Relevant bibliographies by topics / Låt den rätte komma in

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Reports

Academic literature on the topic 'Låt den rätte komma in'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 8 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Låt den rätte komma in.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Låt den rätte komma in"

1

Troy, Maria Holmgren. "Dealing with the Uncanny? Cultural Adaptation in Matt Reeves’s Vampire Movie Let Me In." American Studies in Scandinavia 48, no. 1 (March 1, 2016): 25–41. http://dx.doi.org/10.22439/asca.v48i1.5359.

Full text
Abstract:
The aim of this article is to examine cultural adaptation and uncanny potential in Matt Reeves’s vampire movie Let Me In (2010), which is an adaptation of John Ajvide Lindqvist’s vampire novel Låt den rätte komma in (2004) – in English translation, Let the Right One In (2007) – and the Swedish film adaptation (2008), for which Lindqvist wrote the screenplay. The article draws on Linda Hutcheon’s theoretical account of “transculturating” and “transcultural adaptations” as well as on different discussions of the uncanny. My analysis establishes that both films evoke the uncanny by introducing horror into the familiar and ordinary as represented by the geographical setting; however, it also shows that there are significant ideological differences between the American film and the Swedish film and novel concerning gender and sexuality, particularly related to the two central figures of the boy and the vampire, but also in relationships that can be regarded as part of the general social and cultural setting. In short, gender-bending and sexual ambiguities, in addition to the uncanny aspects of the human protagonist, are omitted in the American version. In these respects, Reeves’s adaptation is less complex, less uncanny, and much more ideologically conservative than the Swedish versions.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Howell, Amanda. "The Mirror and the Window: The Seduction of Innocence and Gothic Coming of Age in Låt Den Rätte Komma In/Let The Right One In." Gothic Studies 18, no. 1 (May 2016): 57–70. http://dx.doi.org/10.7227/gs.0005.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Lindqvist, Per. ""Låt lärarna vara lärare" – idéer om lärararbete i det offentliga samtalet om lärarassistenter." Pedagogisk forskning i Sverige 25, no. 4 (December 16, 2020): 7–29. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.04.01.

Full text
Abstract:
I artikeln uppmärksammas det offentliga samtalet om behovet av avlastning för lärare, i vilket införandet av lärarassistenter förts fram som en potentiellt verkningsfull åtgärd. Med hjälp av en innehållsanalys av medietexter prövas att se på samtalet som en del av en svängning i samtalet om skolan och lärararbetet som i förlängningen kan innebära en omdefiniering av lärares arbete. De övergripande frågorna i artikeln kretsar kring vilka olika idéer om lärararbetet som träder fram och som ges dominans i samtalet. I studien diskuteras också hur samtalet kan komma att påverka framtida förflyttningar av gränser kring framför allt den sociala dimensionen av lärararbetet. Resultatet visar att exponeringen av begreppet ”lärarassistent” i media ökade närmast explosionsartat under början av 2016 samt att mediasamtalet har präglats av konsensus om idén om det ”rena” lärararbetet där lärarna ska ägna sig åt undervisning och överlämna andra kringuppgifter åt antingen yrkesgrupper med lägre status i organisationen eller professionella yrkesgrupper med specialistkompetens. Studien visar också att samtalet om införande av lärarassistenter i de svenska skolorna kan ses som ett steg på väg tillbaka mot en reduktion av lärararbetets sociala dimension, där lärarassistenter tar hand om det elevnära arbetet och där lärarens utsträckning från klassrummet begränsas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Karlsson, Helena. "The Vampire and the Anxieties of a Globalizing Swedish Welfare State: Låt den rätte komma in (Let the Right One In) (2008)." European Journal of Scandinavian Studies 43, no. 2 (January 2013). http://dx.doi.org/10.1515/ejss-2013-0010.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Låt den rätte komma in"

1

Jalonen, Anna. "Skapandet av skräcken : John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in." Thesis, Högskolan Dalarna, Litteraturvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4814.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur och med vilka medel det skrämmande i John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in skapas, hur detta förmedlas till läsaren och vilka konsekvenser detta får samt att undersöka på vilket sätt vampyren Eli skiljer sig från den traditionella vampyren.Utgångspunkt i romanen är den mänskliga kroppen och särskilt fokus läggs vid kroppsvätskor, kroppslukter, det sexuellt avvikande och den deformerade kroppen. Gestaltningen av detta handlar om ett brytande mot tabun och etablerade normer som finns i vårt samhälle i dag. Detta skapar känslor av obehag och äckel hos läsaren. Ajvide Lindqvist använder sig av det groteska i syfte att illustrera de obekvämligheter som vi inte vill kännas vid.Eli skiljer sig från den traditionella vampyren genom att vara ett barn och genom att kunna uppfattas som flicka. Här finns också en komplexitet vad gäller kön, då Eli kan sägas vara intergender – av ett odefinierbart kön som ligger bortom de vanliga kategorierna "man" och "kvinna".
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Schönbeck, Lex, and Athanasios Symeonidis. "Färg och ljus i Låt den rätte komma in och Let Me In : En jämförande analys." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-55121.

Full text
Abstract:
This thesis analyses and compares colour and light in the movies Låt den rätte komma in (2008) and Let Me In (2010). Under the analysis have earlier texts about colour and light been used to distinguish and interpret the material. The result of the analysis shows that there is a big difference between the movies. Why there is such a big difference between two adaptation of the same book have been discussed from a neoformalist perspective and through a cognitive approach. The difference between the colour and the lighting in the movies may be because they are made in two different countries for spectators that interpret the content in movies differently.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Sunning, Gabriella. ""Låt den rätte komma in..." : - En studie om Kroatiens och Turkiets resa mot EU-medlemskap." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-19498.

Full text
Abstract:
EU is an organization that has expanded really fast during the last years. When you read about different EU membership processes you notice that some processes have been much faster than others. Spontaneously you think that this depends om that some countries have not been fulfilling the Copenhagen criteria. However, during the last decennium some scientists have written articles about motives that have affected the membership processes. The basic problem in my essay is how we are supposed to understand a membership process? Since I was interested in if I could see the same inconsistent behavior pattern in other membership processes I chose to study Turkey and Croatia. The purpose with my essay is to see how the Copenhagen criteria is or has been used in Turkey's and Croatia's processes and which motives that have been emphasized by scientists. After I have been reading official documents and articles I can conclude that both countries fulfill the political and economic criteria, but it is only Croatia that fulfills the administrative criteria. However, both countries have received critique about their treatments of minorities during the whole processes. According to scientists, security and identity have been strong motives in both countries' processes. When I have analyzed my material from an institutional perspective I can also conclude that EU's enlargement policy has affected the both countries' behavior and development. On the other hand, EU's enlargement policy has been affected by the context both within and outside the organization. Besides the policy has not seem to change the memberstates' preferences, which has resulted in that single memberstates have been acting on their own benefits.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Blick, Adam. "Blackebergs gömda monster : En genreteoretisk studie av John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-82532.

Full text
Abstract:
I den här studien analyseras John Ajvide Lindqvists verk Låt den rätte komma in ur ett genreteoretiskt perspektiv. Uppsatsens fokus ligger i hur verket kan kopplas till vampyrgenrens olika konventioner, men även i hur dessa konventioner bryts. Verket använder sig av ett antal motiv och teman som också kan kopplas med vampyrgenren. Vissa teman är inte lika tydliga i jämförelse med annan vampyrlitteratur, så som det kristna motivet, samtidigt som andra motiv tar nya former, exempelvis sexualitet och transformation. Låt den rätte komma in visar även en form av ambivalens mot godhet och ondska, och även mellan människor och monster, vilket kan kopplas med den kalla världen karaktärerna i Blackeberg lever i.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Danielsson, Lisa, and Madelaine Jansson. "Låt den rätte komma in : vad en chefskandidat förväntas kunna för att rekryteras via rekryteringsföretag." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-28708.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Löfquist, Mathias. "Två vampyrer, två filmklippare : En undersökning i hur karaktärer framställs genom klippning i filmerna Låt den rätte komma in och Let me in." Thesis, Högskolan Dalarna, Bildproduktion, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-20549.

Full text
Abstract:
Kan klippningen i en film påverka hur en karaktär framställs och uppfattas av tittaren? Syftet med den här uppsatsen är att analysera och jämföra två utvalda scener från filmen Låt den rätte komma in och de två motsvarande scenerna i remaken Let me in. Detta för att se huruvida klippningen kan påverka hur karaktärerna upplevs och vilka skillnader det finns när det gäller vilken klippteknik som använts i de båda filmerna. Med hjälp av Jens Eders analysmodell Karaktärsklockan som används vid analys av karaktärer och Roger Crittendens teorier om filmklippning, undersöker uppsatsen hur karaktärerna framställs och upplevs genom användandet av olika klipptekniker. Resultatet visar på att det går att fastställa att klippningen har haft stor påverkan hur karaktärerna i Låt den rätte komma in och Let me in uppfattas av tittaren. Det är även väldigt tydligt att klippningen och valet av olika klipptekniker skiljer sig åt mellan de två scenerna och karaktärerna har således framställts på olika sätt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Alsbjer, Lina. "La cultura sueca traducida al español : Un análisis de la traducción al español de la novela "Låt den rätte komma in"." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-40675.

Full text
Abstract:
El objetivo del presente trabajo es investigar y analizar la traducción al español de la novela “Låt den rätte komma in” de John Ajvide Lindqvist, con el enfoque en los elementos de la cultura sueca. Aunque la traductología es una disciplina relativamente nueva en el campo de la ciencia, ya se han desarollado una multitud de teorías, y por tanto hay varios posibles puntos de partida para hacer un análisis. Tomamos el nuestro en la teoría del skopos de Reiss y Vermeer, que es apta para clasificar los modos de traducir y para analizar la intención de la traductora. Defendemos la hipótesis de que la traductora habrá usado las estrategias de traducción filológica y comunicativa, para lograr un texto terminal que es adaptado a las necesidades de los lectores de la cultura meta. Para realizar la investigación comparamos las partes del texto original que contengan elementos culturales relevantes con el texto terminal y hacemos un análisis en cada caso. Concluimos que la traductora ha usado más las estrategias de traducción literal y filológica, aunque a veces usa la estrategia literal a costa de la coherencia del texto terminal.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Bors, Stefan. "Bildkompositionens verkan på emotion i film : En komparativ analys av hur bildkomposition används för att förstärka den visuella gestaltningen av huvudkaraktärernas emotioner i filmerna Låt den rätte komma in och Let me in." Thesis, Högskolan Dalarna, Bildproduktion, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27062.

Full text
Abstract:
Det primära syftet med den här studien är att ta reda på om bildkomposition har en betydande roll i den visuella gestaltningen av karaktärers emotioner. Studien grundas i en kvantitativt riktad komparativ analys som tittar på hur bildkompositionen används som förstärkande medel för den visuella gestaltningen av huvudkaraktärens emotioner och emotionella tillstånd i den svenska filmen Låt den rätte komma in jämfört med den amerikanska versionen av samma berättelse Let me in. Med fokus på de fyra sekvenserna i berättelsen där huvudkaraktären blir utsatt för mobbning. Resultatet visar på att det finns tydliga samband mellan bildkompositionen och den visuella gestaltningen av emotion i båda filmerna. Den svenska versionen visar dock på ett mer gediget bildspråk som skapar fler intressanta associationer mellan bildkompositionen och karaktärens emotioner än den amerikanska versionen. Således blev slutsatsen att bildkomposition är en berättarkomponent som innehar en viktig roll i filmens funktion att beröra.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Karlsson, Linn. "Det finns inga moraliska eller omoraliska böcker : En undersökning av den didaktiska potentialen i Majgull Axelssons Aprilhäxan och John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78062.

Full text
Abstract:
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka den didaktiska potentialen i Majgull Axelssons Aprilhäxan (1997) och John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in (2004) vid värdegrundsarbete i svenskämnet på gymnasiet, samt diskutera skräckgenrens användbarhet i undervisningen i allmänhet. Verken har tolkats utifrån en värdegrundskontext för att finna lämpliga uppslag till undervisningssituationer. Resultatet visar att både Axelssons och Lindqvists romaner har didaktisk potential då de tematiserar utanförskap och utsatthet på grund av diskriminering och kränkande behandling av funktionsnedsatta och vid gränsöverskridande identitet och uttryck. Eftersom dessa konflikter och tematiska uttryck kan vara användbara vid problematisering och diskussion i värdegrundsarbete. Även genretypiska egenskaper pekar på att verken lämpar sig för undervisningssituationer. Båda verken är lämpliga och skulle kunna bidra till värdegrundsarbetets syfte att främja förståelse och medmänsklighet till andra människor och förmåga till inlevelse.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Björklund, Janna. "Liten och oskuldsfull men ändå så skräckinjagande : En komparativ studie av barnkaraktärer i John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in, Människohamn och Lilla stjärna." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-14843.

Full text
Abstract:
I John Ajvide Lindqvists romaner blandas välkända skräckteman med realistiska, samtida miljöer där barn ofta har en framträdande roll inom berättelsen. Den här uppsatsens syfte är att undersöka relationen mellan barnkaraktärerna och det skräckfyllda samt hur läsaren uppfattar det. En grundläggande tes för uppsatsen är att barnen utgör ett hot mot de vuxna karaktärerna i Ajvide Lindqvists romaner Låt den rätte komma in (2004), Människohamn (2008) och Lilla stjärna (2010). Centrala frågor som ställs är vilken karaktär framkallar obehag och skräck? Mot vilken person riktas hotet? Om barnet är ett hot, varför blir hen det? För att svara på frågorna studeras berättarperspektivet i respektive roman med hjälp av Gérard Genettes fokalisationsbegrepp. Uppsatsen är uppbyggd kring tre analyser av respektive roman som samtidigt jämförs med varandra, med hjälp av en komparativ metod, för att kunna dra slutsatser om varje enskild roman samt om Ajvide Lindqvists författarskap. Det visar sig finnas många likheter mellan barnkaraktärerna i romanerna och några av de viktigaste slutsatserna består i att den interna fokalisationen är viktig för hur vi ser på karaktärerna och om vi som läsare upplever dem som hotfulla och skrämmande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Books on the topic "Låt den rätte komma in"

1

Låt den rätte komma in. Stockholm, Sweden: Ordfront, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Låt den rätte komma in"

1

Rühling, Lutz. "Lindqvist, John: Låt den rätte komma in." In Kindlers Literatur Lexikon (KLL), 1–2. Stuttgart: J.B. Metzler, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05728-0_15368-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Billson, Anne. "Introduction." In Let the Right One In, 7–10. Liverpool University Press, 2011. http://dx.doi.org/10.3828/liverpool/9781906733506.003.0001.

Full text
Abstract:
This chapter introduces the Swedish vampire film, Låt den rätte komma (Let the Right One In), which not only stands out from contemporary vampire films, but ranks among the very best vampire movies of the past century. The chapter mentions director Tomas Alfredson and screenwriter John Ajvide Lindqvist, who adapted Låt den rätte komma from his own novel of the same name. It also mentions a song by the lugubrious British rock singer-songwriter Morrissey as Lindqvist's inspiration for the title of his novel 'Let the Right One Slip In'. It recounts Let the Right One In's world premiere on 26 January 2008 at the Göteborg International Film Festival in Sweden and screening at other festivals in Europe, North America, Australia and South Korea. The chapter explains why Let the Right One In stands head and shoulders above other recent horror movies like Twilight from 2008.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Turnock, Bryan. "Modern-Day Vampires." In Studying Horror Cinema, 245–64. Liverpool University Press, 2019. http://dx.doi.org/10.3828/liverpool/9781911325895.003.0013.

Full text
Abstract:
This chapter studies the vampire movie, which has undoubtedly been the most enduring sub-genre throughout the history of horror cinema. From the German Expressionism of Nosferatu, through the Universal and Hammer versions of Dracula, George A. Romero's modernist Martin, the genre-busting From Dusk 'Til Dawn, to the Twilight saga and beyond, they have remained popular with audiences the world over. Once confined to the cobweb-filled cellars of nineteenth-century European castles, since the 1970s the cinematic vampire is more likely to be found in contemporary suburbia. The chapter looks at the history of movie vampires and how they have evolved to their current form. It considers Tomas Alfredson's Låt den rätte komma in (Let the Right One In, 2008), a film that takes the conventions laid down across a century of vampire cinema to produce something that still appears fresh and exciting.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Låt den rätte komma in"

1

Kløcker Larsen, Rasmus, and Maria Boström. “Låt renen få igen landet som det var”: Konsekvenser av gruvan och vägen på Stihken för Vilhelmina Södra sameby. Stockholm Environment Institute, June 2021. http://dx.doi.org/10.51414/sei2021.007.

Full text
Abstract:
Denna rapport presenterar en studie av Vilhelmina Södra samebys erfarenheter av de konsekvenser som gruvan på Stihken fört med sig, en gruva som drevs av Boliden Mineral AB 1976–1988. Det finns i dag ett stort kunskapsglapp angående vilka de faktiska konsekvenserna är av gruvindustri på samisk markanvändning, inklusive renskötseln. Detta är så vitt vi vet första gången som forskningen empiriskt belyser konsekvenserna av gruvindustrin, och de faktiska utfallen av försöken till efterbehandling, utifrån en samebys egna erfarenheter och kunskap. Studien genomfördes 2019–2020 i ett samarbete mellan samebyn, Svenska Samernas Riksförbund och Stockholm Environment Institute. Datainsamlingen har bestått av arbetsmöten, intervjuer, workshops, dokumentanalys och kartering med stöd av RenGIS och forskning om störningszoner. Fokus i denna rapport ligger på just Vilhelmina Södra samebys erfarenheter och gruvans konsekvenser för andra samebyar eller icke-renskötande samer i området har därför inte inkluderats. Resultaten visar den omfattande påverkan som gruvan haft på samebyn, dels under driftperioden men i högsta grad också efteråt. Under drifttiden förorsakade gruvan stora direkta och indirekta markförluster, med störningar från brytningen och trafiken, damning på betet, blockering av det naturliga flyttstråket och förlust av stora delar av samebyns renar in i Norge eller in på grannbyarnas mark på svensk sida. I nutid handlar de största konsekvenserna om en omfattande störning från besöksnäringen på grund av vägen som drogs i tidigare väglöst land. Detta föranleder i sin tur stort betesbortfall; försämrad djurhälsa och kondition för renen; förhöjd arbetsbelastning, fysiska påfrestningar, och arbetsmiljörisker för renskötarna; ökade kostnader för renskötselaktiviteter; samt förlust av samiska kulturminnen, ökad psykisk påfrestning, försämrade möjligheter för samebyns unga att satsa på renskötseln, och förlust av traditionell kunskap. Dessa forskningsresultat är viktiga för att korrigera vanligt förekommande missuppfattningar i den politiska och offentliga debatten kring gruvindustrin: nämligen att gruvindustrin och renskötseln kan samexistera utan någon större påverkan på renskötseln. De visar också tydligt vem som har bäst kunskap att bedöma riskerna vid en gruvetablering: samebyn identifierade redan på 1960-talet, och det ganska så exakt, de risker som denna studie nu kunnat visa blivit verklighet medan försöken från statens representanter var långt mindre precisa. Exempelvis antog statens experter en total störningszon på 500 meter runt gruvområdet och 100 meter på bägge sidor om vägen. Detta står i stark kontrast till de störningszoner som samebyn faktiskt har upplevt, nämligen upp mot 10 kilometer för gruvan och 1,5 kilometer för vägen. Problemen härrör främst från det faktum att svensk lagstiftning inte ger tillräckligt skydd för samiska rättigheter. De hänger även ihop med statens tvetydiga roll i hanteringen av de intressekonflikter som uppstår när man både har en skyldighet att skydda samiska rättigheter och ska tillgodose olika samhälls- och företagsekonomiska intressen i utvinningen av mineraler. Denna brist på ansvarstagande, som samebyn upplever från statens sida, visar med all tydlighet att den koloniala exploateringen av naturresurserna i Sápmi inte är ett historiskt fenomen utan något som i allra högsta grad fortgår än i dag. Som ett exempel har inga ansträngningar som helst gjorts för att se över huruvida den begränsade ekonomiska ersättningen som staten genomförde under 1960–70 talet verkligen motsvarar de faktiska skador som samebyn fått uthärda. Det finns flera sätt att åtgärda problemen i området vid Stihken. Exempelvis skulle regeringen kunna ge SGU i uppdrag att återställa området från tidigare prospekteringsverksamhet och kommun och länsstyrelse skulle i sin tur kunna ingripa för att hantera besöksnäringen och friluftslivet. Vad denna studie främst belyser är dock behovet av en genomgripande strategi från statens sida för att komma till rätta med konsekvenserna av Bolidens gruvprojekt och dess följdeffekter. Utifrån senaste årens rättsutveckling torde det numera finnas goda möjligheter för staten att se över sitt ansvar för de skador som framkommit på området vid Stihken.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography