Academic literature on the topic 'Ledarstilar'

SammanfattningDenna studie fördjupar kunskapen i tidigare forskning om ledarskap i det didaktiska rummet, dvs. inramningen av aktuell undervisningssituation oavsett plats. Syftet var att (a) identifiera och klassificera mönster och trender om lärares ledarskap i det didaktiska rummet 1980-2013, (b) jämföra och diskutera resultaten, och (c) peka ut en framtida forskningsinriktning. Metoden är en systematisk litteraturöversikt (SLR) med en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att hälften av forskningen utfördes under 2006-2013. Resultaten visar också att lärarnas ledarskap är ett västerländskt fenomen som blivit alltmer relevant under senare tid. Dessutom finns det två frågor som kan kopplas till detta ledarskap: oklara gränser mellan olika typer av ledarskap och en sammanblandning av lärares personlighet och ledarstil. Detta understryker förekomsten av kontextuella och situerade didaktiska strategier samt flexibla ledarstilar i det didaktiska rummet. Studien visar förvisso på medvetenheten om olika didaktiska aspekter, men det saknas forskningsdesigner som införlivar den didaktiska komplexiteten.Nyckelord: didaktik; didaktiskt ledarskap; litteraturgranskning; lärares ledarskapAbstractThis study deepens our knowledge about research on leadership in the didactic room, i.e., the framing of the current teaching situation, regardless of its location. The objective was to (a) identify and classify patterns and trends concerning teachers’ leadership in the didactic room from 1980 to 2013, (b) compare and discuss the findings, and (c) point to a future research agenda. The method is a systematic literature review (SLR) with a quantitative and qualitative content analysis. The results revealed that half of the research on this topic was performed from 2006 to 2013. The results also show that teachers’ leadership appears to be a Western phenomenon that is becoming increasingly relevant in our time. Two issues could be linked to this leadership: the unclear boundaries between different types of leadership and confusion about teachers’ personalities and leadership styles. This underlines the importance of contextual and situated didactic strategies and flexible leadership styles in the didactic room. Even if this study shows that an awareness of different didactic aspects exists concerning teachers’ leadership, a comprehensive approach to designing studies that incorporate the didactic complexities is lacking.Keywords: didactic, didactic leadership, literature review, teachers’ leadership

Syftet med denna uppsats är att kartlägga lärarnas syn på ledarskap i lärarens arbete, vad de baserar sin ledarstil på och hur dessa uttrycks i handling. 18 lärare som undervisar i grundskolan respektive gymnasieskolan har fyllt i en enkät som behandlar ämnet ledarstilar. Lärarna undervisar i svenska och/eller svenska som andraspråk samt andra ämnen. Sju respondenter har besvarat en till enkät, som en uppföljning av den första enkäten. Resultaten visar att respondenterna föredrar den demokratiska ledarstilen. De flesta valde att identifiera sig med den käcka och busiga storasystern ochden duktiga mamman. Majoriteten av lärarna anser sig visa respekt och lyssna på eleverna samt att de anser sig vara mänskliga och flexibla. Slutsatser:Det är den demokratiska ledarstilen som dominerar bland lärarna. Men utifrån respondenternas svar kan man tydligt se att det finns spår av alla de olika ledarskapen: auktoritär, demokratisk och låt-gå mässig ledarskap i lärarnas ledarstilar. Dessa ledarstilar behövs eftersom de uppfyller olika funktioner. Lärarna ändrar sin ledarstil bl.a. utifrån elevgrupp, stämning och tid. Däremot ändras inte kärnan i ledarstilen speciellt mycket med åren utan lärarna blir mer förtrogna och säkra i sin ledarstil. Lärarna grundar sina ledarstilar på teorier, förebilder, visioner/idéer och personliga egenskaper. Dessa faktorer påverkar den pedagogiska handlingen men kan vara svåra att utkristallisera då faktorerna går in i varandra.

Syftet med uppsatsen är att undersöka synen på pedagogiska ledarstilar och dess konsekvenser i klassrummet bland en grupp pedagoger inom gymnasieskolan. Detta undersöks med hjälp av intervjuer och fokus ligger på begrepp inom ämnesområdet. För att skapa struktur har jag haft som utgångspunkt att avgränsa mig till termer som är kopplade till de aktuella ledarstilarna. Jag utgår även enbart från pedagogernas berättelser som sedan kopplas till relevant litteratur. Studien bygger på fem intervjuer med legitimerade pedagoger där jag får en inblick i hur dessa pedagoger definierar sig som ledare. Mina intervjuer visar pedagogernas tolkningar av olika ledarstilar men även problematiken samt möjligheten med ledarstilarna vid praktisering. Uppsatsen utreder även pedagogernas syn på effekterna av de olika ledarstilarna i ett klassrum. Denna kvalitativa studie visar att pedagoger föredrar vissa typer av ledarstilar framför andra. Resultatet från studien uppvisar även att pedagoger utövar en blandning av ledarstilar beroende på utomstående faktorer såsom elever och årskurser men även utifrån personliga faktorer som karaktär och yrkeserfarenhet.

The purpose of this study was to examine the leadership style that is preferred by the employees from a psychosocial- and productive perspective. The study is based on Lewin et al´s research on the three leadership styles authoritarian, democratic and laissez-faire leader. This is a quantitative study with a questionnaires as data collection method. The sample consisted of individuals working in a municipality in one nursing unit. The data from the survey were analyzed by three separate one-way depending ANOVA in IBM statistics SPSS 22. As the leadership groups were compared with each other, the results showed, just as previous research, that the democratic leadership style was most preferable from both psychosocial and productivity perspective. The study is based on three hypotheses, hypotheses 1 and 3 was confirmed by the results while hypothesis 2 was rejected. Employees prefer a leadership style that promotes participation and collaboration that creates a foundation to work independently.
Syftet med studien var att undersöka vilken ledarstil som är önskvärd av medarbetarna ur ett psykosocialt- och produktivt perspektiv. Studien baseras på Lewin et al´s forskning om de tre ledarstilarna auktoritär, demokratisk samt låt-gå ledaren. Detta är en kvantitativ studie med enkäter som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av individer som arbetar på en kommun inom omvårdnadenheten. Datat från enkäten analyserades genom tre separata envägs-beroende ANOVA i IBM statistics SPSS 22. Då ledarstilsgrupperna jämfördes med varandra visade de på, precis som tidigare forskning, att den demokratiska ledarstilen var mest önskvärd ur både psykosocialt och produktivitetsperspektiv. Studien baseras på tre hypoteser, hypotes 1 och 3 bekräftades genom resultatet medan hypotes 2 förkastades. Medarbetarna föredrar en ledarstil som förespråkar delaktighet och samverkan som skapar en grund och trygghet för ett självständigt arbete.

The aim is to examine teachers own experiences of leadership, leadership styles and what good leadership is and to find out how teacher leadership can influence students according to teachers.  My questions are:  How do teachers evaluate leadership and their own leadership styles? What is good leadership according to teachers? How can the teachers leadership styles affect students in the classroom according to teachers? The method used is a qualitative method based on interviews with five teachers. The reason why I have chosen a qualitative research method is that I believe that this method can give me better results by understanding the world from the interviewees’ point of view. I have come to the conclusion that the interviewed teachers believe that leadership and management style play a large role in the teacher's profession and that the teacher's leadership style in the classroom democratic or authoritarian have a major impact on students. The teacher should consider his management and find some sort of balance by exercising both democratic and authoritarian leadership style and adapt it to the situation. And In terms of results regarding good leadership of the interviewed teachers, I can say that good leadership is largely about good relationships between teachers and students and that a teacher can become accepted as leader by winning students confidence.

Ledarskap i skolan är något som har givits litet utrymme i lärarutbildningen. En blivande lärare på lärarutbildningen har i stort sett fått bilda sig en egen uppfattning genom de praktikperioder som gavs. Under denna tid är det meningen att lärarstudenten ska visa på, ett för situationen lämpligt ledarskap, samt sätta gränser och hantera eventuella konflikter med eleverna. Syftet med denna uppsats var att få en inblick i hur lärare och elever beskriver en bra pedagog. Vad hade de tillfrågade etablerade lärarna för uppfattning av en bra pedagog? Vad hade de tillfrågade eleverna i gymnasiet för uppfattning om vad ”en bra pedagog” är? Vad fanns det för likheter och skillnader mellan dem? För att svara på frågeställningarna har kvalitativa intervjuer använts. Metoden som användes var semi-strukturella intervjuer med hjälp av en intervjuguide. Tre gymnasieelever och tre lärare på gymnasiet intervjuades. Resultatet av intervjustudien visade att de intervjuade eleverna var överens om att en bra pedagog måste kunna skämta, skoja och ha kul med eleverna. Läraren ska inte vara allvarlig hela tiden. De var även överens om att det skojiga inte får ta överhanden utan att läraren styr upp lektionen igen efter ett litet avbrott. Både lärarna och eleverna var överens om att arbetet i skolan måste kännetecknas av variation, när det gäller arbetssätt och innehåll. Detta stämde dessutom överens med forskningen om ledarskap.

Den här uppsatsen handlar om ledarstilar i kombination med personalneddragningar. Syftet med denna studie är att undersöka vad det finns för olika ledarstilar och hur de kan användas för att åstadkomma ett fungerande ledarskap. Våra frågeställningar är: vilka olika ledarstilar förekommer i de organisationer som vi har undersökt? Sker det någon förändring i ledarstilen vid personalneddragningar? Bakgrunden till detta ämnesval är att vi utifrån vår egen arbetslivserfarenhet har varit i kontakt med ledare som har haft olika sätt att leda. Vi ville undersöka detta närmare för att få en uppfattning om vilka klassiska ledarstilar som finns och hur de kan användas i olika situationer. Fokus ligger på ledarstilar men vi kommer även att beröra situationen personalneddragningar, om dock i mindre utsträckning. I uppsatsen ingår en litteraturstudie där vi nämner de tre klassiska ledarstilarna, den auktoritära ledarstilen, den demokratiska ledarstilen och låt-gå-ledaren (laissez-faire). I teorikapitlet ingår även en kompletterande modell samt en egenutvecklad ledarstil. Vi anser att dessa teorier ger en bra grund för att kunna besvara våra frågeställningar.

För att kunna besvara våra frågeställningar har vi genomfört en empirisk studie genom intervjuer. Vi har intervjuat sex ledare från två olika organisationer, ett statligt bolag och ett privat företag. De intervjuer som vi genomförde var halvstrukturerade, vilket innebär att vi har upprättat en intervjuguide med bestämda frågor. Vi har även varit fria att ställa följdfrågor och andra frågor som vi ansåg som relevanta till situationen.

Resultatet i studien visade att den ledarstil som var mest förekommande var den demokratiska ledarstilen. En möjlig förklaring till detta tror vi är att respondenterna anser att det är viktigt för de anställdas motivation och arbetstillfredsställelse, att de får vara delaktiga vid beslutsfattande. Vi har funnit fyra olika förhållningssätt gällande hur respondenterna använder sig av den demokratiska ledarstilen; genom fika, arbetsplatsträffar, eget ansvar och representanter. Det vanligaste förhållningssättet vi fann inom den demokratiska ledarstilen var fika. Flera av respondenterna ansåg att det var effektivt och uppmuntrande för de anställda att bjuda på fika och diskutera beslut. Gällande situationen personalneddragningar fann vi att ledarstilen hos respondenterna inte ändrade sig, vi upplever att de ledde sina anställda på samma sätt. Däremot fann vi att deras personliga kontakt med de anställda ändrade sig, de blev mer öppna och ödmjuka gentemot dem. Vår slutsats är alltså att den mest förekommande ledarstilen i de organisationer vi har undersökt är den demokratiska ledarstilen, samt att ledarstilen inte ändrar sig vid personalneddragningar.

Denna studie har som syfte att undersöka olika lärares ledarstilar, deras syn på ledarskap och framgångsrikt ledarskap. Studien gjordes på ett kvalitativt sätt med hjälp av semistrukturerade intervjuer och observationer av fyra högstadielärare. Resultaten visade att de flesta lärarna använde en situationsanpassad ledarstil. Lärarna ändrade sin ledarstil beroende på vilken elevgrupp som undervisades. Det som även kunde konstateras var att ledarstilen var beroende av den uppgift som eleverna utförde och i vilken utsträckning som läraren ansåg sig känna elevgruppen. Resultatet visade att lärarna tar delar från olika ledarstilar som de tycker passar dem och får därigenom ingen renodlad ledarstil utan en blandning av auktoritära och demokratiska sidor. Egenskaper som lärarna ansåg att en bra lärare ska ha och även kunde kopplas till litteraturen var bland annat ämneskunskaper, att kunna organisera arbetet i klassrummet och lyssna på eleverna samt att vara flexibel och att ha förmågan till att anpassa sig efter situationen.

Sammanfattning  Syftet med föreläggande studie är att undersöka vilka lärares ledarstilar efterfrågas i dagens skola, och därtill undersöka vilka egenskaper hos läraren föredrar eleverna. Syftet har definierats genom en huvudfråga: Hur är en bra lärarens ledarstil enligt eleverna?  För att besvara forskningsfrågan har en kvantitativ metod använts i form av enkät som besvarats av 81 elever studerar i högstadiet i Emmaboda kommun. Studiens teoriram är socialpsykologi. Utgångspunkten är att skolan betraktas som ett socialt klimat där eleverna påverkas av olika sociala faktorer bland annat deras relation till sina läraren.  Studien uppvisar att den auktoritativ ledarstilen förbygger den demokratiska på ett gott avstånd. Då fick den auktoritativ ledarstilen 22,5 procent av respondenterna svar än den demokratisk. Respondenterna som valde den auktoritativ läraren tenderar att beskriva en värme och nära relationen till läraren och en hög grad av struktur i klassrummet. Medan respondenterna som valde den demokratisk ledarstilen tenderar att beskriva ett stort frihetsutrymme i deras relation till läraren inom ram av ömsesidig respekt.
Nej

Similarities in earlier research between leadership styles and communication forms were found, partly concerning relations and partly concerning work assignments. Our approach was based on the notion that there could be a correlation between the manager\2019s choice of communication mode (informal/formal) and leadership style i.e. Relation-Oriented Behaviour Leadership style/Task-Oriented Behaviour Leadership style. A gender perspective was used in the research. The method was quantitative with a questionnaire to women managers (N=78) in the private and the public sectors. The results show that the manager\2019s used both leadership styles. They correlated with one another (.33). There was a correlation between a Relation-Oriented Behaviour Leadership style and informal communication (.30**) and also between a Task-Oriented Behaviour Leadership style and formal communication (.44**). Task-Oriented Behaviour Leadership Style explained for 19 % of the variance in formal communication and Relations-Oriented Behaviour Leadership style for 9 % in informal communication.