Dissertations / Theses: 'LEF-I'

1

Sans, i. Badia Albert. "Les feromones sexuals en el control dels barrinadors del blat de moro Ostrinia nubilalis Hbn. I Sesamia nonagrioides Lef." Doctoral thesis, Universitat de Lleida, 1996. http://hdl.handle.net/10803/8329.

Full text

Abstract:

En aquesta tesi es tracten diversos aspectes referents a les feromones sexuals dels barrinadors del blat de moro Ostrinia nubilalis i Sesamia nonagrioides. El treball s'ha dividit en quatre capítols. 1) Estudi de la feromona sexual d'O. nubilalis. Aquest piràlid es caracteritza per l'existència de diferents races feromonals que difereixen en la composició relativa dels acetats de (Z)- i (E)-tetradecenil en la seva feromona. Donat que la distribució geogràfica d'aquestes races no és uniforme, s'han estudiat les poblacions existents en el nordest de la península Ibèrica. Mitjançant estudis d'anàlisi d'extractes de glàndules de femelles, de bioassajos en electroantenografia (EAG) i de proves de captures de mascles en trampes en camp, s'ha trobat que la raça predominant en la zona estudiada és la que es coneix com a raça Z, que es caracteritza per posseir una proporció majoritària d'isòmer Z en la seva feromona sexual. 2) Estudi de la feromona sexual de S. nonagrioides. Aquesta feromona havia estat descrita per una barreja d'acetat de (Z)-11-hexadecenil, (Z)-11-hexadecen-1-ol, (Z)-11-hexadecenal i acetat de dodecil, en relació 69:8:8:15. No obstant, en experiències preliminars s'havia trobat que la barreja descrita era molt poc específica, de manera que atreïa un gran nombre d'individus d'altres espècies de noctúids. Mitjançant el seu estudi per EAG s'ha aconseguit una barreja dels quatre components anteriors (en relació 77:8:10:5) més activa sobre els mascles que la prèviament descrita. Aquesta major activitat també ha estat demostrada per estudis en túnel de vent i de captures en camp. L'efecte de cada component de la feromona s'ha avaluat en túnel de vent, trobant que els quatre actuen com a una unitat, tant a llarga com a curta distància, de manera que la manca de qualsevol component dóna una disminució notable de l'activitat. El component majoritari, l'acetat de (Z)-11-hexadecenil, és el més important alhora de mostrar activitat sobre els mascles. L'especificitat de la feromona s'ha millorat respecte a algunes espècies de noctúids, però no sobre Mythimna unipuncta, amb el que es fa difícil l'explicar l'aïllament reproductor entre ambdues espècies. 3) Assajos de confusió sexual per al control de S. nonagrioides. S'ha avaluat la tècnica de confusió sexual com a mètode de control de S. nonagrioides. Mitjançant diferents experiències efectuades en diferents anys i en diferents parcel·les, no s'ha pogut concloure de moment que aquest sigui un mètode de control eficaç. Per una banda l'avaluació del mètode mitjançant la inhibició de captures en trampes de feromona ha estat molt bona, de manera que s'han inhibit pràcticament totes les captures de S. nonagrioides i altres noctúids en les parcel·les tractades amb confusió sexual. Però malgrat això, la reducció de l'atac per part de la plaga avaluada per mostrejos de larves no ha estat sempre clara. Sembla ser que en l'atac en un camp hi intervenen tota una sèrie de factors com podrien ser la varietat, data de sembra, situació del camp, etc... Un fet curiós trobat en aquests assajos és que en els camps tractats amb confusió s'ha observat una reducció de l'atac de l'altre barrinador, O. nubilalis. 4) Estudi d'anàlegs estructurals. S'ha estudiat l'activitat de diversos anàlegs estructurals de les feromones d'ambdós barrinadors sobre la inhibició de la percepció de la feromona per part dels mascles. Des d'aquest punt de vista, un inhibidor és un producte d'estructura similar a la feromona, que és capaç d'interaccionar amb els receptors olfactius de l'insecte, però aquest no disposa de mecanismes específics de degradació, amb el que els receptors queden bloquejats, i per tant no pot percebre la feromona. Aquests estudis s'han realitzat (1) per inhibició de la resposta EAG a la feromona per part de mascles que havien estat exposats al possible inhibidor, (2) per avaluació de la inhibició de les captures de mascles en trampes esquerades amb barreges d'anàleg i feromona, i (3) per estudi de la resposta en túnel de vent de mascles a barreges d'anàleg i feromona. Mitjançant estudis de tipus (1) i tipus (2) amb O. nubilalis s'ha trobat que dels anàlegs estudiats en aquesta espècie els més interessants com a inh ibidors de la feromona són el monofluoro-, difluoro- i trifluoroacetats de (Z)-11-tetradecenil, l'acetat d'11-dodecenil i l'acetat de (Z)-9-tetradecenil. Per a S. nonagrioides, mitjançant els tres tipus de proves els millors inhibidors han resultat ser el monofluoro- i trifluoroacetats de (Z)-11-hexadecenil. S'ha de destacar l'efecte sinèrgic en camp mostrat per la trifluorometil cetona anàloga de la feromona en les captures de S. nonagrioides, al mateix temps d'inhibir les captures d'altres espècies de noctúids. Igualment, el monofluoroacetat ha resultat ser un bon additiu de la feromona per capturar selectivament mascles de Discestra trifolii, i el trifluoroacetat un bon additiu per capturar selectivament mascles de M. unipuncta. En esta tesis se tratan varios aspectos referentes a las feromonas sexuales de los barrenadores del maíz Ostrinia nubilalis y Sesamia nonagrioides. El trabajo se ha dividido en cuatro capítulos. 1) Estudio de la feromona sexual de O. nubilalis. Este piralido se caracteriza por la existencia de diferentes razas feromonales que difieren en la composición relativa de los acetatos de (Z)- y (E)-tetradecenil en su feromona. Dado que la distribución geográfica de estas razas no es uniforme, se han estudiado las poblaciones existentes en el nordeste de la península Ibérica. Mediante estudios de análisis de extractos de glándulas de hembras, de bioensayos en electroantenografia (EAG) y de pruebas de capturas de machos en trampas en campo, se ha encontrado que la raza predominante en la zona rebuscada es la que se conoce como raza Z, que se caracteriza por poseer una proporción mayoritaria de isómero Z en su feromona sexual. 2) Estudio de la feromona sexual de S. nonagrioides. Esta feromona había sido descrita por una mezcla de acetato de (Z)-11-hexadecenil, (Z)-11-hexadecen-1-ol, (Z)-11-hexadecenal y acetato de dodecil, en relación 69:8:8:15. No obstante, en experiencias preliminares se había encontrado que la mezcla descrita era muy poco específica, de forma que atraía un grande número de individuos de otros especies de noctuidos. Mediante su estudio por EAG se ha conseguido una mezcla de los cuatro componentes anteriores (en relación 77:8:10:5) más activa sobre los machos que la previamente descrita. Esta mayor actividad también ha sido demostrada por estudios en túnel de viento y de capturas en campo. El efecto de cada componente de la feromona se ha evaluado en túnel de viento, encontrando que los cuatro actúan como una unidad, tanto a larga como corta distancia, de suerte que la carece de cualquiera componente da una disminución notable de la actividad. El componente mayoritario, el acetato de (Z)-11-hexadecenil, es el más importante a la vez de mostrar actividad sobre los machos. La especificidad de la feromona se ha mejorado respeto a algunas especies de noctuidos, pero no sobre Mythimna unipuncta, con el que se hace difícil el explicar el aislamientoaslamiento reproductor entre ambas especies. 3) Ensayos de confusión sexual para el control de S. nonagrioides. Se ha evaluado la técnica de confusión sexual como método de control de S. nonagrioides. Mediante diferentes experiencias efectuadas en diferentes años y en diferentes parcel·las, no se ha podido concluir por el momento que este sea uno método de control eficaz. De una parte la evaluación del método mediante la inhibición de capturas en trampas de feromona ha sido muy buena, de suerte que se han inhibido prácticamente todas las capturas de S. nonagrioides y otros noctuidos en las parcelas tratadas con confusión sexual. Pero pese a esto, la reducción del ataque por parte de la plaga evaluada por muestreos de larvas no ha sido siempre clara. Parece ser que en el ataque en un campo intervienen toda una serie de factores como podrían ser la variedad, data de siembra, situación del campo, etc... Un hecho curioso encontrado en estos ensayos es que en los campos tratados con confusión se ha observado una reducción del ataque del otro barrinador, O. nubilalis. 4) Estudio de análogos estructurales. Se ha estudiado la actividad de varios análogos estructurales de las feromonas de ambos barrenadores sobre la inhibición de la percepción de la feromona por parte de los machos. Desde este punto de vista, un inhibidor es uno producto de estructura similar a la feromona, que es capaz de interaccionar con los receptores olfativos del insecto, pero este no dispone de mecanismos específicos de degradación, con el que los receptores quedan bloqueados, y por lo tanto no puede percibir la feromona. Estos estudios se han realizado (1) por inhibición de la respuesta EAG a la feromona por parte de machos que habían sido expuestos al posible inhibidor, (2) por evaluación de la inhibición de las capturas de machos en trampas con mezclas de análogo y feromona como cebo, y (3) por estudio de la respuesta en túnel de viento de machos a mezclas de análogo y feromona. Mediante estudios de tipo (1) y tipo (2) con O. nubilalis se ha encontrado que de los análogos estudiados en esta especie los más interesantes como inhibidores de la feromona son el monofluoro-,difluoro- y trifluoroacetatos de (Z)-11-tetradecenil, el acetato de 11-dodecenil y el acetato de (Z)-9-tetradecenil. Para S. nonagrioides, mediante los tres tipo de pruebas los mejores inhibidores han resultado ser el monofluoro- y trifluoroacetats de (Z)-11-hexadecenil. Se tiene que destacar el efecto sinérgico en campo mostrado por la trifluorometil cetona análoga de la feromona en las capturas de S. nonagrioides, al mismo tiempo de inhibir las capturas de otros especies de noctuidos. Igualmente, el monofluoroacetato ha resultado ser uno buen aditivo de la feromona por capturar selectivamente machos de Discestra trifolii, y lo trifluoroacetato uno buen aditivo por capturar selectivamente machos de M. unipuncta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Téletchéa, Stéphane. "Etude par modélisation de dynamique moléculaire et spectroscopie RMN des déformations induites par la coordination du cisplatine sur l'ADN." Phd thesis, Université René Descartes - Paris V, 2005. http://tel.archives-ouvertes.fr/tel-00593727.

Full text

Abstract:

Le cisplatine (ou cis-diammine, dichloro-platine) est l'un des composés chimiques les plus utilisés actuellement en chimiothérapie anticancéreuse. Depuis la description de ses propriétés anticancéreuses par B. Rosenberg en 1965 de nombreux travaux ont été effectués a n de décrire le mécanisme d'action lui conférant ses propriétés antitumorales. A travers une approche originale couplant modélisation et travail expérimental, les recherches réalisées durant ma thèse ont permis d'élucider le comportement dynamique d'un adduit platiné sur la séquence 5'-GCCG*G*GTCGC-3' / 5'-GCGACCCGGC-3' (G* représente une guanine platinée). Cette structure a été comparée à celle de l'adduit ADN-cisplatine déterminée précédemment au laboratoire sur la séquence G*G*A. Nous avons ainsi étudié l'influence d'une guanine adjacente en 3' au pontage GG-Pt sur la structure de l'adduit. Il s'agit de la première étude structurale sur un adduit du cisplatine avec la séquence GGG. Même si l'a nité de la séquence GGG et des sites contenant Gn (n>= 3) pour le platine (II) est connue depuis longtemps, ses adduits avec le cisplatine n'ont pas encore été étudiés par RMN à cause des problèmes posés par leur puri cation. Cette étude de l'adduit G*G*G par RMN a été confrontée à la description dynamique de cet adduit, calculée par simulation. La paramétrisation du champ de force parm 98 a été spéci quement a née pour mieux décrire l'environnement de l'atome du platine. La confrontation entre la simulation de l'adduit G*G*G-Pt et les données issues de l'étude par RMN a permis de valider notre paramétrisation. Pour déterminer les proportions précises des sous-états BI et BII de l'ADN, une méthode novatrice a été mise au point. Celle-ci est basée sur la combinaison de quatre distances inter-protons H2'(n)-H8(n), H1'(n)-H6/8(n+1), H2'(n)-H6/8(n+1) et H2''(n)-H6/8(n+1) qui permet de discriminer les deux sous-conformations. Ces améliorations du champ de force et de la méthode de détermination des sous-conformations BI/BII ont permis la description ne du comportement de l'adduit couplé à l'ADN, ce qui nous a servi pour étudier le mécanisme anti-tumoral du cisplatine. En effet la reconnaissance de l'ensemble cisplatine-ADN par une protéine (Lymhoïd Enhanced Factor I - LEF I) pourrait activer les voies métaboliques de la cellule cancéreuse conduisant vers l'apoptose ou vers la réparation de la tumeur. La simulation de l'ensemble ADN-protéine (sans cisplatine) a permis de présenter le mode de reconnaissance de la protéine sur la déformation ainsi que la mise en évidence de l'implication d'une molécule d'eau dans celui-ci. Les études sur le cisplatine fixé sur son ADN cible nous ayant apporté de nombreuses connaissances sur les déformations engendrées, nous avons validé la déformation structurale formée par un autre complexe de platine, le pyrazolato-bis-platine. Ce composé a été conçu de novo pour induire une déformation faible de son ADN cible a n de provoquer une réponse cellulaire différente de celle engendrée par le cisplatine. La simulation a indiqué que ce complexe induit une faible courbure de l'ADN et une déformation globale différente de celle du cisplatine, ce qui exclut le même mode de reconnaissance. Comme expérimentalement le complexe pyrazolato possède une activité anti-tumorale, les simulations effectuées suggèrent donc que le mode d'action au niveau cellulaire est différent du cisplatine. Les travaux réalisés lors de ma thèse ont permis d'améliorer la compréhension des déformations ADN-cisplatine, ADN-cisplatine-protéine et de perfectionner la description des composés platinés dans le champ de force parm 98 (puis parm 99) du logiciel de modélisation moléculaire AMBER.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Forsberg, Sara. "”All lek är lärande om man reflekterar över det” : En kvalitativ studie om hur lek kan fungera som metod i den naturvetenskapliga undervisningen i årskurs 1-2." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för matematik och ämnesdidaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-36598.

Full text

Abstract:

Detta är en studie som undersöker hur lek kan fungera som metod under den naturvetenskapligaundervisningen för elever i årskurs 1-2. Studien är kvalitativ ochutgår från en fenomenologisk ansats där den enskilda individens syn på lek undersöks.Data har insamlats med hjälp av intervjuer och observationer som genomförs itvå klasser, en årskurs 1 och en årskurs 2. Intervjuerna görs med klasslärarna i respektiveklass och samtliga elever intervjuas i fokusgrupper, totalt antal elever sommedverkar i studien är 32 stycken. Tidigare forskning visar att det tycks sakna tidigareforskning på hur lek påverkar elevers lärande. Den visar också att lärares kunskapom den naturvetenskapliga undervisningen påverkar elevernas intresse. Läraresointresse och okunskap i ämnet genererar i att elevens naturliga lust inte tastillvara på utan ger i det långa loppet elever som ser naturvetenskap som någontingtråkigt och oviktigt. Resultatet av denna studie visar att lek kan fungera som metodi den naturvetenskapliga undervisningen men att det är viktigt med både introduktion,genomförande och återkoppling efteråt för att hjälpa eleverna att kopplaleken till lärandet. Resultatet visar också att begreppet lek är svårdefinierat och attde lärare som deltagit i studien har olika uppfattningar om vad lek som undervisningsmetodär. Intervjuer med elever visar att en del har svårt att förstå att de lärsig när undervisningsmetoden är lek medan en del elever uppskattar det och menaratt de lär sig mer när de får gestalta och använda kroppen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

kassak, Mohamad, and Gary Wiklund. "Gobo I Hemmet." Thesis, Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-15494.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Arntzen, Kamilla, and Jennie Hallberg. ""Den vuxnes roll är att lyfta leken en dimension eller bara observera" : En fenomenorgafisk studie om förskollärares erfarande av deltagande i leken." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9588.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare erfar deltagandet i leken i förskolan. Forskningsfrågorna som studien utgår från är: Hur erfar förskollärare deltagandet i leken? och Hur erfar förskollärare svårigheter och möjligheter med deltagandet i leken?Bearbetningen av insamlad data är inspirerad av ett fenomenografiskt perspektiv, där för-skollärarna ges möjlighet att berätta fritt om erfarandet kring deltagandet i leken. Intervju-erna är därför av kvalitativ karaktär.Det framkommer i resultatet att förskollärare ser på sin roll kring leken på olika sätt, som observatör, tillförare och medlekare. Några förskollärare belyser svårigheter med delta-gandet, till exempel tidsbrist.I analysen visas de kvalitativa skillnaderna mellan förskollärarnas erfarande av deltagandet i leken. I den hierarkiska triangel som presenteras i resultatet och analysen visas de kvalita-tiva skilda kategorierna, där den mest komplexa kategorin innefattar pedagogers erfarande om rollen som medlekare och i den mest basala kategorin visas pedagogers erfarande om att det finns svårigheter med deltagandet i leken.Generellt kan det urskiljas av resultatet att förskollärarna är väl medvetna om nyare forsk-ning som säger att deltagandet i leken på barns villkor är av stor betydelse. Dock påverkas deltagandet av många faktorer i det pedagogiska arbetet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Arntzen, Kamilla, and Jennie Hallberg. ""Den vuxnes roll är att lyfta leken en dimension eller bara observera" : En fenomenografisk studie om förskollärares erfarande av deltagande i leken." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9380.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare erfar deltagandet i leken i förskolan. Forskningsfrågorna som studien utgår från är: Hur erfar förskollärare deltagandet i leken? och Hur erfar förskollärare svårigheter och möjligheter med deltagandet i leken? Bearbetningen av insamlad data är inspirerad av ett fenomenografiskt perspektiv, där förskollärarna ges möjlighet att berätta fritt om erfarandet kring deltagandet i leken. Intervjuerna är därför av kvalitativ karaktär. Det framkommer i resultatet att förskollärare ser på sin roll kring leken på olika sätt, som observatör, tillförare och medlekare. Några förskollärare belyser svårigheter med deltagandet, till exempel tidsbrist. I analysen visas de kvalitativa skillnaderna mellan förskollärarnas erfarande av deltagandet i leken. I den hierarkiska triangel som presenteras i resultatet och analysen visas de kvalitativa skilda kategorierna, där den mest komplexa kategorin innefattar pedagogers erfarande om rollen som medlekare och i den mest basala kategorin visas pedagogers erfarande om att det finns svårigheter med deltagandet i leken. Generellt kan det urskiljas av resultatet att förskollärarna är väl medvetna om nyare forskning som säger att deltagandet i leken på barns villkor är av stor betydelse. Dock påverkas deltagandet av många faktorer i det pedagogiska arbetet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Silander, Camilla, and Emelie Nielson. "LEK I LANDSKAP." Thesis, KTH, Arkitektur, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-96524.

Full text

Abstract:

Rummen i förskolan skapar en vandring uppför sluttningen både ovanpå och inuti byggnaden där varje åldersgrupp har sin egen del med direkt förankring ut i naturen. Förskolan är barnens värld. Den skall utmana, stimulera och ge utrymme för barnens egen fantasi. Ett diagonalt linjespel, hur byggnaden ligger i landskapet, flödet genom byggnaden och de subtila sinnesintrycken har varit viktiga aspekter. Vi tror att rummen vi föreslår kommer uppmuntra till rörelse, nyfikenhet och kreativitet på förskolan. The spaces in the pre-school creates a walk up the hill both on top of- and inside the building in which each age has its own part with direct connection out to nature. The preschool is the children's world. It should challenge, stimulate and give room for the children's own imagination. A diagonal play with lines, how the building lies in the landscape, the flow through the building and the subtle sense impressions are important aspects. We believe that the rooms we are proposing will encourage movement, curiosity and creativity in the preschool.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Hoflin, Linda. "Lek, förlopp och dynamik i upplevelsen : Om lek i vuxenlivet och minnen av lek i barndom och ungdom." Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 1998. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-184224.

Full text

Abstract:

Föreliggande undersökning syftar till att undersöka upplevelsen av lek. Minnet av lekupplevelsen som barn och ungdom och upplevelsen av lek som vuxen fokuseras. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio vuxna intervjupersoner. Skilda perspektiv på lek presenteras med tonvikt på de psykoanalytiska teorierna. Intervjuerna bearbetades kvalitativt i enlighet med grundad teori. Resultatet visar att upplevelsen av lek har fyra dimensioner som är gemensamma för minnet av lekupplvelsen hos barn och ungdomar och upplevelsen av lek hos vuxna. Dimensionerna är relation, kreation, emotion samt kognition/prestation. Lekupplevelsen som vuxen har fyra specifika dimensioner, dessa är förlopp, lekfull attityd, spontanitet och frihet kontra tvång samt lek i konflikt. Minnet av upplevelsen av lek som barn och ungdom har vidare en specifik dimension, lekavbrott. Lekens kapacitet att skapa förändrad upplevelse betecknas lekrealitet, och bestående aspekter av denna betecknas lekrealitetspermanens. Resultaten sammanfattas och diskuteras i relation till de psykoanalytiska teorierna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Gustavsson, Ann-Sofie, and Karin Bäck. "Lek genom barns ögon : En intervjustudie i förskola och förskoleklass." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31741.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka hur äldre förskolebarn och barn i förskoleklass talar om lek på olika sätt. Detta gav två stora frågeställningar som löd: Hur talar barn kring lek? samt Hur resonerar barn kring pedagogers involvering i lek? Den metod som användes var barnintervjuer med sammanlagt 80 barn varav 68 sexåringar och 12 femåringar. Intervjuerna gjordes på sammanlagt tre olika skolor och i en förskola. Resultatet i studien visar att barn ser lek som någonting roligt, där lek förklaras med namnet på en specifik lek eller med en förklaring i ord om vad lek är. Barn leker för att det är roligt och för att få energi och för att kroppen behöver lek. Barn anser att det går att lära sig i lek och kopplar detta till ett lärande som handlar om att utveckla sin lek eller lära sig nya lekar samt att lära sig att vara en bra kompis. När barn involverar lärare i lek sker det på barns egna villkor och görs ofta när kompisar saknas i leken eller när hjälp av en mer kunnig person behövs. Barn nämner även de förbjudna lekar som finns där krig och springlekar har en given plats. Utifrån detta resultat har frågeställningarna besvarats på ett intressant sätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Åkerberg, Ellinor. "Yngre barns utforskande av bygg-och konstruktionsmaterial i förskolan : En studie om barns interaktion med bygg- och konstruktionsmaterial i den fria leken." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84041.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to contribute to the knowledge about youngerchildrens exploring of building- and construction materials in free play and seewhat knowledge is constructed and shared between the children. In this study,video observations are used as a method and six children, between the ages ofone and two, were observed in their free play with building materials.The results show that the childrens previous experiences play a big role in theirchoice of materials and their ability to construct. The preschool teacher role isimportant because the children sometimes ends up in conflict with each otherand they need the support from the teacher who asks questions, encourage themand helps them physically. The children try different solutions in theirconstructions, they interact with each other and their focus lays in that thematerial is going to “be something”.The verbal aspect is noticeable when the children interact with other childrenand adults. It shows that the children who are more verbally developed getmore attention than the children that are younger, more withdrawn and lessverbally developed.The recommendation for future work is to not be afraid of wrongdoing andinstead learn from it, to video observe yourself and your colleagues for laterdiscussions and let the free play have a bigger role in the technology education Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur 1-2 åringar utforskaroch undersöker olika bygg- och konstruktionsmaterial i den fria leken samtvilken kunskap som uppstår och delas mellan barnen. Videoobservationer haranvänts i studiens metod och sex barn, i åldrarna ett och två år, observeradesunder sin fria lek med olika materialiteter.Resultatet visar att barnens tidigare erfarenheter har betydelse för deras val avmaterial samt deras konstruerande. Förskollärarens roll blir viktig då de yngrebarnen ibland hamnar i konflikter med varandra och behöver stöttning genomatt förskolläraren ställer frågor, uppmuntrar och hjälper dem fysiskt. Barnenprovar olika lösningar i sina konstruktioner, de interagerar med varandra ochdelar sina upplevelser och de håller tålamodet uppe då de är fokuserade på attdet ska ”bli någonting” av materialet.Språket har en tydlig roll när barnen interagerar med andra barn och vuxna.Det visar sig tydligt att de barn som är mest verbala får mer bekräftelse än debarn som är yngre, mer tillbakadragna samt saknar det verbala.Rekommendationer för framtida arbete kan bestå av att inte vara rädd för attgöra misstag utan istället lära sig utav dem, att videoobservera sig själv ochsina kollegor för senare diskussion samt att den fria leken får en större roll iteknikundervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Rosén, Anette, and Sandra Fors. "Barns lek i förskolan : En studie i hur barn utnyttjar miljö och artefakter i fri lek." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-216824.

Full text

Abstract:

Vår studie riktar in sig på hur barn i förskolan i fri lek använder sig av olika kulturella redskap i både inomhusmiljön och utomhusmiljön. Vi valde att utgå från en sociokulturell syn på barn som kompetenta individer samt hur leken inom detta perspektiv ges en stor betydelse för barnens kognitiva utveckling och lärande och detta i samspel med den omgivande fysiska miljön. Vi valde ut några centrala begrepp varav två av begreppen blev våra huvudsakliga analytiska verktyg. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning där vi gjorde observationer vilka vi också videofilmade. Urvalet bestod av en mindre förskola bestående av två avdelningar med barn i blandade åldrar. Vi observerade och filmade under hela dagar i två veckors tid och det material som samlades in bearbetades sedan i flera omgångar för att få fram episoder som verkligen gav oss ett material ur vilket vi kunde få svar på våra frågeställningar. Det resultat vi kom fram till var att barn i inomhuslekar ofta använder sig av sina tidigare erfarenheter på ett annat sätt än vid utomhuslek där fantasi och kreativitet visade sig tydligare. Inomhus imiterar barnen oftare ett vuxet eller iaf äldre beteende vilket de tagit del av framförallt i hemmet eller hemma hos kompisar. Deras främsta kulturella redskap här blir språket samt hur de använder olika artefakter för att mediera de vuxna förebildernas beteende och handlingar. Dessutom märkte vi att behovet av materiella artefakter som medieringsverktyg inomhus var större än utomhus där enkla saker som mössor, en spade eller de egna galonbyxorna mycket väl kunde utgöra de mest användbara redskapen genom vilka de medierade sina erfarenheter. Utomhus präglades leken mer av en nyskapande upptäckarglädje när de försökte lista ut bästa sättet att åka pulka utan pulka eller få ner en mössa som fastnat i trädet. Detta kan visa på att miljöerbjudandet spelar större roll när det gäller utomhuslek än vid inomhuslek där användandet av artefakter i princip kan ske i vilken miljö som helst vad vi kunde se.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Ädelqvist, Jessica, and Nathalie Soendojo. "Ickemänniskornas betydelse i barns fria lek i förskolan : Ett posthumanistiskt perspektiv på barns fria lek i förskolan." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-125739.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse ickemänniskor har i förskolans innemiljö under barns fria lek och vilken betydelse de har för barns subjektskapande. För att samla in vår empiri har vi använt oss av en kvalitativ ansats och genomfört en deltagande observation på en förskoleavdelning med hjälp av anteckningar. För att få fatt i vårt syfte och våra frågeställningar har vi utgått från ett posthumanistiskt perspektiv och tagit stöd av ett flertal performativa begrepp. I våra analyser har vi lyft fram ickemänniskor som till exempel rum, ytor, möbler, leksaker och material som generellt sätt kan ses som mindre betydelsefulla i förskolans vardag. Dessa ickemänniskor kan ses som performativa aktörer som deltar, får saker att hända och tillför förändringar i barnens fria lek. I analysen går det även att förstå hur ickemänniskor blir medskapare i barnens subjektskapande och att barnens handlande inte beror på hur de är innerst inne. Med en posthumanistisk syn kan pedagoger i förskolan bemöta barnen mer etiskt då de uppmärksammar hur ickemänniskor är deltagare och medskapare i barnens fria lek.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Viita, Tiina. "Matematik i barns lek." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17401.

Full text

Abstract:

Undersökningens syfte var att ta reda på vad sorts matematik som barn använder vid sociala interaktioner i leken. Studien är alltså gjord för att skapa en ökad förståelse för hur barn, utan påverkan av pedagoger, ger uttryck för matematik i den sociala leken med andra barn. Jag genomförde en kvalitativ observationsstudie som bestod av sammanlagt 30 olika observationstillfällen. Observationerna genomfördes på både ett strukturerat sätt, med hjälp av ett observationsschema samt ett ostrukturerat sätt, där jag använde mig av endast fältanteckningar. Alla observationer genomfördes i samma rum under de olika observationstillfällena. Resultatet av denna undersökning visar att barn i hög grad använder sig av matematik i många lek situationer men att denna matematik ofta omedveten hos barnet. Slutsatsen av undersökningen blev att matematik används flitigt och att barnen i leken och i samspelet med varandra ofta använder matematik. Ett skäl till detta kan vara att de befinner sig bland matematik i allt de gör och att de faller sig naturligt för barn att genom leken utforska sin omvärld såsom matematik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Uggla, Daniel, and Sofie Lund. "Kamratkulturer i förskolebarns lek." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-176620.

Full text

Abstract:

The research in this thesis attempts to understand what happens when children (3-6 years of age) interact with each other in the context of free play in two pre-school settings when adults are not involved. The aim of the study was to get a closer look at how children create relationships and how they protect and defend their interactional spaces. Data was gathered through ethnographically inspired methodology, using video observation to capture the everyday interactions of the children. Results were analyzed using a phenomenological approach to peer cultures. Previous research suggests that it is very important for children to maintain their interactions with peers and gaining access to play. We have studied how children shape and interrupt relationships, and what strategies they mainly use to exclude undesired participants from play activities. Our results indicate that it was a hard task for the children to gain access to playgroups in these two pre-school settings, and that the children often jointly constructed a number of strategies for excluding other children from their play. The results also showed a considerable difference between the pre-school settings, both regarding the conception of status, themes of play and the way the children chose to protect their interactional space. Our study has shown legible examples of how peer cultures are under influence of local circumstances at these two specific settings.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Dahl, Magnus, and Roland Englesson. "Fri lek i fritidshemmet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35581.

Full text

Abstract:

Examensarbetet behandlar ämnet fri lek under den fria tiden på fritidshem. Syftet med arbetet var att få mer kännedom om hur barn på två fritidshem lekte och samspelade med varandra i ett lärande, samt hur fritidspedagogerna såg och förhöll sig till barnens lek under den fria tiden. Följande frågeställningar preciserades i arbetet: Hur leker barnen på två utvalda fritidshem? Hur förhåller sig fritidspedagoger till barnens lek under den fria tiden? En nyckelforskare vi använt oss av i arbetet är Maria Øksnes (2011) som beskriver skolan som en institution där leken och barndomen är institutionaliserad i dagens samhälle. Den nyckelteori och teoretiska ram som används i arbetet är en teori av Berger och Luckmann (2010) och idén om sociala konstruktioner. Insamlingen av det empiriska materialet skedde via observationer där det observerades hur barn lekte under den fria tiden. Observationerna användes sedan till grund för gruppintervjuerna som genomfördes med fritidspedagogerna. Slutsatsen blev att barn lekte väldigt olika och att leken under den fria tiden skiljde sig åt mellan fritidshemmen. På det ena fritidshemmet lekte barnen mer fantasirikt medan barnen på det andra fritidshemmet mer engagerades av fritidspedagogen för att starta lekar. Fritidspedagogernas förhållningssätt till barnens lek var jämförelsevis lika mellan fritidshemmen. Samtliga fritidspedagoger såg ett lärande och ett kunskapsutbyte i leken under den fria tiden, något de även ansåg var positivt. Fritidspedagogerna arbetade aktivt med konflikthantering och förebyggande av utanförskap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Kirova, Rositsa. "Förskollärares syn på drama som pedagogiskt verktyg i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-25465.

Full text

Abstract:

My goal in this study was to research how teachers with education in pedagogical drama think about drama and how to use it as an educational tool. The method I used to acquire the results was by interviews. In total I interviewed six different teachers which had some kind of education in pedagogical drama. This study revealed that all the teachers in some way used educational drama in preschool. The purpose with educational drama is to improve the children's fantasy, creativity, empathy, self-awareness and also their ability to co-operate with other children. The result also points out that some teachers use drama as a practical way to teach. The teachers believe that the children enjoy drama very much, especially children from other countries because they can't speak Swedish very good and the practical drama gives them a chance to play with the other children. My conclusion is that pedagogical drama is both among the interviewed teachers and the literature a good tool to use and implement in the daily preschool planning. But there are some important things to have in mind. Those things are the need of enough time for drama in preschool, to have the right competence among the teachers and include influence from the children's own interests. The lack of competence in any of these things can result in a negative outcome for the children.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Moyà, Alcover Gabriel. "Scene modelling for vision-based interactive systems in rehabilitation contexts." Doctoral thesis, Universitat de les Illes Balears, 2016. http://hdl.handle.net/10803/458736.

Full text

Abstract:

The aim of this thesis is to improve vision-based interaction in rehabilitation systems. We defined and evaluated a new method of modelling scenes in the RGBD space in order to generalize the use of this kind of systems in real environments. This process has been conducted through the design and development of a vision-based interactive system in a context of rehabilitation application. We first defined a vision-based interaction system, then we developed a motivational video game. After first testing, therapists concluded that the system implemented the balance rehabilitation therapy. Preliminary results showed that users performed the rehabilitation activity in 13.5 % less time. Using the presented video game, no users have abandoned and they showed interested in continuing the rehabilitation process. We also designed an experiment in order to test the feasibility and benefit of including the mirror feedback mechanism in vision-based rehabilitation systems, because during the system development we noticed that users could not match their movements with what they saw on the screen. We define mirror feedback as the visual representation of the users inside the application as the interaction feedback. Results confirmed that in case of people with disabilities the mirror feedback facilitates the interaction. Finally, we clinically evaluate the designed system. The evaluation consisted on a 24-week physiotherapy intervention program conducted with 9 adults from a cerebral palsy center who exercised weekly in 20-minute sessions. Findings demonstrated a significant increase in balance and gait function scores resulting in indicators of greater independence for our participating adults. Scores improved from 16 to 21 points in a scale of 28, according to the Tinetti Scale for risk of falls, moving from high fall risk to moderate fall risk. From obtained results we can conclude that our experimental system is feasible for balance rehabilitation therapy. During this process we noticed that environmental conditions had a big influence in the video game performance so we have developed a scene modelling algorithm using RGBD information in order to segment the user from scene. We constructed our background model using a Kernel Density Estimation (KDE) process with a Gaussian Kernel. We used a three dimensional kernel, one dimension to model depth information and two for normalised chromaticity coordinates. We modelled sensor absent depth observations using a probabilistic strategy in order to distinguish which belongs to the background model and which are provoked by foreground objects in order to detected those ones that are induced by foreground objects. That pixels cannot be classified as background or foreground so we used a third classification class, we called undefined, in order to classify that pixels. In addition, we developed an algorithm to detect changing background objects in the same frame they move based on the cdf of the pixel model. Two strategies are described in order to adapt the update phase to the different nature of the color and depth information, considering color information as short-term model and depth as long-term one. After evaluating the proposed scene modelling approach with two datasets, results showed that it can handle several practical situations and obtain good results in all cases. L’objectiu d’aquesta tesi és millorar la interacció basada en visió en sistemes de rehabilitació. Per aquest motiu hem construït i avaluat un nou mètode de modelat d’escenes en l’espai RGBD, per tal de generalitzar l’ús d’aquests sistemes en entorns reals. Aquest procés s’ha dut a terme mitjançant el disseny i desenvolupament d’un sistema interactiu basat en visió per computador en el context d’una aplicació de rehabilitació. En primer lloc, hem definit un sistema d’interacció basat en visió, en segon lloc hem desenvolupat un videojoc motivacional. Després d’una primera fase de proves, els terapeutes varen concloure que el sistema implementa la teràpia de rehabilitació de l’equilibri que es volia transferir. Els resultats preliminars també varen mostrar que els usuaris duien a terme l’activitat de rehabilitació amb un 13,5 % menys de temps. Amb l’ús el videojoc presentat, cap dels usuaris va abandonar la teràpia i tots es mostraren interessats a continuar el procés de rehabilitació amb el nostre sistema. A continuació, es va dissenyar un experiment per posar a prova la viabilitat i el benefici d’incloure el mecanisme de retroalimentació de mirall en els sistemes de rehabilitació basats en visió. Aquest experiment, va ser motivat per què durant el desenvolupament del sistema abans descrit, ens adonarem que els usuaris no podien equiparar els seus moviments amb el que succeïa a la pantalla. Definim retroalimentació de mirall com la representació visual dels usuaris dins l’aplicació. Els resultats d’aquest experiment varen confirmar que en cas de persones amb discapacitat, la retroalimentació de mirall facilita la interacció. Finalment, es va avaluar clínicament el sistema proposat. L’avaluació va consistir en un programa d’intervenció de fisioteràpia durant 24 setmanes. Va ser realitzat amb 9 adults d’un centre de paràlisi cerebral, realitzant sessions setmanals de 20 minuts. Els resultats varen demostrar un augment significatiu en les puntuacions d’equilibri i funció de la marxa indicant una major independència per als pacients. Les puntuacions varen millorar de 16 a 21 punts en una escala de 28, d’acord amb l’Escala de Tinetti per al risc de caigudes, passant de risc alt de caiguda a risc moderat de caiguda. Dels resultats obtinguts es pot concloure que el nostre sistema experimental és viable per a la teràpia de rehabilitació de la marxa i l’equilibri. Durant el procés abans descrit, ens adonarem que les condicions ambientals tenen una gran influència en el rendiment del videojoc, per aquest motiu, hem desenvolupat un algoritme de modelatge d’escenes utilitzant informació RGBD per tal de segmentar l’usuari de l’escena. Hem desenvolupat un nou enfocament no paramètric que unifica els diversos canals d’informació del dispositiu. També s’ha desenvolupat un model probabilístic que permet manejar aquella informació inexistent en la imatge de profunditat. Finalment s’ha creat un algorisme per detectar aquelles zones de la imatge en les que un objecte de l’escena és mogut i d’aquesta manera evitar errors de classificació. Després d’avaluar l’algorisme proposat utilitzant dos conjunts de dades, els resultats mostraren que l’algorisme pot manejar un gran ventall de situacions pràctiques i obté bons resultats en tots els casos provats.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Bang, Camilla. "Barns lek på ulike arenaer : En kvalitativ undersøkelse om hva samiske elever i småskolen forteller om lek i tilknytning til fritid og undervisning." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Pedagogisk institutt, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-24421.

Full text

Abstract:

Denne masteroppgaven handler om hva elever i småskolen forteller om lek i forhold til egen fritid og i undervisning på skolen. Oppgavens utgangspunkt har vært lekteori og motivasjonteori, samt ulike læreplaner med vekt på lek og læring som K’06 og L97. Det presenteres også relevante politiske dokumenter som har betydning for skolens virksomhet.Jeg valgte å fokusere på barn fra en urfolkskultur og min problemstilling for studien er: Hva forteller fire barn fra en urfolkskultur om lek, og hva de liker å leke med på de ulike arenaene de ferdes i? Studien er basert på et empirisk materiale, der datainnsamlingen er kvalitativt forskningsintervju av fire samiske elever på 3. og 4.trinn, ved samme skole. Utfra de fire intervjuene ble det utviklet to kategorier som kjennetegner barnas synspunkter om lek på fritiden og på skolen. De to kategoriene er: Det elevene forteller om sin lek på fritiden og i friminuttene og Det elevene forteller om lek i skolens undervisning. Den første kategorien i undersøkelsen viser at elevene er engasjerte i sin fritid, de liker å oppleve å uttrykke seg gjennom bevegelse. Den andre kategorien viser at noen av elevene har erfart lek eller spill i skolens undervisning. Konklusjonen av denne studien er at barna liker å leke både i friminuttene og hjemme, og de vil gjerne erfare lek eller aktiviteter i undervisningen på skolen. Implikasjoner av studien er at lek kan med fordel trekkes mer inn i undervisning i småskolen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Rosenberg, Maria. "La formation agentive en français : les composés [VN/A/Adv/P]_N/A et les dérivés V-ant, V-eur et V-oir(e)." Phd thesis, Stockholms universitet, Institutionen för franska, italienska och klassiska språk, 2008. http://tel.archives-ouvertes.fr/tel-00486981.

Full text

Abstract:

This study addresses the French morphological construction [VN/A/Adv/P]N/A. The main objectives are to posit a single rule for its formation and to question the implications of the agent polysemy. The theoretical framework is lexeme-based morphology, which adheres to weak lexicalism. The first part of our analysis is qualitative and concerns the availability aspect of productivity. The method is introspective. The internal semantic patterns of the French construction are examined. Our results give evidence for the claim that a single morphological construction rule, [VN/A/Adv/P]N/A, is responsible for the cases where the first constituent is a verb stem, and the second constituent may correspond to an internal argument, an external argument or a semantic adjunct. All cases manifest the same patterns, which are related to the denotative meanings included in the agent polysemy: Agent, Instrument, Locative, Action, Result and Cause. Our contrastive analysis shows that the same patterns are found in the four Swedish agentive formations, [N/A/Adv/PV-are]N, [N/A/Adv/PV]N, [N/A/Adv/PV-a]N and [VN]N, which correspond to the French [VN/A/Adv/P]N/A construction and which also contain a verbal constituent and its internal or external argument, or an adjunct. The second part of our analysis is quantitative and concerns the profitability aspect of productivity. The method is inductive. The aim is to explore the polysemy of agent and its assumed hierarchical structure, in synchrony and diachrony. Four French agentive formations, [VN/A/Adv/P]N/A compounds and V-ant, V-eur and V-oir(e) derivations, are included in order to examine semantic competition and blocking effects. Our results give evidence for the existence of an agent polysemy but deny that it has a hierarchical structure valid for every agentive formation. The meanings in the agent polysemy are more or less profitable according to formation type: blocking effects could explain this behaviour.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Wester, Patrik, and Frej Backström. "Bara lek, eller en pinne i ögat? : Lek och bråklekens roll i fritidshemmet." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-181687.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Balalovska, Jacqueline. "Barns lek i skolan - en studie om barns uppfattningar om lek i skolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32746.

Full text

Abstract:

Denna studie handlar om vilka uppfattningar barn i åk 1 har om lek och om eventuella kopplingar till lärande. Tidigare forskning visar att leken är viktig för barns utveckling och lärande samtidigt som lekpedagogiken har kommit i skymundan av skolans uppnåendemål.Studien baseras på en gruppintervju, observationer, samtal och teckningar. Resultatet visar bland annat att barnen anser leken vara rolig och en motsats till skolundervisningen som ses som arbete. Samtidigt som observationer visar att leken kan vara rolig på undervisningstid. Barnen visar och uttrycker att rörelse är viktigt och i observationerna har den även visat sig vara betydelsefull för barnen, och för deras möjligheter att bibehålla koncentrationen under lektionstid. Vuxna är välkomna att finnas i bakgrunden när de leker, som en trygghet men de vill inte att de blandar sig i leken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Al-Zayat, Elena. "Pedagogernas syn på lek i förskolan – lek som ett pedagogiskt redskap i lärandet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32685.

Full text

Abstract:

Denna studie är resultatet av det arbete som jag har genomfört inom ramen för examensarbetet på lärarprogrammet vid Malmö Lärarhögskola. Syftet med arbetet har varit att se hur pedagogerna på förskolor ser på lek och lärande, att visa på pedagogernas betydelse i leken och lärandet samt att skapa en uppfattning om hur pedagogerna använder sig av leken i ett lärande syfte. This study is the result of the work I have done in the educational work for the teacher training program at Malmö University. The purpose of this work was to see how teachers in preschool looks at play and learning, to show the teachers' role in the play and learning and to create a sense of how teachers use the game in a learning purpose.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Samuelsson, Erika, and Madeleine Åkesson. "Lek och lärande i förskolan : En observationsstudie av små barns lek i förhållande till lärande i förskolans inomhusmiljö." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-2624.

Full text

Abstract:

Det huvudsakliga syftet med föreliggande studie var att synliggöra vad som händer i små barns fria lek i förskolans inomhusmiljö, samt hur lek och lärande integreras i detta sammanhang. Metod för datainsamling blev videoobservationer. I videoobservationerna deltog tretton barn på en förskola i åldern 1-3 år. Resultaten av föreliggande studie visar att lek och lärande hänger oupplösligt samman och att lek och lärande integreras i små barns fria lek i förskolans inomhusmiljö. Resultatet visar även att bearbetningslek och konstruktionslek är de lekar som förekommer i störst utsträckning i små barns lek på förskolan. Lärandet sker i form av att barnen bearbetar sin omvärld och lär sig hur de ska förhålla sig till livet på olika sätt genom leken. Resultatet visar även att barn bör erbjudas olika erfarenheter både på förskolan och i övriga samhället för att stimulera lek och därmed också lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Eklund, Jessica. ""Lek är viktigt! Väldigt, väldigt viktigt". : En inblick i synen och arbetet med lek i förskolan i Nepal." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36816.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to create knowledge about the view on play and work with play in Nepal’s preschools. To do that I travelled to Nepal and interviewed people who had an insight in either work regarding play in preschools or the view on play. I used a kind of interview were the person I interviewed got the phenomenon “play” to discuss and to reason about, without my values. The results show that preschool teachers in Nepal have a governing approach regarding play and that play is used as a learning technique to promote further knowledge. My results provide an increased understanding regarding different preschools and how they use play in their work. With this knowledge we can find new and different ways to use play in Swedish preschool activities. As well as a perspective on the dominant view on play in Swedish preschools.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Jantz, Karolina, and Viveca Kinnestam. "Att förstå barns makt i lek : En diskursanalys om hur makt i lek omtalas av pedagoger i förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-37725.

Full text

Abstract:

As play is of great importance for children's well-being and development, there is a value in examining it. This study examines children's play from a perspective of power, where the view is that power is a natural feature of the society. The aim of the study is to find out how preschool teachers describe the power that occurs in children's play, which are investigated through the following research questions: What does the preschool teacher describe as the causes of children's exercise of power in play? How does the preschool teacher describe that the power is manifested in children's play? These questions aim to broaden the understanding of what gives influence on children's use of power and what the power is characterized by. The study is based on structured observations through video recording of children's play and semi structured interview conversations in groups with preschool teachers. To illustrate how the power in children's play is mentioned by them, a discourse analysis is applied with approach based on Foucault's perspective. The study makes a link to a cultural perspective within culture and power in children's play, which can contribute to the knowledge of how they express their perception of their environment and what they've developed to understand. The results show that children express the power in different ways and purposes. They use different strategies to get through their will and these are linked to the status they have. Children's use of power with a cultural perspective is illustrated in a model that shows the relationship between their play, power and culture. It describes how the society influences on children, and by the reproducing of culture in their play, it indicates that they are aware of the power structures that they are surrounded by. There is also a small part of their reproductive that develop the culture and society in its long races. Children are therefore formed in relation to each other through their peer-cultures, where norms and knowledge are commonly created. Power is explicitly a step into development and a natural entrance into the adult world.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Lindell, Anna. "Fri lek i förskolan : barns valmöjligheter i förskolans inomhusmiljö." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-7864.

Full text

Abstract:

Förskolan är i dag den plats där många barn möts och där många barn leker tillsammans. Den omgivande miljön talar om för barnen vilka möjligheter till lek som erbjuds. Inomhusmiljön återspeglar vilken typ av lek som förväntas förekomma och vilken som inte är möjlig. Syftet med undersökningen är att redogöra för vilka valmöjligheter som finns, i fråga om förskolebarns tillgång till rum, lekmaterial och en närvarande vuxen, under den tid som är avsatt för fri lek inomhus. De frågor som ställs i arbetet är: Hur beskriver förskollärare barnens tillgång till olika rum, lekmaterial och en närvarande vuxen? Hur menar förskollärare att tiden, rummen och lekmaterialet används? Och: Hur kan det se ut i en förskola under tiden för fri lek, i fråga om barns tillgång till olika rum, lekmaterial och en närvarande vuxen? Den valda metoden för undersökningen är intervju av förskollärare och observation av var barn och vuxna befinner sig i den fysiska inomhusmiljön i en förskola. I undersökningen framkom bland annat att förskolebarnens möjligheter att välja rum och lekmaterial under tiden för fri lek, är begränsad. Tillgängligheten till lekmaterial styrs av förskollärarnas farhågor om att de yngre barnen ska stöka till och kvar blir ett traditionellt lekmaterial som barnen redan är bekanta med. Möjligheten att välja rum för sin lek påverkas av om barnen är beroende av närhet till en vuxen, eller söker sig bort från vuxnas övervakning för att leka ifred.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Nilsson, Josefin. "Pedagogens delaktighet i barns lek : - I tanke och praktik." Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-2262.

Full text

Abstract:

Det här arbetet handlar om vad sex pedagoger på en förskola anser om sin delaktighet i lekenoch vad de bygger sitt ställningstagande på. Det tar även kortfattat upp vad barns lek är.Syftet med arbetet är att belysa pedagogernas tankar kring sin delaktighet i förskolebarns lekoch att genom observationer se om de omsätter sina ställningstaganden i praktiken.Undersökningen har utförts dels genom intervjuer med pedagoger och dels genomobservationer av pedagogerna i barngrupp. Resultatet som har framkommit visar på att deflesta pedagogerna ser sin roll som att vara närvarande och tillgänglig i leken och de byggersina åsikter på teorier, egna erfarenheter och egenskaper hos barnen. Observationerna harvisat att pedagogerna på den berörda förskolan är delaktiga i barnens lek och att de omsättersina åsikter i praktiken. This work is about what six pedagogs in a preschool think about their participation inchildren’s play and what they base their attitudes on. The work also briefly considers whatchildren’s play is.The aim with the work is to shed light on the pedagogs’ beliefs about their participation inpreschool children’s play and through observations see if they put their attitudes into practice.The examination has been executed partly through interviews with pedagogs and partlythrough observations of the pedagogs together with the children in the preschool. The resultshows that most pedagogs consider their role to be present and available in children’s playand they base their attitudes on theories, own experience and qualities in the children. Theobservations have shown that the pedagogs participate in the children’s play and that they puttheir attitudes into practice.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Stuardo, Johanna. "Matematik i förskola : En studie av lek i undervisning." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-24525.

Full text

Abstract:

The purpose of my study is to examine how four preschool teachers go about using the term play in children's early mathematical development. In order to fulfill the purpose of this study, I have the following questions: How the preschool teachers visualize mathematics in children’s play? What reflections have the preschool teachers about the importance of play for children's mathematical learning in preschool? How do the preschool teachers see on their own role in the children's play? In this study, I have conducted a semi-structured qualitative interviews based on the interviews with four preschool teachers from various departments in a preschool. I have also conducted some observations to complete my study. Whereas in my analysis of the researched material, I have used Vygotsky's theory. The survey shows that the preschool teachers are aware of the use of mathematical language and concepts in children’s different activities which were conducted daily in the preschool. The preschool teachers are aware that the children learned and developed mathematical concepts by playing. They are also aware that materials are a resource that supports the children’s opportunities to learn mathematic. The preschool teacher’s role in children's play is to be present and observant, which means that they are receptive to children's needs during their playtime. It is also by being a cautious preschool teacher and by not interrupting the children's play, that the teachers be able to expand further the children’s play. My research is relevant because it addresses the importance of play in children's early mathematical development. I have noticed that the preschool teachers have different opinions regarding their way at visualize mathematics in children’s play, their own role in the children's play and the importance of play for the children by learning mathematics.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Gaide, Françoise. "Les Substantifs masculins latins en... (i)o,... (i)onis." Lille 3 : ANRT, 1988. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb37597739q.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Gaide, Françoise. "Les Substantifs masculins latins en -(i)ō, -(i)ōnis /." Louvain : Paris : Ed. Peeters ; Société pour l'information grammaticale, 1988. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb350314272.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Mattsson, Roxanne, and Fatlinda Preteni. "Socialt samspel i lek : En kvalitativ observationsstudie i fritidshem." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40729.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Gaide, Françoise. "Les substantifs masculins latins en. . . (i)o,. . . (i)onis." Paris 4, 1986. http://www.theses.fr/1986PA040211.

Full text

Abstract:

Nous avons inventorie 370 substantifs masculins latins presentant la finale. . . O (. . . Onis) ou. . . Io (. . . Ionis). Ils sont souvent typiques du latin vulgaire. Parmi ces termes 56% sont motives, c'est a dire clairement analysables en une base et en un suffixe (du point de vue du signifiant et du signifie). Ils se repartissent, selon la valeur semantique et la fonction syntaxique du suffixe, en 10 formations. Il y a parfois un lien entre une formation et un genre litteraire populaire. Dans les formations les plus fournies la nature semantique des derives est un facteur important pour la description. Certains groupes semantiques, comme celui des noms de metiers et celui des termes soulignant un travers, se rencontrent dans plusieurs formations. Les termes immotives (35%) se pretent egalement a une repartition en groupes semantiques. Les autres termes (9%) sont des derives synonymes de leur base, ou du moins des termes apparaissant comme tels. Nous avons etudie la question des origines. Neuf formations presentent un suffixe -on- (parfois dote d'une variante -ion-) herite directement ou indirectement d'un suffixe indo-europeen en nasale a valeur possessive; mais dans la formation diminutive (ou la forme suf- fixale est toujours -ion-) nous avons propose une autre origine du suffixe; enfin les termes immotives sont souvent des emprunts au grec. Pour ce qui est des prolongements romans, nous avons rejete la theorie des romanistes, selon laquelle le type latin capit-o ("celui qui a une grosse tete") est a la fois a l'origine des augmentatifs de la romania du sud et des diminutifs gallo-romans; en effet le latin possedait egalement une formation diminutive We have inventoried 370 latin masculine substantives with the ending. . . O (. . . Onis) or. . . Io (. . . Ionis). They are often typical of vulgar latin. Among those terms 56% are motivated, that is to say can be clearly analysed into a base and a suffix (in respect of significans and significatum). According to the semantic value and the syntactic function of the suffix, they divide into 10 formations. There is sometimes a relation between one formation and one popular literary genre. In the largest formations the semantic qualities of the derivatives are an important element for the description. Some semantic groups, such as occupational terms or terms denoting a bodily or mental characteristic, occur in several formations. Unmotivated terms (35%) also divide into semantic groups. The other terms (9%) are derivatives synonymous with their bases, or at least terms we may believe so. We have studied the question of the origins. Nine formations offer a suffix -on- (with sometimes a variant -ion-) which is direct- ly or indirectly inherited from an indo-european possessive nasal suffix; but in the diminutive formation (where the suffixal form is always -ion-) we have suggested another origin of the suffix; at last unmotivated terms are often greek loan-words. As for the romance continuation, we have rejected romanists' theory, according to which the latin type capit-o ("a person with a large head") has generated both the augmentatives of south romania and gallo-romance diminutives; indeed latin had also a diminutive formation

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Nogueira, Madeira Filipe José. "Movement of predators in arable crop systems." Doctoral thesis, Universitat de Lleida, 2014. http://hdl.handle.net/10803/285265.

Full text

Abstract:

L`abundància i dispersió d`O. majusculus no va ser diferent entre parcel-les de panís amb moderadament alta o baixa densitat de males herbes. Els caràbids, C. fuscipes, P. rufipes, P. cupreus i Metallina sp. i l`antocòrid O. majusculus presenten moviment bidireccional entre cultius adjacents de alfals i panís durant l'estació. En contrast, C. septempunctata només es va moure des de l`alfals cap al panís. Els individus d'O. majusculus i C. septempunctata que van colonitzar el panís a l'estadi vegetatiu provenien de l`alfals, indicant que l`alfals va ser la font d'aquests depredadors. No obstant, en el període reproductiu, el panís va actuar com una font de C. fuscipes, P. rufipes, P. cupreus, Metallina sp. i O. majusculus cap a l`alfals, principalment després de dall. El moviment de caràbids, estafilínids i aranyes va ser més intens des dels cereals d'hivern cap als hàbitats semi naturals que des dels prats cap als hàbitats semi naturals, indicant que l'hàbitat adjacent modela el moviment dels depredadors cap als hàbitats semi naturals. La abundancia y dispersión de O. majusculus no fué diferente entre parcelas de maíz con moderada alta o baja densidad de las malas hierbas. Los carábidos, C. fuscipes, P. rufipes, P. cupreus y Metallina sp. y el anthocorido O. majusculus presentan movimiento bidireccional entre cultivos adyacentes de alfalfa y maíz durante la estación. En contraste, C. septempunctata sólo se movió desde la alfalfa hacia al maíz. Los individuos de O. majusculus y C. septempunctata que colonizaron el maíz en el estadio vegetativo provinieron de la alfalfa, indicando que la alfalfa actúo como fuente de estos depredadores. Sin embargo, en el período reproductivo, el maíz actuó como una fuente de C. fuscipes, P. rufipes, P. cupreus, Metallina sp. y O. majusculus hacia la alfalfa, principalmente después de corte. El movimiento de carábidos, estafilínidos y arañas fué más intenso desde los cereales de invierno hacia los hábitats seminaturales que desde los prados hacia a los hábitats semi-naturales, indicando que el hábitat adyacente moldea el movimiento de los depredadores hacia los hábitats seminaturales adyacentes. The abundance and dispersal activity of O. majusculus were not different in maize plots with moderately high or low weed density. The carabids C. fuscipes, P. rufipes, P. cupreus and Metallina sp. and the anthocorid O. majusculus presented bidirectional movements between adjacent alfalfa and maize crops during the season. In contrast, C. septempunctata only moved from alfalfa to maize. The plant-dwelling O. majusculus and C. septempunctata that colonized maize at early vegetative stages came from alfalfa, indicating that alfalfa acted as a source of predators towards maize. However, in the reproductive growth stage period, maize acted as a source for C. fuscipes, P. rufipes, P. cupreus, Metallina sp. and O. majusculus moving to alfalfa, mainly after cuttings. After an alfalfa cutting, margins also acted as a refuge for carabids. Spillover of carabids, rove beetles and spiders was stronger from winter cereals to semi-natural habitats than from meadows to semi-natural habitats, indicating that neighbourhood identity shapes spillover effects to adjacent semi-natural habitats.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Borg, Maria. "Samspel i terapi : En teoretisk beskrivning av barns samspelsutveckling; i relation, i lek och i behandling." Thesis, Umeå universitet, Psykoterapi, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-41645.

Full text

Abstract:

Föreliggande litteraturstudie handlar om hur späda och små barn utvecklar en färdighet i att samspela med andra människor, hur barns samspelsupplevelser leder vidare till en förståelse av att man själv och andra har en inre mental föreställningsvärld samt hur den teoretiska kunskapen om dessa processer används i behandlingsarbete. Begrepp som beskrivs är ”högerhjärnsystemet/the right mind” (Allan Schore), reflektiv funktion och mentaliseringsförmåga (Peter Fonagy) och ”det intersubjektiva målet” i relationen mellan barn och föräldrar (Daniel Stern). Artiklar av dessa tre författare har valts ut för att beskriva utvecklingen ur neurobiologiskt, anknytnings- respektive självutvecklings-perspektiv med intersubjektivt fokus. Alla dessa författare betonar att samspels-utvecklingen startar i det emotionella samspelet mellan spädbarn och deras vårdare. I anknytningsrelationerna får spädbarn upplevelser som lagras i det procedurella minnet, i form av handlingsbaserad interaktionsberedskap. Det finns kvar genom livet och utvecklas. De tidiga upplevelserna tillsammans med anknytningspersonerna skapar kvardröjande strukturer som påverkar senare upplevelser. I studien diskuteras även olika behandlingsmetoder där det är möjligt att arbeta med samspelserfarenhet, antingen direkt i relationen mellan barn och föräldrar (samspelsbehandling), eller i individuell psykoterapi med samspelsinriktning. Den ömsesidiga lekens betydelse för mentalise-ringsutvecklingen beskrivs också. Resonemangen sätts i relation till forskning kring relationens betydelse i terapi, med barn och även med vuxna. Ömsesidighet och samspel i barnterapi diskuteras (Bjørg Røed Hansen, Martin Soltvedt). Mönster från de tidiga anknytningsrelationerna, som i vuxenlivet blivit icke-adaptiva, påverkas med hjälp av ett intersubjektivt förhållningssätt i vuxenterapi, där det outtalade relationsvetandet förändras genom interaktioner i känslomässigt laddade ögonblick (Daniel Stern et al, Karlen Lyons-Ruth). Det visar sig ett sammanhang, där kunskapen om späd- och småbarns samspelsutveckling kan ligga till grund för ett behandlingsperspektiv, där tidiga interventioner i föräldra-barn-relationen, barnterapi med samspelsinriktning samt vuxenterapi med intersubjektivt fokus ingår.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Selma, Castell Sergi. "Paisatges històrics, patrimoni i didàctica (Les séquies i les hortes del Tribunal de les Aigües de València)." Doctoral thesis, Universitat Jaume I, 2014. http://hdl.handle.net/10803/283402.

Full text

Abstract:

La tesi posa de relleu, analitza i harmonitza tres nocions bàsiques: Paisatges històrics, Patrimoni i Didàctica. Conceptes que organitzen l'estudi en tres gran àrees o blocs temàtics vertebrats per un mateix fil conductor, per la cultura de l'aigua. El subjecte concret d'estudi històric/paisatgístic, patrimonial/cultural, i també educatiu/formatiu, són les hortes i les séquies del Tribunal de les Aigües de València, és a dir l'Horta de València, sobre les quals es fa una caracterització, una anàlisi i una descripció força detallada. La tesi incideix en primer lloc sobre els espais que conformen les hortes històriques de la Vega de València i la seua caracterització com a paisatges culturals; un segon bloc temàtic es destina a perfilar i delimitar el patrimoni cultural material i immaterial que se'n deriva, de la construcció, l'ús i el funcionament secular de les séquies; i una altra part afronta la didàctica i els recursos procedimentals que es poden inferir dels referits paisatges culturals en el procés d'ensenyament/aprenentatge de les Ciències Socials en l'educació reglada. El treball formula doncs propostes metodològiques generalitzables per a l'estudi d'espais similars a tota l'àrea mediterrània. A més, planteja mesures concretes i extensibles per a la protecció i la recuperació dels elements més significatius d'este patrimoni cultural. I finalment perfila els valors i les potencialitats que l'educació patrimonial pot oferir com a recurs didàctic en l'ensenyament.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Hillring, Petra. "Pojkars och flickors lek : En studie av lek under 1900-talet." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-5356.

Full text

Abstract:

This study shows how boys and girls play has changed during the 20th century. The purpose is to make people aware of the change that has happened. In the background I show what the literature says about gender and play, before and now.To get a result I’ve interviewed two older persons and four children. These interviews has been compared to see similarities and differences.I discovered that today’s play revolves mostly around toys. In my discussion I talk about how I believe this can affect children and their fantasy. I’ve also discovered that girls play hasn’t changed as much as boys.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Ossi, Fabjana, and Jagoda Szulinska. "Lekens betydelse för elever i fritidshem : En studie om vilken betydelse leken har för elever i fritidshemmets miljö." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44712.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka lekens betydelse för eleverna i det studerade fritidshemmet med miljön som utgångspunkt. För att få svar på studiens syfte och frågeställningar, har en kvalitativ metod använts. Metoden innefattar semistrukturerade intervjuer i form av samtalspromenader. Studien utgår från barns perspektiv och olika teorier. Resultatet visar att eleverna främst söker sig till lugna och estetiska miljöer och majoriteten av eleverna valde att beskriva inomhusmiljö. I resultatet framkommer att majoriteten utav eleverna väljer att’ ’pärla’’. Resultatet visar att eleverna har både positiva och negativa uppfattningar om lek i fritidsmiljö.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Johansson, Malin. "Lek och utomhusmiljö i förskolan." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2340.

Full text

Abstract:

Mitt examensarbete handlar om leken i förskolans utomhusmiljö. Syftet är att undersöka vad som karaktäriserar förskolans utomhusmiljö, samt hur barnens lek gestaltas. Undersökningen bygger på en komparativ studie, där jag jämfört två förskolor. Genom att använda mig av observationer med hjälp av videokamera har jag studerat hur utomhusmiljöerna ser ut och hur de används i barnens lek. Resultatet visade att trots skillnad i miljöer och förutsättningar hos förskolorna, var det inte så tydlig skillnad mellan lekarna. Många av lekarna utgår från redskap, men utvecklas genom att barnen tar till sin fantasi. Även naturföremål används av barnen och ger dem inspiration. Det som framkommit som viktigt är det sociala samspelet som genom leken i utomhusmiljön utvecklas, att indelning av miljön med avskilda platser behövs, att den motoriska förmågan får en bra träning i utomhusleken och att både traditionella lekredskap och naturliga föremål behövs för att barnen ska få en varierad utomhusmiljö som inbjuder till lek.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Nilsson, Eva, and Majvi Ohlsson. "Barns gemensamma lek i förskolan." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3124.

Full text

Abstract:

Vi har studerat yngre barn i den fria leken, det vi betraktat är den kommunikation och det sociala samspel som uppstår i lekvärlden. Genom att analysera och reflektera vårt datamaterial har vi kommit fram till att barnen väljer att leka i mindre grupper och gärna med samma kamrater. Ibland kan barnen välja att leka i en större grupp om temat inbjuder till att vara många. Vi märkte en skillnad vid dialogerna i leken, de äldre barnens konversation var innehållsrikare än de yngre barnens. Under forskningens gång har vi sett att fast det sker förändringar i leken fortsätter barnens lektema utan avbrott. Den fria leken behövs i förskolan för barns utveckling och bearbetning av sin omvärld.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Daabas, Israa. "Exkludering i lek bland förskolebarn." Thesis, Malmö universitet, Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-44799.

Full text

Abstract:

Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för barns exkludering av varandra i leken. Studien utgår från barnens lek och intervjuer som gjorts med barnen. Till denna studie har ett bardomssociologiskt perspektiv valts samt flera tidigare forskning kring barns exkludering av varandra. För att förstå omständigheter kring hur barn exkluderar varandra undersöks även vilka tillträdesstrategier barnen använder för att få åtkomst till lek samt vilka olika kamratkulturer det finns på avdelningen. Till denna studie har sammanlagt 5 timmars observationer på barns lek gjorts under en månadsperiod både inomhus och utomhus samt sex barn blivit intervjuade. Studiens huvudsyfte är att undersöka hur barn exkluderar varandra i leken. För att veta varför barnen exkluderar varandra i leken undersöks tillträdesstrategier, vilka av dessa strategier får positiv respons och vilka strategier ger negativ respons, nämligen exkludering? Resultatet visar att barn har olika tillträdesstrategier för att komma in i leken, både verbala och icke-verbala strategier. De mest framgångsrika strategier enligt studiens insamlade material var när barnen gjorde ett icke-verbalt inträde till leken. Exkluderingsstrategierna skiljer sig även i det insamlade materialet. Det finns både verbal och icke-verbal exkludering. Avsikten som barnen har är inte alltid att exkludera utan resultatet har visat att barnen exkluderar för att behålla den redan påbörjade leken. Exkluderingsstrategierna skiljer sig även mellan den fria leken och den pedagogstyrda leken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Persson, Ulrika, and Emma Arvidsson. "Äldre förskolebarns förhandlingar i lek." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35244.

Full text

Abstract:

Vårt syfte med examensarbetet är att skapa en fördjupad förståelse för hur barn i 3-5 årsåldern förhandlar i den fria leken. Studien besvarar tre frågeställningar; Vilka förhandlingsstrategier använder sig de äldre barnen i förskolan sig av? Vad förhandlar barn om i den fria leken? Vad leder barnens förhandlingar till? Studien utgår från teorier kring perspektivtagning, copingstrategier, turtagning och tolkningsbar reproduktion samt aktuell forskning kring förhandlingar och förhandlingsstrategier hos barn, för att tolka de olika förhandlingsstategierna. Genom att observera barnen vid ett antal tillfällen i den fria leken fick vi ihop data att kunna analysera barnens förhandlingssituationer vid olika tillfällen. I rollen som observatör valde vi att vara passiva och inte påverka barnens förhandlingar. Under observationerna var barnen medvetna om att vi studerade deras lek. Resultatet pekar på att de äldre barnen på förskolan använder sig av verbala förhandlingsstrategier i första hand. Att inte svara på förfrågan var däremot en ickeverbal strategi som det visade sig att många barn också använde sig av, oftast i försök att få sin egen vilja igenom. Ifall barnen inte kunde enas om vilken aktivitet som skulle ske i leken, bytte de ofta aktivitet till något annat som en kompromiss. Barnen förhandlade oftast om lekscenarion, lekobjekt eller plats. Med plats menas var barn eller lekobjekt ska vara placerade i leken. Det var få förhandlingar som inte berörde dessa tre aspekter, vilket kan bero på att vi endast observerade barnen i deras fria lek.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Krasnici, Sabina, and Suada Tobudic. "Lek och lärande i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31700.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att bidra till att utveckla större förståelse kring lekens betydelse och på vilket sätt pedagogerna tror att leken bidrar till barns lärande och utveckling samt hur pedagogerna hjälper barn som har svårigheter i leken. Vi använde kvalitativ metod för att få fram resultat. Vi intervjuade sju stycken pedagoger en och en från två utvalda förskolor. Alla intervjuer har transkriberats och analyserats för att kunna få fram resultat.Resultat visar att lek och lärande hänger ihop samt att lek är betydelsefullt för barns livslånga lärande och utveckling. Utifrån intervjuerna framkommer att leken har stor betydelse för barns sociala utveckling där barn kan känna gemenskap utveckla kunskaper och vara kreativa. Resultatet visar också att pedagogernas förhållningsätt, barnsyn och kunskapssyn avspeglas i verksamheten och har betydelse för hur de ser på lekens möjligheter i förskolan. Genom att vara i leken på barns villkor kan pedagogen smidigt integrera lärande i leken samt hjälpa barnen som har svårt i leken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Abdul, Karim Magdalena, and Kim Jönsson. "Lek i ett mångkulturellt samhälle." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31673.

Full text

Abstract:

Examensarbetet handlar om hur leken gestaltas i två barngrupper med olika etniska sammansättningar som befinner sig i två stadsdelar i Malmö. Den ena barngruppen består av barn med majoritet av svenskt etniskt ursprung och i den andra barngruppen har barnen olika etniska ursprung. Syftet med examensarbetet är att få syn på likheter och olikheter i barns lek och hur det etniska ursprunget påverkar leken. De frågor som arbetet utgått ifrån är: Vad leker barnen på en förskola i Sverige med majoritet av barn med svenskt etniskt ursprung? Vad leker barnen på en förskola i Sverige där barnen har olika etniska ursprung? Vad finns det för likheter och olikheter i barnens lek i dessa olika barngrupper? De metoder som använts för att besvara frågeställningarna har varit att observera samt samtala med barnen om leken och att intervjua barnen om lek. De teoretiska utgångspunkterna har varit lek och etnicitetsbegreppet samt den kulturhistoriska teorin. Resultatet pekar på att leken speglas av barnens olika erfarenheter och värderingar som barnen bär med sig från sina kulturer. Det gemensamma språket har stor betydelse för lekens utveckling. Barnen tar stoffet till fantasin från de kunskaper de har fått i det verkliga livet och sedan skapar de något nytt tillsammans i leken. Gemensamma upplevelser är viktiga för att berika och inspirera barnens fantasi. Slutsatsen i arbetet är att lek formas av etnicitet och att etnicitet formas av lek.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Persson, Carina, and Linda Sundberg. "Lek och lärande i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32794.

Full text

Abstract:

Sammanfattning:Examensarbetet fokuserar på lekens betydelse för lärandet i förskolan och pedagogers syn på den reviderade Lpfö98. Vår problemställning handlar om att få en ökad förståelse för den styrda verksamheten, som syftar till att uppfylla strävansmålen kontra den fria leken, där barnen får utforska sig själva och sin miljö. Examensarbetet syftar till att skapa förståelse för hur pedagogerna förhåller sig till den styrda respektive den fria leken och hur pedagogerna arbetar med att integrera strävansmålen i verksamheten. Vi har valt att använda oss av kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metod i vårt arbete. Vi fick möta sex pedagoger på två olika förskolor. I examensarbetets resultat kan vi se att de pedagoger vi intervjuade anser att strävansmålen inte inverkar på den fria leken. Vi kan också se att dokumentationen vad gäller strävansmålens uppfyllelse är tidskrävande. Pedagogerna upplever att Lpfö98 rev.10 är konsekvent, tydlig och ger förutsättningar för en bra verksamhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Holmström, Anna. "Pojkars fria lek i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33958.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen är att synliggöra pojkar i femårsålderns fria lek i förskolan samt de kvinnliga pedagogerna i verksamhetens syn på denna. De teoretiska utgångspunkterna i föreliggande studie är tidigare forskning inom ämnet som fokuserar på bland annat pedagogens roll i lekens värld, pojkars lek, lekens förutsättningar samt olika sorters lek. Birgitta Knutsdotter Olofsson är en av de forskare vars teorier och forskningsresultat ligger till grund för uppsatsens teoretiska bakgrund. Metoderna som används för att besvara frågeställningar och syfte är observationer av pojkarnas lek samt intervjuer med pedagoger för att få området belyst från olika håll. Sammanfattningsvis kan man säga att resultatet av min undersökning visar på att pojkar i sin fria lek ofta leker fysiska lekar samt att pojkars fria lek i viss utsträckning avbryts eller styrs av verksamma pedagoger samt att pedagoger upplever att pojkars fria lek inte sällan urartar och är i behov av en viss kontroll.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Janina, Stridh Kristin Persson. "Pedagogernas roll i barnens lek." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29674.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka pedagogerna på två avdelningar och hur de arbetar beroende på lokaler och miljöer, inom lekens ramar. Vi ville även undersöka om pedagogerna endast deltar i den styrda leken eller om de också deltar och styr upp den fria leken.Frågeställningar som vi använde i studien är; finns det någon skillnad på pedagogernas arbetssätt när det gäller lek, beroende på miljön? Vi ville också undersöka hur miljöerna skiljer sig mellan de olika förskolorna, och dessutom om pedagogerna tar tillvara på lekens utvecklingsmöjligheter.Undersökningen genomfördes med hjälp av egna observationer, intervjuer och analyser. Observationerna och intervjuerna gjordes på två förskolor, varav den ena är en nybyggd förskola och den andra är en äldre. Det empiriska materialet analyserades utifrån vår tidigare forskning. Studien har visat att det finns ytterst små skillnader på pedagogernas arbetssätt. Skillnader finns även på miljön inne- och ute. Trots skillnaderna vi sett har avdelningarna samma förutsättningar att stimulera barnen genom lek.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Keyes, Laura. "The things I left behind." Thesis, University of North Texas, 2002. https://digital.library.unt.edu/ark:/67531/metadc3179/.

Full text

Abstract:

This thesis consists of a preface and twenty-one original short stories. The preface examines the differences between creative nonfiction, autobiography, and memoir. The twenty-one interrelated stories included are autobiographical in nature, in some ways memoirs and in some ways creative nonfiction. The over-all theme of the collection explores one character's journey of self-discovery and transformation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Demirörs, Hayriye. "Förskolebarns kommunikation i leken : Lek, kommunikation och språk i sammanhang." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-14636.

Full text

Abstract:

The aim of this study is to observe Swedish preschool children in their natural habitat and without any intervention. Four different observations are made and thereafter analyzed. Throughout the whole study the subject of interest is the children's communication in their play. Children can communicate with each other in various ways, for instance with speech and without speech, i.e. with their physical language, aesthetic and multi language. Their abilities are astonishing, and in all four observations, they find ways to communicate with each other and kept the play continue. In some of the observations, small conflict situations appear, but with the help of their communication abilities, with or without the language, they manage to solve their problems. Therefore I conclude that preschool children's ability to communicate throughout the play is accomplished, and continues without the help of the adults.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Bertilsson, Alexandra, and Malin Stamming. "Samlek i utemiljön? : Förskolebarnets lek i utemiljön ur ett genusperspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-23820.

Full text

Abstract:

Enligt förskolans uppdrag ska verksamheten arbeta för att motverka traditionella könsmönstren. För att förskolan ska lyckas med detta krävs det att pedagogerna arbetar genusmedvetet både i inomhusmiljön och i utomhusmiljön. Barnen lär sig av den kultur och det samhälle de växer upp i vad som anses vara kvinnligt eller manligt. Majoriteten av tidigare forskning som har inriktat sig på genus inom förskolan har fokuserat på barns lek i inomhusmiljön. Därför är det intressant och relevant för förskoleyrket med ökad kunskap om barnens lek utomhus ur ett genusperspektiv. Syftet med vårt arbete var att undersöka barnens lek på fyra förskolor ur ett genusperspektiv samt att kartlägga hur pedagogerna arbetar med genus under den fria leken utomhus. För att få svar på det har vi använt oss av de kvalitativa metoderna intervju och observation. Resultatet av undersökningen visade att det finns både likheter och skillnader i barnens lek. En av faktorerna som påverkar leken kan vara genus, andra faktorer kan vara ålder, mognad eller intresse. De yngre barnen var mer benägna att leka över könsgränserna än de äldre. När det gällde de femåriga flickorna valde de ofta att leka i mindre grupper och med barn av samma kön. I skogen framkom inga tydliga genusskillnader i barnens lek. Pedagogerna på de fyra förskolorna var oeniga gällande hur de arbetar med genus. Majoriteten av dem framhöll att de tyvärr ser sig som vakter under utevistelsen men att de önskade att de kunde vara mer aktiva. En av pedagogerna poängterade att det viktigaste är förhållningssättet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Dequilla, Juliet. "Barnens matematiska tänkande i fritidshemmet : i barns lek och aktiviteter." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19093.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att uppmärksamma och synliggöra fritidshemmets material för att öka barnens intresse för matematik. Studien tar även upp hur pedagogerna stimulerar barnen lärande och utveckling i det matematiska tänkandet. Pedagogerna intervjuades med öppna frågor för att ta tillvara deras individuella åsikter. Resultaten presenteras i olika delkapitel. Ur resultatet framkom att samtliga pedagoger använder sig av fritidshemmets material och aktiviteter för att hjälpa barnen att utveckla sitt matematiska tänkande. Pedagogerna tillämpar lek och aktiviteter i barnens lärande för att utveckla deras sociala och intellektuella kunskaper. De menar även att lekar och aktiviteter får barnen att bli motiverade och ökar lusten för att lära sig matematik. The purpose of this study is to highlight and make visible the after-school materials to increase children's interest in mathematics. The study also discusses how educators stimulate children's learning and development in mathematical thinking.The teachers were interviewed with open-ended questions to get their individual opinions to be on. The results are presented in different sub chapters. The result shows that all teachers use the after-school materials and activities to help the children to develop their mathematical skills. From the results showed that all teachers recognize and make visible children's mathematical thinking through games and activities which children acquire and consolidate knowledge. Teachers apply the games and activities in their children's learning to develop their social and intellectual skills. They also believe that in the game and play to get the kids to motivate and increase the desire to learn mathematics.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'LEF-I'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles