Academic literature on the topic 'Lean inom sjukvården'

Det är uppenbart för alla inom sjukvården i Gävle att de ligger på gränsen till vad de kan hantera. Landstingen bestämmer inte bara vad sjukvården skall producera, utan även vad det får kosta. Det går ibland inte ihop, vilket föder frustration och vanmakt hos berörda avdelningar och personal. Behovet av sjukvård kommer troligen att öka ytterligare i framtiden, och vi verkar ha kommit till vägens ände vad gäller nuvarande arbetssätt. Syfte och mål med detta examensarbete är att genomföra en förstudie till att implementera och arbeta med lean på Gävle sjukhus och ortopedavdelningen. Arbetet innefattar även att ta fram en generell arbetsmodell för att analysera och förbättra flöden inom sjukvården utifrån ett lean perspektiv. Examensarbetets olika moment har styrts utifrån gruppen framtagna modell. Nedan sammanfattas vilka moment som ingått i varje steg.

1) Samla kunskap om lean: Första steget i arbetsmodellen handlar hur inlärning av lean i form av faktainsamling, litteraturstudier, föreläsningar och utbildning sker.

2) Kartläggning av flödet: Andra steget behandlar kartläggning av det aktuella flödet från att patienten skadas i hemmet till att denna är färdigbehandlad. Vidare har intervjuer och observationer gjorts hos de olika avdelningarna inblandade i flödet parallellt med dokumentering.

3) Analys av flödet i ett lean och kvalitetsperspektiv: Tredje steget innebär att en göra en analys av flödet med hjälp av olika metoder och verktyg inom lean.

4) Förbättringsförslag: Fjärde steget innebär att med hjälp av analysen skapa förbättringsförslag på de problem organisationen identifierat i flödet.

5) Implementering/Uppföljning: I sista steget handlar om hur en organisation inför förbättringsförslagen genom att informera och utbilda berörd personal.

Några av de problem som upptäcktes under förstudien var långa väntetider till operation, överbeläggningar, dubbelarbete, bristande rutiner och kommunikation mellan avdelningarna. Efter insamlad information och sammanställning av intervjuer och problemformuleringar har gruppen kommit fram till en rad förbättringsförslag som anses relevanta vid implementering av lean.

De olika lean och kvalitetsverktygen som gruppen främst har valt att jobba med är framtagna med hänsyn till de upptäckta problemen. Gruppens förslag till förbättringar inom det akuta höftflödet tror vi kommer förkorta vårdköerna, ge en mer kostnadseffektiv vård samt högre patient kvalitet. Lean har stor potential för sjukvården. Men att införa lean innebär inte enbart att införa en ny metod eller några verktyg. Det kräver en total förändring i synen på chefskap, på styrningen av sjukvården och på medarbetarnas roll. Förändringen sträcker sig ifrån högsta politiska nivå på landstingen till första linjens chefer som coachar sina team till dagliga förbättringar. Att införa lean är inte gjort i en handvändning, men det får inte hindra sjukvården ifrån att börja.

This thesis focuses on how to describe how Lean adapts within the healthcare. Lean has become a control system   as more and more companies are using in order to create competition in order to increase the quality and efficiency. This theory has now become implemented in the healthcare. The project has been organized with patients and that has created a flow in the daily work. Our study has used qualitative research strategy where we have started from secondary data presented for hospitals in the Stockholm area and a report written by John Rognes and Anna Svarts “Lean i vården” (2011). To map which hospitals are using Lean. The purpose is to identify how lean production has been implemented into four hospitals in the Stockholm area, to study how the difference are between the hospitals version of Lean compare to the fundamental, Lean production. The study describe that Lean within the healthcare is not so different compared to Lean Production in the industry. But the big different is that Lean within the healthcare is more focused on the patients and their process during the hospital visit. Lean Production is more focused on the production to the final product.

Vården i Sverige har sedan länge kännetecknas av långa vårdköer och bristande resurser. Allt fler sjukhus och vårdcentraler däribland Brahehälsan, Hälsocentralen Akka, Akutmottagningen på Länssjukhuset i Kalmar samt Diagnostiskt centrum på Länssjukhuset i Kalmar väljer att möta dessa problem med hjälp av ”Lean Healthcare”. Denna nya modell och den filosofi den bygger på bidrar till ett nytt arbetssätt som är tänkt att medföra effektivisering av sjukvården. Är effektivisering av sjukvården det verkliga motivet eller finns det bakomliggande motiv för att införa ”Lean Healthcare”? Vid allt förändringsarbete är det viktigt att ha med sig medarbetarna. Deras motivation och acceptans för förändring av organisationen i samband med implementeringen av ”Lean Healthcare” är avgörande för slutresultatet. Hur har denna samverkan skötts och hur har arbetet gått till med att ta fram ett fungerande koncept för respektive sjukvårdsinrättning, d v s hur är deras förankrings- och implementeringsprocess. Har man uppmärksammat någon skillnad när det kommer till effektivitet och kvalité under arbetets gång vid de respektive sjukhusen och vårdcentralerna. Syftet med denna studie är att undersöka ovan frågeställningar samt se om det föreligger någon skillnad mellan privata och landstingsdrivna sjukvårdsinrättningar. Arbetet ämnar medverka till ökad kunskap om varför Lean implementeras inom sjukvården och om resultaten svarar mot förväntningarna. Syftet med studien åstadkoms genom en fallstudie på två vårdcentraler och två avdelningar på ett sjukhus samt en djupintervju med Prof. Håkan Aronsson. Studien bygger sin datainsamlingsmetod huvudsakligen på kvalitativa intervjuer med personer ifrån respektive sjukhus och vårdcentraler. Analys av empirin är gjord mot teorier om Lean, Kaizen, organisationsförändring, New Public Management (NPM) samt motivation.  I analysen går det att utläsa att vissa faktorer har legat till grund för motivet att införa Lean samt påverkat förankrings- & implementeringsprocessen. Dessa motiv ger utslag på det slutliga resultatet av implementeringen. Att valet föll på ”Lean Healthcare” beror till stor del på att det ligger i tiden. Förankringsprocessen har skett genom kommunikation och utbildning. Vi har inte kunnat finna belägg för några större skillnader när det gäller huvudmannafrågan förutom ett mer grundligt tillvägagångssätt vid implementeringen vid den privata vårdcentralen. En faktor som arbetet med ”Lean Healthcare” har bidragit med är medarbetarnas möjlighet till identifiering av förändring samt genomförande av förändringsarbetet. Genom att möjliggöra detta genomför medarbetarna förändringar som leder till en mindre stressad arbetsmiljö. Alltså kan ”Lean Healthcare” ge upphov till högre effektivisering samt minskad stress på arbetet. ”Lean Healthcare” har visat sig ge goda resultat i de implementerade verksamheterna och förutsättningarna för framgång inom sjukvården finns. Men arbetet har nyss börjat och för att hela verksamheten ska anses genomsyrad av ”Lean”-filosofin krävs ett fortsatt långsiktigt arbete och förändringsvilja.
The Care in Sweden has long been characterized by long waiting lists and lack of resources. More and more hospitals and medical centers including Brahehälsan, the medical centre of Akka, Emergency room at the county hospital in Kalmar and Diagnostic Centre at the County Hospital in Kalmar choose to address these problems by using Lean Healthcare. This new model and the philosophy it is based on contributes to a new approach that is intended to result in more efficient care. Is the efficiency of health care the real reason or are there ulterior motives for introducing Lean Healthcare? In all change processes it is important to involve and have abroad its employees. Their motivation and acceptance of change by the organization in conjunction with the implementation of Lean Healthcare is critical to the outcome. How has this interaction been handled and how has this work gone to develop a working concept for each medical institution, that is, how is their anchoring- and implementation process. Have one noticed any difference when it comes to efficiency and quality during the work at respective hospitals and health care centers. The purpose of this study is to investigate the above issues and see if there is any difference between private and governmental health care facilities. The work intends to contribute to a better understanding of why Lean is implemented in health care and if the results meet expectations. The purpose of this study is accomplished through a case study in two health centers and two departments in a hospital and an interview with Prof. Håkan Aronsson. The studys data collection methodology is mainly based on qualitative interviews with people from respective hospitals and health centers. Analysis of empirical data is made towards theories of Lean, Kaizen, organizational change, new public management and motivation. In the analysis it is possible to deduce that some factors have been the basis reason to introduce lean and also affected the anchor- & implementation process. These motives affect the final result of the implementation. The choice of Lean Healthcare is mainly due to that it is in fashion. The anchoring process has taken place through communication and education. We have not been able to find evidence of any major differences in the Principals of the question except for a more thorough approach to the implementation at the private clinic. One factor that works with Lean Healthcare has helped with the employees' ability to identify change and implementing change. By enabling the implementation of staff changes has lead to a less stressful working environment. Consequently, Lean Healthcare results in higher efficiency and reduced stress at work. Lean Healthcare has shown to give good results in the implemented activities and the conditions for success in health care. But the work has just begun and for the entire operation to be considered to be steeped in "Lean" philosophy it is required a continued long-term effort and will to change.

Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om leankonceptet och undersöka upplevelser av ett genomfört leanarbete inom hälso- och sjukvård. Frågeställningarna som undersöks är: Varför används leankonceptet på Skånes Universitetssjukhus och hur tillämpas leankonceptet vid universitetssjukhuset? Hur beskriver medarbetarna på en vårdavdelning att de upplever resultatet med att arbeta enligt leankonceptet? Undersökningen har en kvalitativ ansats. Undersökningsgruppen består av sjuksköterskor, undersköterskor och personer med dels ledningsansvar, dels arbetar med support i frågor som rör lean. Med hjälp av sju semistrukturerade intervjuer erhålls en förståelse för de olika yrkesgruppernas tankar och uppfattningar när det gäller hur deras arbete påverkas av att arbetet vid vårdavdelningen organiseras efter värderingar, principer och verktyg knutna till det modifierade leankonceptet Lean Health Care. Samtliga respondenter upplever att när de arbetar enligt leankonceptet, och då speciellt med ständiga förbättringar (kaizen), blir det dagliga arbetet mer effektivt genom att planeringen underlättas och blivit tydlig för alla. En avgörande faktor till förbättringarna är pulstavlan som också bidragit till att kommunikationen mellan olika yrkeskategorier ökat. Resultatet visar att det finns en stor samsyn mellan respondenterna om att leankonceptet passar väl in för verksamheter inom hälso- och sjukvård. Respondenterna upplever att det finns vissa hinder för att planera långsiktigt och ett långsiktigt tänkande är en av grundstenarna inom konceptet. Ett exempel på sådana hinder är att förutsättningarna kan ändras genom att verksamheten är politiskt styrd.

Att införa lean principer inom sjukvården är ett relativt nytt område. Landstinget i Gävleborg och Gävle sjukhus är intresserade av att korta ner sina vårdköer med hjälp av logistiska metoder och lean production principer. Detta på grund av att vårdköerna på bland annat urologmottagningen på Gävle sjukhus bara växer. Lean production är ett koncept som ursprungligen härstammar från bilindustrin i Japan och innebär att man strävar efter att göra mer med mindre. På svenska kan lean production översättas till resurssnål produktion och arbetet med lean innefattar principer som kunden i fokus, teamarbete och ständiga förbättringar.

Syftet med examensarbetet är att ta fram en arbetsmodell för införande av lean principer inom sjukvården, då vårdköerna idag är långa och någon form av förändring är nödvändig. Arbetsmodellen innehåller sex olika nivåer, kartläggning, analys, framtagning av förbättringsförslag, avstämning, genomförande och uppföljning. De fyra första stegen kommer att presenteras i arbetet medans de två sista stegen ligger utanför arbetets ramar.

Genom att använda logistiska metoder och lean principer i kartläggningar och analyser av mottagningens processer har en del problemområden upptäckts. Problemen har sedan analyserats och förbättringsförslag till de olika områdena har utarbetats. Förbättringsförslagen som har utarbetats med hjälp av logistiska metoder och lean production principer bör kunna medverka till en minskning av urologmottagningens vårdköer.

Introducing lean production principles in health care is a relatively new area. The county council in Gävleborg and Gävle hospital are interested in shortening their health queues with help from logistics methods and lean production principles. This is among others because of growing health queues at the urologist reception in Gävle hospital. Lean production is a concept arising from the Japanese car industry, meaning a quest to do more with less. In Swedish lean production can be translated to resource- economic production and the work with lean production includes principles like customer focus, teamwork and continuous improvement.

The purpose with this thesis is to compile a working model which can be used when implementing lean principles in health care. This is because the health queues to the reception today are long and some kind of transform is necessary. The working model consists of six different levels, mapping, analyze, developing improvement suggestions, balancing, implementation and follow up. The first four steps in the working model will be introduced in this thesis, although the last two steps are outside the limits of this thesis.

By using logistics methods and lean principles in mapping and analysis of the receptions processes some problem areas have been discovered. The discovered problems have been analyzed and improvement suggestions to the different problem areas have then been elaborated. The improvement suggestions which have been elaborated with help from logistics methods and lean production principles can contribute to a decrease of the urologist receptions health queues.

Att införa lean principer inom sjukvården är ett relativt nytt område. Landstinget i Gävleborg och Gävle sjukhus är intresserade av att korta ner sina vårdköer med hjälp av logistiska metoder och lean production principer. Detta på grund av att vårdköerna på bland annat urologmottagningen på Gävle sjukhus bara växer. Lean production är ett koncept som ursprungligen härstammar från bilindustrin i Japan och innebär att man strävar efter att göra mer med mindre. På svenska kan lean production översättas till resurssnål produktion och arbetet med lean innefattar principer som kunden i fokus, teamarbete och ständiga förbättringar.

Syftet med examensarbetet är att ta fram en arbetsmodell för införande av lean principer inom sjukvården, då vårdköerna idag är långa och någon form av förändring är nödvändig. Arbetsmodellen innehåller sex olika nivåer, kartläggning, analys, framtagning av förbättringsförslag, avstämning, genomförande och uppföljning. De fyra första stegen kommer att presenteras i arbetet medans de två sista stegen ligger utanför arbetets ramar.

Genom att använda logistiska metoder och lean principer i kartläggningar och analyser av mottagningens processer har en del problemområden upptäckts. Problemen har sedan analyserats och förbättringsförslag till de olika områdena har utarbetats. Förbättringsförslagen som har utarbetats med hjälp av logistiska metoder och lean production principer bör kunna medverka till en minskning av urologmottagningens vårdköer.

Introducing lean production principles in health care is a relatively new area. The county council in Gävleborg and Gävle hospital are interested in shortening their health queues with help from logistics methods and lean production principles. This is among others because of growing health queues at the urologist reception in Gävle hospital. Lean production is a concept arising from the Japanese car industry, meaning a quest to do more with less. In Swedish lean production can be translated to resource- economic production and the work with lean production includes principles like customer focus, teamwork and continuous improvement.

The purpose with this thesis is to compile a working model which can be used when implementing lean principles in health care. This is because the health queues to the reception today are long and some kind of transform is necessary. The working model consists of six different levels, mapping, analyze, developing improvement suggestions, balancing, implementation and follow up. The first four steps in the working model will be introduced in this thesis, although the last two steps are outside the limits of this thesis.

By using logistics methods and lean principles in mapping and analysis of the receptions processes some problem areas have been discovered. The discovered problems have been analyzed and improvement suggestions to the different problem areas have then been elaborated. The improvement suggestions which have been elaborated with help from logistics methods and lean production principles can contribute to a decrease of the urologist receptions health queues.

Dagens situation med en åldrande befolkning som leder till en större förekomst av allvarliga kroniska sjukdomar gör att sjukvården står inför nya utmaningar. Då de flesta vårdinrättningar har en mycket hög beläggning och begränsade resurser har man börjat använda sig av produktionsstrategier som traditionellt använts i mer industrinära miljöer, exempelvis Lean production. I denna studie har värdeflödet kartlagts och analyserats för besök vid hjärtakuten på Danderyds Sjukhus AB. Detta har genomförts med hjälp av fältstudieobservationer och intervjuer, för att undersöka verksamheten på en vårdinstitution som arbetar enligt Lean healthcare. Studien har genomförts för att identifiera potentiella förbättringsområden och förändringar inom dessa, som kan leda till effektivare patientflöde. Resultaten av vår fallstudie tyder på att det förekommer icke-värdeskapande inslag relaterade till Transport, Motion, Waiting, Overproduction & Over processing, Defects, Confusion och People på hjärtakuten. Den vanligaste orsaken till slöseri har upptäckts vara kopplad till arbetsrutiner och hur väl dessa rutiner följs, även om problem relaterade till kommunikation och arbetsplatskultur också har upptäckts. Vår främsta rekommendation för att effektivisera verksamheten på akuten är att skapa standardiserade rutiner som är lätta för personalen att följa. Studien och dess resultat kan ses som ett bidrag till den generella diskursen på områdena Lean healthcare, kartläggning samt analys av värdeflöden. Den kan även användas av vårdinrättningar liknande fallkliniken som är i stånd att genomföra en värdeflödesanalys.
The aging population and higher occurrence of chronic diseases today has healthcare facing a very high occupancy and limited resources. To meet rising demands, many healthcare institutions have adapted operational strategies traditionally used in more industrial settings such as Lean production. In this study, the value flow during emergency visits to the heart emergency at Danderyds hospital (Danderyds Sjukhus AB) was mapped and analysed through observations and interviews. The aim was to identify potential changes that might render a more efficient patient flow and improve the operations at a healthcare institution working in accordance with Lean healthcare. The findings from the study show that waste related to Transport, Motion, Waiting, Overproduction & Over processing, Defects, Confusion and People exists at the heart emergency. The most common source of waste is related to routines and compliance to them among the staff, all though some issues related to communication and workplace culture were also discovered. Our main suggestion is therefore to establish standardised routines that are easy to follow for the staff at the clinic, to make emergency visits and patient flow more efficient. The study and its findings can be seen as a general contribution to the discourse regarding Lean healthcare, value stream mapping and analysing. It can also be used by healthcare institutions similar to the case clinic, about to perform an analysis of the value stream.

Hälso- och sjukvården har höga krav som branschen har svårt att uppfylla. Logistik har fått en ökad betydelse inom sektorn och handlar i detta fall om att på kortast tid få en patient färdigbehandlad. Denna rapport tar fram logistiska förändringsprinciper som är framgångsrika i hälso- och sjukvården. En litteraturstudie visar att det finns ett antal logistiska förändringsprinciper och verktyg som med positivt resultat har anpassats till hälso- och sjukvården. Dessa är; Lean production, processorientering, flödesorientering, Time-based competition, Theory of Constraints, Supply chain management, Planering, Mål och mätmetoder, Patienten i fokus, Genombrott och Advanced access. Fallstudier visar att vårdenheter i de flesta fall inte arbetar med specifika förändringsprinciper utan metoder hämtade från flera principer. Många av dessa metoder återkommer i åtskilliga förändringsprinciper och de vanligaste metoderna som identifierats både i litteraturstudien och i fallstudien och därför anses vara framgångsrika är; eliminering av slöseri, standardiseringar, kartläggning av flöde eller process och samverkan inom den egna enheten. Dessa metoder kan härledas till principerna Lean production, processorientering och Genombrott. Viktigt att poängtera är att förändringsprinciperna måste anpassas till den specifika situationen och vårdenheten.

Sammanfattning Lean har fått stor uppmärksamhet i många olika yrkesområden och i de sociala medierna under de senaste åren. Det mest diskuterade i dagsläget är implementeringen av Lean i den offentliga sektorn och då framförallt inom sjukvården. Detta har väckt heta debatter där människor från olika yrkesområden och åldrar har starkt skilda åsikter gällande implementeringen. Vissa är mycket positiva till att införa Lean i sjukvården medan andra ser mycket negativa effekter av implementeringen. Att det finns så mycket skilda åsikter angående detta och att så många människor har olika perspektiv på hur Lean fungerar gör att ämnet är väldigt intressant att analysera. Syftet och målet med denna rapport är att fokusera på just de olika perspektiven och analysera dessa för att se ifall det finns någon tydlig förklaring till varför dessa perspektiv skiljer sig så pass mycket. Det kommer även undersökas vad som ligger till grund för detta beteende och vilka faktorer som påverkar de olika perspektiven. De som är positiva till Lean menar att det blir enklare för personalen att arbeta då allt är strukturerat och onödiga slöserier som skapar stress har eliminerats. En så enkel sak som att ha en speciell plats för varje objekt gör att personalen slipper att springa runt och leta efter föremål i onödan och sparar då tid som kan läggas på andra mer värdeskapande faktorer. De menar att Lean effektiviserar arbetet i stor utsträckning och att den tid som förut lades på onödiga ärenden nu kan läggas på att ge patienter mer fokus och omvårdnad. Många av de personerna som har en negativ syn till införandet av Lean i sjukvården menar bland annat att Lean är en metod för industrin som inte går att implementera bland människor i sjukvården, att det är en trend som snart kommer bytas ut mot något annat och att Lean införts för att minska resurser och kostnader istället för att gynna personal och patienter. Den huvudsakliga slutsatsen som har dragits i denna rapport är att introduktionen oftast är den bristfälliga faktorn till att många personer har en negativ syn på implementeringen av Lean. Introduktionen bör anpassas bättre till sjukvården för att få alla att uppfatta Lean på "rätt" sätt från början. Några av de underfaktorer som är problematiska i introduktionen är bland annat att namnet Lean förknippas för mycket med industrin, att felaktig information förmedlas gällande innebörden av Lean och att ledarna inte är tillräckligt engagerade.
Abstract Lean has received considerable attention in many different fields and in social media in recent years. The most discussed topic in the current situation is the implementation of Lean in the public sector and especially in health care. This has raised heated debates where people from different professions and ages have strongly differing views on the implementation. Some are very positive to introduce Lean in health care while others believe it has negative effects of the implementation. That there is so many different opinions regarding the topic and that so many people have different perspectives on how Lean works makes this very interesting to analyze. The purpose and goal of this report is to focus on the different perspectives and analyze them to see if there is any clear explanation to why these perspectives differ so much. It will also be analyzed what lies in the basis for this behavior and the factors that influence the different perspectives. Those who are in favor of Lean mean that it is easier for the staff to work when everything is structured and unnecessary wastage that create stress has been eliminated. Such a simple thing as having a special place for each object means that the staff does not have to run around and look for objects unnecessarily and will save their time that can be spent on other more value-creating factors. They argue that Lean makes work more effective in large extent and that the time before was put on unnecessary errands now can be added to give patients more attention and care. Many of the people who have a negative view of the introduction of Lean in health care mean among other things that Lean is a method for industries that can not be implemented among people in health care, that there is a trend that will soon be replaced with something else and that Lean was introduced to reduce resources and costs instead of benefiting staff and patients. The main conclusion that has been drawn in this report is that the introduction is usually the insufficient factor that makes many people have a negative view of the implementation of Lean. The introduction should be better adapted to health care to get all to perceive Lean in the "right" way from the beginning. Some of the sub-factors that are problematic in the introduction is that the name Lean associated too much with the industry, that incorrect information is mediated regarding the meaning of Lean and that the leaders are not sufficiently involved.