Academic literature on the topic 'Låt gå'

Fængselsbetjente er med til at varetage Kriminalforsorgens hovedopgave nemlig at udøve straf og kontrol samt støtte og motivere til en kriminalitetsfri tilværelse. På baggrund af observation af arbejdet og interviews med fængselsbetjente i et dansk lukket fængsel præsenterer artiklen en analyse af følelsesmæssige krav og dilemmaer i fængselsbetjentes arbejde. Artiklen viser, hvordan betjente udtrykker følelser professionaliseret, under de rette omstændigheder og i den rette dosis for at efterleve humane og pønale hensyn. Det fremstår både nødvendigt og farligt at udtrykke både venlighed og vrede, ligesom det er afgørende at kunne undertrykke frygt. Artiklen diskuterer desuden de særlige følelsesmæssige dilemmaer, der udspringer af fængslets dobbelte funktion og selvmodsigende karakter. De modstridende rammer og opgaver betyder, at betjentene må være i stand til at kunne træde ind og ud af forskellige roller og gå ind og ud af forskellige følelser og følelsesudtryk. Betjentene må udvikle relationer til indsatte, som hverken er for fjerne eller for nære, ligesom de hverken må være for rigide eller for fleksible i forhold til regelhåndhævelse. Analysen viser desuden en stærk uformel social kontrol blandt kolleger. Betjente må ikke blot søge at kontrollere det indtryk, de giver indsatte, men også hvordan de virker på deres kolleger. Denne sociale kontrol tydeliggør det følelsesmæssig pres og dilemmaer, som betjente må håndtere for at udføre jobbet på den rette måde. ENGELSK ABSTRACT: Dorte Raaby Andersen: ”You Should Really Get a Hold of Yourself”: An Analysis of Prison Officers’ Emotional Work This article presents a qualitative analysis of the emotional demands and dilemmas of prison work. Based on fieldwork in a Danish closed prison and interviews with prison officers, I analyze how prison officers manage their own emotions as well as those of prisoners. Emotions are not freely expressed in prisons. Prison officers must express and suppress different emotions as a part of their job to meet organizational norms. The article shows how prison officers must establish a relationship with prisoners to make the prison run smoothly. It shows that they have to balance between contradictory goals and different dilemmas, and that they must take a lot of reservations on a daily basis. They must be friendly, but not too friendly, flexible but not too flexible. Furthermore, the article stresses that prison officers must not only control the impression they give to prisoners, but at the same time they must be aware of how they perform in front of colleagues. Keywords: prison work, emotions, dilemmas, social control.

Dette fjerde nummer af tidsskriftets 81. årgang indeholder tre artik-ler, der har et bibeleksegetisk tema, men samtidig demonstrerer hvor-dan, man kan gå til bibelske tekster fra meget forskellige perspektiver. Den fjerde artikel belyser et stykke nyere nordisk kirkehistorie. I nummerets første artikel leverer Louise Heldgaard Bylund en un-dersøgelse af, hvordan perikopen om Jesu fristelse i ørkenen (Matt 4,1-11; Luk 4,1-13) bliver genfortalt i syv danske børnebibler fra de seneste 15 år. Bylund benytter i artiklen den narratologiske analyse som sit greb til at afdække fælles tendenser i den tolkning af periko-pen, som børnebiblerne formidler. Det viser sig, at gengivelserne af fristelsesberetningen her primært tolker den som en moralsk eksem-pelfortælling. Det sker ikke så meget gennem direkte belærende ud-sagn. Derimod lægger børnebiblernes gengivelser op til en høj grad af identifikation med teksten. Kristologien i børnebiblernes fortælling har ikke først og fremmest (som hos evangelisterne) vægt på lydighed og troskab mod traditionen men snarere på Jesus som en stærk per-son, der træffer det rette personlige valg. De næste to artikler beskæftiger sig begge fra hver sin vinkel med en central nytestamentlig tekst, 1 Kor 15. Thomas Lederballe Pedersen udlægger Paulus’ udsagn 1 Kor 15,49 om at “bære det himmelske menneskes billede” i lyset af, hvad visualitetsstudier kan fortælle om samtidens romerske billedkultur. Her spiller forvandlingsmotivet en vigtig rolle, som det ses i Ovids Metamorfoser, og som det udmøn-ter sig ikke mindst i udformningen af Augustus-fremstillinger, hvor Augustus’ ophøjelse til en guddommelig figur legemliggøres i statuer, der på en gang har portrætlighed og fremstår stærkt idealiserende. I disse fremstillinger får den guddommeliggjorte Augustus-figur et udødeligt himmelsk legeme; og Pedersen argumenterer for, at kend-skabet til denne form for legemlig forvandling fra den visuelle kultur har været en del af forståelseshorisonten hos Paulus’ læsere. Temaet for Daniel Mikkelsens artikel er ligeledes 1 Kor 15. Han diskuterer de to syn på hvad Paulus forstår ved opstandelseslegeme, “kødforståelsen” og “åndsforståelsen”. Ifølge det første syn bevarer mennesket efter opstandelsen et legeme af kød, men i forherliget og udødelig kvalitet. Ifølge det andet syn bliver mennesket ved opstan-delsen befriet fra kødet og får et legeme af et nyt uforgængeligt pneu-matisk stof. Mikkelsen argumenterer indgående for den første opfattelse og påpeger bl.a., at med forståelsen af opstandelseslegement som kød bliver den forvandling, der finder sted, i højere grad kronologisk (fra fortabelse til frelse) end materiel (fra sarks til pneuma). I nummerets sidste bidrag tager Finn Aa. Rønne en lidt underbelyst side af nyere nordisk kirkehistorie op. “Nyevangelismen” er en strøm-ning, som især er kendt fra svenske vækkelsesmiljøer siden 1800-tal-let, og som i Danmark har præget Luthersk Mission og Evangelisk Luthersk Missionsforening. Som inspirator for nyevangelismen næv-nes Carl Oluf Rosenius (1816-1868). Artiklen påviser, hvordan man hos Rosenius finder påvirkning fra såvel den klassiske pietisme som herrnhutismen, og hvordan man kan se en fortsat spænding imellem disse to retninger ned gennem nyevangelismens historie.

Examensarbetet Auktoritär-, demokratisk- eller låt-gå? En studie av tre gymnasielärares ledarroller behandlar lärares ledarroller. Vi har utgått från ett centralt begrepp, ledarroller. I vår studie valde vi metoderna observation och intervju, då vi valde att observera ledarrollen i klassrummet samt göra en kompletterad intervju med tre gymnasielärare. De två metoderna visar tillsammans lärarnas synsätt och vårt synsätt på hur ledarrollen tar form i klassrummet. Vi utgick från Kurt Lewins, Ronald Lippitts och Ralph K. Whites forskning från 1939 kring ledarroller. De har formulerat tre ledarroller, den auktoritära, den demokratiska och låt-gå ledaren. Vårt syfte var att undersöka huruvida tre lärares ledarroller stämmer överens med de tre ledarrollerna samt om det går att placera in våra informanter i en ledarroll. Vårt resultat visar att lärarnas ledarroll är flytande och att de inte helt stämmer in på någon ledarroll, det vanligast var att lärarna har en blandning mellan den auktoritära och den demokratiska ledarrollen. En förklaring till att lärarna inte helt kunde placeras in i en av Lewin, Lippitt och Whites ledarroller kan vara det situationsanpassade ledarskapet, eftersom läraren i olika situationer agerar annorlunda på grund av klassen och situationen.

The purpose of this essay is to identify and analyze the term leadership based on democratically-, authoritarian-, and passive (laissez-faire) leadership and find out which of these types are to be preferred among employees.  Our main aspects are: Do employees prefer democratically-, authoritarian-, or passive leadership? Are there any differences regarding ideal leadership considering sex, age, length of service and sector? We have chosen to make a quantitative study of two equivalent organizations, one in the private and one in the public sector. Our method is an explorative method were we seek to find new knowledge about our fenomena. Our study is based on the already established theories on leadership and our empirical data is gathered by questionnaires. The conclusions to be drawn from this study is that our respondents to a large extent prefer a democratic leadership towards an authoritarian and passive leadership. Most of them prefer a democratic leadership with elements of the other leadership types. The differences that exist in idyllic leadership considering the variables sex, age, sector and time at the workplace is in some cases not particularly strong. However, we can see a strong link between sector and ideal leadership. Key words: democratic leadership, authoritarian leadership, passive leadership
Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera begreppet ledarskap utifrån ledarskapstyperna demokratiskt-, auktoritärt-, och låt-gå (laissez-faire) ledarskap och ta reda på vilken av dessa typer som de anställda föredrar. Vi har valt två breda frågeställningar för att avgränsa oss till våra huvudaspekter. Föredrar anställda demokratiskt-, auktoritärt-, eller låt-gå ledarskap? Finns det skillnader i ledarskapsideal vad avser kön, ålder, anställningstid och sektor? Vi har valt att göra en kvantitativ studie på två likvärdiga organisationer, en inom privat och en inom offentlig sektor. Vår metod består av en explorativ ansats där vi vill nå ny kunskap om vårt studieobjekt. Vi utgår från redan etablerade teorier om ledarskap och vi samlar in empirin genom enkätformulär. De slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att våra respondenter i hög grad föredrar ett demokratiskt ledarskap framför ett auktoritärt och låt-gå ledarskap. Många vill ha ett demokratiskt ledarskap med inslag av några av de andra ledarskapstyperna. De skillnader som finns i ledarskapsideal gällande bakgrunsdvariablerna kön, ålder, sektor tid på arbetsplats är i vissa fall inte särskilt starka. Vi kan dock utläsa ett starkt samband mellan sektor och ledarskapsideal.

I detta arbete undersöks lärares förhållningssätt till ledarskap. Syftet med studien är att undersöka vilken ledarstil som framhävs i lärares beskrivningar av ledarrollen och om denna överensstämde med den ledarstil som uppdagades i lärarnas resonemang om ledarskap. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer med lärare som är eller har varit verksamma inom grundskolans verksamhet. Resultatet analyserades sedan genom att använda Lewins (1938) teori om hur ledarskapet utgår från en av tre typer av ledarstilar. Dessa är den demokratiska, auktoritära och låt-gå ledarstilen. Vidare analyserades resultatet genom att identifiera dessa ledarstilar i lärarnas framställning av en kompetent ledare och i deras resonemang om ledarskap. Analysen visade att de deltagande lärarna i studien uppgav att en kompetent ledare bör ha den demokratiska ledarstilen. När lärarna fick resonera om ledarskap i olika sammanhang visade analysen att deras resonemang innehöll både demokratiska inslag och en större andel auktoritära inslag. Detta betyder att det fanns en skillnad mellan lärarnas framställning av en kompetent ledares ledarskap och det ledarskap som framhävs i lärarnas resonemang om ledarskap. Slutsatsen blir då att lärarna förespråkade ett demokratiskt ledarskap och ansåg sig själva bedriva ett demokratiskt ledarskap. Samtidigt visar undersökningen att deras resonemang om ledarskap innehöll fler inslag av den auktoritära ledarstilen, vilket kan tyda på att det finns en skillnad  mellan vem läraren uppger sig vara och hur de arbetar i praktiken.

Bakgrunden till denna studie, är ett intresse som väcktes vid ett tidigare projektarbete i utbildningen. Där ungdomar intervjuades bland annat om hur en bra lärare bör vara. Studiens syfte var att undersöka några lärares och elevers syn på vilka egenskaper/kvalitéer en lärare bör ha som ledare. De data vi har använt oss av gällande detta specifika område är från skollagen, styrdokumenten, relevant forskningsdata, litteratur, Internet och från våra respondenter via intervjuer. Vi har använt oss av kvalitativ metod, då vi lagt fokus på att beskriva och tolka de uppfattningar som förekommer bland respondenterna, som var sex elever och fyra lärare Något som framkom i undersökningen är att läraren bör vara positiv för att smitta av sig på elevgruppen, för att ge förtroende bör läraren vara rättvis, konsekvent och lyhörd. Samt för att inspirera eleverna behöver läraren brinna för sitt ämne och ha bred kunskap. Mindre bra ledaregenskaper var lärare som inte hade tid eller intresse av att lyssna på eleverna. Kränka eller favorisera vissa elever var också något som var dåligt. Hälften av informanterna tyckte att respekt var något positivt. Slutligen var elever och lärare väldigt överens om vad som skapar ett gott ledarskap.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärarna idag är medvetna om vilka olika roller som de intar i sitt ledarskap i klassrummet, hur ledarskapet påverkar miljön, samt hur lärarna tänker kring ett effektivt ledarskap. Jag har använt mig av Thomas Scheffs teorier om de sociala banden, för att påvisa hur viktigt det är med goda relationer mellan lärare och elever för ett utvecklingsbart lärande. Jag har även använt mig av olika forskare som styrker denna teori.Utgångspunkten avseende teori har varit de tre typiska ledarrollerna: auktoritär, demokratisk och låt- gå ledarna. I syfte att belysa hur dessa ledarroller påverkar yrkesrollen. Som arbetsmetod valde jag att använda mig av kvalitativa intervjufrågor, samt observationer av de intervjuade informanterna. Informanterna var tre lärare i olika åldrar ifrån en mindre skola i södra Sverige. Resultatet av min studie visar på att en blandning av alla de tre typiska ledarrollerna är det mest effektiva ledarskapet för en bra fungerande verksamhet.

Studiens syfte var att undersöka hur fritidspedagoger/lärare i fritidshem talar om begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i fritidshemmets verksamhet. Vilken innebörd menar de att dessa begrepp har och i vilka aktiviteter stimuleras elevernas entreprenöriella förmågor? En kvalitativ undersökningsmetod användes där sex fritidspedagoger/lärare i fritidshem intervjuades. Resultatet analyserades genom det sociokulturella perspektivet eftersom det tydliggör hur viktigt det sociala samspelet är för lärandet och tillägnandet av kunskaper. Litteraturen som använts vid litteraturgenomgången är relevant för denna studies syfte och frågeställningar. I resultatet framkom att pedagogerna inte kände förtrogenhet med de båda begreppen och att kompetensutveckling saknats, delvis eller helt. Vid samtal framhåller pedagogerna hur viktigt samspelet, fri lek samt rollek med innehållet i leklådor är för elevernas entreprenöriella lärande. Pedagogerna anser även att eleverna ska ges möjligheter att pröva olika idéer och att det är okej att göra fel eftersom även det ses som ett lärande. Dessutom betonade flera av pedagogerna betydelsen av att stimulera eleverna att få tänka själva och därmed hålla tillbaka sin egen kunskap för att stimulera elevernas entreprenöriella förmågor. Pedagogerna talade också om vissa svårigheter med att utföra sitt pedagogiska uppdrag då antalet inskrivna elever i grupperna anses för stort.

Syftet med uppsatsen är att undersöka synen på pedagogiska ledarstilar och dess konsekvenser i klassrummet bland en grupp pedagoger inom gymnasieskolan. Detta undersöks med hjälp av intervjuer och fokus ligger på begrepp inom ämnesområdet. För att skapa struktur har jag haft som utgångspunkt att avgränsa mig till termer som är kopplade till de aktuella ledarstilarna. Jag utgår även enbart från pedagogernas berättelser som sedan kopplas till relevant litteratur. Studien bygger på fem intervjuer med legitimerade pedagoger där jag får en inblick i hur dessa pedagoger definierar sig som ledare. Mina intervjuer visar pedagogernas tolkningar av olika ledarstilar men även problematiken samt möjligheten med ledarstilarna vid praktisering. Uppsatsen utreder även pedagogernas syn på effekterna av de olika ledarstilarna i ett klassrum. Denna kvalitativa studie visar att pedagoger föredrar vissa typer av ledarstilar framför andra. Resultatet från studien uppvisar även att pedagoger utövar en blandning av ledarstilar beroende på utomstående faktorer såsom elever och årskurser men även utifrån personliga faktorer som karaktär och yrkeserfarenhet.

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att läsa Brott och straff (1866) i en kristen teologisk kontext, där jag ville undersöka om de två trosinriktningarna i romanen förenades eller inte. Jag tog min utgångspunkt i att Raskolnikov gav uttryck för föreställningar inom Gud-är-död-teologin med betoning på Simone Weil och William Hamilton, och att Sonja gav uttryck för föreställningar inom den rysk-ortodoxa teologin. Vidare formulerade jag frågan: Kan man läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi? Jag tog hjälp av identitetsrekonstruktion som metod, med fokus på Ruard Ganzevoorts användning av termen. Resultatet är att man faktiskt kan läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi. Både Raskolnikov och Sonja har fått något i utbyte av varandra och sålunda rekonstruerat sina tidigare övertygelser och trosuppfattningar. Raskolnikovs identitet, som tidigare präglades av en övermänniskoteori och föreställningen om att Gud kanske inte finns, har påverkats av mötet med Sonja och övergett sina tidigare trosuppfattningar. Han har börjat tro. Sonja har också genomgått en förändring. Mötet med Raskolnikov har lett till att hon har börjat betrakta verkligheten med ett realistiskt synsätt. Hon har även kommit till insikt om att lidandet är ett ofrånkomligt faktum. Resultatet av den teologiska föreningen leder till en ny sorts teologi, som jag valt att kalla hoppets teologi. En teologi som förenar föreställningar från båda trosinriktningar.

1900-talets början var en tid med olika arbetsmarknadskonflikter. Det förekom strejker, demonstrationer, kravaller och agitationsmöten. Dessa konflikter utspelade sig i ett samhälle där arbetarrörelsen började organisera sig alltmer i fackföreningar och i arbetarkommuner för att få politiskt inflytande och inflytande över sin arbetssituation. Det gjorde att arbetarrörelsen hamnade i sociala konfrontationer med omgivning, myndigheter och arbetsgivare. Syftet med uppsatsen är att undersöka kopplingen mellan klassformering i ett identitetsperspektiv och framväxten av konfliktrepertoarer i det tidiga 1900-talets fackliga organisationssträvanden. Frågeställningarna utgår från att identifiera konfliktrepertoarer i sociala konfrontationer och vilka av dessa som används för att skapa klassamhörighet i olika sociala, fackliga och politiska sammanhang. För att studera sociala konfrontationer, konfliktrepertoarer och identitetsskapande inom arbetarrörelsen har källmaterial efter fackföreningar vid Bergslagernas järnvägar i Åmål använts. Uppsatsen är ett bidrag till arbetarhistoria och källmaterialet undersöks utifrån teorin i forskningsfältet Contentious Politics Studies. Uppsatsen har även en ikonografisk ansats eftersom källmaterialet innehåller visuella uttryck. I undersökningen har fyra olika sociala konfrontationer identifierats. Dessa är: Agitation och politisk mobilisering 1908 - 1911, Oskar Lundströms avskedande 1909, Lokmannastrejken 1919 och Den stora järnvägsstrejken 1922. Ett antal konfliktrepertoarer identifieras och uppsatsens resultat är att konfliktrepertoarerna utvecklas och förfinas över tid. Kraven blir mer tydligt formulerade och handlingar tillsammans med visuell kultur stärker den politiska identiteten. Konfliktrepertoarer, handlingar och identiteter blir därigenom meningsskapande i klassformeringen.
The beginning of the 20th century was a time of various labor market conflicts. There were strikes, demonstrations, riots and agitation meetings. These conflicts took place in a society where the labor movement began to organize itself in trade unions in order to gain political influence and influence over their work situation. As a result, the labor movement ended up in confrontations with the environment, authorities and employers. The main purpose of the essay is to investigate the connection between class affiliation in an identity perspective and the emergence of contentious repertoires in the early 20th century trade union organizational efforts. The essay is based on theories of Contentious Politics Studies. The investigated material is archives of trade unions at Bergslagernas railways in Åmål. Four different contentious politics have been identified. These are: 1. Agitation and political mobilization 1908 - 1911, 2. Oskar Lundström's dismissal 1909, 2. The engine driver strike in 1919 and 4. The great railway strike in 1922. The result of the essay is that the contentious repertoires are developed and refined over time. The claim making are more clearly formulated and contentious performances together with visual culture strengthen the political identity. Contentious repertoires, contentious performances and political identities thereby create meaning in class affiliation.