Dissertations / Theses on the topic 'Ledarstil'

Denna uppsats handlar om ett packningsföretags försök att förändra ledarstilen. Att införa en ny ledarstil var en av flera förändringar som planerats för att göra företaget mer effektivt och framgångsrikt. Ändringen skulle göras utifrån ett bestämt koncept, ”ledare som förebild”. Syftet med min studie var att undersöka vilka tankar och uppfattningar chefer hade om den nya ledarstilen samt ta reda på hur den påverkat deras yrkesutövning. En hastigt uppkommen lönsamhetsproblematik åsidosatte implementering av ny ledarstil inom företaget. Sambandet ny ledarstil och yrkesutövning kunde då inte studeras och därmed kunde inte syftet med studien uppnås i sin helhet. Insamling av datamaterial har skett genom intervjuer med fem chefer inom företaget. Undersökningens resultat har tolkats utifrån ett kulturellt perspektiv på ledarskap och redovisats under tre teman. Resultaten indikerar att en chefsbefattning är en sammanflätad funktion av chefskap och ledarskap samt att den senare behöver definieras och utvecklas. Studien visar också att en överenskommelse om att ändra ledarstil blev åsidosatt. Som en följd av detta har de flesta av de intervjuade cheferna har utvecklat en skepticism om det över huvud taget finns några förutsättningar att förändra ledarstilen. Resultat från studien tyder på att den nuvarande ledningskulturen förhindrade försöket med att implementera en ny ledarstil.

Syftet med detta arbete är att försöka ta reda på om det finns några skillnader mellan kvinnliga och manliga lärares ledarstil i klassrummet och om eleverna uppfattar det. Bakgrunden till arbetet är att antalet män i skolan är lågt i förhållande till antalet kvinnor. Ur ett historiskt perspektiv har läraryrket förändrats från att ha varit ett typiskt mansdominerat yrke till att domineras av kvinnor. Arbetet belyser en lärarens uppgift som ledare och vad det innebär. I litteraturgenomgången framgår att både män och kvinnor behövs i skolan som goda förebilder för eleverna och att det finns skillnader mellan kvinnor och män. Könsrollerna ligger till grund för skillnaderna mellan kvinnliga och manliga ledare respektive lärare. Skillnaderna framställs dock i stereotypa egenskaper för respektive kön. För att få en bild av vilka skillnader som finns mellan kvinnliga och manliga lärare har det gjorts en observationsstudie av två manliga respektive kvinnliga lärare. Utifrån denna går ej dra några generella slutsatser. Studien bekräftar dock på vissa punkter de egenskaper som anses vara typiska för respektive kön i litteraturgenomgången. Arbetet består även av en kvalitativ studie i form av intervjuer med sex flickor och sex pojkar i årskurs nio. Målet med intervjuerna var att försöka ta reda på om eleverna uppfattar några skillnader mellan de kvinnliga och manliga lärare som de haft under sin skolgång. Av intervjuerna framgår att eleverna har haft både manliga och kvinnliga lärare som de anser varit bra och att de flesta av eleverna anser att det inte spelar någon roll om de har en manlig eller kvinnlig lärare. Vidare visar resultatet av intervjuerna att eleverna uppfattar att kvinnliga lärare bryr sig mer om eleverna och kan anpassa undervisningen bättre till elevernas individuella behov och att manliga lärare har lättare att hålla ordning i klassen. Eleverna anser att både kvinnliga och manliga lärare har positiva egenskaper. Utifrån detta anser jag att det finns ett värde i att försöka jämna ut fördelningen mellan kvinnliga och manliga lärare i grundskolan.

The aim of this study was to examine if transformational leadership, transactional leadership, gender, educational level, income and age predict work motivation, referring to Herzberg’s motivation-hygiene theory. According to past research the factors above increase work motivation. The study was brought about with a survey based on the Multi Factor Leadership Questionnaire (MLQ-5X), Herzberg’s motivation-hygiene theory and demographic items. The result showed that transformational leadership and age predicted the motivation factors. Transformational leadership also predicted the hygiene factors, nevertheless with minor correlation. Age, gender, income and educational level had no influence on the motivation- and hygiene factors. An interpretation of the result might be that transformational leadership contains factors that easily motivate employees while age has a greater importance when it comes to satisfaction and motivation than it has to dissatisfaction.

Syftet med den här studien var att undersöka om faktorerna transformational ledarskap, transactional ledarskap, kön, utbildningsnivå, inkomst och ålder predicerar arbetsmotivation, utifrån Herzbergs motivations- och hygienfaktorer. Enligt tidigare forskning leder ovan nämnda faktorer till högre arbetsmotivation. Studien genomfördes med en enkät baserad på ledarskapsformuläret Multi Factor Leadership Questionnaire (MLQ-5X), Herzbergs motivations- och hygienfaktorer samt demografiska frågor. Resultatet visade att transformational ledarskap och ålder predicerade motivationsfaktorerna. Även hygienfaktorerna predicerades av transformational ledarskap men dock svagare. Ålder, kön, inkomst och utbildning hade ingen inverkan på vare sig motivations- eller hygienfaktorerna. En tolkning till resultatet kan vara att transformational ledarskap innehåller faktorer som ger goda förutsättningar att motivera medarbetarna medan ålder har en större betydelse för trivsel och motivation än vad den har för vantrivsel.

Vårt syfte med arbetet har varit att ta reda på hur dagens lärarroll ser ut, vilka verktyg kan användas för att motivera eleverna och få dem att engagera sig i skolarbetet. Vi har granskat vad som står i styrdokumenten angående ämnet och vi har också tittat på olika teorier som kan ligga bakom de pedagogiska metoderna, vilka ledarstilar som lärarna använder sig av, samt hur läraren kommunicerar med eleven. Genom att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod med observationer har vi fått fram olika resultat i ledarstilar, ledarskap och verktyg. Vi har gjort en deskriptiv tolkning av vårt resultat, som vi fått från våra observationsunderlag, vilket gett oss en bild av hur den moderna pedagogiken kan se ut. Hur ledarskapet och verktygen används skiljer sig åt. Vårt resultat pekar på att processpedagogiken är en pedagogik där goda relationer till eleverna och en tydlig ledarstil, klar struktur runt uppgifterna, bereder vägen för att utföra ett demokratiskt ledarskap, som förbereder eleven på att bli morgondagens medarbetare.

Syfte och frågeställning

Denna studie har som syfte att studera om olika ledarstilar påverkar om barnen får vara med eller ej och därmed påverkar utslagning samt i vilken omfattning coacherna använder toppning inom barn och ungdomsidrottsrörelsen. Syftet har mynnat ut i följande frågeställningar

• Vilken ledarstil används av coachen?

• I vilken omfattning används toppning i de 3 kommuner uppsatsen innefattar?

Metod

Studien är genomförd i Västra Götaland i tre kommuner. Respondenter vars alla idrotter är anslutna till Riksidrottsförbundet har idrottsföreningar som utgångspunkt. Respondenterna bestod av 4 kvinnor och 16 var män. Totalt fyllde 20 coacher i enkäten, alla tillfrågade genomförde studien och svarade på alla frågor. Genom personlig kontakt träffade jag coacherna. Information om undersökningen redovisades och att svaren kommer att behandlas helt konfidentiellt. Därefter delades enkäten med 32 frågor ut och de fylldes i samband med coachens träning.

Resultat

Det visar sig i studien att coacherna använder olika ledarstilar. Studien visar att en coach kan vara auktoritär i en situation men demokratisk i en annan och att få använder sig av ett abdikerat ledarskap. Flera av coacherna väljer att i vissa situationer använda sig av ett auktoritärt ledarskap medan de i andra använder ett demokratiskt ledarskap. Här är det situationsanpassade ledarskapet som används. Studien visar att toppning är att det används. Tydligt är att toppning används oftare inom urvalsgrupp 15-18 år. Inom urvalsgrupp 8-12 år är toppning även vanligt förekommande.

Slutsats

Studien visar att det coacherna använder olika ledarstilar där en coach kan vara auktoritär i en situation men demokratisk i en annan. Situation avgör vilken ledarstil de använder. Det coachen vill uppnå med detta ledarskap är ett konstruktivt möte mellan sig och de aktiva. Resultatet i studien visar att tydliga toppningssituationer förekommer.

Coachen ser till att de bästa utövarna deltar i match eller tävling. Vanligt förekommande är också att coachen ger mer tid åt en eller flera utövare att delta mer eller längre om det är jämt eller en viktig tävling eller match förekommer. Sådan tävlingsfostran strävar efter en selektion och bidrar till rangordning bland barnen. Denna fostran kan bidra till utslagning och strider mot idrottens idé om hur barn och ungdomsidrott skall bedrivas.

Jag har i denna rapport studerat om det finns några skillnader mellan olika ledare beroende på deras ålder. Jag delade in respondenterna i tre olika ålderskategorier (unga, mellangamla, och gamla) och har sedan jämfört dessa kategorier med varandra. Som utgångspunkt beskrev jag hur vetenskaplig litteratur redogör för olika ledaregenskaper och olika ledarstilar. Som inledning förklarade jag skillnaden mellan chefskap och ledarskap, detta eftersom dessa begrepp lätt kan förväxlas. Chefskap innebär att man har fokus på att lösa uppgiften, och med ledarskap så har man även fokus på att utveckla medarbetarna, samt att dessa skall må bra och trivas på jobbet. I den valda litteratur redogjordes det för olika definitioner om vad ledarskap egentligen är, jag fann dock en tydlig röd tråd i de olika definitionerna och det var att ledarskap är en kombination av hur man löser uppgiften och vilken relation man som ledare har till sina anställda. Min utgångspunkt var att olika ledarstilar innebär hur kombinationen uppgiftsfokusering och relationen till anställda hanteras. Utifrån detta definierade jag fem olika huvudstilar som hanterar kombinationen uppgift/relation på olika sätt. När jag jämförde de olika ledarstilarna kom jag fram till att unga ledarna har mindre fokus på uppgiften jämfört med gamla ledarna, hos de mellangamla ledarna fanns det inget tydligt mönster. De unga ledarna hade någorlunda liknande ledarstil, en ledarstil med spår av en osäkerhet på vad man skall lägga fokus på. De mellangamla ledarna skiljde sig åt väldigt mycket, men hade till skillnad från de unga ledarna fokus på något område. De gamla ledarna liknade varandra och hade en fokusering som låg mest på uppgiften. När jag studerade olika ledaregenskaper var det tydligt att de unga ledarna jämfört med de gamla ledarna litade mer på sina anställda och lät dem agera mer fritt. Detta samtidigt som de utgick ifrån att medarbetarna skulle säga ifrån om de fick problem. Detta ligger i linje med att unga ledare har mindre fokus på uppgiften. Ytterligare skillnader var att unga ledare agerar mer kortsiktigt. De kommer också att lyssna mer på sina anställda innan de fattar beslut.

En tränare har en betydelsefull roll med möjlighet att fostra och påverka ungdomar, det är således en viktig roll som bör belysas. Syftet med studien var att beskriva vad friidrottstränare bör ha för egenskaper i sitt ledarskap, samt beskriva hur de själva uppfattar sin ledarstil och sin tränarroll. Studien gjordes utifrån en kvalitativ metod där 10 friidrottstränare intervjuades. Det resultat som framkom var att för friidrottstränarna innebär ledarskap att vägleda de aktiva mot uppställda mål. Det handlar om att möta varje individ och skapa förutsättningar för de aktiva att lyckas och utvecklas både som idrottare och person. Enligt friidrottstränarna är det viktigt att en ledare har goda kunskaper inom sitt område och är engagerad, positiv samt lyhörd. Resultatet av studien visade att tränarna använder en situationsanpassad ledarstil, där de tar hänsyn till de aktivas ålder, kunskap och förutsättningar. I rollen som tränare är det viktigt enligt friidrottstränarna att lyssna och att skapa ett ömsesidigt förtroende och att uppmuntra de aktiva till att tänka själva. Friidrottstränarna lyfte fram vikten av att skapa en positiv och trygg miljö där de aktiva tycker det är roligt att komma till träningen. För vidare forskning skulle det vara intressant att kombinera en kvalitativ metod med en observationsstudie för att se hur väl en tränares egen bild och upplevelse av sitt ledarskap och sin ledarstil överensstämmer med verkligheten.

Syftet med arbetet har varit att undersöka tendenser till förekomsten av olika lärarstrategier för att undvika och komma till rätta med olämpligt elevbeteende. Med olämpligt beteende menar jag då eleven agerar utåt och hindrar läraren att göra det som den tänkt göra för sin egen eller elevernas skull, och med strategier menar jag det läraren gör eller försöker göra för att undvika eller komma till rätta med olämpligt elevbeteende.

Uppsatsen börjar med styrdokument om vilka direktiv som gäller för lärare och sedan en beskrivning av olika ledarstilar från olika psykologiska perspektiv. Utifrån ledarstilarna har jag sedan beskrivit ett antal strategier lärare kan använda sig av för att i förebyggande syfte undvika olämpligt beteende och strategier som kan användas i själva situationen för att komma till rätta med beteendet. Därefter har jag med kvantitativ metod i form av enkäter undersökt strategier hos lärare i år 4-6 på olika skolor i olika kommuner. 77 grundskollärare som arbetar på olika skolor i olika områden och kommuner har svarat på enkäterna.

Resultatet visar sig att lärare använder sig av olika strategier i sitt arbete att undvika och komma till rätta med olämpligt beteende. Alla strategier som jag frågade om förekommer bland lärare på grundskolan, även om vissa strategier används av väldigt få respondenter. Jag har presenterat i vilken grad strategierna används och de strategier som är mer förekommande än andra. Exempel på vanliga strategier är att göra en plan för vad som gäller för elever, aktivt lyssnande för att förstå vad eleven egentligen menar, användandet av så kallat jag-budskap och undervisning om att eleverna själva väljer sitt beteende. Många lärare kontaktar också vårdnadshavare och försöker att motiven bakom elevbeteendet.

Fristående kurs Idrott III

Syfte: Syftet med detta arbete är att se om ledare tenderar att ha skiftande ledarstilar i och med att de har skiftande förutsättningar. Vi vill även se hur stor medvetenhet ledare tenderar att ha beträffande sin egen ledarstil.

Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie, med intervjuer som ett viktigt inslag. Informationen som vi har insamlat ligger till grund för vår analys och slutdiskussion. Vi har utfört en intensiv studie där vi endast har intervjuat några få respondenter och utifrån de erhållna svaren bildat oss en uppfattning. Vi har studerat redan befintliga teorier och ställt dessa mot vårt empiriska material. Vårt mål har inte varit att hitta en absolut sanning, utan vår avsikt har varit att se om vår empiriska undersökning stämmer, eller inte stämmer, överens med tidigare forskning.

Resultat & slutsats: Det som vi har funnit är att ingen av våra respondenter har en renodlad ledarstil. De leder som de önskar att leda, men vi ser dock att vissa förutsättningar påverkar ledarstilen. Verksamheter med olika inriktningar och skiftande produktion påverkar ledaren, i och med att kraven varierar mellan olika branscher. Det som vi kan konstatera, är att ledarstilen är ett medvetet val i den bemärkelse att samtliga respondenter har valt att leda efter hur de är som personer. Samtliga respondenter är även överens om att de egenskaper de själva har och hur de är som personer, speglar den bild av ledare som de vill vara.

Förslag till vidare forskning: Ett förslag på vidare forskning, kan vara att undersöka ledarstilar i en viss vald bransch och därmed inrikta sig till på en och samma typ av verksamhet. Det kan vara intressant att se om det finns likheter/olikheter på ledarskapet inom samma verksamhetsgren, och jämföra dessa ledare med varandra.

Uppsatsens bidrag: Våra förhoppningar är att denna uppsats ska bidra till en ökad förståelse för att ledare och deras stilar inte är en enkel ekvation. Främst ser vi att vårt arbete kan vara till nytta för medarbetare. Vi tror att en ökad medvetenhet hos dem kan leda till en ökad förståelse för varför deras ledare har en viss stil och därmed skapa viss respekt.

Aim: The aim of this work is to see if leaders tend to have varying leadership styles in view of the fact that they have varying conditions. We also want to see how big awareness leaders tend to have regarding there own leadership style.

Method: We have chosen to carry out a qualitative study, with interviews as an important element. The information we have collected constitute the base for our analysis and conclusions. We have completed an intensive study where we only have interviewed a few persons, and formed an understanding on the basis of the answers. We have studied already existing theories and compared them with our empirical material. Our goal have not been to find an absolute truth, instead our intention have been to see if our empirical investigation correspond or not with earlier research.

Result & Conclusions: What we have found is that none of our respondents have a pure leadership style. They lead as they wish to lead, but we can see that some conditions do have an effect on the leadership style. Businesses whit different directions and changing productions affect the leader, since the demands vary between branches. What we could state is that the leadership style is an aware choice in the sense that all respondents’ has chosen to lead dependent on the kind of person they are. All respondents also agree that their qualities and how they are as persons, reflects the leader they wish to be.

Suggestions for future research: A suggestion for future research could be to investigate leadership styles in a chosen branch, and with that set focus on the same type of business. It could be interesting to see if there are similarities or differences in the leadership in the same field of activity, and compare the leaders with each other.

Contribution of the thesis: Our expectations are that this essay will contribute to an increased understanding for the complex equation between leaders and their styles. Foremost we see that this work can be useful for co-worker. We believe that an increased awareness could lead to an increased understanding in why their leader has a certain style, and with that create some respect.

Främst ser vi att vårt arbete kan vara till nytta för medarbetare. Vi tror att en ökad medvetenhet hos dem kan leda till en ökad förståelse för varför deras ledare har en viss stil, och därmed skapa viss respekt.

Syftet med den här studien är att beskriva chefers föreställningar om och upplevelser av att leda unga, generation Y, i arbetslivet. Detta syfte leder oss till följande frågeställningar:

1. Hur upplever chefer generation Y i arbetslivet i förhållande till äldre generationer?2. Hur anpassar chefer sitt ledarskap med avseende på ledarstil till generation Y?

För att besvara dessa frågor har vi genomfört en kvalitativ undersökning där åtta operativa chefer intervjuats. Dessa intervjuer har sedan legat till grund för den analys som gjorts inom ramen för denna studie.

Resultatet visar att chefer upplever att generation Y utmärker sig gentemot äldre generationer på främst fyra olika områden i arbetslivet: teknisk kompetens, kommunikativ kompetens samt strävan efter frihet och strävan efter karriärmässig utveckling. Det framkom att flera av dessa föreställningar inte enbart är kopplade till generationstillhörighet. Andra faktorer som ålder, mognad och vilken livsfas individen befinner sig i har också betydelse. Resultatet åskådliggör även att chefer tillskriver generation Y och äldre generationer stereotyper och fördomar om hur dessa respektive grupper förväntas vara i arbetslivet. Vidare är chefers föreställningar om och upplevelser av generation Y i arbetslivet både positiva och negativa. Sammanfattningsvis visar studiens resultat att det är svårt att beskriva en generation som en helhet eftersom det förekommer individuella infallsvinklar.

Det framkom att chefer anpassar sitt ledarskap med avseende på ledarstil för att möta generation Y:s krav i arbetslivet. Resultatet visar att chefer strävar efter att anpassa sin ledarstil till varje individ, men att främst en demokratisk, en coachande eller en delegerande ledarstil praktiseras vid ledning av generation Y.

Undersökningen är en heuristisk fallstudie där mitt syfte är att ta reda på vilken uppfattning en gymnasielärare som undervisar i ledarskap har om gott ledarskap, och hur läraren ser på sin egen roll som lärare. För att få svar på detta genomförde jag en strukturerad intervju med en lärare som undervisar i ledarskap på gymnasiet. Jag fortsatte sedan min studie med sammanlagt tre fria observationer i tre olika klasser som undervisades av läraren. Genom dem ville jag få svar på om lärarens uppfattning speglade undervisningen i klasserna. Som sista steg ville jag undersöka elevernas syn på lärarens ledarskap och genomförde en enkät med värderande påståenden enligt Likert-skalan, som besvarades av totalt 58 elever i de tre observationsklasserna.

Vid intervjun framkom att läraren anser sig ha en övervägande demokratisk ledarstil och lägger stor vikt vid att skapa goda relationer till eleverna. Läraren tycker sig också ha god ledarskapskompetens och ser det som en viktig förutsättning för att kunna bedriva en väl fungerande undervisning. Läraren ser brister i, och vill förbättra sin organisations- och planeringsförmåga, och menar att man aldrig blir fullärd som ledare.

Vid observationerna upplevde jag en god stämning i klassrummen och ett öppet klimat mellan läraren och eleverna. Läraren kunde hantera oförutsedda händelser, verkade engagerad i sitt arbete och bemötte eleverna med respekt.

Resultatet av enkäterna visade att läraren övervägande ses som en god, demokratisk ledare som uppmärksammar eleverna och är kunnig inom sitt område. Klassen som hade haft regelbunden undervisning av läraren längst tid, visade ett något mer kritiskt omdöme än övriga

Uppsatsens syfte är att undersöka eventuella samband mellan medarbetares upplevda inre arbetsmotivation och ledares olika ledarstil. Enligt vissa teorier kan förutsättningar i arbetet bidra till en ökad arbetsmotivation hos medarbetarna. Det finns dock omgivningsfaktorer som kan påverka arbetsmotivationen, en faktor kan vara ledares ledarstil. I vissa modeller beskrivs hur olika ledarstilar kan ha varierande betydelse för den arbetsmotivation medarbetarna upplever. För att besvara uppsatsens syfte har enkätundersökning och korrelationsanalys utförts för att mäta arbetsmotivation och ledarstil. Studiens resultat visar att medarbetares inre upplevda arbetsmotivation har ett samband med vissa ledarstilar i de undersökta grupperna. En förklaring till de uppmätta sambanden kan vara att vissa ledarstilar innehåller faktorer som ger goda förutsättningar att motivera medarbetarna.

The purpose of this essay is to investigate if there are any connections between the workmotivation co-worker experienced and different leaderstyles. Some models suggest that the motivating potential for co-worker can be increased by conditions at work. There can be some factors in the enviroment which may effect the workmotivation, for example a leader´s leaderstyle. Some models suggest that different leaderstyles may have various effects on the workmotivation co-worker experience. A survey and correlationanalysis were conducted to measure the workmotivation and leaderstyle to answer the purpose of this essay. The result of this study shows that co-worker internal experience workmotivation is connected to some of the leaderstyles in the examined groups. One possible explanation to these connections could be that some leaderstyles contain factors that lead to favourable conditions for motivating the co-worker.

Ledarskap kan utövas på många olika sätt och en ledare kan anamma en eller flera olika ledarstilar, både positiva och negativa. Men hur upplever medarbetare olika ledarstilar och vill kvinnor och män bli ledda på samma sätt? Ledarskapsforskning är ofta fokuserad på att undersöka vad en effektiv ledare bör ha för egenskaper och utgår sällan ifrån medarbetarens perspektiv. Vidare behövs studier som undersöker kvinnor och mäns preferenser vad gäller önskad ledarskapsstil då det kan vara till nytta för ledare att vara medveten om hur medarbetare av olika kön vill bli ledda. Av den orsaken studeras i den här uppsatsen ledarskap ur ett medarbetarperspektiv. Syftet är att undersöka om det finns skillnader i vilken ledarskapsstil som önskas hos en ledare beroende på om medarbetaren är man eller kvinna. För att ge ett bredare resultat som kan vara till hjälp för de som innehar ledande positioner studeras även likheter för att kunna redogöra för hur medarbetare önskar att en ledare ska fungera i olika situationer.

Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning hos medarbetare på tio bankkontor i Uppsala och Stockholm. Totalt distribuerades 110 enkäter och därav erhölls 78 svar. Resultatet visar att likheterna mellan kvinnor och män är större än skillnaderna. Där olikheter dock finns uppvisar männen en tendens att vara något mer prestationsinriktade än kvinnorna, som i sin tur är mer relationsinriktade. Resultatet visar även att medarbetare föredrar olika ledarstilar i olika situationer och en ledare kan således med fördel använda sig av en kombination av flera ledarstilar. Slutsatsen av studien är att båda könen värdesätter att ledare eftersträvar god kommunikation och bra stämning på arbetsplatsen, samt att en ledare bör undvika att vara alltför auktoritär.

Inom sjukvården är det vanligt att chefer har samma yrke som sina

medarbetare och att de dessutom är verksamma inom professionen

samtidigt med sitt chefsuppdrag. Denna kvalitativa intervjustudie har

undersökt hur klinikchefer och avdelningschefer inom svensk sjukvård

upplever att dubbla roller påverkar ledarskapet och om de är

uppgifts- eller relationsinriktade i sin ledarstil. Båda kategorierna

tycker att det är en fördel att ha samma yrkeskompetens och

klinikcheferna uttrycker att det ger pondus åt besluten. Klinikcheferna

upplever att de arbetar för mycket och att det är höga krav på

positionen. Ledarstilen skiljer sig inte markant mellan grupperna

ändå förefaller klinikchefernas stil att väga mer åt det

uppgiftsorienterade hållet. Dubbla roller upplevs påverka

tillgängligheten i chefskapet, vilket minskar medarbetarkontakten.

In Swedish healthcare it’s common that managers have the same

professional background as their employees. Furthermore most

managers still practice their medical profession. This qualitative study

has examined how managers of clinics and departments experience

that dual roles affect the leadership and if they are result- or relation

oriented in their leadership style. Both categories think that it’s an

advantage to have the same professional background. The clinical

managers express that it gives them authority, but that the demands

and the workload are too high. The leadership style doesn’t differ

much between the groups, still the clinical managers interpret

themselves as more result oriented. Dual roles affect the availability of

the leadership, which reduces the contact with the employees.