Academic literature on the topic 'Ledarstil'

SammanfattningDenna studie fördjupar kunskapen i tidigare forskning om ledarskap i det didaktiska rummet, dvs. inramningen av aktuell undervisningssituation oavsett plats. Syftet var att (a) identifiera och klassificera mönster och trender om lärares ledarskap i det didaktiska rummet 1980-2013, (b) jämföra och diskutera resultaten, och (c) peka ut en framtida forskningsinriktning. Metoden är en systematisk litteraturöversikt (SLR) med en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att hälften av forskningen utfördes under 2006-2013. Resultaten visar också att lärarnas ledarskap är ett västerländskt fenomen som blivit alltmer relevant under senare tid. Dessutom finns det två frågor som kan kopplas till detta ledarskap: oklara gränser mellan olika typer av ledarskap och en sammanblandning av lärares personlighet och ledarstil. Detta understryker förekomsten av kontextuella och situerade didaktiska strategier samt flexibla ledarstilar i det didaktiska rummet. Studien visar förvisso på medvetenheten om olika didaktiska aspekter, men det saknas forskningsdesigner som införlivar den didaktiska komplexiteten.Nyckelord: didaktik; didaktiskt ledarskap; litteraturgranskning; lärares ledarskapAbstractThis study deepens our knowledge about research on leadership in the didactic room, i.e., the framing of the current teaching situation, regardless of its location. The objective was to (a) identify and classify patterns and trends concerning teachers’ leadership in the didactic room from 1980 to 2013, (b) compare and discuss the findings, and (c) point to a future research agenda. The method is a systematic literature review (SLR) with a quantitative and qualitative content analysis. The results revealed that half of the research on this topic was performed from 2006 to 2013. The results also show that teachers’ leadership appears to be a Western phenomenon that is becoming increasingly relevant in our time. Two issues could be linked to this leadership: the unclear boundaries between different types of leadership and confusion about teachers’ personalities and leadership styles. This underlines the importance of contextual and situated didactic strategies and flexible leadership styles in the didactic room. Even if this study shows that an awareness of different didactic aspects exists concerning teachers’ leadership, a comprehensive approach to designing studies that incorporate the didactic complexities is lacking.Keywords: didactic, didactic leadership, literature review, teachers’ leadership

Petelinjci in Palčani so se skozi stoletja prilagajali spremenljivi naravi presihajočih jezer. Obe jezeri sta poplavljeni le del leta, tako da travnate površine v poletnem času praviloma omogočajo vsakoletni pridelek sena. Palško jezero in obrežje Petelinjskega jezera sta primerna za pašo. V gospodarskem pogledu sta jezeri bili in sta še vedno vezani na vzrejo živine. Kmetovanje na tem področju v današnjem času ne prinaša dobička, zato se bo v prihodnosti krajina ohranila taka kot je le, če bo država namenila kmetijski dejavnosti dovolj denarne pomoči. Na jezero je bila do srede dvajsetega stoletja vezana še ena gospodarska dejavnost, in sicer ledarstvo. Dodatni dopolnilni dejavnosti, ki sta pogojeni z jezerom, sta lov in nabiralništvo. Petelinjci in Palčani so bili v preteklosti prisiljeni svoji jezeri deliti z avstroogrsko, italijansko in jugoslovansko vojsko, ki so za seboj pustile še danes vidne sledi. Jezeri s svojo nenavadno in nadvse slikovito naravo domačinom predstavljata kraj miru in sprostitve. People of Petelinje and Palčje have adapted to the ever-changing nature of the intermittent karstic lakes through the centuries. Both lakes are filled with water only a part of the year, so that the grassy areas usually provide a yearly harvest of hay. Palško jezero and the shores of Petelinjsko jezero are suitable for pasturing. Economically the lakes were and still are connected with raising livestock. Agriculture is now no longer profitable, so the only way to preserve the land is by the state devoting enough money for agriculture. The lake was connected to another economic activity until the middle of the 20th century, ice making. Additional supplementary activities dependent on the lake are hunting and gathering. Petelinje and Palčje villagers had to share their lakes with the Austro-Hungarian, Italian and Yugoslav armies in the past; they left traces that can still be seen today. The lakes, with their unusual and highly picturesque nature, represent a place of peace and relaxation to the locals.

Syftet med uppsatsen är att undersöka synen på pedagogiska ledarstilar och dess konsekvenser i klassrummet bland en grupp pedagoger inom gymnasieskolan. Detta undersöks med hjälp av intervjuer och fokus ligger på begrepp inom ämnesområdet. För att skapa struktur har jag haft som utgångspunkt att avgränsa mig till termer som är kopplade till de aktuella ledarstilarna. Jag utgår även enbart från pedagogernas berättelser som sedan kopplas till relevant litteratur. Studien bygger på fem intervjuer med legitimerade pedagoger där jag får en inblick i hur dessa pedagoger definierar sig som ledare. Mina intervjuer visar pedagogernas tolkningar av olika ledarstilar men även problematiken samt möjligheten med ledarstilarna vid praktisering. Uppsatsen utreder även pedagogernas syn på effekterna av de olika ledarstilarna i ett klassrum. Denna kvalitativa studie visar att pedagoger föredrar vissa typer av ledarstilar framför andra. Resultatet från studien uppvisar även att pedagoger utövar en blandning av ledarstilar beroende på utomstående faktorer såsom elever och årskurser men även utifrån personliga faktorer som karaktär och yrkeserfarenhet.

Sammanfattning  Syftet med föreläggande studie är att undersöka vilka lärares ledarstilar efterfrågas i dagens skola, och därtill undersöka vilka egenskaper hos läraren föredrar eleverna. Syftet har definierats genom en huvudfråga: Hur är en bra lärarens ledarstil enligt eleverna?  För att besvara forskningsfrågan har en kvantitativ metod använts i form av enkät som besvarats av 81 elever studerar i högstadiet i Emmaboda kommun. Studiens teoriram är socialpsykologi. Utgångspunkten är att skolan betraktas som ett socialt klimat där eleverna påverkas av olika sociala faktorer bland annat deras relation till sina läraren.  Studien uppvisar att den auktoritativ ledarstilen förbygger den demokratiska på ett gott avstånd. Då fick den auktoritativ ledarstilen 22,5 procent av respondenterna svar än den demokratisk. Respondenterna som valde den auktoritativ läraren tenderar att beskriva en värme och nära relationen till läraren och en hög grad av struktur i klassrummet. Medan respondenterna som valde den demokratisk ledarstilen tenderar att beskriva ett stort frihetsutrymme i deras relation till läraren inom ram av ömsesidig respekt.
Nej

The purpose of this study was to examine the leadership style that is preferred by the employees from a psychosocial- and productive perspective. The study is based on Lewin et al´s research on the three leadership styles authoritarian, democratic and laissez-faire leader. This is a quantitative study with a questionnaires as data collection method. The sample consisted of individuals working in a municipality in one nursing unit. The data from the survey were analyzed by three separate one-way depending ANOVA in IBM statistics SPSS 22. As the leadership groups were compared with each other, the results showed, just as previous research, that the democratic leadership style was most preferable from both psychosocial and productivity perspective. The study is based on three hypotheses, hypotheses 1 and 3 was confirmed by the results while hypothesis 2 was rejected. Employees prefer a leadership style that promotes participation and collaboration that creates a foundation to work independently.
Syftet med studien var att undersöka vilken ledarstil som är önskvärd av medarbetarna ur ett psykosocialt- och produktivt perspektiv. Studien baseras på Lewin et al´s forskning om de tre ledarstilarna auktoritär, demokratisk samt låt-gå ledaren. Detta är en kvantitativ studie med enkäter som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av individer som arbetar på en kommun inom omvårdnadenheten. Datat från enkäten analyserades genom tre separata envägs-beroende ANOVA i IBM statistics SPSS 22. Då ledarstilsgrupperna jämfördes med varandra visade de på, precis som tidigare forskning, att den demokratiska ledarstilen var mest önskvärd ur både psykosocialt och produktivitetsperspektiv. Studien baseras på tre hypoteser, hypotes 1 och 3 bekräftades genom resultatet medan hypotes 2 förkastades. Medarbetarna föredrar en ledarstil som förespråkar delaktighet och samverkan som skapar en grund och trygghet för ett självständigt arbete.

The aim is to examine teachers own experiences of leadership, leadership styles and what good leadership is and to find out how teacher leadership can influence students according to teachers.  My questions are:  How do teachers evaluate leadership and their own leadership styles? What is good leadership according to teachers? How can the teachers leadership styles affect students in the classroom according to teachers? The method used is a qualitative method based on interviews with five teachers. The reason why I have chosen a qualitative research method is that I believe that this method can give me better results by understanding the world from the interviewees’ point of view. I have come to the conclusion that the interviewed teachers believe that leadership and management style play a large role in the teacher's profession and that the teacher's leadership style in the classroom democratic or authoritarian have a major impact on students. The teacher should consider his management and find some sort of balance by exercising both democratic and authoritarian leadership style and adapt it to the situation. And In terms of results regarding good leadership of the interviewed teachers, I can say that good leadership is largely about good relationships between teachers and students and that a teacher can become accepted as leader by winning students confidence.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur eleverna tänker kring lärarens ledarstil, hur det påverkar dem både positivt och negativt och ifall de upplever att relationen till läraren förändras utanför klassrummet. Med litteratur som behandlar olika ledarstilar i klassrummen, ledarskap och hur en lärare ska vara i allmänhet återfinns ett samband med resultatet. Forskningsmetoden är av intervjuform där fem elever intervjuades enskilt. Slutsatsen är att eleverna anser att en lärare främst bör vara demokratisk, engagerande och snäll. Utanför klassrummet beter sig läraren efter hur tidigare lektioner varit och/eller hur relationen till den enskilda eleven är.

Denna uppsats handlar om ett packningsföretags försök att förändra ledarstilen. Att införa en ny ledarstil var en av flera förändringar som planerats för att göra företaget mer effektivt och framgångsrikt. Ändringen skulle göras utifrån ett bestämt koncept, ”ledare som förebild”. Syftet med min studie var att undersöka vilka tankar och uppfattningar chefer hade om den nya ledarstilen samt ta reda på hur den påverkat deras yrkesutövning. En hastigt uppkommen lönsamhetsproblematik åsidosatte implementering av ny ledarstil inom företaget. Sambandet ny ledarstil och yrkesutövning kunde då inte studeras och därmed kunde inte syftet med studien uppnås i sin helhet. Insamling av datamaterial har skett genom intervjuer med fem chefer inom företaget. Undersökningens resultat har tolkats utifrån ett kulturellt perspektiv på ledarskap och redovisats under tre teman. Resultaten indikerar att en chefsbefattning är en sammanflätad funktion av chefskap och ledarskap samt att den senare behöver definieras och utvecklas. Studien visar också att en överenskommelse om att ändra ledarstil blev åsidosatt. Som en följd av detta har de flesta av de intervjuade cheferna har utvecklat en skepticism om det över huvud taget finns några förutsättningar att förändra ledarstilen. Resultat från studien tyder på att den nuvarande ledningskulturen förhindrade försöket med att implementera en ny ledarstil.

Studiens syfte är att undersöka chefers förståelse kring medarbetarskapet och deras ledarstil vid implementering av en aktivitet som ska främja medarbetarskapet. Teorier som används i studien speglar hur ett välfungerande medarbetarskap ser ut genom hur individer påverkar varandra, samt ledarskapsteori. Undersökningen är kvalitativt inriktad med semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet är baserat på fyra intervjuer med chefer som arbetar inom den offentliga sektorn. Utifrån den teoretiska referensramen har vi analyserat vårt material från intervjuerna. Studien konstaterar att chefers förståelse för medarbetarskapet är att diskussioner om medarbetarskapet främjar implementeringen och utvecklingen av medarbetarna. Diskussionerna bidrar till att medarbetarna får vara med i påverkansprocessen som strävar mot ett beslut, och därmed motiveras medarbetarna till att ta ansvar. Diskussionerna frambringar respekt och ett förtroende mellan chef och medarbetare, som anses vara viktiga aspekter för att ett medarbetarskap ska fungera väl. Cheferna anser att en utvecklingsplan för varje enskild medarbetare är nödvändig som visar medarbetarens drivkrafter och den enskildes motivation. Detta bidrar till utvecklandet av att varje enskild medarbetare känner en arbetsglädje och utvecklingsprocess som främjar medarbetarskapet. Chefernas uppfattning kring aktiviteten “medarbetaridén” är att den ska främja medarbetarskapet genom att bidra med förändringar hos medarbetarna som i sin tur ska leda till ett gemensamt förhållningssätt. Cheferna beskriver även att medarbetaridén ska få medarbetarna att känna en enhetlighet och gemenskap i Skövde kommun. Cheferna utövar ett situationsanpassat ledarskap för att säkerhetsställa att varje enskild medarbetare får efterfrågat stöd av sin chef, för att bästa möjliga utveckling ska ske för medarbetaren. Avslutningsvis konstaterar vi att cheferna anser att kommunikation med sina medarbetare är ett oerhört betydelsefullt verktyg för att kunna bedriva ett väl fungerande medarbetarskap. Kommunikation mellan chef och medarbetare bidrar till att de får en förståelse och ett förtroende för varandra, gemensamt förhållningsätt och ett delat ansvar.
The purpose of this study is to investigate managers' understanding of empowerment, and their leadership when implementing an activity that promotes empowerment. The theories used for this study reflects how a well-functioning empowerment looks like by individuals affecting each other, and the theory of leadership. Investigation is aligned with qualitative semi-structured interviews. The empirical findings are based on conducted interviews with four managers working in the public sector. Based on the theoretical framework, we have analyzed our material from the conducted interviews. The study finds managers' understanding of empowerment, is that discussions regarding empowerment promotes the implementation and development of the team workers. The discussions contribute to employees’ involvement in an advocacy process aiming to a decision, and thus motivate employees to take responsibility. The discussions generate respect and trust between managers and employees, which are considered as important aspects, in order for empowerment to function well. The managers believe that a development plan for each employee shows the employee's driving forces and personal motivation. This contributes to the development of each individual employee feeling satisfaction and development, which promotes empowerment. The managers' perception of the activity “employee idea” is that it will foster empowerment by contributing changes among employees, which in turn should lead to a common approach. Additionally, the managers describe that the “employee idea” should get employees to feel a unity and fellowship in Skövde municipality. The managers exercise situational adjusted leadership, in order to ensure each employee receives demanded support from the employee’s manager to be able to develop in the best possible way. Finally, we note the managers believe that communication with their employees is an extremely important tool, in order to conduct effective empowerment collaboration. Communication between managers and employees helps to understand and trust one another, share attitudes, and responsibility.

Syftet med detta arbete är att försöka ta reda på om det finns några skillnader mellan kvinnliga och manliga lärares ledarstil i klassrummet och om eleverna uppfattar det. Bakgrunden till arbetet är att antalet män i skolan är lågt i förhållande till antalet kvinnor. Ur ett historiskt perspektiv har läraryrket förändrats från att ha varit ett typiskt mansdominerat yrke till att domineras av kvinnor. Arbetet belyser en lärarens uppgift som ledare och vad det innebär. I litteraturgenomgången framgår att både män och kvinnor behövs i skolan som goda förebilder för eleverna och att det finns skillnader mellan kvinnor och män. Könsrollerna ligger till grund för skillnaderna mellan kvinnliga och manliga ledare respektive lärare. Skillnaderna framställs dock i stereotypa egenskaper för respektive kön. För att få en bild av vilka skillnader som finns mellan kvinnliga och manliga lärare har det gjorts en observationsstudie av två manliga respektive kvinnliga lärare. Utifrån denna går ej dra några generella slutsatser. Studien bekräftar dock på vissa punkter de egenskaper som anses vara typiska för respektive kön i litteraturgenomgången. Arbetet består även av en kvalitativ studie i form av intervjuer med sex flickor och sex pojkar i årskurs nio. Målet med intervjuerna var att försöka ta reda på om eleverna uppfattar några skillnader mellan de kvinnliga och manliga lärare som de haft under sin skolgång. Av intervjuerna framgår att eleverna har haft både manliga och kvinnliga lärare som de anser varit bra och att de flesta av eleverna anser att det inte spelar någon roll om de har en manlig eller kvinnlig lärare. Vidare visar resultatet av intervjuerna att eleverna uppfattar att kvinnliga lärare bryr sig mer om eleverna och kan anpassa undervisningen bättre till elevernas individuella behov och att manliga lärare har lättare att hålla ordning i klassen. Eleverna anser att både kvinnliga och manliga lärare har positiva egenskaper. Utifrån detta anser jag att det finns ett värde i att försöka jämna ut fördelningen mellan kvinnliga och manliga lärare i grundskolan.

The overarching purpose of this study was to describe and to understand what it means to become and be a coach in ice hockey. The following areas were considered: how Swedish ice hockey has been developed, the recruiting of ice hockey coaches, the work of a coach, how the actors view the development of ice hockey and how the club directors, players, and the coaches believe a good coach should act. A fundamental theoretical point of departure for this work is Kalevi Heinilä's totalization theory. The recruiting of coaches is understood with the aid of Schelin's views on early involvement and socialization in sports and Patriksson's model of socialization. The coaches' activities and the forces that affect the coach will be described according to Chelladurais' multidimensional model of leadership. The empirical material comprises questionnaires to coaches and chairpersons from 205 clubs, interviews conducted with twenty ice hockey coaches and twenty ice hockey players and a literature study to describe the development of Swedish ice hockey. The results showed the there has been a striking increase in the number of matches and that there is a conflict between the sports and marketing aspects. This situation places demands on the actors to win but also play in an entertaining manner. Economic aspects control the development of sports to an ever greater extent but also offers an opportunity for a professional career for both players and coaches. The process of desocialization does not always mean a definite departure from sports but it can instead mean the beginning of a new career. Most of the coaches are former players. They continue in the same sport but in a new role. The coach is responsible for all the activities with the team and bear the responsibility for the team's results. The pressure to succeed make the teams try to find an effective way to play: ice hockey today is more tactically governed and defensive. There seems to be a Swedish model for the routines associated with a match. The whole course of events is very formalized and this study shows an almost ritualistic behavior of coaches. Players and coaches believe that the coach should be authoritarian in the match situation. The whole culture of ice hockey seems to expect it. It is believed that one must be of a certain kind to be accepted by the culture of ice hockey: the Ice Hockey Association, clubs, players, mass media, and spectators. In any case it is simpler not to deviate.
digitalisering@umu