Dissertations / Theses on the topic 'Lean inom sjukvården'

Det är uppenbart för alla inom sjukvården i Gävle att de ligger på gränsen till vad de kan hantera. Landstingen bestämmer inte bara vad sjukvården skall producera, utan även vad det får kosta. Det går ibland inte ihop, vilket föder frustration och vanmakt hos berörda avdelningar och personal. Behovet av sjukvård kommer troligen att öka ytterligare i framtiden, och vi verkar ha kommit till vägens ände vad gäller nuvarande arbetssätt. Syfte och mål med detta examensarbete är att genomföra en förstudie till att implementera och arbeta med lean på Gävle sjukhus och ortopedavdelningen. Arbetet innefattar även att ta fram en generell arbetsmodell för att analysera och förbättra flöden inom sjukvården utifrån ett lean perspektiv. Examensarbetets olika moment har styrts utifrån gruppen framtagna modell. Nedan sammanfattas vilka moment som ingått i varje steg.

1) Samla kunskap om lean: Första steget i arbetsmodellen handlar hur inlärning av lean i form av faktainsamling, litteraturstudier, föreläsningar och utbildning sker.

2) Kartläggning av flödet: Andra steget behandlar kartläggning av det aktuella flödet från att patienten skadas i hemmet till att denna är färdigbehandlad. Vidare har intervjuer och observationer gjorts hos de olika avdelningarna inblandade i flödet parallellt med dokumentering.

3) Analys av flödet i ett lean och kvalitetsperspektiv: Tredje steget innebär att en göra en analys av flödet med hjälp av olika metoder och verktyg inom lean.

4) Förbättringsförslag: Fjärde steget innebär att med hjälp av analysen skapa förbättringsförslag på de problem organisationen identifierat i flödet.

5) Implementering/Uppföljning: I sista steget handlar om hur en organisation inför förbättringsförslagen genom att informera och utbilda berörd personal.

Några av de problem som upptäcktes under förstudien var långa väntetider till operation, överbeläggningar, dubbelarbete, bristande rutiner och kommunikation mellan avdelningarna. Efter insamlad information och sammanställning av intervjuer och problemformuleringar har gruppen kommit fram till en rad förbättringsförslag som anses relevanta vid implementering av lean.

De olika lean och kvalitetsverktygen som gruppen främst har valt att jobba med är framtagna med hänsyn till de upptäckta problemen. Gruppens förslag till förbättringar inom det akuta höftflödet tror vi kommer förkorta vårdköerna, ge en mer kostnadseffektiv vård samt högre patient kvalitet. Lean har stor potential för sjukvården. Men att införa lean innebär inte enbart att införa en ny metod eller några verktyg. Det kräver en total förändring i synen på chefskap, på styrningen av sjukvården och på medarbetarnas roll. Förändringen sträcker sig ifrån högsta politiska nivå på landstingen till första linjens chefer som coachar sina team till dagliga förbättringar. Att införa lean är inte gjort i en handvändning, men det får inte hindra sjukvården ifrån att börja.

This thesis focuses on how to describe how Lean adapts within the healthcare. Lean has become a control system   as more and more companies are using in order to create competition in order to increase the quality and efficiency. This theory has now become implemented in the healthcare. The project has been organized with patients and that has created a flow in the daily work. Our study has used qualitative research strategy where we have started from secondary data presented for hospitals in the Stockholm area and a report written by John Rognes and Anna Svarts “Lean i vården” (2011). To map which hospitals are using Lean. The purpose is to identify how lean production has been implemented into four hospitals in the Stockholm area, to study how the difference are between the hospitals version of Lean compare to the fundamental, Lean production. The study describe that Lean within the healthcare is not so different compared to Lean Production in the industry. But the big different is that Lean within the healthcare is more focused on the patients and their process during the hospital visit. Lean Production is more focused on the production to the final product.

Vården i Sverige har sedan länge kännetecknas av långa vårdköer och bristande resurser. Allt fler sjukhus och vårdcentraler däribland Brahehälsan, Hälsocentralen Akka, Akutmottagningen på Länssjukhuset i Kalmar samt Diagnostiskt centrum på Länssjukhuset i Kalmar väljer att möta dessa problem med hjälp av ”Lean Healthcare”. Denna nya modell och den filosofi den bygger på bidrar till ett nytt arbetssätt som är tänkt att medföra effektivisering av sjukvården. Är effektivisering av sjukvården det verkliga motivet eller finns det bakomliggande motiv för att införa ”Lean Healthcare”? Vid allt förändringsarbete är det viktigt att ha med sig medarbetarna. Deras motivation och acceptans för förändring av organisationen i samband med implementeringen av ”Lean Healthcare” är avgörande för slutresultatet. Hur har denna samverkan skötts och hur har arbetet gått till med att ta fram ett fungerande koncept för respektive sjukvårdsinrättning, d v s hur är deras förankrings- och implementeringsprocess. Har man uppmärksammat någon skillnad när det kommer till effektivitet och kvalité under arbetets gång vid de respektive sjukhusen och vårdcentralerna. Syftet med denna studie är att undersöka ovan frågeställningar samt se om det föreligger någon skillnad mellan privata och landstingsdrivna sjukvårdsinrättningar. Arbetet ämnar medverka till ökad kunskap om varför Lean implementeras inom sjukvården och om resultaten svarar mot förväntningarna. Syftet med studien åstadkoms genom en fallstudie på två vårdcentraler och två avdelningar på ett sjukhus samt en djupintervju med Prof. Håkan Aronsson. Studien bygger sin datainsamlingsmetod huvudsakligen på kvalitativa intervjuer med personer ifrån respektive sjukhus och vårdcentraler. Analys av empirin är gjord mot teorier om Lean, Kaizen, organisationsförändring, New Public Management (NPM) samt motivation.  I analysen går det att utläsa att vissa faktorer har legat till grund för motivet att införa Lean samt påverkat förankrings- & implementeringsprocessen. Dessa motiv ger utslag på det slutliga resultatet av implementeringen. Att valet föll på ”Lean Healthcare” beror till stor del på att det ligger i tiden. Förankringsprocessen har skett genom kommunikation och utbildning. Vi har inte kunnat finna belägg för några större skillnader när det gäller huvudmannafrågan förutom ett mer grundligt tillvägagångssätt vid implementeringen vid den privata vårdcentralen. En faktor som arbetet med ”Lean Healthcare” har bidragit med är medarbetarnas möjlighet till identifiering av förändring samt genomförande av förändringsarbetet. Genom att möjliggöra detta genomför medarbetarna förändringar som leder till en mindre stressad arbetsmiljö. Alltså kan ”Lean Healthcare” ge upphov till högre effektivisering samt minskad stress på arbetet. ”Lean Healthcare” har visat sig ge goda resultat i de implementerade verksamheterna och förutsättningarna för framgång inom sjukvården finns. Men arbetet har nyss börjat och för att hela verksamheten ska anses genomsyrad av ”Lean”-filosofin krävs ett fortsatt långsiktigt arbete och förändringsvilja.
The Care in Sweden has long been characterized by long waiting lists and lack of resources. More and more hospitals and medical centers including Brahehälsan, the medical centre of Akka, Emergency room at the county hospital in Kalmar and Diagnostic Centre at the County Hospital in Kalmar choose to address these problems by using Lean Healthcare. This new model and the philosophy it is based on contributes to a new approach that is intended to result in more efficient care. Is the efficiency of health care the real reason or are there ulterior motives for introducing Lean Healthcare? In all change processes it is important to involve and have abroad its employees. Their motivation and acceptance of change by the organization in conjunction with the implementation of Lean Healthcare is critical to the outcome. How has this interaction been handled and how has this work gone to develop a working concept for each medical institution, that is, how is their anchoring- and implementation process. Have one noticed any difference when it comes to efficiency and quality during the work at respective hospitals and health care centers. The purpose of this study is to investigate the above issues and see if there is any difference between private and governmental health care facilities. The work intends to contribute to a better understanding of why Lean is implemented in health care and if the results meet expectations. The purpose of this study is accomplished through a case study in two health centers and two departments in a hospital and an interview with Prof. Håkan Aronsson. The studys data collection methodology is mainly based on qualitative interviews with people from respective hospitals and health centers. Analysis of empirical data is made towards theories of Lean, Kaizen, organizational change, new public management and motivation. In the analysis it is possible to deduce that some factors have been the basis reason to introduce lean and also affected the anchor- & implementation process. These motives affect the final result of the implementation. The choice of Lean Healthcare is mainly due to that it is in fashion. The anchoring process has taken place through communication and education. We have not been able to find evidence of any major differences in the Principals of the question except for a more thorough approach to the implementation at the private clinic. One factor that works with Lean Healthcare has helped with the employees' ability to identify change and implementing change. By enabling the implementation of staff changes has lead to a less stressful working environment. Consequently, Lean Healthcare results in higher efficiency and reduced stress at work. Lean Healthcare has shown to give good results in the implemented activities and the conditions for success in health care. But the work has just begun and for the entire operation to be considered to be steeped in "Lean" philosophy it is required a continued long-term effort and will to change.

Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om leankonceptet och undersöka upplevelser av ett genomfört leanarbete inom hälso- och sjukvård. Frågeställningarna som undersöks är: Varför används leankonceptet på Skånes Universitetssjukhus och hur tillämpas leankonceptet vid universitetssjukhuset? Hur beskriver medarbetarna på en vårdavdelning att de upplever resultatet med att arbeta enligt leankonceptet? Undersökningen har en kvalitativ ansats. Undersökningsgruppen består av sjuksköterskor, undersköterskor och personer med dels ledningsansvar, dels arbetar med support i frågor som rör lean. Med hjälp av sju semistrukturerade intervjuer erhålls en förståelse för de olika yrkesgruppernas tankar och uppfattningar när det gäller hur deras arbete påverkas av att arbetet vid vårdavdelningen organiseras efter värderingar, principer och verktyg knutna till det modifierade leankonceptet Lean Health Care. Samtliga respondenter upplever att när de arbetar enligt leankonceptet, och då speciellt med ständiga förbättringar (kaizen), blir det dagliga arbetet mer effektivt genom att planeringen underlättas och blivit tydlig för alla. En avgörande faktor till förbättringarna är pulstavlan som också bidragit till att kommunikationen mellan olika yrkeskategorier ökat. Resultatet visar att det finns en stor samsyn mellan respondenterna om att leankonceptet passar väl in för verksamheter inom hälso- och sjukvård. Respondenterna upplever att det finns vissa hinder för att planera långsiktigt och ett långsiktigt tänkande är en av grundstenarna inom konceptet. Ett exempel på sådana hinder är att förutsättningarna kan ändras genom att verksamheten är politiskt styrd.

Att införa lean principer inom sjukvården är ett relativt nytt område. Landstinget i Gävleborg och Gävle sjukhus är intresserade av att korta ner sina vårdköer med hjälp av logistiska metoder och lean production principer. Detta på grund av att vårdköerna på bland annat urologmottagningen på Gävle sjukhus bara växer. Lean production är ett koncept som ursprungligen härstammar från bilindustrin i Japan och innebär att man strävar efter att göra mer med mindre. På svenska kan lean production översättas till resurssnål produktion och arbetet med lean innefattar principer som kunden i fokus, teamarbete och ständiga förbättringar.

Syftet med examensarbetet är att ta fram en arbetsmodell för införande av lean principer inom sjukvården, då vårdköerna idag är långa och någon form av förändring är nödvändig. Arbetsmodellen innehåller sex olika nivåer, kartläggning, analys, framtagning av förbättringsförslag, avstämning, genomförande och uppföljning. De fyra första stegen kommer att presenteras i arbetet medans de två sista stegen ligger utanför arbetets ramar.

Genom att använda logistiska metoder och lean principer i kartläggningar och analyser av mottagningens processer har en del problemområden upptäckts. Problemen har sedan analyserats och förbättringsförslag till de olika områdena har utarbetats. Förbättringsförslagen som har utarbetats med hjälp av logistiska metoder och lean production principer bör kunna medverka till en minskning av urologmottagningens vårdköer.

Introducing lean production principles in health care is a relatively new area. The county council in Gävleborg and Gävle hospital are interested in shortening their health queues with help from logistics methods and lean production principles. This is among others because of growing health queues at the urologist reception in Gävle hospital. Lean production is a concept arising from the Japanese car industry, meaning a quest to do more with less. In Swedish lean production can be translated to resource- economic production and the work with lean production includes principles like customer focus, teamwork and continuous improvement.

The purpose with this thesis is to compile a working model which can be used when implementing lean principles in health care. This is because the health queues to the reception today are long and some kind of transform is necessary. The working model consists of six different levels, mapping, analyze, developing improvement suggestions, balancing, implementation and follow up. The first four steps in the working model will be introduced in this thesis, although the last two steps are outside the limits of this thesis.

By using logistics methods and lean principles in mapping and analysis of the receptions processes some problem areas have been discovered. The discovered problems have been analyzed and improvement suggestions to the different problem areas have then been elaborated. The improvement suggestions which have been elaborated with help from logistics methods and lean production principles can contribute to a decrease of the urologist receptions health queues.

Att införa lean principer inom sjukvården är ett relativt nytt område. Landstinget i Gävleborg och Gävle sjukhus är intresserade av att korta ner sina vårdköer med hjälp av logistiska metoder och lean production principer. Detta på grund av att vårdköerna på bland annat urologmottagningen på Gävle sjukhus bara växer. Lean production är ett koncept som ursprungligen härstammar från bilindustrin i Japan och innebär att man strävar efter att göra mer med mindre. På svenska kan lean production översättas till resurssnål produktion och arbetet med lean innefattar principer som kunden i fokus, teamarbete och ständiga förbättringar.

Syftet med examensarbetet är att ta fram en arbetsmodell för införande av lean principer inom sjukvården, då vårdköerna idag är långa och någon form av förändring är nödvändig. Arbetsmodellen innehåller sex olika nivåer, kartläggning, analys, framtagning av förbättringsförslag, avstämning, genomförande och uppföljning. De fyra första stegen kommer att presenteras i arbetet medans de två sista stegen ligger utanför arbetets ramar.

Genom att använda logistiska metoder och lean principer i kartläggningar och analyser av mottagningens processer har en del problemområden upptäckts. Problemen har sedan analyserats och förbättringsförslag till de olika områdena har utarbetats. Förbättringsförslagen som har utarbetats med hjälp av logistiska metoder och lean production principer bör kunna medverka till en minskning av urologmottagningens vårdköer.

Introducing lean production principles in health care is a relatively new area. The county council in Gävleborg and Gävle hospital are interested in shortening their health queues with help from logistics methods and lean production principles. This is among others because of growing health queues at the urologist reception in Gävle hospital. Lean production is a concept arising from the Japanese car industry, meaning a quest to do more with less. In Swedish lean production can be translated to resource- economic production and the work with lean production includes principles like customer focus, teamwork and continuous improvement.

The purpose with this thesis is to compile a working model which can be used when implementing lean principles in health care. This is because the health queues to the reception today are long and some kind of transform is necessary. The working model consists of six different levels, mapping, analyze, developing improvement suggestions, balancing, implementation and follow up. The first four steps in the working model will be introduced in this thesis, although the last two steps are outside the limits of this thesis.

By using logistics methods and lean principles in mapping and analysis of the receptions processes some problem areas have been discovered. The discovered problems have been analyzed and improvement suggestions to the different problem areas have then been elaborated. The improvement suggestions which have been elaborated with help from logistics methods and lean production principles can contribute to a decrease of the urologist receptions health queues.

Dagens situation med en åldrande befolkning som leder till en större förekomst av allvarliga kroniska sjukdomar gör att sjukvården står inför nya utmaningar. Då de flesta vårdinrättningar har en mycket hög beläggning och begränsade resurser har man börjat använda sig av produktionsstrategier som traditionellt använts i mer industrinära miljöer, exempelvis Lean production. I denna studie har värdeflödet kartlagts och analyserats för besök vid hjärtakuten på Danderyds Sjukhus AB. Detta har genomförts med hjälp av fältstudieobservationer och intervjuer, för att undersöka verksamheten på en vårdinstitution som arbetar enligt Lean healthcare. Studien har genomförts för att identifiera potentiella förbättringsområden och förändringar inom dessa, som kan leda till effektivare patientflöde. Resultaten av vår fallstudie tyder på att det förekommer icke-värdeskapande inslag relaterade till Transport, Motion, Waiting, Overproduction & Over processing, Defects, Confusion och People på hjärtakuten. Den vanligaste orsaken till slöseri har upptäckts vara kopplad till arbetsrutiner och hur väl dessa rutiner följs, även om problem relaterade till kommunikation och arbetsplatskultur också har upptäckts. Vår främsta rekommendation för att effektivisera verksamheten på akuten är att skapa standardiserade rutiner som är lätta för personalen att följa. Studien och dess resultat kan ses som ett bidrag till den generella diskursen på områdena Lean healthcare, kartläggning samt analys av värdeflöden. Den kan även användas av vårdinrättningar liknande fallkliniken som är i stånd att genomföra en värdeflödesanalys.
The aging population and higher occurrence of chronic diseases today has healthcare facing a very high occupancy and limited resources. To meet rising demands, many healthcare institutions have adapted operational strategies traditionally used in more industrial settings such as Lean production. In this study, the value flow during emergency visits to the heart emergency at Danderyds hospital (Danderyds Sjukhus AB) was mapped and analysed through observations and interviews. The aim was to identify potential changes that might render a more efficient patient flow and improve the operations at a healthcare institution working in accordance with Lean healthcare. The findings from the study show that waste related to Transport, Motion, Waiting, Overproduction & Over processing, Defects, Confusion and People exists at the heart emergency. The most common source of waste is related to routines and compliance to them among the staff, all though some issues related to communication and workplace culture were also discovered. Our main suggestion is therefore to establish standardised routines that are easy to follow for the staff at the clinic, to make emergency visits and patient flow more efficient. The study and its findings can be seen as a general contribution to the discourse regarding Lean healthcare, value stream mapping and analysing. It can also be used by healthcare institutions similar to the case clinic, about to perform an analysis of the value stream.

Hälso- och sjukvården har höga krav som branschen har svårt att uppfylla. Logistik har fått en ökad betydelse inom sektorn och handlar i detta fall om att på kortast tid få en patient färdigbehandlad. Denna rapport tar fram logistiska förändringsprinciper som är framgångsrika i hälso- och sjukvården. En litteraturstudie visar att det finns ett antal logistiska förändringsprinciper och verktyg som med positivt resultat har anpassats till hälso- och sjukvården. Dessa är; Lean production, processorientering, flödesorientering, Time-based competition, Theory of Constraints, Supply chain management, Planering, Mål och mätmetoder, Patienten i fokus, Genombrott och Advanced access. Fallstudier visar att vårdenheter i de flesta fall inte arbetar med specifika förändringsprinciper utan metoder hämtade från flera principer. Många av dessa metoder återkommer i åtskilliga förändringsprinciper och de vanligaste metoderna som identifierats både i litteraturstudien och i fallstudien och därför anses vara framgångsrika är; eliminering av slöseri, standardiseringar, kartläggning av flöde eller process och samverkan inom den egna enheten. Dessa metoder kan härledas till principerna Lean production, processorientering och Genombrott. Viktigt att poängtera är att förändringsprinciperna måste anpassas till den specifika situationen och vårdenheten.

Sammanfattning Lean har fått stor uppmärksamhet i många olika yrkesområden och i de sociala medierna under de senaste åren. Det mest diskuterade i dagsläget är implementeringen av Lean i den offentliga sektorn och då framförallt inom sjukvården. Detta har väckt heta debatter där människor från olika yrkesområden och åldrar har starkt skilda åsikter gällande implementeringen. Vissa är mycket positiva till att införa Lean i sjukvården medan andra ser mycket negativa effekter av implementeringen. Att det finns så mycket skilda åsikter angående detta och att så många människor har olika perspektiv på hur Lean fungerar gör att ämnet är väldigt intressant att analysera. Syftet och målet med denna rapport är att fokusera på just de olika perspektiven och analysera dessa för att se ifall det finns någon tydlig förklaring till varför dessa perspektiv skiljer sig så pass mycket. Det kommer även undersökas vad som ligger till grund för detta beteende och vilka faktorer som påverkar de olika perspektiven. De som är positiva till Lean menar att det blir enklare för personalen att arbeta då allt är strukturerat och onödiga slöserier som skapar stress har eliminerats. En så enkel sak som att ha en speciell plats för varje objekt gör att personalen slipper att springa runt och leta efter föremål i onödan och sparar då tid som kan läggas på andra mer värdeskapande faktorer. De menar att Lean effektiviserar arbetet i stor utsträckning och att den tid som förut lades på onödiga ärenden nu kan läggas på att ge patienter mer fokus och omvårdnad. Många av de personerna som har en negativ syn till införandet av Lean i sjukvården menar bland annat att Lean är en metod för industrin som inte går att implementera bland människor i sjukvården, att det är en trend som snart kommer bytas ut mot något annat och att Lean införts för att minska resurser och kostnader istället för att gynna personal och patienter. Den huvudsakliga slutsatsen som har dragits i denna rapport är att introduktionen oftast är den bristfälliga faktorn till att många personer har en negativ syn på implementeringen av Lean. Introduktionen bör anpassas bättre till sjukvården för att få alla att uppfatta Lean på "rätt" sätt från början. Några av de underfaktorer som är problematiska i introduktionen är bland annat att namnet Lean förknippas för mycket med industrin, att felaktig information förmedlas gällande innebörden av Lean och att ledarna inte är tillräckligt engagerade.
Abstract Lean has received considerable attention in many different fields and in social media in recent years. The most discussed topic in the current situation is the implementation of Lean in the public sector and especially in health care. This has raised heated debates where people from different professions and ages have strongly differing views on the implementation. Some are very positive to introduce Lean in health care while others believe it has negative effects of the implementation. That there is so many different opinions regarding the topic and that so many people have different perspectives on how Lean works makes this very interesting to analyze. The purpose and goal of this report is to focus on the different perspectives and analyze them to see if there is any clear explanation to why these perspectives differ so much. It will also be analyzed what lies in the basis for this behavior and the factors that influence the different perspectives. Those who are in favor of Lean mean that it is easier for the staff to work when everything is structured and unnecessary wastage that create stress has been eliminated. Such a simple thing as having a special place for each object means that the staff does not have to run around and look for objects unnecessarily and will save their time that can be spent on other more value-creating factors. They argue that Lean makes work more effective in large extent and that the time before was put on unnecessary errands now can be added to give patients more attention and care. Many of the people who have a negative view of the introduction of Lean in health care mean among other things that Lean is a method for industries that can not be implemented among people in health care, that there is a trend that will soon be replaced with something else and that Lean was introduced to reduce resources and costs instead of benefiting staff and patients. The main conclusion that has been drawn in this report is that the introduction is usually the insufficient factor that makes many people have a negative view of the implementation of Lean. The introduction should be better adapted to health care to get all to perceive Lean in the "right" way from the beginning. Some of the sub-factors that are problematic in the introduction is that the name Lean associated too much with the industry, that incorrect information is mediated regarding the meaning of Lean and that the leaders are not sufficiently involved.

Ökande medellivslängd, dyrare behandlingar och ökat vårdbehov ställer stora krav på svensk sjukvård. För att effektivisera och möta dessa utmaningar har många sjukhus introducerat Lean-inspirerade förbättringsarbeten. Sjukhus är hierarkiska organisationer som internt har autonoma grupperingar vilket innebär särskilda svårigheter för Lean-arbete som är beroende lagarbete och kommunikation.Vi har undersökt effekterna av dessa svårigheter genom en fallstudie på hjärtkliniken på Danderyds Sjukhus. Vi jämförde tre olika grupper (ledning, läkare och sjuksköterskor) med avseende på deras uppfattning av och inställning till Lean. Vi fann tydliga skillnader mellan grupperna. Ledningen var mest positiv och var också den grupp som hade bäst överblick över Lean-arbetets resultat. Läkarna var positiva eller neutrala, medan sjuksköterskorna var mer skeptiska eller negativa till Lean- arbetet. Vi fann också att Lean-arbetet som initialt medförde stora förbättringar idag till stor del har avstannat. Vi drar slutsatsen att en stor förbättringspotential går förlorad om inte hjärtklinikens Lean-arbete vitaliseras. Problemen skulle kunna åtgärdas med en jämnare informationsspridning, ett ökat fokus på sjuksköterskor och ett ökat engagemang hos medarbetarna.
Increasing life expectancy, more expensive treatments and increased need of medical care puts pressure on the Swedish health care system. Lean provides a way to face these challenges and has been adopted on several major Swedish hospitals. Hospitals are hierarchical organizations that often harbour internal, autonomous groups. This creates additional challenge to Lean based methods, which demands collaboration and communication. This report examines the impact of these challenges with data from a case-study at the university hospital in Danderyd, Stockholm, Sweden.The report will, based on this study, identify differences in opinions about Lean between three different groups: management, physicians and nurses. The report concludes that both the understanding of and the attitude towards Lean differed between the groups. This has great impact on the performance of the Lean-project and, as a result, potential improvements are lost. Potential solutions include improved information dissemination, increased focus on nurses and increased engagement among staff.

Inom den svenska offentliga sjukvården har det under en längre tid implementerats ett antal olika styrmedel som i grunden är skapade för den privata industrin. Dessa styrmedel går under samlingsnamnet New Public Management (NPM) och riktar in sig på att rationalisera bort icke värdeskapande aktiviteter i verksamheten. Under de senaste åren är det framförallt Lean som har varit det populäraste NPM-styrmedlet inom svensk sjukvård. Det finns idag forskning kring Lean Healthcare ur ett globalt perspektiv, främst från USA och England, men relativt lite forskning finns kring hur Lean Healthcare har påverkat den svenska offentliga sjukvården. Vi har i denna studie valt att genom en fallstudie på Region Västerbotten undersöka hur implementeringen av Lean Healthcare har påverkat organisationen, och hur denna process har upplevts av tjänstemän i organisationen. Åtta personer med koppling till Region Västerbotten har genom semi-strukturerade intervjuer fått redogöra för hur de upplever att deras vardag påverkats av implementeringen av Lean, samt om de upplever att arbetet med Lean hittills kan anses ha varit framgångsrikt. Dessa åtta intervjupersoner är tjänstemän i chefsställning inom Region Västerbotten som på olika sätt har varit en del av processen från det att beslutet om att en implementering ska ske, till att nu idag kunna följa det dagliga arbetet med Lean på ett flertal avdelningar inom Region Västerbotten. Det visade sig under arbetets gång att intervjupersonerna är eniga om att implementeringen av Lean har haft en positiv inverkan på arbetet inom kärnverksamheten. Här nämns framför allt att det är positivt att nya tankar och idéer kring hur vården ska bedrivas är av godo, och på så vis undvika att hämma utvecklingen av vårdarbetet. Den kritik som riktats mot Lean menar de medverkande intervjupersoner främst brukar framkomma initialt i implementeringsprocessen för att sedan avta i takt med att Lean etablerats inom verksamheten. Den kritik som idag ännu finns inom organisationen är vanligast på de avdelningar som ännu inte helt har kommit ur implementeringsfasen.

Hälso- och sjukvårdvården har kritiserats och ifrågasatts där patienter hamnar mellan stolarna och kostnaderna stiger. Vården präglas av en byråkratisk funktionsstyrd organisation med en stark profession. Flera försök har gjorts för att effektivisera vården där den senaste trenden är processorientering. Det har påvisats stora utmaningar med att arbeta med processer i vården och det är i studiens syfte att undersöka hur vården arbetat med att utveckla och införa det processorienterade synsättet. Studien ämnar bidra med kunskap genom att konkretisera vilka hinder och möjligheter processorientering och modern verksamhetsstyrning innebär för hälso- och sjukvården. Den första delen med studien blir att kartlägga hur olika landsting och regioner arbetat med att utveckla och införa processorientering inom hälso- och sjukvårdsorganisationer. Vidare kommer den andra delen av studien att analysera hur styr- och förbättringsverktyg tillämpas för att stödja det processorienterade arbetssättet. En kvalitativ flerfallsstudie tillämpades som metod där tre regioner valts ut som studieobjekt utifrån ett kriterieurval, där kvalitativa intervjuer tillämpats som huvudsaklig datainsamlingsmetod.  Studien påvisar relationen gällande de processorienterade aspekterna men däremot skillnader när det gäller arbetsmetoder, styrning och uppföljning. Studien ger en tydlig bild av vad som idag saknas inom hälso- och sjukvården gällande processorientering, nämligen den ekonomiska uppföljningen utifrån en mer horisontell dimension.
Context Health care have been criticized and questioned with increasing costs and where patients are being mismanaged. The health care is characterized by a bureaucratic functional organization with a strong profession. Several attempts have been made to streamline the health care where the latest trend is business process orientation. It has demonstrated great challenges of working with processes in health care and it is in the study's purpose to investigate how the health care worked to develop and implement the business process oriented approach. Purpose The study intends to contribute knowledge by concretize obstacles and opportunities of business process orientation for health care. The first part of the study will be to identify how different counties and regions worked to develop and implement business process orientation in health care organizations. The second part of the study is to analyze how the management control systems are used to support the business process oriented approach. Method A qualitative multiple-case design was applied as a method where three regions were selected as study objects from a standard choice. Qualitative interviews were applied as the primary data collection method. Conclusion The study demonstrates the relationship of existing business process oriented aspects, but on the other hand differences in working methods, management and monitoring. The study provides a clear picture of what is lacking today in health care current business process orientation, especially the financial monitoring from a more horizontal dimension.

Syfte – Syftet med denna studie är att identifiera utmaningar som kan uppkomma inom måltidsprocessen på ett sjukhus, för att sedan utveckla tillvägagångssätt för hantera dessa. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar formulerats: Vilka utmaningar finns inom måltidsprocessen på ett sjukhus? Hur kan utmaningar inom måltidsprocessen på ett sjukhus hanteras? Metod och genomförande – Ett initialt teoretiskt ramverk upprättades som har mönsteranpassats med empirin under arbetets gång. En fallstudiemetodik antogs för att undersöka måltidsprocessen och dess utmaningar på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Metoder för datainsamling bestod av intervjuer, observationer, dokumentstudier och enkätundersökning. Den insamlade empirin har sedan analyserats mot det teoretiska ramverket. Resultat – Studien har identifierat följande utmaningar inom måltidsprocessen: variationer, bristande kommunikation, varornas specifika egenskaper och avsaknad av helhetsperspektiv. Utmaningar kopplat till variationer har sin utgångspunkt i att patienter är frånvarande under måltidstillfället på grund av undersökningar eller operationer. För att hantera utmaningen med både variationerna och varornas specifika egenskaper har nya tillvägagångssätt vid nedkylning av måltider föreslagits. För att hantera utmaningen med bristande kommunikation har en samordningsfunktion presenterats som förenklar styrning och planering vid sjukvårdsavdelningarna. Slutligen för att hantera utmaningen med avsaknad av helhetsperspektiv bör nya synsätt antas kopplade till Lean och processorientering vid avdelningen för hjärtsjuka. Implikationer – Studien har fastställt ett antal utmaningar inom måltids- processen. Vid effektivisering av en måltidsprocess är det dock viktigt för varje enskild verksamhet att utvärdera vilka utmaningar som är mest kritiska för deras situation. Genom att införa förbättringarna kan kostnadsbesparingar uppnås i form av reducerat svinn och effektivare resurshantering. Begränsningar – Då fallstudien endast behandlar måltidsprocessen på Länssjukhuset Ryhov är den av enskild karaktär. Det hade eventuellt varit intressant med en studie som involverar ett flertal sjukhus för att på så sätt finna ytterligare utmaningar men även verifiera studiens resultat. Tyngdpunkten av denna studie har legat på aktiviteter kring måltidsprocessen. Om studien istället hade antagit ett tydligare patientfokus skulle ett bredare perspektiv skapas med fler infallsvinklar.
Purpose – The purpose of this study is to identify the challenges that may arise in the meal process at a hospital, and then develop approaches to address these. To fulfill the purpose of the study, the following question has been formulated: What challenges may arise in the meal process at a hospital? How can the challenges in the meal process at a hospital be managed? Methodology – An initial theoretical framework was established which has been pattern matched with the empirical data as the study progressed. A case study methodology was adopted to examine the meal process and the underlying challenges at Ryhov Länssjukhus in Jönköping. Methods of data collection consisted of interviews, observations, document studies and a questionnaire survey. The collected empirical data were then analyzed through the theoretical framework. Findings – The study has identified the following challenges in the meal process: variability, lack of communication, goods-specific characteristics and the absence of a holistic perspective. Challenges linked to variations originate from when patients are absent during the mealtime due to operations or examinations. To handle the challenges with both variations and good-specific characteristics, new approaches to the cooling of meals have been proposed. To improve the communication a coordinating function has been presented which simplifies the management and planning for the healthcare departments. Finally, to handle the challenge of absence of a holistic perspective, new approaches should be adopted related to Lean and process orientation. Implications – The study has identified a number of challenges in the meal process. While working towards improving the meal process, it is important for each individual hospital to assess the challenges that are the most critical to their situation. By implementing the proposed improvements the hospital should gain cost savings through reduced wastage of food and more efficient resource management. Research limitations – This case study examines solely the meal process at Ryhov Länssjukhus and is therefore of individual character. It might also be interesting with a study involving several hospitals to thus find additional challenges and also to verify the results of this study. The emphasis of this study has been activities related to the meal process. If the study had instead adopted a clear patient focus, a broader perspective might have been created with additional viewpoints.

Barnonkologen vid Uppsala Akademiska sjukhus är en barnavdelning för blod- och tumörsjukdomar. Avdelningen hanterar dagligen en stor mängd förbrukningsvaror för att kunna utföra en högkvalitativ och säker vård för patienterna. Ett identifierat behov är att effektivisera det nuvarande inventerings- och beställningsförfarandet på avdelningen, samt att organisera förråden efter personalens behov. Denna studie utreder och ger förslag på hur Barnonkologen kan förbättra sin hantering av förbrukningsmaterial. Syftet är att öka personalens tid för att vårda patienter genom att minska det administrativa arbete som vårdpersonalen spenderar på materialhanteringen idag. Tillverkande företag inom den privata sektorn har arbetat kontinuerligt med att identifiera och eliminera aktiviteter som inte skapar värde för slutkunden. Genom innovativ design av processer har industriföretagens service och kvalité kunnat förbättras. Drivkraften har bland annat varit en allt hårdnande konkurrens och för att möta denna har en viktig faktor varit att öka företagens effektivitet. Ett framgångsrikt och beprövat koncept för att åstadkomma effektivitetsökningar inom industrin är Lean Production. Sjukvården är en viktig funktion i samhället och kräver mycket resurser, men den står idag inför stora utmaningar. Liknande metoder för att leverera högre kvalitet till lägre kostnader skulle vara värdefullt för hälso- och sjukvården, men det måste även utredas noggrant hur processerna i slutändan påverkar patienten och säkerheten. Patienten bör vara i fokus och bekvämlighet och tid är viktiga aspekter som kan användas vid utvärdering av nya rutiner och processer. Studien inledes med en observation av den befintliga inventerings- och beställningsprocessen på Barnonkologen för att utföra en processkartläggning av avdelningens aktiviteter. Syftet med kartläggningen var att få en överblick över verksamheten för att vidare identifiera aktiviteter som inte var värdeskapande för varken personalen eller patienterna. I syfte att studera framgångsrika koncept för materialhantering inom vården genomfördes en omvärldsanalys bestående av observationer på andra sjukhusavdelningar. Resultatet från omvärldsanalysen var att de studerade avdelningarna använder ett materialhanteringssystem som kallas kanban. Systemet härstammar från Toyota Production System, där kanban betyder signalering på japanska, vilket ska meddela beställning. Beställningen ska ske efter rätt mängd och tid till rätt plats. Med hjälp av processkartläggningen och resultatet från omvärldsanalysen kunde en ny utformning av Barnonkologens materialhantering utformas. I ett förändringsarbete är det viktigt att den nya lösningen är väl förankrad hos personalen. Det hjälper med andra ord inte hur bra den förslagna lösningen är, om den inte är genomförbar. Därför utfördes en fokusgrupp där personalen fick ge sina synpunkter på den nya utformningen, samt hur de ansåg att ett införande skulle kunna ske. Genom detta kunde utformningen av systemet inte bara anpassas ytterligare efter personalens behov, utan också skapa underlag för förändringsarbetet.Denna studie kan visa på att ett nytt materialhanteringssystem baserat på Lean för Barnonkologens fall kan vara framgångsrikt. För Barnonkologen uppskattas att över tusen arbetstimmar kan besparas per år genom en eliminering av den visuella inventeringen och ett minskat letande efter material. Studien betonar de praktiska hinder som kan uppstå vid en implementering och understryker även vikten av ett lyckat förändringsarbete. Otillräckligt förberedda initiativ kan innebära risker som till och med kan överstiga risken att misslyckas med en förändring. Riskerna med att misslyckas kan förutom slöseri med resurser, få vårdpersonal att bli förändringströtta och i framtiden motsätta sig viktiga initiativ. I granskningen av den befintliga forskningslitteraturen inom området fanns det få empiriska undersökningar om hur sjukavdelningar kan effektivisera sina materialhanteringsprocesser. Denna studie kan visa på hur materialhanteringen kan förbättras för Barnonkologen och även fungera som underlag till vidare användning, både för andra sjukhusavdelningar men även som empiriskt bidrag till forskningsområdet.
Research Questions: I: How could a material handling system that is more time-saving and convenient than the present be structured? II: How can a new material handling system be implemented under current circumstances? III: How can Lean Healthcare be used to improve material handling in public healthcare? Purpose: The scope of the project was to study the material handling in a pediatric oncology department and give suggestions how to improve efficiency regarding time and convenience. Furthermore, analyze how Lean and Change Management can bring improvements to the public healthcare. Methodology: This master thesis is an abductive case study at Uppsala University Hospital which is equivalent to 30 ECTS. Primary data was collected through observations, a focus group, interviews and internal documents as well as business intelligence from external hospital departments. Secondary data collection was made through research papers and literature from the field of Lean, logistics' and change management. Findings: The material handling process can be improved with Leanprinciples, but the implementation requires resources and training. A two-bin replenishsystem based on kanban-methodology can save both time and be more comfortable than current material handling – by eliminating non-value activities such as visual inventory. However, there are some practical barriers regarding bacterial risks and traceability of goods.

Flera av Sveriges sjukhus har implementerat arbetssätt baserat på lean, ett arbetssätt som från början utformades efter industrin för att effektivisera arbetet. Lean -organisationen kan också benämnas som resurssnåla organisationer då arbetssättet är baserat på att det endast används de resurser som är av värde för kunden och tar bort faktorer som inte är direkt nödvändiga för utförandet av arbetsuppgifterna. Hur arbetsplatserna använder sig av lean varierar och ibland plockas endast delar ut för användning. Pulsmötet och pulstavlan är ett visualiseringsverktyg inom lean som författarna intresserade sig för. Författarna vill i studien undersöka hur den administrativa personalen inom hälso- och sjukvård upplever pulsmötet.  Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där fem semistrukturerade intervjuer med administrativ personal på olika arbetsplatser genomfördes. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys, där fyra kategorier plockades ut. Resultatet visar att den administrativa personalen upplever att pulsmötet underlättar arbetet i förhållande till information och kommunikation. Största delen av pulsmötet för den administrativa personalen är just kommunikationen. Resultatet visar också en liten delaktighet för den administrativa personalen, men trots detta att samarbetet upplevdes bättre efter införande av pulsmöte. Respondenterna upplever att arbetsbelastningen på arbetsplatserna är hög, vilket författarna inte uppfattar stå i relation till pulsmötet, resultatet tyder dock på att användning av pulsmöte och pulstavla kan ha en positiv effekt på arbetsmiljön. Resultatet visar att upplevelsen av pulsmötet hos den administrativa personalen överlag är positiv men att det finns en tydlig skillnad beroende på hur strukturerat mötet är och om det är tydligt kopplat till arbetssättet för övrigt.

Operationsavdelningen på Hallands sjukhus Varberg har genomfört ett förbättringsprojekt för att se hur flödet med att ge lokalbedövning (blockad) inför operation kan optimeras. Projektets mål var att spara tid på operationssalen genom snabbare byten, förbättra miljön för patienter och personal och samtidigt säkerställa fortsatt god patientsäkerhet och gott bemötande. Jag har valt att göra en fallstudie av projektet för att se hur förbättringsarbetet fungerat och hur gruppens förståelse utvecklats. Jag har gjort en deskriptiv undersökning och utgått från ett kvalitativt angreppssätt. Informationen har samlats in genom deltagande observationer av gruppens arbete och utvärdering av dokumentation. Som lösningsmetod har jag utgått från PDSA-hjulet, (Plan, Do, Study, Act) och tillämpat ett antal olika förbättringsverktyg för att analysera och beskriva verksamheten. I projektplaneringen har jag använt Tonnquists projektmodell. Resultatet har utvärderats genom tidmätningar, en loggbok som förts under testperioden och en enkät för att samla in medarbetarnas synpunkter. Tidsplanen fick revideras eftersom vi hade svårt att få fram resurser och testen fick skjutas fram en månad. Arbetsgruppen har bestått av ett multiprofessionellt team med en enhetschef, anestesiläkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Samarbetet har fungerat väl och engagemanget har varit stort, trots att det har varit svårt att avsätta tid, särskilt för läkaren. Det nya arbetssättet har testats under maj och vi har börjat utvärdera resultatet. Mätningen av bytestiderna har inte visat något tydligt resultat. Den loggbok som förts i sänghallen under testtiden visade att det fungerade bra att lägga blockaderna i sänghallen och att patientsäkerheten inte påverkats. Enligt enkäten ansåg en anestesiläkare att miljön var lugnare i sänghallen, medan ett par anestesisjuksköterskor hade invändningar mot att inte samma person följer patienten hela vägen från det att blockaden lagts. De ansåg också att resursen i sänghallen skulle kunnat utnyttjas bättre på operationssalarna. Min rekommendation är att detaljerna kring arbetsfördelningen ses över för att skapa en bättre balans mellan de olika uppgifterna i sänghallen respektive på operationssalen. Vi behöver också se över mätningen av bytestiderna. En allmän reflektion är att det är svårt att få loss resurser till förbättringsprojekt. Det har också varit bra att prova i mindre skala först, då vi fick många idéer under resans gång. Vi har även insett vikten av tydlighet kring projektets omfattning och mätmetoder. Det är också viktigt att förändringar kommuniceras ordentligt och fungerar bra för alla inblandade, för att de ska gå att införa.
The Operation Ward at Hallands Hospital in Varberg has carried out an improvement project to see how the workflow with nerve blockades in the preop preparation area  an be optimized. The project's goals were to save time in the operation ward by reducing the time between operations and improving the environment for patients and staff, while ensuring continued patient safety and good care. I have chosen to do a case study to see the effect of the improvement work, and how the group's understanding has evolved. I have made a descriptive study and focused on qualitative data. The information was collected through observations and analysis of the documentation. As a solution method, I used the PDSA-cycle, (Plan, Do, Study, Act) and applied a variety of improvement tools to analyze and describe the project. In the project planning I used Tonnquist’s project model. The result was evaluated through time measurement, a test diary and an employee survey. The timetable was revised due to a shortage of staff and the test had to be postponed by a month. The project group consisted of a multi-professional team with a head of unit, anesthetist, nurses and assistants. The group worked well together, although sometimes it was hard to find the time, especially for the anesthetist. The new way of working was tried out in May and we have started to evaluate the results. The time measurements did not show any clear result. The diary in the pre-op preparation area showed that the new routine worked well and that patient safety was not affected. The survey showed that while a doctor was positive, a couple of nurses objected to the fact that the patient was not treated by the same nurse all the way. They also said that the nurse in the bed hall could be put to better use in the operating theatres. My recommendation is to further discuss the details of the distribution of the different tasks between the pre-op nurse and the anesthetist nurses. We also need to review the time measurements. An observation is that it is hard to find the time to work with improvement projects. A testing period is also useful in order to adjust the details of the implementation. The importance of a clear definition of the project and the measurements is evident, as well as the necessity of communication with the staff involved. In order to get acceptance from everyone in the implementation, it is important that the solution is perceived as a win-win situation for all parties.