Dissertations / Theses on the topic 'Law Samoa'

Då taxeringsrevision är en relativt ingripande åtgärd för den enskilde företagaren, bör denna ha möjligheten att skydda känsliga handlingar. Skatteverket har vid taxeringsrevision rätt att ta del av samtliga handlingar som rör verksamheten. Det finns dock möjligheter att undanta handlingar från revisionen, men det är då främst för de grupper som berörs av 36 kap. 5 § RB, exempelvis advokater, läkare och tandläkare.

Vad det gäller revisorer så omfattas inte de av 36 kap. 5 § RB och har därmed inte den möjligheten till undantag, utan de kan enbart åberopa 3 kap. 13 § 1st 2 TL om de vill få handling undantagen vid revision.

Syftet med uppsatsen är att se om det borde finnas fler yrkesgrupper som ska kunna åberopa 27 kap. 2 § RB och 36 kap. 5 § RB vid undantag av handling. Och då på grund av sekretess förbindelser genom andra lagar eller regler, till exempel tystnadsplikten för revisorer i 9 kap. 41 § ABL.

Vi har valt att jämföra revisorer med advokater då båda dessa yrkesgrupper omfattas av lagreglerad tystnadsplikt, med tanke på detta så anser vi att även revisorer bör omfattas av möjligheten till undantag i likhet med det som finns i 27 kap. 2 § RB.

När vi studerat de rättsfall vi tagit upp i uppsatsen så framkom det att advokater inte med självklarhet kan få en handling undantagen, utan de måste åberopa speciella skäl för den specifika handlingen. Enligt en dom i Högsta domstolen, NJA 1990 s 537, så bör bevisbördan för dessa ligga på en låg nivå för att få handlingen undantagen till skillnad från revisorer som det ställs högre krav på.

Vad man kan se så finns det inte någon klar bild på hur domstolarna dömer i denna typ av mål, då de olika instanserna flera gånger kommer till olika domslut i samma mål. Detta gäller både mellan länsrätt – kammarrätt, som kammarrätt – Regeringsrätt, vilket inte är bra för förutsebarheten och rättsäkerheten för den skattskyldige.

Vi kom fram till den slutsatsen, för att skydda revisorernas klienter bör det till en lagändring, i och med denna kommer sekretess gälla för hela skatteprocessen. Det blir då bara parterna i målet som har rätt att ta del av materialet, och det finns då ingen risk att utomstående kan få del av känsligt material efter domen. Med denna lagändring skulle inte bara skyddet stärkas för revisorns klienter utan även för advokatens.

In the northern parts of Sweden forestry and Sami reindeer herding are exercised on the same land and there is an ongoing land use dispute between the land users. Land ownership and reindeer herding rights, based on immemorial prescription and customary law, are parallel property rights to the same land. Studies have concluded that the legal framework does not sufficiently reflect the property rights perspective of the land use conflict. This study examines the legal framework that regulates the relationship between forestry and reindeer herding from a property rights perspective. Starting points of the study are basic aspects of property rights, such as the right to use, decide on and benefit economically from property and the legal protection required in relation to others. Comparisons are made with the legal frameworks that regulate other relationships within real estate law, including e.g. neighbors, easements, joint facilities and utility easement. The study concludes that the relationship between land ownership and reindeer herding rights can be understood only against the background of historical events such as colonization and demarcation. The rights are more independent of each other than other legal relations and can be compared to a double ownership. It is further concluded that the Forestry Act is based on the assumption that reindeer herding is primarily a public interest that needs protection. Land owners have a far-reaching right to use forests that causes damages to reindeer pasture lands that is not in accordance with the legal nature of the reindeer herding right. Further, central elements usually used to regulate property rights relations are missing, e.g. mutual consideration, damages and judicial review. The study also examines if the legal framework is in accordance with the constitutional protection of property in Chapter 2 Section 15 of the constitutional Instrument of Government and Article 1 of the First Protocol to the European Convention on Human Rights. It is concluded that the legal framework has several deficiencies in this respect. Elements are discussed that can be implemented in law to appropriately reflect the property rights studied.
Nuorta osiin Ruoŧas meahccedoallu ja sámi boazodoallu doaimmahuvvojit seamma eatnamiin ja leat eananriiddut eanangeavaheddjiid gaskkas. Eananoamasteapmi ja boazodoallorievttit, vuođđuduvvon dološ vieruiduvvon rievtti ja doloža rájes geavaheami vuođul, leaba bálddalaš opmodatrievttit seamma eatnamiidda. Guorahallamat leat čuoččuhan ahte juridihkalaš rámmahuksehus ii doarvái govvit opmodatrievtti geahčastaga eanangeavahanriiddus. Dát guorahallan iská juridihkalaš rámmahuksehusa mii mudde gaskavuođa meahccedoalu ja boazoealáhusa gaskkas opmodatriektelaš geahčastagas. Vuolggasadji guorahallamis lea vuđolaš aspeavttat opmodatrievttis, dego riekti geavahit, mearridit ja ávkkástallat ekonomalaččat opmodagas ja dat lágalaš suodji mii gáibiduvvon iežáid gaskavuođaide. Buohtastahttimat leat dahkkon juridihkalaš rámmahuksehusain mii mudde iežá gaskavuođaid opmodatlágas, ránnjá gullojit maid dása, servituhtat, ásahusat ja jođasriekti. Guorahallan gávnnaha ahte gaskavuohta eananopmodaga ja boazodoallorievtti gaskkal dušše sáhttá ipmirduvvot dan duogážiin historjjálaš dáhpáhusaiguin dego koloniseren ja ráddjen. Dát vuoigatvuođat leat eanet sorjavaččat guhte guoimmis go iežá juridihkalaš gaskavuođat ja sáhttá buohtastahttot guovtte gearddi oamastemiin. Leat vel lassin gávnnahuvvon ahte Meahccedikšoláhka lea vuođđuduvvon dáinna oainnuin ahte boazodoallu lea almmolaš beroštupmi ja dárbbaha suoji. Eananoamasteddjiin lea stuorra muddui riekti geavahit meahci nu ahte dagaha vahága boazodoalu guohtuneatnamiidda ja ii čuovu boazodoallorievtti lága vuoiŋŋa. Dasa lassin, váilot guovddáš oasit mat dábálaččat muddejit opmodatgaskavuođaid, omd. gáibádusat oktasaš vuhtii váldimis, billisteamit ja riektelaš geahččaleapmi. Guorahallan iská maid jus lágalaš rámma čuvvo dan konstitušuvnnalaš suoji opmodagas 2 kap 5 oassi ruoŧa vuođđolágas ja 1 artihkal vuosttaš beavdegirjjis Eurohpákonvenšuvnnas eamiálbmotrivttiide. Lea gávnnahuvvon ahte juridihkalaš rámmain leat máŋga váilevašvuođat dán eavttus ja oasit lágas mat sáhttet rievdaduvvot vai buoret govvidit ja suddjejit iskojuvvon opmodatrivttiid.

År 1991 förändrades läget för Sveriges fåmansföretag i samband med att en ny skattereform infördes. Reformen medförde förmånligare beskattning på utdelning och kapitalvinst för fåmansföretagsägare med kvalificerade aktier. Samtidigt infördes även de så kallade 3:12-reglerna för att förhindra fåmansföretagsägare, med kvalificerade aktier, från att omvandla faktisk arbetsinkomst till kapitalinkomst. I inkomstskattelagens 57 kap 4§ anges förutsättningarna för när en aktie ska anses vara kvalificerad. Enligt denna paragraf anses aktierna i ett fåmansföretag bland annat kvalificerade om ägaren eller någon närstående, under de senaste fem åren, varit verksam i ett annat fåmansföretag som bedriver ”samma eller likartad verksamhet”.  3:12-reglerna har vid ett flertal tillfällen förändrats genom åren och två av de mer väsentliga förändringarna genomfördes år 1995 samt 1996 och berörde begreppet ”samma eller likartad verksamhet”. Efter dessa förändringar var den allmänna uppfattningen att fåmansföretagsreglerna kunde kringgås genom att flytta verksamheten mellan olika bolag i syfte att lägga det överlåtande bolaget vilande i fem år. Detta för att därefter avyttra aktierna till förmånligare beskattning. Under det senaste året har dock detta förfarande blivit allt mer oklart då fem nya förhandsbesked tagit upp frågan om vad som faktiskt räknas som ”samma eller likartad verksamhet”.  Syftet med uppsatsen är att utifrån begreppet ”samma eller likartad verksamhet” undersöka i vilka situationer aktier i fåmansföretag smittas och blir kvalificerade. Detta har undersökts genom jämförelse av begreppets tolkning i äldre och nyare praxis. Studien visar att det troligtvis inte längre är möjligt att flytta verksamheten mellan olika bolag för att kringgå beskattning enligt 3:12-reglerna. Denna nya tolkning innebär att de bolag som tidigare ansetts botade från 3:12-reglerna efter fem år nu verkar inneha kvalificerade aktier även efter att karenstiden löpt ut. Att tolkningen av begreppet ”samma eller likartad verksamhet” förändrats kanske inte är så förvånansvärt då reglernas ursprungliga syfte var att komma åt situationer som bildats för att kringgå fåmansföretagsbeskattningen.

The prevention of age discrimination in Sweden did not have any solvent grounds until directive 2000/78/EG was implemented into Swedish law. Today age discrimination has been banned for just over two years. This ground of discrimination has, compared to other existing grounds of discrimination in Swedish law, a lot more opportunities to make exceptions from. Given the fact that the exemption rules are vague, it is difficult to determine whether the protection against age discrimination is in fact a protection at all. The purpose of this essay is to describe what the law regarding age discrimination means. Is the protection against age discrimination appropriate or are the prohibitions against age discrimination deficient? Both Swedish and EU-law applies in this essay, since the Swedish Discrimination Act has been influenced by EU-law. From the prohibition of age discrimination there are a few exemptions which are permissible under Swedish and EU-law. There are three possibilities to make exemptions to the age discrimination ban in Swedish law, one of which can be made in individual contracts and collective agreements as regards the right to pension- survivor - or invalidity benefits. The other two exemptions are more general and vague and therefore do not provide much guidance. Consequently, the main question is whether or not the Swedish Discrimination Act provides a protection with no actual effect, since the preparatory works mention situations where exceptions to the prohibition of age discrimination are considered to be permitted. In 2001 a mandatory rule came into force in the Employment Protection Act (LAS) which gave employees the right, to remain in their post until the month in which he or she reaches the age of 67. The issue however occurs after the employer has reached this age and whether or not this rule constitutes a direct discrimination by law.

Medlemsstaterna i den europeiska gemenskapen har fortfarande kvar sin behörighet inomområdet för direkt beskattning. Emellertid begränsas denna behörighet genomfördragsbestämmelserna om fri rörlighet och EG-domstolens dynamiska tolkning av dessa.För att en medlemsstat ska kunna fortsätta att tillämpa en inskränkande skatteregel måstebestämmelsen rättfärdigas genom ett tvingande hänsyn i allmänintresset.

Uppsatsen syftar till att klargöra det gällande rättsläget avseende dels territorialitetsprincipensom rättfärdigandegrund inom EG-skatterätten, dels det av EG-domstolen använda uttrycketsäkerställandet av fördelningen av beskattningsrätten som rättfärdigandegrund. Uppsatsensyftar till att klargöra huruvida det rättsliga innehållet i de två termerna är detsamma.

Uppsatsen utgörs av en redogörelse samt analys av EG-domstolens praxis vilket resulterar islutsatsen att det rättsliga innehållet i territorialitetsprincipen innefattas i innebörden avrättfärdigandegrunden säkerställandet av fördelningen av beskattningsrätten men att detsenare inte utesluter andra sätt, än i enlighet med territorialitetsprincipen, på vilkafördelningen av beskattningsrätten kan ske. Eftersom att dessa rättfärdigandegrunder tjänarsamma syfte samt att begreppet fördelningen av beskattningsrätten har en starkare ställningsom rättfärdigandegrund än territorialitetsprincipen, kommer sannolikt territorialitetsprincipenatt fasas ut och ersättas av säkerställandet av fördelningen av beskattningsrätten.

Propondo uma relação de fundo interdisciplinar entre Direito e Música, esta dissertação procura explicitar os termos em que a construção de uma certa ordem do trabalho no Brasil (1930-1943) pode ser pensada a partir do comentário das canções populares (os sambas). A relação entre o samba e o trabalho nesse período é bastante reconhecível, tanto por práticas de controle da produção cultural no Estado Novo, como pela construção de temas alternativos à visão laboral positivada na CLT, servindo como espécie de síntese de todos eles a ideia, entre ambígua e eloquente, de malandragem. É justamente por um jogo dialógico, criado sob oposições insolúveis, que um conjunto de visões em torno da adaptação ou não à ordem regular se apresenta, transparecendo no discurso das canções, até o ponto de sua estrutura formal. Os constantes binarismos e dicotomias, que serão verificados em análise, aludem, no limite, ao próprio caráter transitório do período, em que subjaz um processo de intensificação normativa, expandindo, detalhando, melhor especificando, uma ordem das relações de trabalho. De outro turno, também essas estruturas servirão para caracterizar a própria ordem, ela mesma um fato redutor de experiências intermediárias, recriadas, no entanto, à sua revelia nos sambas, e com grande diversidade. A premissa de que parte a dissertação é, portanto, que a nova visão que terá a CLT como produto também passou por ser um processo aceito e discutido culturalmente, tarefa em que a canção popular toma parte, e, em especial, um gênero de grande sucesso, como o samba. Em um processo histórico de oscilações e promessas, o compositor capta o estado transitório enquanto conjunto de possibilidades criativas, dando-lhe a sua própria tradução nos rádios e nos discos.
With the proposition of an interdisciplinary relation between Law and Music, this dissertation aims to explicit the terms in which the construction of a certain labor order in Brazil (1930-1943) can be thought about, based on the comments of popular songs (sambas). The relationship between samba and labor in this period is easily recognizable, both by control practices of the cultural production during Estado Novo, as well as by the development of alternative themes to the positive outlook of labor present on the Consolidation of Labor Laws (CLT), which are synthetized in the ambivalent and eloquent idea of malandragem (trickery). Through a dialogical interplay, created by insoluble oppositions, a set of perspectives about the adaptation or non-adaptation to the regular order is presented. This is reflected in the songs\' lyrics as well as in their formal structure. The constant binarisms and dichotomies, that will be verified in the analysis, allude to the period\'s own transitory character, on which lies a process of normative intensification, that expands, details, better specifies an order of labor relations. On the other hand, the same structures serve to distinguish the order itself, which, in its turn, is a reducing factor of intermediate experiences, recreated, however, by default in sambas, and with great diversity. The premise of the present dissertation is, therefore, that the new perspective of CLT as a product was also subject to a culturally accepted and discussed process, a task taken by popular music, and by largely successful music styles, such as samba. In a historical process of oscillations and promises, the composer captures the transitory state as a set of creative possibilities and provide it with his own translation on the radio and records.

Idag finns i Sverige särskilda beskattningsregler för små och medelstora företag, de så kallade fåmansföretagen. Reglernas syfte är att hindra omvandling av förvärvsinkomst till kapitalinkomst. Reglerna går under benämningen 3:12-reglerna och är placerade i 57 kap. Inkomstskattelagen (SFS 1999:1229) (IL). 57 kap. innehåller bestämmelser om utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar. Syftet med denna framställning är att utreda 3:12-reglerna. Framställningen inriktas särskilt på att analysera och tolka begreppet samma eller likartad verksamhet, som återfinns i 57 kap. 4 § 1 st. 1 p. IL, i förhållande till 3:12-reglernas syfte.

3:12-reglerna har under årens lopp utretts och debatterats. Både den så kallade 3:12 utredningen och rapporten reformerad ägarbeskattning – effektivitet, prevention, legitimitet har konstaterat att särskilda regler behövs för att förhindra att förvärvsinkomst omvandlas. Andra anser att reglerna är för hårda eller att reglerna helt enkelt borde slopas. 3:12-reglerna får dock anses nödvändiga för att förhindra att förvärvsinkomst omvandlas. Under beskattningsåret 2006 genomfördes ett antal lättnader i regelverket. I samband med detta togs även den så kallade klyvningsregeln bort. Klyvningsregeln kom dock snart att återinföras, för att gälla fram till 2009 i avvaktan på en ny 3:12-utredning. Vad som sker efter årsskiftet med klyvningsregeln är oklart och förutsebarheten är, som den många gånger varit när det kommer till 3:12-reglerna, obefintlig. Valet att återinföra klyvningsregeln får dock anses vara olyckligt. Att ta upp utdelning till beskattning annorlunda i jämförelse med kapitalvinst på avyttringar är emot likformighetsprincipen. Lagstiftaren borde istället avvaktat en ny utredning.

Vid bedömningen huruvida en andel är att anse som kvalificerad kan begreppet samma eller likartad verksamhet, som återfinns i 57 kap. 4 § 1 st. 1 p. IL, få en betydande roll. Regeringsrätten har i ett fåtal fall tolkat begreppet. Rättsläget är dock osäkert angående dess tolkning. Ett kringgående har uppmärksammats avseende dess tillämplighet. Sedan en lagändring som genomfördes år 1995 anses bestämmelsen inte vara tillämplig på det överlåtande företaget vid flytt av verksamhet. Skatterättsnämnden har i början på året avgjort ett flertalet förhandsbesked avseende tolkningen av begreppet. Skatterättsnämnden har ansett att bestämmelsen är tillämplig både på det överlåtande som det förvärvande företaget vid flytt av verksamhet. Förhandsbeskeden hade dock skiljaktiga. I förhandsbeskeden har vidare frågan ställts huruvida bestämmelsen även gäller då ett företag uppdelas på flera företag. I enlighet med 3:12-reglernas syfte bör begreppet samma eller likartad verksamhet vara tillämpligt på både flytt av verksamhet och andra företagsuppdelningar mellan den skattskyldige eller närstående.

Den nuvarande svenska regleringen beträffande det straffrättsliga ansvaret för psykiskt störda lagöverträdare är i ett internationellt perspektiv unik. I svensk gällande rätt är psykiskt störda människor ansvariga för sina handlingar i den meningen att de inte frikänns utan kan dömas till påföljder. Det är 30:6 BrB som reglerar den straffrättsliga särbehandlingen, som har flyttats från ansvarsledet till påföljdsledet, genom ett fängelseförbud för allvarligt psykiskt störda gärningsmän. I vissa, inte alldeles ovanliga, fall kan gärningsmannen ha begått brottet under en kortvarig men allvarlig psykisk störning, här kallad ”kortvarig psykos”. När han då vid domstillfället har tillfrisknat och befinner sig i ett normalt psykiskt tillstånd uppstår problem. Domstolen ska med hjälp av läkarutlåtande (§7-intyg) eller utlåtande från socialstyrelsens rättsliga råd (RPU) avgöra huruvida en kortvarig psykos faktiskt förelåg och om gärningsmannen då ska vara fri från påföljd. Denna situation kompliceras ytterligare när gärningsmannen genom eget vållande har försatt sig i det sinnestillståndet. Denna typ av psykoser är vanligtvis rusutlösta.

Studien undersöker gällande rätt med avsikten att utreda de psykiskt störda lagöverträdarnas straffansvar, med fokus på påföljdsfrågan i valet mellan fängelse och rättpsykiatrisk vård. Tonvikten ligger på de gärningsmän som lidit av en kortvarig psykos.

Det framkommer att lagen ger ett alltför stort utrymme för tolkning när det handlar om huruvida gärningsmän med kortvariga psykoser ska gå fria från påföljd eller inte. Ett antal rättsfall refereras i syfte att på ett enkelt sätt illustrera problemet.

Studien undersöker även om Psykansvarkommitténs betänkande framlagt en tillfredställande lösning på det nämnda problemet varefter en konklusion följer.

Sammanfattning Inom den direkta beskattningens område har medlemstaterna i den Europeiska Unionen till stor del behållit sin behörighet men ska likväl beakta EU-rätten vid utövandet av denna behörighet. EU-rätten har dock fått ett allt större inflytande på den direkta beskattningens område genom bestämmelserna om den fria rörligheten och etableringsfriheten som till viss del begränsar medlemsstaternas behörighet. Medlemsstaterna måste rättfärdiga en nationell bestämmelse som är i konflikt med etableringsfriheten för att få tillämpa den och ofta åberopas den principiellt accepterade rättfärdigandegrunden förhindra skatteflykt. Det är dock inte ovanligt att nationella bestämmelser anses oförenliga med etableringsfriheten om de syftar till att förhindra förlust av skatteintäkter. Att förhindra förlust av skatteintäkter är inte en accepterad rättfärdigandegrund då den anses vara grundad på rent ekonomiska intressen och således inte utgör ett tvingande hänsyn till allmänintresset. En medlemsstat vars nationella bestämmelse ämnar förhindra skatteflykt åsyftar dock högst sannolikt att indirekt förhindra att de skatteintäkter hänförbara till medlemsstaten går förlorade vilket tyder på att även denna rättfärdigandegrund kan anses grundad i ett ekonomiskt intresse från medlemstaterna. Frågan uppkommer därför om det finns en tydlig gränsdragning mellan dessa två rättfärdigandegrunder. Innebörden av förhindra förlust av skatteintäkter måste anses inrymmas i medlemsstaternas ändamål med att söka förhindra skatteflykt. Dessa två rättfärdigandegrunder har således samma syfte och därför kan uppdelningen av dessa inte anses helt självklar. Gränsdragningen mellan dessa rättfärdigandegrunder anses således inte tillräckligt tydlig för att kunna hävda att förutsebarhet de facto föreligger för medlemsstaterna vid tillämpningen av respektive rättfärdigandegrund.
Abstract The Member States in the European Union have kept their authority within the area of direct taxation but must still observe Community law when exercising this authority. However, Community law has received a major influence on the area of direct taxation through the free movement provisions and the freedom of establishment, which limits the authority of the Member States. If a national measure restricts or hinders the freedom of establishment, the Member States must justify the measure in order to be able to apply it and the prevention of tax avoidance is an often referred ground of justification that is accepted in principle. It is however not unusual that a national measure is considered in breach with the freedom of establishment if it refers to the prevention of loss of tax revenue. The loss of tax revenue is not an accepted ground of justification as it is considered to be based on merely economic interests and thus not regarded as a matter of overriding general interest. A Member State whose national measure aims at preventing tax avoidance, most likely also aims to prevent that tax revenues derived from the Member State is not deprived from it. This indicates that prevention of tax avoidance also is based on an economic interest which arise the question whether or not there is a distinct differentiation between these grounds of justification. The meaning of the loss of tax revenue is considered to be included in the objective of the Member States when they seek to prevent tax avoidance. Accordingly, these two grounds of justification have the same purpose and the separation between them can therefore not be considered as obvious. The differentiation between these grounds of justification is hence not obvious enough to be able to claim that predictability is at hand for the Member States when applying concerned ground of justification.

Titel: Lagen om kassaregister – Konkurrens på samma villkor inom restaurangbranschen i Gävle?   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Therese Pedersen och Bilgen Soysüren   Handledare: Markku Penttinen   Datum: Juni 2010   Syfte: Syftet med vår uppsats är att få en djupare kunskap om lagen om kassaregister, eftersom det är en ny lag vill vi undersöka vad den kommer att ge för konsekvenser på företagsnivå just i restaurangbranschen. Vilka kostnader kommer det medföra med den nya lagen och kommer lagen att innebära att konkurrensen inom restaurangbranschen kommer att minska? Vi kartlägger även situationen med kassaregisterlagstiftningen internationellt. Detta genom att samla in åsikter från restaurangägare samt en representant från Skatteverket.   Metod: För att besvara uppsatsens syfte har vi använt oss av kvalitativ metod genom intervjuer med åtta restaurangägare i Gävle och en skatterevisor på Skatteverkets kontor i Gävle. Vi har även haft telefonintervjuer med några personer från Skatteverkets huvudkontor i Stockholm, detta har legat till grund för vår analys i uppsatsen. Den kvantitativa metoden har bestått av statistiskt material från bland annat Skatteverkets hemsida och föreskrifter, Sveriges Hotell & Restaurang företagare (SHR), Statistiska Centralbyrån (SCB) och Retriever.   Resultat och slutsats: Den slutsatsen vi kan dra utifrån vår empiriska undersökning är att samtliga av våra respondenter tror och hoppas på att lagen om kassaregister kommer att förhindra skattefusk, Skatteverket tror sig kunna förutspå att restaurangerna kommer att öka sin omsättning så stort att det kommer att genererar i 13-15 miljarder kronor i skatteintäkter och att lagen kommer att förhindra den illojal konkurrens i restaurangbranscherna. Det vi även kan se är att alla är i stort sett positivt inställda till den nya lagstiftningen, dock finns det vissa aspekter som de ställer sig tveksamma till. Såsom att den nya lagen har medfört stora kostnader för restaurangägarna och fortsättningsvis att torg- och marknadshandel är ett undantag i lagen tycker många respondenter är orättvist.   Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant och se hur läget ser ut inom restaurangbranschen om ett par år för att se vilket resultat lagen medförde i form av konkurrensneutralitet, har denna lag bidragit till sanering av oseriösa i branschen? En annan aspekt kan vara att undersöka hur omsättningen och lönsamheten har förändrats inom restaurangbranschen och om det har lett till ökade skatteintäkter. Man skulle kunna utföra samma studie på någon annan kontantbransch och se vad man får för åsikter kring lagen samt se hur dem har drabbats.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen avser att bidra till att uppmärksamma hur restaurangägarna upplever förändringen i och med den nya lagen om kassaregister och hur effekterna har sett ut dem första månaderna efter införandet av lagen samt dem företagsekonomiska konsekvenser.   Nyckelord: Lagen om kassaregister, Kontantbranschen, Restaurangbranschen, Konkurrens
Title: The law on cash registers - Competition in the same conditions in the restaurant business in Gävle?   Level: Final assignment for a Bachelor Degree in Business Administration   Authors: Therese Pedersen and Bilgen Soysüren   Supervisor: Markku Penttinen   Date: June 2010   Purpose: The purpose of our study is to gain a deeper understanding of the new law on cash registers. The study will focus on the impacts of the new law might have on the companies within the restaurant business. Further focus will be on the potential outcomes of the law such as costs another focal point is if the new law will contribute to a reduced competition within the restaurant business? This is by gathering views from restaurant owners and a representative from the Tax Office.   Method: To answer the studies purpose, we used the qualitative approach by interviewing eight restaurant owners in Gävle and a tax accountant from the Tax office in Gävle. We have also had telephone interviews with some people from the Tax office in Stockholm, which has been the basis for our analysis in the paper. The quantitative method was statistically materials including The Swedish Hotel and Restaurant Association (SHR) and Statistics Sweden (SCB).   Results & Conclusions: The conclusion we draw from our empirical study is that all of our respondents believe and hope that the law on cash registers will prevent fraud and unfair competition in the restaurant business. Tax Office believe they can predict that the restaurants will increase its circulation so large that it will generate in the 13-15 billion in tax revenue and that the law will prevent the unfair competition in the restaurant industry. We came to the conclusion that everyone is basically in favor of the new legislation. However there are certain aspects they have reservations about mainly because the new law has caused serious losses to the restaurant owners. Another reason to this dissatisfaction can be that squares and markets continue to be an exception in the law which many respondents consider to be unfair.   Suggestions for further research: It would be interesting to study the situation in the restaurant business in a few years to see what result the law brought in forms of competitive neutrality, did the law contribute to the improvement of the rogue in the business? Another interesting area may be to study how sales have changed in the restaurant business and if it has led to increased tax revenues. You could duplicate the thesis in any other cash business and study their views on the law and see how they have been affected by the new law.   Contribution of the thesis: This thesis intends to contribute and give attention to the restaurant owner’s views on the changes they have experienced with the law on cash registers and also on the effects they have seen from the first months after introduction of the new law.   Key words: The law on cash registers, Cash industry, Restaurant industry, Competition

Abstract: The aim of this study was to examine how the sexuality of young people with intellectual disability (ID) are constructed, based on how school counselors describe the situatuation of these youths and based on how the counselors describe their role in giving advice and discussing sex and relationships. The empirical data were collected through semi-structured interviewes with seven scool counselors and one consultant. The material was analyzed on the basis of theories about sexual script, stigma and social constructivism. The results showed that school counselors saw the young people with ID as a vulnerable group and as a group worthy of protection. Most of them had a picture of young girls as more vulnerable than young boys. Several counselors talked about the lack of knowledge about sex and relationships regarding young people with ID. The counselors had generally an open approach towards young people with ID and their sexuality and they worked in several different ways to try to meet the needs of young people. Among other things, by talking about relationships and desire, but also the ability to set limits. Keywords: youth, intellectual disability, school counselors, sex and relationships Nyckelord: unga, intellektuell funktionsnedsattning, kurator, sex och samlevnad

Det enkla bolaget är en egendomlig företeelse i svensk rätt. Bolagsformen har sitt ursprung i den romerska rätten, den har sedan spridit sig till Frankrike, Tyskland och andra delar av Europa. I svensk rätt är reglerna om enkla bolag influerade av såväl fransk som tysk rätt. Enkla bolag reglerades i svensk lag först i och med 1895 års bolagslag. Enkla bolag kan uppstå mycket enkelt, till och med konkludent, trots att lagstiftare och domstolar är medvetna om att lekmän inte har kunskap om de relevanta juridiska reglerna.

Problematiken grundar sig i att ett enkelt bolag inte är en juridisk person och därför saknar rättspersonlighet, vilket innebär att bolaget i sig inte kan ingå avtal. Bolagsmännen i ett enkelt bolag agerar personligen och har, liksom bolagsmännen i ett handelsbolag, personligt ansvar. En väsentlig skillnad är dock att bolagsmännen i ett handelsbolag är solidariskt ansvariga för bolagets förpliktelser medan bolagsmännen i enkla bolag binder sig själva direkt gentemot tredje man. En bolagsman i ett enkelt bolag ingår således inte avtal för bolagets räkning utan agerar som om han köper objektet på egen hand och för egen räkning. Detta medför att en tredje man kan kräva bolagsmannen som köpt objektet på köplikviden, men inte övriga bolagsmän. Avsaknaden av rättspersonlighet innebär också att enkla bolag inte kan äga egendom. Egendomen ägs istället av bolagsmännen.

Reglerna för hur resultat i enkla bolag skall fördelas för det fall att bolagsmännen inte skrivit något bolagsavtal är desamma som reglerna för handelsbolag, detta genom en hänvisning till att resultatfördelningsparagrafen är tillämplig på enkla bolag. Frågan är om det alls kan uppstå någon vinst i en bolagsform som inte utgör en egen rättspersonlighet. Allt ägande sker hos bolagsmännen, det torde således vara rätt att anta att den som äger något har rätt till avkastningen därav. Detta blir emellertid oskäligt för det fall att ena bolagsmannen står för utrustningen i bolaget och den andre med kompetens. Således torde äganderätten ha en viss betydelse.

För att lösa problematiken måste det ses till andra företeelser inom såväl svensk som skandinavisk (norsk och finsk) rätt. Egendomen i ett enkelt bolag kan inte ägas med samäganderätt eftersom samäganderättslagen inte gäller för det fall att det är fråga om ett enkelt bolag. Inom skatterätten görs genomgående skälighetsvärderingar, ett system som, även om det fungerar bra, knappast skulle vara ekonomiskt försvarbart och skulle ge alltför stor osäkerhet bland såväl domstolar som bolagsmän. I skandinaviska rätten saknas vägledning emedan länderna har inspirerats och influerats av varandra i lagstiftningsarbetet. Vid resultatfördelning och beskattning genomgår det enkla bolaget en slags metamorfos och blir likt ett handelsbolag. Helt likt blir det emellertid inte eftersom enkla bolag inte kan äga sina egna tillgångar.

Lösningen är att se vinsten i ett enkelt bolag som en egendomsgemenskap som utgör en egen entitet i bolaget och som är oberoende av övriga äganderättsförhållanden i bolaget. Egendomsgemenskapen innebär att den egendom som ingår i egendomsgemenskapen ägs tillsammans av bolagsmännen, till lika del, men att bolagsmännen inte äger specifika lotter i egendomen. Ur det perspektivet torde ingen annan fördelning än fördelning efter huvudtalet vara lämplig, eller ens möjlig. Någon vidare analys av vad parterna bidrar med behövs inte heller eftersom den egendom som uppstår i och med bolagets verksamhet uppstår med egendomsgemenskap och bolagsmännen utgås samarbeta för att generera en vinst, vem som bidragit med maskiner och vem som bidragit med kunskap är ovidkommande. Teorin eliminerar på så vis också problematiken att sätta ett värde på kunskap som bolagsmännen har. Vid ett tillämpande av egendomsgemenskapsmetoden är resultatfördelningsregeln i bolagslagen, det vill säga samma regel som gäller för handelsbolag och som innebär fördelning efter huvudtalet, den mest lämpliga.

Att egendomsgemenskap föreligger medför ingen inskränkning på bolagsmännens avtals-möjligheter. Det står dem fritt att avtala om hur resultatet, det vill säga egendomsgemenskapen, skall fördelas och det kan göras på samma sätt som förut. Att en egendomsgemenskap uppstår medför emellertid inte att de i praxis erkända skälighetsbedömningarna och domstolens bedömningar av vad som borde avtalats mellan bolagsmännen. Bolagsavtalet fortsätter således att vara centralt och ett klart och tydligt bolagsavtal torde vara det bästa sättet att undvika tvister.

Neutralitetsprincipen är en av de mest grundläggande byggstenarna inom den svenska skattelagstiftningen. Att enskildas handlingsalternativ inte skall styras av skatteutfallet var ett av de huvudsakliga ändamålen, tillsammans med grundidén om att motverka inkomstomvandling, vid genomförandet av århundradets skattereform i början på 1990-talet. Generationsskiftesförfarandet har dessvärre hamnat i kläm mellan strävan mot en neutral beskattning och strävan till att motverka inkomstomvandling. Problematiken grundar sig i bestämmelsen om samma eller likartad verksamhetsom återfinns i 57 kap. 4 § IL. Det är vanligt förekommande vid ägarskiften att överlåtaren vid en försäljning nyttjar sig av ett trädabolag. Det innebär att verksamhetsföretaget först överlåts till ett nybildat aktiebolag för att därefter avyttras till antingen närstående eller utomstående. De likvida medlen som finns kvar i trädabolaget efter försäljningen är skattefria, med anledning av att de avyttrade andelarna var näringsbetingade. Efter att bolaget legat fem år i karens är andelarna inte längre kvalificerade och vinstmedlen kan därefter tillgodogöras med en beskattning enbart i inkomstslaget kapital, det vill säga, utanför 3:12-reglernas räckvidd. Bestämmelsen om samma eller likartad verksamhetresulterar i att karenstiden om fem år för ett trädabolag aldrig börja löpa så länge en närstående bedriver samma eller likartad verksamhetsom andelsägaren. Andelarna i trädabolaget blir således aldrig av med sin klassificering som kvalificerade andelar och kan därmed inte avyttras som icke kvalificerade andelar, vilket hade varit möjligt om avyttring skett till utomstående. Det leder till att beskattningsutfallet ofta blir procentuellt högre vid en överlåtelse av ett fåmansföretag till närstående kontra överlåtelse till en extern part. Anledningen till att bestämmelsen om samma eller likartad verksamhetexisterar är för att närstående besitter en sådan närhet som generellt inte finns mellan utomstående. Systemet riskerar således att utnyttjas av närstående för att omvandla inkomst av tjänst till inkomst av kapital. Neutralitetsprincipen står därmed åt sidan för att premiera motarbetandet av inkomstomvandling.    Den 7 mars 2019 presenterade regeringen en proposition innehållande ett förslag om att införa ett undantag från bestämmelsen samma eller likartad verksamhetnär överlåtelse sker till närstående. Förslaget som regeringen föreslår presenterades som huvudförslag i SOU 2016:75,vars uppdrag var att se över beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag. I denna uppsats har en diskussion förts kring vilket förslag, regeringens eller de övriga av utredningen presenterade förslagen, som torde vara mest förenlig med en god skattelagstiftning och primärt neutralitetsprincipen.

Organisation har i många fall definierats som målinriktat samarbete mellan människor. Dessa mål kräver strategier, men studier visar på att 67 % av Human Resources (HR)- avdelningar inte har strategier som passar ihop med organisationens övergripande strategi. Syftet med denna studie är att undersöka hur HR- funktionen i en organisation upplever mål, men även hur de samarbetar och kommunicerar för att uppnå dessa mål. Tidigare forskning menar att organisationers mål inte kan vara formulerade godtyckligt, och de måste vara formulerade i förhållande till omvärldssituationer. Tydlighet i mål leder till att människor riktar uppmärksamheten, men också att ansträngningarna tenderar att förlängas i och med tydliga mål. Forskning visar också på att de mål som HR ska arbeta efter bör vara samstämmiga med den affärsstrategi som organisationen övergripande har. För att förstå skeenden och hur organisationen arbetar mot mål kommer den här studien även att analyseras utifrån organisationsstrukturen. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjufrågor på ett företags HR- funktion, har tillsammans med skriftliga källor, legat till grund för empiri. Resultatet visar på att det finns tre olika nivåer av mål som den aktuella HR- funktionen har att arbeta mot. Dessa är mål i organisationen, HR- fokus och projektmål. Organisationens övergripande mål ter sig otydliga varpå HR- målen i den aktuella organisationen inte baserar sig på dessa, utan snarare på behov som uppkommer i organisationen. Vidare visar resultatet att samarbetet inom organisationen kan stärkas då funktioner tenderar att arbeta mot varandra, med samma saker eller att flera parter släpper arbetsuppgifter då andra förväntas arbeta med dessa. Kommunikationen i organisationen upplevs som bra, men från ledningens håll är den allmän och övergripande, vilket leder till att medarbetarna inte känner sig som en del av en större helhet. Teorier visar på att medarbetarnas agerande kan vara uttryck för hur organisationen är utformad. Den aktuella organisationen är en matrisorganisation och matrisorganisationer tenderar att ha felriktade eller motstridiga mål och problem i att synkronisera arbetsuppgifter.

In recent years, Sweden has received a huge amount of immigrants and the number of people who have been granted residence permits has been record high. At the same time, the statistics show high unemployment among immigrants and many of them experience ethnic discrimination by not being called to employment interviews. The purpose of this essay is to investigate whether the active measures that oblige the employer to counter discrimination are an adequate measure to break the power structures in the workplace, or if any form of unidentification of job applications should be required to ensure the legal protection in the recruitment process for people with different ethnicity than Swedish. In order to answer the purpose of the essay, the doctrinal method has been used. This method is based on establishing the current law through a systematic and critical interpretation. The material obtained in this essay is further examined through an intersectional perspective based on the power structures in society. The result of the study shows that the method of unidentifying jobapplications can be a reliable complement to the employer’s work with the active measures,as this method ensures that discrimination does not occur during the first recruitment phase and that issues of discrimination and diversity arise through the practice of the method. From there, the employer can focus the active measures on the second phase of recruitment. Furthermore, the study has shown that both the active measures and the method are insufficient to break the power structures in society, but that they together to some extent contributes to this.

Sverige riskerar att under de närmaste åren förlora cirka 90 000 företag på grund av dåliga förberedelser inför ägarnas pensionsavgångar. För att säkerställa företagets fortlevnad efter ägarens frånträde bör ett planerat ägarskifte genomföras. Finns ingen lämplig efterträdare inom familjen kan en extern försäljning komma att bli aktuell. För att genomföra ägarskiftet och minska beskattningen finns flera metoder att tillgå. Den här uppsatsen behandlar ägarskifte genom en intern aktieöverlåtelse. Det skall undersökas huruvida det föreligger några skillnader i beskattningen beroende på om familjeföretaget överlåts inom familjen eller till en extern oberoende köpare och hur dessa eventuella skillnader förhåller sig till ett antal skatterättsliga principer, syftet med de så kallade fåmansföretagsreglerna och Kommissionens Rekommendation om överföring av små och medelstora företag.

Säljs aktierna i familjeföretaget direkt beskattas vinsten enligt fåmansföretagsreglerna, vilket kan innebära en beskattning på upp emot 57 procent. Fåmansföretagsreglerna syftar bland annat till att förhindra att ägare i ett familjeföretag omvandlar vad som egentligen utgör ersättning för utfört arbete till lägre beskattade kapitalinkomster. Genom att först överlåta aktierna i familjeföretaget till ett nybildat bolag, som i sin tur överlåter aktierna i familjeföretaget till den verkliga köparen och genom att vänta med att ta ut vinsten i fem år kan emellertid beskattning enligt fåmansföretagsreglerna undvikas och vinsten blir istället beskattad som kapitalvinst på onoterade aktier vilket innebär en beskattning om 25 procent. Ett antal förhandsbesked meddelade av Skatterättsnämnden i februari 2009 antyder att familjeföretagets verksamhet i och med den interna aktieöverlåtelsen anses vara uppdelad på två företag, ett som bedriver kapitalförvaltning och ett som bedriver själva rörelsen och att dessa två företag anses bedriva samma eller likartad verksamhet. Utgången i förhandsbeskeden leder till att den förut nämnda inkomstomvandlingen endast kan göras då aktierna efter den interna aktieöverlåtelsen överlåts till en extern oberoende köpare och inte då överlåtelsen sker till en familjemedlem. Detta innebär att en fåmansföretagare kan komma att beskattas olika beroende på vem denne överlåter aktierna i familjeföretaget till.

Att sälja aktier till marknadspris till någon inom familjen och till en extern köpare är ekonomiskt likvärdiga alternativ före skatt och det kan enligt min mening inte uteslutas att företagarens val av förvärvare påverkas av den olika beskattningen varför en sådan rättstillämpning kan anses strida mot den svenska neutralitetsprincipen. Kommissionens rekommendation antyder enligt ordalydelsen att ägarskiften till utomstående och ägarskiften till familjemedlemmar är två olika situationer som inte nödvändigtvis måste bli lika beskattade. En utvärdering av rekommendationens genomslag antyder dock att så inte är fallet varför en olik skattemässig behandling beroende på vem som förvärvar aktierna inte heller står i överrensstämmelse med rekommendationen. Ett klargörande om vad som egentligen har avsetts i rekommendationen anser jag vara önskvärt.

En ägare som överlåter sina aktier i familjeföretaget till en familjemedlem, för en ersättning som motsvarar marknadsvärdet, kan enligt min åsikt anses befinna sig i en likvärdig situation som en ägare som säljer aktierna till en utomstående mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet på aktierna. Då säljarna befinner sig i likartade situationer strider det mot likformighetsprincipen att beskatta dem olika. En säljares förmåga att betala skatt påverkas enligt min mening inte av vem aktierna säljs till, utan endast av hur mycket ersättning som erhålls, varför en olik beskattning också strider mot skatteförmågeprincipen.

Att anse att det kapitalförvaltande företaget och det rörelsedrivande företaget bedriver likartad verksamhet leder till att risken för inkomstomvandling minskas, i vart fall då aktierna i familjeföretaget överlåts till någon inom familjen. Trots att det leder till en olik beskattning beroende på vem aktierna överlåts till måste det ändå enligt min mening stämma bäst överens med syftet med bestämmelsen om likartad verksamhet, att förhindra inkomstomvandling. Trots att fåmansföretagare åsättes en tyngre skattebelastning då de säljer aktier i familjeföretaget till någon inom familjen måste lagstiftaren genom bestämmelser om att vad som kan betraktas som normal kapitalavkastning skall tas upp till beskattning i inkomstslaget kapital ha använt sig av den minst ingripande åtgärden för att motverka inkomstomvandling. Av denna anledning måste lagstiftningen anses stå i överrensstämmelse med den så kallade proportionalitetsprincipen.

This thesis develops an interdisciplinary, theoretical framework for analyzing moments of legal pluralism in banishment cases in Samoa. In the first two chapters, select theoretical forms, discourses and practices from legal anthropology, comparative legal scholarship and law and society studies are critically analyzed. Chapter three examines the role of metaphors in theorizing legal pluralism and legal change in both comparative legal scholarship and law and society scholarship. In chapters four and five, elements that were critically analyzed in chapters one through three are drawn together and recombined to theorize legal pluralism in Samoa. As part of this recombination, I employ two metaphors to guide my analysis. Metaphor one, woven objects, is employed to represent select strands of legality existent in Samoa. Metaphor two, the weaving process, is used to analyze how people create moments of legal pluralism in Samoan banishment cases through the adoption of particular subjectivities, through articulation of legal information, and via relations of power.

A proposta desta pesquisa surgiu ao conhecermos uma certa prática pedagógica que nos pareceu singular, a serviço da implantação e implementação de uma lei (Lei 11.645/08) que coloca a educação como condição primeira para erradicação do preconceito étnico-racial, promovendo construção de identidade etno-cultural de crianças e jovens com base no conhecimento de sua história, do multiculturalismo e da pluralidade étnica do povo brasileiro. Isto porque consideramos ser ainda muito comum, que o educando não se veja como protagonista do processo de ensino-aprendizagem, revelando também ausência de consciência de sua identidade, das razões e dificuldades da promoção de si mesmo e do reconhecimento de sua história para a construção da sua cidadania. Tomando como linha de pesquisa o estudo de caso etnográfico, nos propusemos a analisar a dinâmica e os dados obtidos de uma classe e do corpo administrativo da escola onde leciona o referido professor e aqueles fornecidos por ele que usa como estratégia de ensino-apendizagem e recurso motivador de uma unidade de estudo da disciplina História do Brasil, análise de letras de Sambas de Roda, manifestação cultural de raíz africana reconhecida como Patrimônio Imaterial do Brasil, usando o apoio de textos que abordam aspectos da história do povo baiano, objetivando trabalhar a (re)construção da identidade etno-cultural dos educandos. Esta estratégia tem possibilitado, também, a aproximação da história e da cultura de matriz africana, em vários dos seus aspectos, de outras áreas do conhecimento, propiciando desta forma uma aprendizagem contextualizada e significativa. De acordo com os resultados da pesquisa etnográfica que utilizamos como procedimento metodológico para tentar responder à questão: Seria esta uma prática pedagógica inovadora? Concluímos que tanto a estratégia quanto a dinâmica da classe, bem como os resultados do ensino-aprendizagem obtidos permitem que consideremos a prática do professor como uma prática pedagógica inovadora.
The proposal of this research appeared when practical certain knowing a pedagogical one that in them seemed singular, the service of the implantation and implementation of a law (Law 11,645/08) that it places the education as first condition for eradication of the ethnic-racial preconception, promoting construction of etno-cultural identity of children and young on the basis of the knowledge of its history, the varied cultures and the ethnic plurality of the Brazilian people. This because we still consider to be very common, that educating if does not see as protagonist of the teach-learning process, also disclosing absence of conscience of its identity, of the reasons and difficulties of the promotion of itself exactly and the recognition of its history for the construction of its citizenship. Taking as research line the study of ethnographic case, we considered in them to analyze the dynamics and the gotten data of a certain sample of students (classroom-sample) students of a group students and the administrative body of the school where teaches the related teacher and of proper those supplied by him it that it uses as strategy of I teach learning and motivator resource of a unit of study of disciplines History of Brazil, analysis of letters of Sambas of Wheel, cultural manifestation of recognized African root as Incorporeal Patrimony of Brazil, using the support of texts that they approach aspects of the history of the people Bahia, objectifying to work (reverse speed) the construction of the ethno cultural identity of students. This strategy has made possible, also, the approach of the history and the culture of African matrix, in several of its aspects, of other areas of the knowledge, propitiating in such a way a contextualized and significant learning. In accordance with the results of the ethnographic research as a methodological procedure that we use to try to answer the question: Would this be an innovative pedagogical practice? We conclude that both the strategy, as the dynamics of the class as well as the gotten results of the teach-learning allows that let us consider the practical of the practical teacher as the one pedagogical innovator.