Academic literature on the topic 'Ledarskap/organisation'

The principal of a Swedish school is among other duties the responsibility for the pedagogical development of the school. This article analyses how the principals act as pedagogical leaders in a collaborative ICT project (Information and Communication Technology). The analysis is based on a case study of an EU funded Nordic school development project where the goal was to develop cross-boarder educational models between the national education systems in the three participating countries Sweden, Denmark and Norway. The project was based on virtual communication between the schools using digital technology. The study investigated how the teachers from two schools involved in the project experienced the leadership of the principals in ICT related matters. The teachers were interviewed to find out how they perceived the support they had received from the principals on pedagogical issues, technical equipment and ICT competence. The interviews were analysed using Dexter’s three basic features, “setting direction”, “developing people” and “making the organisation work”. Two kinds of leadership were found. The first resembled a team-based leadership, or what is known as distributed leadership, in which the principal worked closely with teachers and ICT managers. The second resembled more a formal leadership approach in which principals had a positive attitude towards ICT development but conventional organisational roles were retained. In development projects where ICT will be integrated into teaching requires different types of skills and experience, and hence also between different professional competencies. The project as a working method can in the study be seen as a model for developing distributed leadership.Keywords: computing, distributed leadership, ICT leadership, team-based school leadership, school development project.SammandragI artikeln undersöks hur rektor i sin roll som pedagogisk ledare agerar som stöd åt lärarna i samband med ett IKT-baserat skolutvecklingsprojekt (Information och kommunikationsteknik). Studien bygger på en fallstudie i ett EU-finansierat nordiskt skolprojekt där målet var att utveckla gränsöverskridande pedagogiska modeller för undervisning mellan klasser i de tre deltagande länderna Sverige, Danmark och Norge. Projektet byggde på virtuell kommunikation mellan skolorna med hjälp av digital teknik. Studien undersökte hur lärare från två skolor som deltog i projektet upplevde sina rektorer i IKT-relaterade frågor. En kvalitativ metod användes där lärarna intervjuades för att ta reda på hur de upplevde det stöd de fått från rektorerna gällande pedagogiska frågor, teknisk utrustning och IKT-kompetens. Som analysmodell användes tre funktioner som enligt Dexter (2008) anses gynna ett IKT-ledarskap, nämligen "att formulera mål och visioner", "att utveckla personalen" och "att se till att organisationen fungerar". Resultatet visar på två typer av ledarskap. Det ena hade likheter med ett kollektivt ledarskap eller ett så kallat distribuerat ledarskap, där rektor arbetade nära lärare och IKT-pedagoger. Det andra liknade mer ett traditionellt, formellt ledarskap där rektorerna hade en positiv inställning till IKT-utveckling, men där de olika yrkesrollerna arbetade var för sig. I ett utvecklingsprojekt där IKT ska integreras i undervisningen krävs olika typer av kunskaper och erfarenheter och därmed behövs samverkan mellan olika yrkeskompetenser. Projekt som arbetsform kan därför ses som en möjlighet för att utveckla ett distribuerat ledarskap. Nyckelord: digital användning, distribuerat ledarskap, IKT-ledarskap, kollektivt ledarskap, skolutvecklingsprojekt.

Begreppet vision har kommit att få en framträdande position i modernt ledarskap. En vision kan vara en inspirerande beskrivning av vad en organisation ska bli och vad den vill uppnå i framtiden. Organisationer som präglas av mångfald och icke-hierarkiska strukturer kännetecknas dock alltid av tvetydighet vad gäller mål och mått på framgång. Samtidigt är det omöjligt att veta var organisationen är på väg om visionen är luddig och saknar riktigt innehåll. I så fall blir visioner illusioner som inte förmår att motivera människor. Men när insikt, reflektion och framsynthet betonas, då kan visionen bli konstruktiv. Detta argument utvecklas här med hjälp av en modell med tre dimensioner som fungerar både som kritik av nuvarande användning av visioner i organisationer och visar hur en framtida bättre lösning skulle kunna åstadkommas.

In today´s labour market, men and women are segregated, both vertically and horizontally. Exceptions to the rule of gender segregation are few. There is, however, one managerial group where women and men are equal in numbers: school principals. In a short period of time, the distribution in terms of sex among principals in Sweden has changed dramatically. How does gender equality in numbers affect gender equality in a qualitative sense? That is the focus of this thesis. In order to find out, I interviewed eight senior level school principals, on the topics of sex/gender, leadership and gender equality.

Three important conclusions were drawn from the interviews. The first one is that there is a strong connection between masculinity and leadership among the principals. When they talk about establishing boundaries and discussing right and wrong, they focus on male principals. In certain situations, no woman is good enough, no matter how good a principal she is. Male principals are described as different, in a positive way. The second conclusion has to do with the way men and women are described. The male principals describe themselves as intuitive and focused on relationship issues – features traditionally labelled as female. The women, however, describe themselves as masculine in some ways. It appears that who and what is labelled as male or female is negotiable among the principals in this study.

The final conclusion concerns gender equality. It appears that the strive for gender equality in a quantitative sense has led to a focus on men and masculinity. The strive for gender equality in numbers, seems to put egual opportunitys for men and women at risk.

The aim of this study was to acquire knowledge about leadership and how an organization that describes to be feminist is organized. This was done by studying how everyday tasks and institutionalised practices interact in the construction of the ”feminist” organization and its leadership. This study is a qualitative case-study based on an exploratory and investigative approach. Data was collected through observation, interviews and document study. The organization used in this study is a political youth organization with a feministic and socialistic agenda. This study is based on social constructionistic ontology and combined structural- and process perspectives on leadership and organization. The analysis was preformed using a theoretical framework comprising new institutional organization theory and a ”doing gender”-perspective.Results show that the studied organization can be described as ”feministic.” The analysis shows that there is a gap between the formal organizational structure and the informal organization. The feministic idea within the organization is mainly present at a discursive level where gender is a central aspect. The leadership within the organization is described by its members as a formal and collective leadership based on an equal leadership ideal. But analysis shows that the described leadership is contradictive. The leadership appears to be a male, gender-based construction at a symbolic level while girls in leading positions are seen as divergent as they are gendered in their leadership. The feministic idea's impact on leadership mainly consists of strengthening, supporting and developing girls as authorities within the organization. Furthermore, this study showed no evidence of a specific ”feminist leadership,” suggesting that a feminist organization does not have to bring a feminist leadership.
Syftet med denna studie har varit att utveckla kunskap om organisering och ledarskap i en organisation som beskriver sig vara feministisk. Det har skett genom att undersöka hur vardagligt görande inom organisationer och institutionaliserade praktiker samverkar i konstruktionen av den ”feministiska” organisationen och dess ledarskap. Studien är en kvalitativ fallstudie utifrån en explorativ och utforskande ansats. Data har samlats in genom observation, intervju och dokumentstudie. Organisationen som har studerats är en feministisk, socialistiskt och politisk ungdomsorganisation. Uppsatsen har utgått från en socialkonstruktionistisk ontologi och ett kombinerat struktur- och processperspektiv på ledarskap och organisering. Analysen har skett med stöd av ett teoretiskt ramverk bestående av nyinstitutionell organisationsteori och ett ”doing gender”-perspektiv.Resultaten visar att den studerade organisationen kan beskrivas som ”feministisk”. Genom analysen har det framkommit att det finns ett glapp mellan den formella organisationsstrukturen och den informella organiseringen. Det yttrar sig genom att den feministiska idén främst framträder på en diskursiv nivå inom organisationen där även kön fått en central position. Ledarskapet beskrivs av organisationens medlemmar som ett formellt och kollektivt ledarskap, vilket utgörs av ett jämställt ledarskapsideal. Men analysen har synliggjort att detta ledarskap innefattar ett flertal motsägelser. Ledarskapet framstår som en manligt könsmärkt konstruktion på en symbolisk nivå inom den studerade organisationen. Tjejer i ledandepositioner får därmed en avvikande position eftersom de könas i sitt ledarskap. Den feministiska idéns inverkan på ledarskapet utgörs främst av att de inom organisationen talar om att stärka, stötta och bygga tjejer som auktoriteter. Ett särskilt ”feministisk ledarskap” har heller inte framträtt i studien, vilket visar på att en feministisk organisering inte nödvändigtvis medför ett feministiskt ledarskap.

Since 2016-12-31, big companies in Sweden must report their sustainability work according to Amendment (2016:947) to the Annual Account Act (1995:1554). This makes the sustainability reports easier to compare, and also easier to see which companies that practice sustainability. The amendment will be reflected in the annual reports stating from the fiscal year 2017, which makes it a relevant area of research. Except legal requirements, there are also economical and business related incentives which drives companies to report their sustainability work (Prop. 2015/16:193). Hence, companies take action incorporating sustainability work into their strategy and control systems (Zollo et al., 2009). However, there are challenges in developing and implementing such strategies. The lack of empirical studies on how to implement sustainability in an organization lays the foundation of this study and its research question; How is sustainability work practically implemented in an organization? The purpose of the study is to create an understanding of the implementation of sustainability work in an organization. Hence, a guide for interviews along with an analytical framework was constructed from institutional theory. They were used in a case study of Axis Communications AB to identify keywords that can be used when implementing sustainability work in an organization. The keywords identified was; Business culture, Awareness, Control systems, Goals, and Sustainable economics. Also, the study shows that if norms and routines go along with the formal structure of the organization, when it comes to sustainability work, it is possible for the formal structure and institutional structure to be loosely coupled. However, the implementation process might be smoother if underlying thought and values of the coworkers goes along with those of the organization. The result of the study contributes with theoretical knowledge of how sustainability work is implemented to an organization even though the cognitive structure is loosely coupled. The keywords contribute with being practical applicable since they can be used by companies who wants to implement sustainability to their daily work routines. They also ads knowledge which contribute with theoretical implications. The analytical framework that was developed can be used as a foundation for future studies of phenomenon, based on institutional theory.

Traditionella uppfattningar om den ensamme heroiske ledaren har gjort att mycket av fokus har legat på ledaren som aktör och inte på den scen där de arbetat. Olika omständigheter och situationer påverkar vad en ledare bör, men också vad han eller hon kan göra. En av dessa omständigheter eller förutsättningar är den där ledaren har sina medarbetare på fysiskt avstånd, ett ledarskap på distans.

Syftet med uppsatsen är att undersöka ledarskap i en organisation där chefen har sina medarbetare på fysisk distans. Vi är intresserade av ledarskapets innehåll och hur chefen och medarbetarna uppfattar detta. Dessutom är vår intention att fånga respondenternas uppfattning, erfarenheter och upplevelser av hur distansen påverkar ledarskapet.

Undersökningen har gjorts i form av en fallstudie på ett tjänsteföretag i Malmöregionen, där intervjuer och observationer med chef och medarbetare utgjort huvuddelen. Tidigare ledarskapsforskning har fungerat som en teoretisk ram till vilken empirin har relaterats. Undersökningen visar att distans som förutsättning för ledarskapet påverkar detta på flera sätt. Områden i ett ledarskap som handlar om visioner, inspiration och engagemang, men även delar som organisering, planering och koordinering blir problematiska när ledarskapet måste ske på distans. Framför allt får dock det som i tidigare forskning ansetts som triviala ledarskapsaktiviteter; exempelvis informella samtal och kommunikation, stor betydelse och kan därför inte anses vara speciellt triviala i detta sammanhang.

Syftet med denna studie var att belysa enhetschefernas uppfattning av sitt ledarskap i rollen som enhetschef inom socialt arbete. För att besvara syftet har sju halvstrukturerade intervjuer genomförts med enhetschefer verksamma inom hemtjänsten. Empirin har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys samt ledarskapsteorier, rollteori och tidigare forskning kring ledarskap inom socialt arbete. Vår studie fann att enhetscheferna använder sig av ett anpassat ledarskap för att hantera en kravfylld verksamhet. De har en position som innebär krav och förväntningar från olika håll, de upplever sig ha många arbetsområden vilka präglar deras ledarskap. Informanterna var dock medvetna om sina förutsättningar inom organisationen och hur dessa spelar in sen när de hanterar sin roll. Utbildningen tycks vara en faktor som enligt enhetscheferna krävs för ett bra ledarskap då den bidrar till en trygghet och förståelse för processen. Resultatet indikerar också att enhetscheferna arbetar utefter vad som passar utifrån deras personlighet.
The aim of this study is to highlight the head of sections managers perception of their leadership as section director in social work. To come to these conclusions, seven interviews were conducted with section managers for the home care. Analyses and research were done on the interviews using leadership theories, role theory and previous research on leadership in social work. Our study found that the section managers have a customized leadership in a demanding occupation. Their position involve demands and expectations from different sources. All those interviewed experienced that they have multiple areas of work which characterized their leadership. They described the awareness of their prerequisites in organization and how it affects them in their role. Education is a factor to considered necessary for good leadership because it contributes to security and understanding of the process. The results also indicated that the managers work according to their personality

Studien är inriktad på en global ledningsgrupps uppfattning av kommunikation i en interkulturell kontext och hur de leder sina medarbetare i den relationen. Tidigare forskning visar att det försvinner en stor del information i kommunikationen när den sker via telefon och epost. Missuppfattningar och svårförstådd kommunikation blir ledarens utmaning när personer utspridda geografiskt, med olika kulturella bakgrunder, ska arbeta tillsammans. Genom intervjuer har åtta chefers uppfattning inhämtats, deras bild av en global interkulturell relation har växt fram och resultatet visar att relationen sätts i centrum för samarbetets existens. Det primära för cheferna är att träffa sina medarbetare fysiskt och ta del av deras kultur för att förstå och bidra till att bygga en relation. När relationen är etablerad fungerar kommunikationen bättre och medarbetarna kan bli mer autonoma.

2016-06-05

The main purpose of this doctoral thesis is to describe, analyse and initiate processes of change from a gender point of view. In the present field study the focus is on gender-creating processes in and around formal and informal structures at an engineering company´s organisation. The central theme is the implication of gender in relation to industrial organisation and leadership. The aim of this thesis is i) to identify processes and praxis in the organisation that create both opportunities and obstacles for women who have made an untraditional choice of career as engineers and managers, ii) on the basis of this knowledge and together with practitioners in the organisation initiate processes of change that will increase the proportion of women managers. The doing-gender approach has been used as a theoretical tool in order to understand the processes surrounding technology, leadership and gender in the organisation. Doing gender allows us to initiate process-thinking about how gender is constructed in different social contexts, such as those in industrial organisations. From a doing-gender perspective the central question is what an individual does and not what he or she is. In other words, the focus is on actions. The methodological approach is action-oriented, using as its starting point an interactive research perspective. The interactive approach has a democratic basic outlook, it combines theoretical understanding with practical action. This doctoral thesis helps to elucidate the complexity of gender-creating structures, processes and practices in an industrial organisation. Its empirical method also shows how researchers and practitioners in the organisation can jointly launch processes of change on the basis of a gender-theoretical basis. The thesis presents a gender-theoretical model for change and analysis that is based on the so-called doing-gender approach. This model has been of importance both as an analytical tool and as a starting point for initiating processes of change. The model has four dimensions and they are dissimilar in character and are more or less demanding of time in bringing about changes. They each have an effect and affect each other in various constellations in the gender-creating processes in organisations. The viewpoints that the doing-gender approach communicates makes it possible to change existing attitudes and expectations concerning gender, since the construction of gender is a continually ongoing process that differs in different contexts. One contribution that this thesis makes is to illuminate the complexity of organisation and gender. It contributes to research by providing empirical examples of gender-creating praxis in an engineering company and by showing how we can work on processes of change from a gender perspective.
Avhandlingens grundläggande utgångspunkt är att utifrån ett könsteoretiskt perspektiv utforska och initiera förändringsprocesser. I den aktuella fallstudien har könsskapande processer kring formella och informella strukturer i organisationen varit i fokus. Centrala teman är betydelsen av kön i relation till industriell organisation och ledarskap. Ytterligare en utgångspunkt har varit att utifrån ett interaktivt angreppssätt bedriva forskning och initiera förändringsprocesser tillsammans med aktörer i organisationen. Avhandlingsarbetet har genomförts på det internationella verkstadsindustriföretaget Alstom Power Sweden AB i Finspång. Avhandlingens syfte är att; - Synliggöra processer och praktiker i organisationen som dels utgör möjligheter, dels hinder för de kvinnor som valt en otraditionell yrkeskarriär som ingenjör och chef. - Utifrån ovanstående kunskap initiera förändringsprocesser tillsammans med aktörer i organisationen för att öka andelen kvinnor som chefer. I avhandlingen presenteras en könsteoretisk modell för förändring och analys som tar sin utgångspunkt i det så kallade doing gender perspektivet. Modellen kom att få stor betydelse dels som analytiskt redskap, dels som utgångspunkt vid initieringen av förändringsprocesserna. Den metodologiska ansatsen är handlingsinriktad och tar sin utgångspunkt i det interaktiva forskningsperspektivet. Den interaktiva ansatsen förenar en kunskapsförståelse med praktisk handling, det vill säga förenar teori och praktik. Ett centralt bidrag som avhandlingen ger är att belysa den komplexitet som könsskapande strukturer, processer och praktiker utgör i en industriell organisation. Avhandlingens processempiri synliggör även hur forskare och aktörer i organisationen gemensamt kan iscensätta förändringsprocesser utifrån ett könsteoretiskt perspektiv.
Godkänd; 2005; 20060930 (ysko)

Denna uppsats undersöker genom en textanalys inspirerad av hermeneutiken det utrymme som kvinnor och män ges i läroböckerna för gymnasieskolans kurs i Organisation och ledarskap samt en analys av hur detta påverkar konstruktionen av ledare från ett genusperspektiv. De tre utvalda läroböckerna har analyserats utifrån teorier kring könsroller, könsordning, genussystem och ledarskapets manliga könsmärkning. Studiens resultat visar att män ges ett större utrymme i böckerna. De finns med på fler bilder och nämns fler gånger i texterna. Ofta reproducerar läroböckerna stereotypa könsroller men det finns också exempel på när könsrollerna utmanas. Då ledare presenteras är de i huvudsak män och i texterna kan skönjas att ledarbegreppet är manligt könsmärkt.