem elever och tre lärare intervjuades genom semistrukturerad intervju, 57 elever besvarade en enkät. De teoretiska utgångspunkterna är det sociokulturella perspektivet, literacy som en vidare syn på läsförståelse, metakognition, inre och yttre motivation samt reciprok undervisning. Diskussionen om litteraturens egenvärde kontra dess användning tas också upp i detta arbete. Undersökningen visar att lärarna planerar undervisningen på liknande sätt alla tre, utifrån Palincsar & Browns modell för reciprok undervisning. Samtidigt gör de självständiga val utifrån hur de ser att eleverna påverkas av undervisningen. Lärarna pekar på en medvetenhet om att eleverna kan tycka att strategianvändandet blir mekaniskt och att läslusten kan bli lidande. Detta hanterar de med anpassningar av olika slag. Lärarna strävar efter att kombinera litteraturens egenvärde med dess användning.Undersökningen visar också att de flesta av eleverna använder strategierna både i och utanför skolan. Den kritik som eleverna riktar mot RT handlar om att strategianvändandet är tidskrävande och upplevs som hackigt. Majoriteten av eleverna är dock positiva till reciprok undervisning och tycker att det hjälpt dem att utveckla framför allt den förståelsefördjupande funktionen. Många av eleverna ser strategianvändandet som meningsfullt. Däremot ger vissa av eleverna uttryck för att det är en yttre motivation som styr dem i strategianvändandet, alltså att de bara använder strategierna inför prov eller när läraren hör. Andra elever menar att läslusten blir lidande av strategianvändandet vid läsning av skönlitteratur, samtidigt som 59 % av enkätsvaren pekar på att strategierna hjälpt vid läsning av skönlitteratur.
24
Laczo, Ewa Maria Helena. "Gymnasielärares syn på undervisning i läsförståelse och användning av lässtrategier." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31663.
Full textAbstract:
Under min VFU märkte jag att det fanns det brister i läsförståelse hos många elever som läser svenska som andraspråk på gymnasiet. Det avgjorde syftet för undersökningen, som är att undersöka hur gymnasielärare i svenska som andraspråk ser på sin undervisning i läsförståelse, samt på användningen av lässtrategier i undervisningen.Reichenberg menar att förståelse av texter kräver en aktiv läsning, vilket bl.a. innebär att kunna göra inferenser och använda sina förkunskaper. Användning av lässtrategier bidrar till att man förstår texter på ett bättre sätt enligt Lundberg. Metakognitivt tänkande är en förutsättning för effektiv användning av lässtrategier, anser Arfwedsson. Även Baker och Mason understryker vikten av metakognitivt tänkande.Kvalitativa intervjuer gjordes med lärare och en specialpedagog. En person anställd på Pedagogisk Inspiration i Malmö intervjuades för att få ett annat perspektiv på utveckling av läsförståelse och användning av lässtrategier. Lärarintervjuerna visar att mer tid önskas för läsning, diskussion och reflektion. Kommentarer från Pedagogisk Inspiration visar att meningsfulla samtal om texter, och strategianvändning, är avgörande.Undersökningens slutsatser motiverar en reflektion över vad vi vill uppnå med undervisningen i läsförståelse, och att utveckla undervisningen så att målet uppnås. För att det ska bli möjligt bör man arbeta språkutvecklande, vilket kortfattat är att ge eleverna redskap så att de kan bli självständiga i sitt lärande.
25
Göransson, Linda, and Martina Korner. "Glosträning eller lässtrategier? Lärares syn på läsning i gymnasieskolans språkundervisning." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31041.
Full textAbstract:
AbstractThe aim of this study is to find out how teachers view the importance of reading in the teaching of foreign languages. In relation to this, we wish to gain understanding of what teachers want to achieve with reading, how they choose texts and what difficulties they encounter in getting their students to read. Six teachers from three different upper secondary schools in southern Sweden were interviewed for the study. We also examined the text-materials that they were using for their instruction. The findings show that students read mostly adapted texts from textbooks and, to a limited extent, authentic materials. We found that while some teachers give priority to vocabulary and question-based controls of reading comprehension, others focus more on the content and strive to create discussion. In this latter case students tend to work in groups. One of the teachers worked very intensely with strategies for reading and tried to teach her students how to use their pre-understanding in order to get through the text. Most of the teachers considered reading to play a key role in language learning, but the study shows important differences in approaches to reading.
26
Andersson, Jenny. "Läsning på olika nivåer : Läsguidesfrågornas påverkan på elevers läsförståelse och lässtrategier." Thesis, Stockholms universitet, Svenska/Nordiska språk, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-158319.
Full textAbstract:
Ett vanligt sätt att arbeta med läsförståelse i skolan är att låta elever läsa en lärobokstext och svara på frågor om texten. I denna uppsats undersöker jag hur sådana läsguidesfrågor som ska fungera som stöd för läsförståelsen kan påverka elevernas läsförståelse och lässtrategier. Detta undersöker jag genom ett test där en högstadieklass får läsa en lärobokstext i historia från det digitala läromedlet Clio Online. Hälften av klassen får i samband med läsningen svara på textkontrollerande läsguidesfrågor, medan andra hälften får svara på inferensfrågor. Därefter får alla elever svara på enkätfrågor om textens svårighetsgrad och sina strategival under uppgiften samt kontrollfrågor som testar deras läsförståelse. Resultatet visar att eleverna som besvarar inferensfrågor ägnar längre tid åt uppgiften att läsa texten och besvara frågorna. Dessa elever visar en starkare metakognitiv medvetenhet, genom att färre av dessa elever överskattar sin egen förståelse av texten. Denna elevgrupp får också ett bättre totalresultat på kontrollfrågorna som testar deras läsförståelse. Detta indikerar att inferensfrågorna tycks styra eleverna till en djupare läsning och en bättre läsförståelse. Samtidigt får dock eleverna som besvarar textkontrollerande läsguidesfrågor ett bättre resultat på den kontrollfråga som efterfrågar en helhetsförståelse av texten. Fler i denna grupp anger dessutom som lässtrategi att de läste igenom hela texten snarare än att leta efter svaren i texten, vilket bör leda till en djupare läsning. Detta resultat verkar till viss del orsakas av att några av eleverna som får inferensfrågor tycks sakna antingen motivation eller förmåga att besvara dessa, och därmed inte blir hjälpta av dem i sin läsning. Resultatet kan också förklaras med att läsguidesfrågorna eleverna får vid ett tillfälle inte är det enda som påverkar deras läsning, utan de påverkas också av andra faktorer såsom motivation eller en vana vid vissa lässtrategier. Även elever som får frågor som leder dem mot en ytlig läsning kan alltså läsa på en djupare nivå, och tvärtom. Denna undersöknings begränsade omfattning gör att det inte går att dra några säkra slutsatser utifrån resultatet. Den försiktiga slutsats som kan dras är att för svåra inferensfrågor för eleven inte tycks hjälpa läsförståelsen, medan inferensfrågor på en lagom nivå tycks kunna leda till en djupare läsförståelse än textkontrollerande frågor.
27
Hemmälin, Patricia, and Elin Olsson. "Uppdrag Språklyft åk 1–3 : En litteraturstudie med fokus på lässtrategier." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32554.
Full text
28
Widen, Alexandra. "Lässtrategier i matematikundervisningen : En studie om lärares arbete med matematiska textuppgifter." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78412.
Full textAbstract:
Text information is frequently found in mathematics education. For students to gain an understanding of how to handle the text tasks, a competent teacher is required to provide the students with different kinds of tools to read mathematical text problems. The purpose of this study is to gain an insight into which reading strategies teachers in grades 4-6 consider using for text assignments in mathematic teaching. The study was conducted through quantitative questionnaires and qualitative interviews. All participants were active teachers and had different experiences regarding reading strategies, which is important for how they adopt strategies and the extent to which they are used in teaching. The study is inspired by a phenomenographic approach. The results have been analyzed based on SMK, which focuses on subject knowledge skills development is of importance when teachers need too deep their knowledge. Similarly, the results are analyzed from PCK, which highlights the importance of teachers motivating students 'learning and making adjustments based on pupils' needs and conditions where alternative working practices are mandated. The results of the study show that it can often be complicated to approach and understand text tasks in mathematics since it is not only text that is to be understood. The results of the interviews show that teachers are aware of the importance of working with reading strategies in text assignments in mathematics. However, teachers do not work with the strategies to the same extent that is advocated by reciprocal teaching, transactional strategy teaching, and concept-oriented teaching models. The study shows that reading strategies can be further developed. To achieve this, teachers considered collegiate learning advantageous.Textuppgifter förekommer ofta i matematikundervisningen. För att eleverna ska kunna få en förståelse för hur de ska ta sig an textuppgifterna, krävs en kompetent lärare som ger eleverna olika slags verktyg för att kunna läsa matematiska textuppgifter. Studiens syfte är att få en inblick i vilka lässtrategier lärare i årskurs 4–6 anser sig använda, vid textuppgifter i matematikundervisningen. Studien genomfördes via kvantitativa enkäter samt kvalitativa intervjuer. Alla deltagare var verksamma lärare och hade olika erfarenheter kring lässtrategier, vilket har betydelse för hur de tar sig an strategier samt i vilken omfattning de används i undervisningen. Studien är inspirerad av en fenomenografisk ansats. Resultatet har analyserats utifrån SMK som fokuserar på ämneskunskaper, där kompetensutveckling är av vikt när lärare behöver fördjupa sina kunskaper. Likaså analyseras resultatet ur PCK som belyser vikten av att lärare motiverar elevers lärande samt gör anpassningar utifrån elevers behov och förutsättningar där alternativa arbetssätt förordas. Resultatet i studien påvisar att det många gånger kan vara komplicerat att ta sig an och förstå textuppgifter i matematik, då det inte är enbart text som ska förstås. Resultaten från intervjuerna visar att lärarna ser betydelsen av att arbeta med lässtrategier vid textuppgifter i matematik. Däremot arbetar inte lärarna med strategierna i den omfattning som undervisningsmodellerna reciprok undervisning, transaktionell strategiundervisning och begreppsorienterad undervisning förespråkar. Att lässtrategier kan vidareutvecklas framgår i studien, där lärarna ser kollegialt lärande som en fördel.
29
Törnqvist, Louise, and Linh Huynh. "Lässtrategier som kan användas i undervisningen för att främja elevers läsförståelse." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42771.
Full textAbstract:
Språket utgör en väsentlig del i våra liv och utan förståelse för det talade och skrivna språket hämmas vår kommunikation med andra människor. I skolan ska elever få undervisning i hur de kan tillgodogöra sig innehållet i en text och förstå den. Däremot framkommer det inte hur detta lämpligen görs. Det finns en rad olika inlärningsstrategier och tankar om hur en på bästa sätt undervisar i läsförståelse. Syftet är att ta reda på vilka strategier som framställs som framgångsrika och som gynnar elevernas läsförståelse i grundskolan, F-3. Frågan som ska besvaras är: Vad säger forskningslitteraturen om vilka lässtrategier som kan anses framgångsrika för att utveckla elevers läsförståelse? Frågan är framtagen för att vi som framtida lärare ska kunna få en förståelse kring de olika metoderna som ger eleverna en progressiv utveckling i läsning. För att besvara vår frågeställning och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier strategier som främjar läsförståelse, främst för elever i de lägre åldrarna. Genom en litteraturstudie belyses forskningsområdet och strategier som är vanligt förekommande i litteraturen. I vårt resultat har vi sett att flertalet strategier innefattar att både läraren och eleven arbetar tillsammans och interagerar med texten på olika vis. Eleverna kan även själva utveckla läsförståelse genom att läsa om en text flera gånger, för att på så sätt befästa förståelsen för innehållet. Strategierna som presenteras är av olika karaktär men genomgående för flertalet av dem är att intresse och nyfikenhet har en betydande roll för elevernas förståelse. Finns det inget visat intresse från elevens sida har denne svårare att ta till sig innehållet. Läraren har då en viktig roll i att se till elevernas intressen vid läsinlärning. Med det hamnar vi i slutsatsen att huruvida en strategi bedöms som framgångsrik eller ej beror på mycket mer än bara utformningen av strategin.
30
Lamminniemi, Satu, and Karin Holm. "Hur kan multimodala verktyd användas för att öka läsförståelsen? : En kvalitativ analys av Astrid Lindgrens verk i undervisningen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24515.
Full textAbstract:
Syftet med detta examensarbete är att se hur filmen Emil i Lönneberga kan användas som ett multimodalt verktyg i undervisningen för att öka elevers läsförståelse. Genom en jämförande och kvalitativ analys vill vi belysa möjligheterna och svårigheterna med att använda sig av enbart bok eller film i undervisningen. Efter en grundlig analys av såväl forskningsrapporter, tidigare forskning och kurslitteratur har vi kommit fram till att både ovana och vana läsare gynnas av att se en film och läsa en bok som en kombination.
31
Nord, Anna. "Lässtrategier på gymnasiet : En studie om gymnasieelevers upplevelser av en inkluderande undervisningsmetod." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-48325.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieelevers upplevelser av den inkluderande undervisningsmetoden med lässtrategier. En undervisning som har fokus på textläsning och förståelse av text och är strukturerad utifrån vad som händer innan, under och efter läsning. En klass i årskurs tre på gymnasiet läste i kursen svenska 3 två noveller gemensamt och bearbetade dessa i helklass och i mindre grupper med lässtrategierna som utgångspunkt. Ytterligare ett syfte var att undersöka om elever på ett metakognitivt plan kunde beskriva sitt lärande kring det lästa efter att ha tagit del av läsförståelseundervisningen med lässtrategier. Studien genomfördes med en kvantitativ metod i form av webenkäter som elever fick besvara efter genomförd undervisning. För att komplettera enkäten användes också en kvalitativ metod i form av intervjuer med tio elever. Studien var en aktionsforskning då läraren som ledde undervisningen också genomförde undersökningen. Resultaten visar att elever upplevde lässtrategiundervisningen som ett arbetssätt som engagerade dem. De var positiva till att arbeta med texten på ett systematiskt sätt, vilket de ansåg bidra till att de förstod texterna bättre. Gruppdiskussionerna och samspelet med andra i textläsningen visade sig vara betydelsefullt för elevernas förståelse. På ett metakognitivt plan kunde elever uttrycka att deras textförståelse förändrades i samspelet med andra och att systematiken i läsningen bidrog till ett lärande som de tyckte var överförbart till andra sammanhang. Elever upplevde att de, i skolan, behövde vägledning och redskap för att bearbeta texter för att nå förståelse. Högläsningen, klassrummet och interaktionen mellan elever blev viktiga faktorer i denna studie och visade att lässtrategiundervisningen var inkluderande. Det gemensamma och strukturerade arbetssättet med textläsningen bidrog till att alla elever kunde delta i undervisningen utifrån sina förutsättningar och oavsett om de var goda eller mindre goda läsare. Inkludering blev den röda tråden i denna studie.
32
Varli, Sandy, and Daniella Maria Barsoum. "Att arbeta med lässtrategier. : En kvalitativ studie om läsförståelse i årskurs tre." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-34029.
Full textAbstract:
Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare arbetar med lässtrategier, vilka lässtrategier de använder och hur de följer upp elevers läsutveckling. Lärarna har den huvudsakliga rollen att lära elever hur de ska utveckla sin läsförståelse. Studiens utgångspunkt är en kvalitativ forskning vilket baseras på intervjuer och vi har valt att intervjua åtta lärare.
33
Abbas, Batool, and Carolin Dahlbom. "Elevers uppfattningar om lässtrategier och läsdebut : en kvalitativ studie utifrån ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv." Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-12439.
Full textAbstract:
Bakgrund: Enligt den svenska läroplanen, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket, 2017) ska elever lära sig olika sorters strategier som de kan ha användning av på olika sätt vid läsning. Tidigare forskning visar att elever använder sig av ett antal olika lässtrategier, men inte alltid så medvetet. Det är heller inte alltid som en strategi hjälper eleven i hens förståelse. Lässtrategin kan snarare göra det svårare för eleven att förstå en text. När vi startade upp vårt arbete märkte vi att det finns en lucka i svensk forskning, där man intresserar sig för elevers uppfattningar om lässtrategier. Därför anser vi att det då förefaller intressant att ta reda på mer om hur elevers uppfattningar om lässtrategier är i ett svenskt sammanhang. Syfte: Syftet med vår studie har varit att undersöka elevers uppfattningar och användande av lässtrategier i årskurs 3. Det innefattar också elevers uppfattningar om sin läsdebut. Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod som bottnar i den livsvärldsfenomenologiska ansatsen. Empiri har samlats in genom både enskilda intervjuer och gruppintervjuer med elever från sammanlagt fyra skolor, varav tre kommunala och en friskola, i tre olika kommuner. Resultat: Resultatet av vår studie visar att elever har olika uppfattningar om både lässtrategier och läsdebut. Eleverna använder inte längre lässtrategierna ur undervisningsmodellen "En läsande klass" på samma sätt, som när de befann sig i årskurs 1. Detta eftersom eleverna nu har en uppfattning om att de inte längre är i behov av att tillämpa de strategierna vid läsning. Eleverna har likartade men också olika uppfattningar gällande användandet av en eller flera lässtrategier. De lässtrategier som eleverna mest använder är "be om hjälp" och "läsa om", men det framkommer även andra strategier som "googla svåra ord", "läsa bokens baksida", "använda bilder" och "hoppa över text". Studiens resultat visar även elevernas olika uppfattningar om deras upplevelser av läsutveckling och läsdebut. De flesta elever uppfattar sin läsdebut som ansträngande, eftersom den enligt dem handlade mycket om att avkodningsförmågan skulle automatiseras. Eleverna har även positiva uppfattningar om sina upplevelser gällande läsdebuten, då eleverna uppger att de kände en trygghet när de kunde ta reda på ny information på egen hand genom läsning.
34
Ivarsson, Rebecka. "Utvecklande läsning : En systematisk litteraturstudie om arbetet med läsförståelse och lässtrategier i gymnasieskolan." Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska språket, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-28072.
Full textAbstract:
Svenska elevers läsförståelse har minskat enligt tidigare forskning och de internationella undersökningarna PISA och PIRLS. Nya styrdokument infördes i skolan år 2011, men dessa är tämligen otydliga när det kommer till läsförståelsearbetet på gymnasieskolan. Syftet med den här studien är att sammanställa vad tidigare forskning kommit fram till om arbetet med läsförståelse på gymnasieskolan. Frågorna som ställs handlar om vilka undervisningsmetoder samt lässtrategier som visat sig vara framgångsrika enligt tidigare forskning, samt vilka faktorer förutom bristande undervisning som kan leda till att elever får låg läsförståelse. Syftet och frågeställningarna besvarades genom en systematisk litteraturstudie där sökning och granskning av litteratur har gjorts utifrån bestämda kriterier. Studien bekräftar att skriftlig eller muntlig reflektion kring det lästa samt elevernas arbete med lässtrategier är utvecklande för läsförståelsen. Resultatet visar också att om läraren är medveten om vilka bakgrundsfaktorer som finns för minskad läsförståelse, kan läraren sätta in extra stöttning i tid för svagpresterande elever. De slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att desto mer medveten en elev är om sin läsprocess desto bättre läsare blir eleven. För att främja svagpresterande elever behöver skolan ta sitt ansvar och bland annat satsa på att lärarna lär ut lässtrategier för att både de svaga och goda läsarna ska utveckla sin läsförståelse.
35
Gustavsson, Ida. "Att förutsäga, ställa frågor och summera. : – En systematisk litteraturstudie om lässtrategier och läsutveckling." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67457.
Full textAbstract:
Uppsatsen undersöker användningen av lässtrategier i undervisning och dess effekt på elevers tidiga läsutveckling. Syftet är att bidra med förståelse för vad lässtrategier har för effekt på elevers tidiga läsutveckling enligt aktuell forskning genom en systematisk litteraturstudie. Analysen visar att lässtrategier är gynnsamma för elever i alla årskurser, men speciellt för elever som befinner sig i, eller har, språkliga utmaningar. Att arbeta strukturerat och planerat är framgångsrikt för att främja elevers läsutveckling och undersökningen finner att en lärare som modellerar är till stor hjälp för elevernas egen hantering av lässtrategier.
36
Eriksson, Johanna. "Hur tillämpas och synligörs lässtrategier i undervisningen? : En kvalitativ undersökning i årskurs 1." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-148212.
Full textAbstract:
Det globaliserade samhället vi lever i idag ställer höga krav på vår läskompetens. Läraren och dennes undervisning utgör en av de viktigaste faktorerna för att utveckla god läsförståelse. Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs 1 använder och synliggör lässtrategier för elever i undervisningen. Genom semistrukturerade intervjuer undersöks hur lärare säger att de arbetar med läsförståelse och vad de menar utvecklar god läsförståelse. Genom observationer med hög grad av struktur undersöks vilka lässtrategier som kommer till uttryck i undervisningen och hur strategianvändningen skiljer sig i olika undervisningsmoment. Studien fann att bland annat högläsning värderas högt för betydelsen av läsförståelse. Studien fann också att det flest lässtrategier kom till uttryck under textsamtalen. Slutsatsen är att läsförståelse är komplex och att lärarens kompetens är avgörande för undervisningens kvalité.The globalized society we live in today poses high demands on our literacy skills. The teacher and the way he or she teaches are one of the most important factors for developing good reading comprehension. The purpose of the study is to investigate how teachers in year 1 is using and visualize reading strategies for students in the classroom. Semi-structured interviews investigate how teachers say they work with reading comprehension and what they think develop good reading comprehension. Through high-level observations the study aims to investigate which strategies that are expressed in teaching and how the use of strategies differs in different teaching situation. The study found that the teachers think that reading aloud is one important part of the development of reading comprehension. The study also found that most reading strategies were expressed during the textual conversation. The conclusion is that reading comprehension is complex and that the teacher's competence is crucial to the quality of teaching.
37
Nordeide, Caroline. "Läsförståelse med stöd av Läsfixarna och Leselos : En jämförelse mellan en svensk och norsk arbetsmodell för ökad läsförståelse." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36529.
Full text
38
Granberg, Jenny. "Att ta sig an en spansk text : Om användandet av lässtrategier i två språkklassrum." Thesis, Umeå University, Umeå University, Department of language studies, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-33015.
Full textAbstract:
Denna kvalitativa studie ger exempel på hur lässtrategianvändningen kommer till uttryck i två spanskklasser steg 3. Fokus läggs både på hur de två lärarna undervisar om lässtrategier och på användningen av dem bland eleverna. De frågeställningar som ligger till grund för undervisningen är
- På vilket sätt undervisar lärarna i två specifika spanskklasser om lässtrategier och hur påverkar deras tillvägagångssätt elevernas användning av desamma?
- Vilka lässtrategier använder eleverna i dessa två spanskklasser sig av?
- Finns det i dessa klasser skillnader på lässtrategianvändningen mellan högpresterande och lågpresterande elever? Hur ser dessa skillnader i så fall ut?
I genomförandet av studien har lärarintervjuer, klassrumsobservationer och gruppsamtal med elever varit de metoder som använts. Studien pekar på att en medvetenhet om lässtrategier är viktig. Läraren behöver vara medveten om strategiers inverkan på det enskilda lärandet och låta elevens aktiva deltagande prägla undervisningen. Detta märks i de uppgifter och det bemötande läraren ger eleverna. Eleverna i sin tur gynnas av medvetenhet kring lässtrategier på så vis att de i högre grad kan dra nytta av dem och frågan är om det inte resulterar i högre prestation? Ytterligare något som studien indikerar är att högpresterande elever använder sig av mer globala strategier än vad lågpresterande gör.
39
Karlsson, Hannah. "Man bara läser : En kvalitativ studie om läsförståelse och lässtrategier i grundskolans tidigare år." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-42586.
Full textAbstract:
Mitt arbete syftar till att generera förståelse runt läsprocesser i grundskolans lägre åldrar med fokus på läsförståelse samt lässtrategier. Genom att utgå från tidigare forskning inom området vill jag visa hur man ställer sig till undervisning i läsförståelse samt att genom intervjuer se lärarnas förhållningssätt och hur läsförståelseundervisningen realiseras. Arbetets empiri består av kvalitativa intervjuer med fem respondenter, där avsikten är att visa hur de arbetar med läsförståelse och vilken syn de har på läsförståelseundervisning, samt hur man arbetar konkret med förtydligade lässtrategier. Respondenterna är från skilda generationer och har varierad utbildningsbakgrund för att erbjuda bredd till undersökningen. Min undersöknings resultat visar lärarnas definition av läsförståelse samt att de lägger stor vikt vid läsförståelseundervisning. Den visar också deras syn och tankar om explicit undervisning av lässtrategierna samt vilken skillnad de ser mellan förtydligade strategier och traditionell läsundervisning. Vissa aspekter i undersökningen visade sig generella som exempelvis att alla använde sig av förtydligade lässtrategier, främst från materialet En läsande klass. Andra aspekter skilde sig åt och då studien är baserad på individuella erfarenheter kan den inte ge en generell bild på lärares syn på läsförståelseundervisning eller på läsförståelse i stort.This study aims to generate an understanding about reading processes in the early years of primary school with a focus on reading comprehension and reading comprehension strategies. Based on previous research in the field I aim to examine how the teachers make use of reading comprehension by conducting individual interviews which are focused on how the teachers' attitudes to reading comprehension look like and how their teaching is realized. This study consists of qualitative interviews with five respondents, with the purpose to show how they work with reading comprehension instruction and clarified reading comprehension strategies. The respondents are from different generations and have varied educational backgrounds. The results of the study show that the teachers put great emphasis on reading comprehension instruction. The study also shows some differences between the vision and thoughts about the explicit teaching of reading comprehension strategies, clarified strategies and traditional reading instruction. Therefore it can not give a general view on teaching reading comprehension or reading comprehension in general.
40
Cederberg, Maya, and Isabelle Svenson. "Digitala lässtrategier : En undersökning av 4-6-lärares tillämpning av strategier för digital läsning." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17796.
Full textAbstract:
Syftet med detta arbete är att göra en undersökning av åtta grundskollärares tillämpning av strategier för digital läsning utifrån en innehållspunkt i det centrala innehållet som behandlar lässtrategier. I arbetet undersöks om och i så fall hur elever ges möjlighet att utveckla strategier för att ta sig an en digital text. Vi använde oss av metoden standardiserade intervjuer, till våra åtta informanter, för att de själva skulle få formulera sina svar. Fundamentet för själva undersökningen är de inspelade och därefter transkriberade intervjuerna. Vi jämförde informanternas svar med varandra för att få fram ett resultat som sedan diskuterades. Våra slutsatser är att kompetensutveckling i IKT-användning och i digitala verktyg som ett didaktiskt hjälpmedel bör vara av hög prioritet inom skolväsendet. Det behövs även tillräckliga digitala resurser på samtliga skolor för att gå i linje med de reviderade kunskapskraven och skolans uppdrag om en likvärdig skola. Styrdokumentens riktlinjer vad gäller lässtrategier för texter i olika medier bör också bli tydligare så att utrymme för tolkning minimeras.
41
Hedstad, Cecilia. "Lärares tankar om litteraturläsning och litteratursamtal i skolan : En intervjuundersökning med fyra lärare i grundskolans tidigare år." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för utbildning, kultur och medier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-143187.
Full textAbstract:
Svenska elevers läsförmåga har försämrats sedan mitten på 1990-talet. Den andel elever som tidigare har klarat av att vara textrörliga och använda olika lässtrategier har minskat kraftigt och andelen elever som räknas som svaga läsare har ökat med fem procentenheter på tre år. I intervjuer säger några lärare att de inte vet hur de skall arbeta med skönlitteratur i skolan för att hjälpa eleverna att utveckla dessa lässtrategier. En annan lärare säger att hon inte vill förstöra elevernas rena läsupplevelse genom att få eleverna att samtala om de skönlitterära texter de läser. Samtidigt får lärare mindre tid till lektionsplanering och även detta säger lärarna påverkar hur mycket de kan ta in skönlitteratur i undervisningen. Sammantaget ger resultatet ett litet underlag till att diskutera var förklaringen kan sökas till varför svenska skolelevers läsförmåga försämras – lärarna känner inte att de kan använda sig av skönlitteratur i undervisningen eftersom de inte känner sig kompetenta nog att göra detta utan att förstöra läsupplevelsen för eleverna.2010ht4640
42
Axmon, Skoglund Karina, and Camilla Karlsson. "En studie av läsförståelseundervisningen i grundskolan och grundsärskolan : "Finns det något värre än att inte förstå när man tror att alla andra gör det?"." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-30109.
Full textAbstract:
Denna studie inriktar sig mot läsförståelseundervisning och vikten av att förstå läst text. Studiens syfte är att undersöka lärarnas uppfattning om hur undervisning i läsförståelse bedrivs i grundskolan respektive grundsärskolan. Genom att använda den deskriptiva aspekten på intervjuer försöker vi påvisa både fakta och mening utifrån respondenternas svar. Vi har använt oss av @ografi som undersökningsmetod. Detta innebär att insamling av rådata sker genom intervjuer via mail. Svenska elevers läsförståelse har försämrats det senast decenniet vilket framkommer i den internationella undersökningen PISA 2009. Även i den internationella studien PIRLS som genomfördes för tredje gången år 2011 (Skolverket, 2011c) framkommer det att läsförmågan hos svenska elever har försämrats. Vår studie visar att lärarna tycker att förståelse av text är viktigt i vårt moderna samhälle. I studien framkommer det även att övervägande delen av lärarna i grundskolan inte anser sig ha en metod för läsförståelseundervisning. Medan fem av sex lärare i grundsärskolan anser sig ha en eller flera metoder.
43
Segerlund, Rebecca. "Reciprocal Teaching för elever i läsförståelsesvårigheter : En undersökning om hur några svensklärare beskriver och reflekterar kring RT-modellen i klassrummet för elever i läsförståelsesvårigheter." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-130757.
Full textAbstract:
Svenska elever har under senare år generellt sett presterat allt sämre på läsförståelsetester och det är en samhällsangelägenhet att vända denna negativa trend. RT utvecklades på 1980-talet av de amerikanska forskarna Palinscar och Brown i syfte att utveckla en modell där elever i läsförståelsesvårigheter skulle kunna börja använda sig av samma lässtrategier som elever som inte är i läsförståelsesvårigheter. I denna studie har jag valt att undersöka hur några lärare i svenska i årskurs 4-9 arbetar med reciprok undervisning, här kallat RT-modellen eller bara RT. Syftet är att åskådliggöra hur lärarna beskriver arbetet med RT-modellen i klassrummet för elever i läsförståelsesvårigheter. Hur arbetar de rent konkret med modellen för elever i läsförståelsesvårigheter? Hur upplever de att strategierna i RT-modellen fungerar för elever i dessa svårigheter? Datainsamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer. Sex olika lärare i svenska, från tre olika skolor; två kommunala och en fristående, har intervjuats. Resultatet visar att lärarna använder RT-modellen för alla elever men att de då det gäller elever i läsförståelsesvårigheter, förser med mer stöd under arbetets gång. En springande punkt för bristande läsförståelse är elevernas begränsade ordförråd och här har lärarna många förslag på hur man kan arbeta för att det ska utvecklas. Deras erfarenhet är att elever med olika förmågenivå lär av varandra, i heterogena grupper, under arbetet med RT. En förutsättning för att arbetet med RT ska fungera väl är att det finns en trygghet i gruppen där man vågar visa att man inte kan eller förstår och att man har ett gemensamt arbete på skolan kring lässtrategier.
44
Andersson, Ebba, and Palmqvist Johanna Vinter. "Läsa för att förstå eller förstå för att kunna läsa? : En komparativ studie av lärares undervisning om lässtrategier i klasser med olika andel flerspråkiga elever." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-184767.
Full textAbstract:
Flerspråkiga elevers resultat i internationella läsförståelsetester visar att de halkar efter i jämförelse med elever som har svenska som modersmål. Syftet med denna studie är att belysa skillnader i hur lärare undervisar om lässtrategier i klasser med olika andel flerspråkiga elever. Genom en enkätstudie undersöks 26 lärares undervisning om lässtrategier, deras motiveringar för denna samt skillnader beroende på om de undervisar i klasser med fler eller färre än 25% flerspråkiga elever. Tidigare forskning visar att en god läsförståelse är förknippad med användning av många olika lässtrategier, specifikt metakognitiva strategier, och att flerspråkiga elevers läsförståelse gynnas av explicit undervisning om dessa. Den här studiens resultat visar att lärare som undervisar i klasser med färre än 25% flerspråkiga elever undervisar om fler lässtrategier än lärare som undervisar i klasser med fler än 25% flerspråkiga elever. Dessutom undervisar lärare med färre flerspråkiga elever mer om de typer av metakognitiva lässtrategier som visat sig ha koppling till högre läsförståelse.
45
Xhemaili, Liridona, and Floriana Mavraj. "Läskunnighet är nyckeln som ska ge tillträdde till all annan kunskap : En kvalitativ studie om hur svensklärare undervisar i läsförståelse och lässtrategier." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-33272.
Full textAbstract:
I denna studie undersöker vi utifrån ett lärarperspektiv läsförståelseundervisningen på två kommunala grundskolor, i södra Sverige. Studiens fokus ligger vid att undersöka om och hur lässtrategier tillämpas i undervisningen. Studien har även behandlat om fortbildningen Läslyftet har fått ett genomslag på skolorna och om Läslyftet har bidragit till någon skillnad när det gäller att modellera lässtrategier i undervisningen, bland de sju intervjuade grundskolelärarna. Efter de genomförda intervjuerna har studien visat att lärare implementerar lässtrategier i sin undervisning då samtliga betonar att läsförståelsen påverkar alla skolämnen och därmed har Läslyftet som en kompetensinsats bidragit till ett kollegialt lärande, där lärarna hävdar att de genom pedagogiska diskussioner med alla ämneslärare kunnat påverka varandra i att modellera lässtrategier i undervisningen. I studien framkom det således att eleverna behöver få systematisk och strukturerad undervisning i läsförståelsestrategier i tidig ålder, för att vidare på egen hand kunna ta sig an en text och bli medskapare av olika texter.
46
Hermansson, Michaela. "Är explicit undervisning nyckeln till ökad läsförståelse? : En kvalitativ intervjustudie om hur fem lärare i F–3 beskriver sin undervisning i läsförståelse och lässtrategier." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-21495.
Full textAbstract:
Resultaten av de senaste PIRLS-undersökningarna visar att svenska elevers läsförståelse har försämrats under senare år. Enligt forskning bör undervisningen vara inriktad på lässtrategier för att elever ska utveckla läsförståelse. För att eleverna ska lära sig använda olika lässtrategier självständigt när de tolkar text och skapar mening behöver de undervisas explicit. Undervisningen bör vara strukturerad och varierad samtidigt som läraren stöttar eleverna och anpassar undervisningen efter deras individuella behov. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare i F–3 undervisar i läsförståelse och lässtrategier för att se vilka förtjänster och brister som finns. Studiens metod är kvalitativ och för att samla in material har fem halvstrukturerade intervjuer genomförts med fem verksamma lärare, fyra klasslärare och en specialpedagog, fördelade på fyra olika skolor. Resultaten visar att lärare använder sig av olika undervisningsmetoder när de undervisar i läsförståelse, såsom en läsande klass, think-aloud, cirkelmodellen och Chambers modell för boksamtal. Det som tycks genomsyra lärarnas undervisning i läsförståelse är kommunikation, vilket är nära sammankopplat med studiens teoretiska utgångspunkt, det sociokulturella perspektivet. Enligt lärarna samtalar de mycket med eleverna om texter, och de verkar försöka anpassa undervisningen efter elevernas individuella behov genom att välja texter som eleverna har förkunskaper i och om. När de undervisar explicit tycks lärarna diskutera olika lässtrategiers nyttoanvändning genom att samtala om hur och varför olika lässtrategier är lämpliga att använda i olika sammanhang. Enligt lärarna erbjuds eleverna undervisning i olika gruppkonstellationer såsom arbete i helklass, halvklass, mindre grupper, parvis och enskilt. Lärarna tycks vara tydliga i sin undervisning för att eleverna ska bli medvetna om i vilket syfte de ska läsa.Svenska
47
Lamminniemi, Satu. "Hur kan vi stärka elevernas läsförståelse? : En undersökning av hur några lärare undervisar om lässtrategier." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25377.
Full textAbstract:
Senaste tidens siffror om de sjunkande resultaten när det gäller de svenska elevernas läsförståelse gav idén till denna studie. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken betydelse läsförståelsen har i lärarens undervisning. Genom observationer och intervjuer har jag undersökt på vilka sätt lärarna arbetar språkstärkande, för att elevernas läsförståelse ska stimuleras. Informanterna i min undersökning arbetar aktivt med olika lässtrategier för att stärka elevernas läsförståelse, men de flesta är ense om att läsförståelsen är en viktig del i undervisningen och att det är svårt att undervisa i de olika lässtrategierna på ett effektivt sätt. vv
48
Hansson, Natalie, and Ilirjana Mavraj. "Lågstadielärares användning och val av läromedel och lässtrategier : en kvalitativ intervjustudie om sju lågstadielärares läsförståelseundervisning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44896.
Full textAbstract:
Studien handlar om hur lågstadielärare arbetar med läsförståelse i undervisningen. Syftet med studien är att undersöka hur sju lärare i Sverige arbetar med läsförståelse genom att ta reda på vilka läromedel och lässtrategier de använder, hur de väljer läromedel och hur de arbetar både med läromedlen och i övrigt. Sju lärare i årskurserna två och tre verksamma på fyra olika skolor har intervjuats. Svaren har sedan transkriberats och bearbetats med hjälp av tematisk analys utifrån förförståelse, tidigare forskning och ett sociokulturellt perspektiv.Resultaten visar att lärarna använder sig av en kombination av läromedel i läsförståelseundervisningen. Ett huvudsakligen använt läromedel kompletteras med ytterligare ett. Som huvudläromedel används antingen läromedel Läsförståelse eller Abc-klubben och som komplettering Äppel-serien och Ottos klass. Olika typer av lässtrategier används, till exempel bildstöd, textsamtal/läsfixarna och genrepedagogik. Vidare visar resultaten att lärarna endast undantagsvist haft möjligt att aktivt delta i valet. När det gäller arbetssätt framkommer att lärarna i början på läsundervisningen anpassar sig efter elevernas nivå och använder olika typer av anpassade läromedel och hjälpmedel. Efter hand utvecklas undervisningen i förhållande till elevernas progressiva lärande. Det framkommer även att lärarna istället för att låta eleverna arbeta på egen hand försöker samverka så mycket som möjligt med eleverna. Några frågeställningar som kan ställas utifrån studiens resultat är vilka faktorer som är viktiga vid urval av läromedel och vilket inflygande lärarna har på valet.
49
Axelsson, Amelia. "Läsförståelsestrategier; Reciprocal Teaching eller Läsfixarna? : En kvalitativ studie gällande lärares användning av lässtrategier i svenskundervisningen." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49906.
Full text
50
Axelsson, Sanna. "Hur "galen" får man vara? : Om elevers uppfattningar av lärande i litteratursamtal." Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska språket, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4863.
Full textAbstract:
Syftet med mitt examensarbete var att belysa elevers uppfattningar av lärande i litteratursamtal. Genom att synliggöra lärandet ville jag fördjupa förståelsen för litteratursamtalets roll i utvecklingen av elevers läsförmåga. Jag valde en fenomenografisk forskningsansats vilket gav vissa förutbestämda val av metoder. Datainsamlingen bestod av 13 ostrukturerade, kvalitativa intervjuer med elever i skolår 1. Eleverna valdes ut på grund av sin tidigare erfarenhet av litteratursamtal. Med hjälp av den fenomenografiska analysen kategoriserade jag datamaterialet och konstruerade fem beskrivningskategorier, vilka utgör mitt utfallsrum. Resultatet från min studie visar att elever har uppfattningen av att de genom litteratursamtal kan lära sig läsa, memorera text, förstå text, förstå verkligheten samt lära sig lära. Tidigare studier bekräftar elevernas uppfattningar av lärandets bredd, något som kan utnyttjas i skolan. Litteratursamtalet tränar alla de färdigheter och förmågor som krävs enligt de styrdokument som reglerar verksamheten. Eleverna lär sig att avkoda såväl som att tolka och värdera både text och verklighet. Dessutom lär de sig att reflektera över lärprocessen. Litteratursamtalet skapar helt enkelt möjligheter att utveckla elevers läsförmåga, något som är nödvändigt för att vända den negativa trenden och förbättra resultaten i svensk skola.