To see the other types of publications on this topic, follow the link: Leisure Pedagogy.
Dissertations / Theses on the topic 'Leisure Pedagogy'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Leisure Pedagogy.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Assali, Lina, and Clarisse Kaze. "Vad vet vi egentligen om inkludering och exkludering på fritidshemmet : En kvalitativ studie av hur fritidspedagoger arbetar med inkludering och exkludering." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41079.
Full textAbstract:
The purpose of our study was to investigate how leisure educators at two different leisure homes work with inclusion and exclusion in the indoor environment. In order to answer the purpose, the study was based on the following questions: How do leisure educators work with inclusion and exclusion? What opportunities and obstacles do leisure educators see in their work on inclusion and exclusion? How do children include and exclude each other in the leisure home? What significance does the environment have for inclusion and exclusion in the leisure home? The empirical study is conducted at two different leisure centers where interviews and observations have been used as a method. Two educated leisure educators were interviewed to find out how they view inclusion and exclusion and how they work on this. The analysis has been done from a socio-cultural perspective. The study found that inclusion is about belonging, security and community in which all students are involved. The educators explained how important it is to see all students and create a good climate in the group where everyone can be heard and seen. The study found various reasons that lead to exclusion that it may depend on hierarchy in the children's group. Exclusion can also occur in the game where some students do not belong to a community or are involved. Obstacles that have been highlighted by leisure educators to achieve an inclusive way of working are staff shortages, time, local design, large groups of children and that they need access to more tools. The result shows that the educators work inclusively by, among other things, taking advantage of the students' interest and needs in planning to make the students want to participate in the activities. The results also show that there are educators who believe that exclusion is complex. There are varying views on the concept of exclusion.
2
Smith, Ruther Matilda, and Niki Törnfeldt. "”Vi är alla lite olika” - om fritidshemspersonalens problemrepresentationer av inkludering och barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-192614.
Full textAbstract:
Syftet för denna studie är att undersöka problemrepresentationer kring arbetet med barn i behov avsärskilt stöd och inkludering samt att se till vilka tänkbara effekter dessa representationer kan få förindivider i behov av särskilt stöd och ett inkluderande arbetssätt. Denna kvalitativa studie bygger på 8semistrukturerade intervjuer av fritidshemspersonal. Uppsatsen grundar sig i en diskursanalytiskansats med Carol Bacchi’s WPR metod ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Tidigare forskningpå elever i behov av särskilt stöd och inkludering visar hur ett relationellt perspektiv är att föredra iarbetet med inkludering, annan forskning visar hur det är i sociala relationer som exkluderandetillfällen uppstår mellan elever, där fritidshemmets uppdrag kan ha en central roll. I denna studieanalyseras informationen i relation till olika perspektiv på inkludering. Individ- och relationellaperspektivet samt Nilholms fyra definitioner på inkludering. Resultaten visar att synsätten påinkludering skiljer sig åt mellan informanterna. Det finns tendenser som visar på att ettindividperspektiv kan tänkas ge effekter i form av exkluderande tillfällen för elever i behov.Personalen har uttryckt hur skolans traditionella undervisningsform samt stora elevantal kan försvåraett inkluderande arbetssätt där allas behov tillgodoses. Studien fann även skillnader kring genus ibeskrivningar kring diagnos och behov, där alla exempel om ett barn som uppvisat mer utåtagerandebeteenden handlade om pojkar, även fiktiva fall.
3
Al-Shamaa, Mohammad. "Inkludering av elever med särskilda behov i undervisningen : Att skapa förutsättningar för delaktighet." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-43666.
Full textAbstract:
This is a scholarly essay in which I examine and reflect on issues related to collaborationbetween teachers and parents and also inclusion of students with special needs. In the firstpart of the essay a story is presented that describes the problems followed by a lack ofconsensus between parents and school regarding a student with special needs. In which waycan a good collaboration between teachers and parents be promoted? I have used the“partnership model” and the “Overlapping Spheres of Influence”-theory to problematize andreflect on collaboration between teachers and parents. Are we as teachers able to changeparental attitudes? Or should we as teaches try to reach a deeper comprehension about whyparents have different attitudes towards the school? In this essay I will also introduce different perspectives within the special education field andalso the meaning of inclusion and including pedagogy. What does it mean that school shouldbe for everyone? In which way can I as a leisure-time teacher make sure that all students areinvolved regardless of their needs? These issues are problematized and discussed not onlyfrom my perspective but also from students and teachers perspectives.
4
Björkum, Emma. "Den osynliga kampen om fritidspedagogikens syfte : en studie av diskurser om fritidspedagogik." Thesis, Södertörns högskola, Pedagogik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-43877.
Full textAbstract:
The invisible struggle for the purpose of leisure time pedagogy - a study of discourses about leisure time pedagogy The aim of the study is to examine and highlight the discursive struggle about the main purpose of leisure time pedagogy in school in a democratic society. Thereby my aim is to deepen the discussion about what leisure time pedagogy is and should be. The examination of different purposes is based on Gert J.J. Biestas different educational concepts qualification, socialization and subjectification. The study is based on a webb survey answered by 71 leisure time pedagogues, and interviews answered by 6 leisure time pedagogues. Findings from the webb survey suggests that most of the respondents believe their administration think the most important duty of leisure time pedagogy is different from their own. Most of the respondents indicated socialisation or subjectification of students as their most important duty, while most of them think their administration designate the students qualification as most important. The interviews where recorded, transcribed, and later analysed in line with Ernesto Laclau ́s and Chantal Mouffe ́s discourse theory. From the interviews I was able to map out 3 different discourses about the main purpose of leisure time pedagogy according to leisure time pedagogues: the socially oriented discourse, the knowledge oriented discourse and the identity oriented discourse. I was also able to map out one discourse based on leisure time pedagogues views on how they think their administrations anticipation on leisure time pedagogy differ from their own beliefs. In conclusion most leisure time pedagogues believes their main purpose is to help students develop social skills and personal identity, while they believe their endeavor to do so, is interfered either by their administrations designated purpose with leisure time pedagogy or their anticipation on leisure time pedagogues to help teachers and to support pupils development of subject knowledge, rather than to plan and elaborate with leisure time pedagogy. The study suggests that the different discourses, while not properly articulated, may lead to misunderstandings and a false feeling of agreement when there is none. This is why there seems to be a need to really discuss and clarify different comprehensions of the meaning of the main concepts of leisure time pedagogy in order to articulate the discursive struggle.<br>Syftet med föreliggande studie är att undersöka och lyfta den diskursiva kampen om fritidspedagogikens roll och syfte inom skolan i ett demokratiskt samhälle. Genom detta är min förhoppning att studien kan bidra till att fördjupa diskussionen om vad fritidspedagogiken är och bör vara. Fritidspedagogikens syfte undersöks utifrån Biestas utbildningsfunktionskategorier kvalificering, socialisation och subjektifiering. Studien baseras på en webbenkät som besvarats av 71 fritidspedagoger och intervjuer med 6 fritidspedagoger. Resultatet från webbenkäten visar att de flesta av fritidspedagogerna tror att skolledningens uppfattning om fritidspedagogikens viktigaste uppdrag skiljer sig från deras egen. De flesta menade att elevernas socialisation eller subjektifiering var fritidspedagogikens viktigaste uppdrag, men att de trodde att skolledningen menade att fritidspedagogikens viktigaste uppdrag var elevernas kvalificering. Intervjuerna spelades in med ljudupptagningsapparat, transkriberades och analyserades därefter med hjälp av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Utifrån intervjuerna kunde tre diskurser om fritidspedagogers egen uppfattning om fritidspedagogikens viktigaste syften kartläggas: en socialt orienterad diskurs, en kunskapsorienterad diskurs och en identitetsorienterad diskurs. Utöver dessa tre diskurser kartlades en diskurs baserad på fritidspedagogers uttalanden om hur skolledningens förväntningar på fritidspedagogikens syfte skiljer sig från deras egen uppfattning. Sammanfattningsvis anser de flesta fritidspedagogerna att deras viktigaste uppdrag är att stötta elever i deras utveckling av sociala förmågor och personliga identitet, men att deras strävan mot detta hindras antingen av att skolledningen menar att fritidspedagogiken har ett annat syfte, eller att de förväntar sig att fritidspedagoger främst skall arbeta för att stötta klassläraren och elevernas kunskapsutveckling, snarare än att planera och utveckla fritidspedagogiken. Studien tyder på att de olika diskurserna om fritidspedagogikens syfte kan leda till missförstånd och en falsk känsla av samstämmighet när så inte är fallet. Detta pekar på behovet av att diskutera och tydliggöra olika uppfattningar och tolkningar av fritidspedagogikens centrala begrepp samverkan, kompletterande uppdrag och värdegrundsarbete för att tydligare artikulera den diskursiva kampen.
5
Irestam, Robert, and Viktor Karlström. "Fri lek eller aktivitet? : En studie om elevers och pedagogers syn på fritidshemmets två fundament." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32505.
Full textAbstract:
Syftet med vår studie är att, utifrån elevers och pedagogers perspektiv, jämföra synen på fritidshemmets två fundament; fri lek och pedagogstyrda aktiviteter. Bakgrunden till vår studie är ur vilken historia fritidshemspedagogiken vuxit fram med fokus på det fria barnet, men också dagens ökade fokus på undervisning med det nya läroplanstillägget. Vi använder oss av kvalitativa och kvantitativa metoder i form av intervjuer och enkäter. Studiens insamlade data har sedan analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv, mer specifikt med hjälp av Lev S Vygotskijs lekteorier. Resultatet visar att elever och pedagoger är överens om att aktiviteter är mest populära och att det är utifrån dessa fritidsverksamheten definieras. Resultatet visar också att den fria leken är viktig, men att den dels är svår att definiera samt att den fungerar mer som ett komplement till de pedagogstyrda aktiviteterna. Den slutsats som presenteras i studien är att det som vi på förhand såg som varandras motsatser istället har en beroendeställning till varandra. Pedagogstyrda aktiviteter definierar fritidshemmets verksamhet och ger elever som pedagoger en tydlighet, struktur och trygghet. I den fria leken ges fantasi, kreativitet och lustfylldhet utrymme och symboliserar på så sätt fritidshemmets själ. Det handlar med andra ord inte om att bygga verksamheten på det ena eller det andra, utan att de kompletterar varandra på så sätt att eleverna har en valmöjlighet.<br>The purpose with our study is to compare from pupils and pedagogues point of view, the two foundations of leisure time; free play and pedagogue lead activities. The background to our study is found in the history of leisure time and its focus on the free child, but also with the increasing demands of a more didactic context in the Swedish curriculum. We use both qualitative and quantitative methods in forms of interviews and surveys. The collected data in our study is analysed from a sociocultural perspective, more specific with Lev S Vygotskijs play theory. Our result shows that pupils and pedagogues agree that activities are more popular than free play, and it is with the help of activities leisure time is defined. The result also shows that free play is important, but difficult to define and more used as a complement to activities. The conclusion that is presented in the study is that what we thought would be contrary to each other instead is dependent of each other. Activities define leisure time and provide a sense of clarity, structure and security. The free play includes values such as fantasy, creativity and amusement and symbolizes the soul of leisure time. In other words, leisure time cannot be built on either activities or free play but on collaboration between both. That collaboration gives pupils a possibility to choose.
6
Lindfors, Eva. "Lärare i fritidshem - kan jag endast tituleras lärare när jag undervisar i skolämnen? : En studie om den vardagliga verkligheten för lärare i fritidshem med behörighet i bildämnet." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-39949.
Full textAbstract:
The historical background and previous research on my subject refers to a certain uncertainty in a professional teacher's professional identity that still remains. The difficulty is excreted in ignorance in leading fields and uninteresting colleagues in between. My aim of the study is to gain an insight into the activities at the leisure home and how teachers view their professional role as well as how they take on the dual assignments that the identification in the school subject entails. I have chosen a qualitative method for my interviews and my selection was six teachers in leisure-time centres working in schools around Stockholm. I have used Roger Saljö's interpretation of socio-cultural theory, whose basic idea is that learning takes place in interaction between a group of people and an individual. My research shows that there are external factors that govern and influence the leisure teacher's choices and conditions and that the traditional school is prioritized. Despite the teachers' uncertainty about what their professional identity should be called in the leisure home, the image education has nevertheless strengthened their self-confidence and how they today teach the students.<br>Den historiska bakgrunden och tidigare forskningen kring mitt ämne hänvisar till en viss osäkerhet i en fritidslärarens yrkesidentitet som ännu kvarstår. Svårigheten utsöndras i okunskap i ledande fält samt ointresse kollegor emellan. Mitt syfte med studien är att få en inblick i verksamheten på fritidshemmen och hur lärare ser på sin yrkesroll samt hur de tar sig an de dubbla uppdragen som legitimationen i skolämnet bild medför. Jag har valt en kvalitativ metod för mina intervjuer och mitt urval var sex lärare i fritidshem som arbetar på skolor runt Stockholm. Jag har använt mig av Roger Säljös tolkning av den sociokulturella teorin, vars grundtanke är att lärande sker i samspel mellan en grupp människor och individ. Min underökning visar att det är yttre faktorer som styr och påverkar fritidslärarens val och förutsättningar samt att den traditionella skolan prioriteras. Trots lärarnas osäkerhet på vad deras yrkesidentitet ska kallas på fritidshemmet, har ändå bildutbildningen stärkt deras självförtroende och hur de idag undervisar eleverna.
7
Bjuvgård, Matilda, and Anna Landin. ""Hur ser en skoldag ut för dig?" : En kvalitativ intervjustudie kring fritidslärarens samverkansuppdrag." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38208.
Full textAbstract:
The background of the essay as well as the previous research on our subject revealed leisure time teachers collaboration assignment as unclear. This is in agreement with our previous experiences from our operational training (VFU) and workplaces. The purpose of the study was therefore to investigate which assignment in the form of a leadership role, tasks and use of skills that leisure teachers describe to have during the school day. We also examined which factors influenced their work during the school day. We chose to conduct qualitative interviews with six informants. All informants had a basic teacher education for the leisure center. In order to highlight the characteristics of the leisure teacher’s professional identity, the theoretical starting point was social identity theory - which highlights identity creation based on group membership. The result showed that leisure time teachers described their work during the school day in relation to the class teacher’s assignment description. Contributing factors were, for example, valuation of skills, unclear job descriptions and resource shortages, all of which affected their work during the school day. Based on this, we saw in the discussion a connection between our results and the previous research.<br>Arbetets bakgrund samt den tidigare forskningen kring vårt ämne synliggjorde fritidslärarens samverkansuppdrag som otydligt. Detta överensstämmer med våra tidigare erfarenheter från VFU:er samt arbetsplatser. Syftet med undersökningen var därför att undersöka vilket uppdrag i form av ledarroll, arbetsuppgifter och kompetensanvändning som fritidslärare beskriver att de har under skoldagen. Vi undersökte även vilka faktorer som påverkade deras arbete under skoldagen. Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med sex stycken informanter. Alla informanter hade en grundlärarutbildning mot fritidshem. Den teoretiska utgångspunkten var social identitetsteori som belyser identitetsskapande utifrån gruppmedlemskap. Detta för att den hjälpte oss att lyfta fram de bitar av fritidslärarens yrkesidentitet som vi ämnade undersöka. Resultatet visade att fritidslärarna beskrev sitt arbete under skoldagen i relation till klasslärarens uppdragsbeskrivning. Bidragande faktorer var exempelvis värdesättning av kompetens, otydliga arbetsbeskrivningar och resursbrist vilka alla påverkade deras arbete under skoldagen. Utifrån det här såg vi i diskussionen samband mellan vårt resultat och den tidigare forskningen.
8
Nkurunziza, Divin, and Christian Touma. "Informellt lärande i fritidshemmet : Om hur fritidshemslärare arbetar för att väcka elevernas intresse för matematik." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45435.
Full textAbstract:
The purpose of our study is to get an overview of how the after-school teachers work to arouse children's interest in mathematics and how they further develop the children's mathematical knowledge. The study is examined with the help of the following questions: How do educators believe that students' interest in mathematics can be aroused through informal learning? How can the informants' ideas about informal learning in the after-school center be understood with the help of socio-cultural theories? We chose qualitative interviews as the method of our data collection in our study, in which three trained after-school center teachers were happy to participate. The empirical data that we collected has been analyzed through the socio-cultural theory. Furthermore, we chose to discuss our study with regard to previous research, which then consisted of nine researchers. The results show that children through play and activities develop more than we think and that informal learning as a way to arouse interest and learning, is the basis for after-school teachers. Furthermore, the results show that the themes that we have analyzed can possiblyhave a positive impact on the business. Then, among other things, creativity and collaborationas strategies, collaboration with teachers and the environment are discussed. Similarly, theresults show that after-school teachers use the socio-cultural theories as an approach to arouse students' interest in mathematics<br>Syftet med vår studie är att få en överblick över hur fritidshemslärarna arbetar med att väcka barns intresse i matematik samt hur de vidareutvecklar barnens matematiska kunskaper. Studien undersöks med hjälp av följande frågeställningar: Hur anser pedagoger att man kan väcka elevers intresse i matematik genom informellt lärande? Hur kan informanternas föreställningar om det informella lärandet i fritidshemmet förstås med hjälp av sociokulturella teorier? Vi valde kvalitativa intervjuer som vår datasamlings metod i vår studie, där tre utbildade fritidshemslärare ställde upp i. Empirin som vi samlat har analyserat genom den sociokulturella teorin. Vidare valde vi diskutera vår studie med hänsyn till tidigare forskning. Resultatet visar att barn genom lek och aktiviteter utvecklas mer än vi tror och att informellt lärande som ett sätt att väcka intresse och lära, ligger till grund för fritidshemslärarna. Vidare visar resultatet att de teman som vi analyserat möjligtvis kan medföra positiv inverkan på verksamheten. Då bland annat kreativitet och samarbete som strategier, samverkan med lärare och miljö tas upp. Likaledes visar resultatet att fritidshemslärarna använder sig av de sociokulturella teorierna som tillvägagångssätt för att väcka elevernas intresse inom matematik.
9
Mostafa, Aria. "Goda relationer i fritidshem : En kvalitativ studie av goda lärare-elevrelationer i fritidshemmets verksamhet." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45434.
Full textAbstract:
This independent work aims to research the creation of relationships between teachers and students in the leisure centres. To get a concrete area of research, four leisure teachers at two different schools will be interviewed. The schools are located in different areas with different socioeconomic conditions. Through the interviews, the leisure teachers’ personal interpretation of a good relationship, their different strategies for creating good relationships, and how the relationship is favorable for the students, are to be examined. This is to gain a deeper understanding and knowledge of the subject, which includes relationship-building processes at leisure centres. This will be studied to see how staff att leisure centre establishments talk about relationships and relationship-building processes. They all talk about building trust, security and care. These are also theoretical concepts by Jonas Aspelin. The results clearly show all respondents are familiar with the importance of good relations with students.<br>Det som kommer att undersökas i detta självständiga arbete är relationsskapandet mellan lärare och elever i fritidshemmets verksamhet. För att få ett konkret undersökningsområde så kommer fyra fritidslärare på två olika skolor att intervjuas. Skolorna ligger i skilda områden med olika socioekonomiska förhållanden. Genom intervjuerna, undersöks fritidslärarnas personliga tolkning av en god relation, deras olika strategier för att skapa goda relationer, samt hur relationen är gynnsam för eleverna. Detta för att få djupare förståelse och kunskap kring ämnet som omfattar relationsskapande processer på fritidshem. Arbetet syftar till att se hur personal på fritidshemsverksamheter pratar om relationer och relationsskapande processer. Samtliga talar om att bygga upp förtroende, trygghet och omsorg. Dessa är även teoretiska koncept av Jonas Aspelin. I resultaten framkommer det tydligt att samtliga respondenter är bekanta med vikten av goda relationer med eleverna.
10
Lindberg, Ida, and Ida Lundberg. "Samverkan mellan lärare i fritidshem och skolan : En kvalitativ studie om hur samverkan kan fungera mellan fritidslärare och klasslärare." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36047.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att undersöka hur samverkan kan se ut mellan klasslärare samt fritidslärare. Vi hade som önskan att belysa de olika lärarkategoriers uppfattning kring samverkan dem emellan. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer och utgick från ett bekvämlighetsurval. Studieobjekten var tre klasslärare och fem fritidslärare, från två olika kommuner. Resultatet visade att samtliga lärare uppfattade samverkan på ett liknande sätt. Vikten av tid till gemensam planering, där de kan diskutera och strukturera samarbetets upplägg var något som framkom i studien. Samtliga har en relativt positiv inställning till samverkan med sina kollegor, de upplever även att de tar vara på varandras kunskaper och kompetenser. Samtliga lärare har uppfattningen om att hela skolan är deras arbetslag. Skolans struktur där möten ligger på eftermiddagar när fritidsverksamheten är igång var något som lyftes fram. Fritidslärarna upplever sig ha en resursroll när de befinner sig i klassrummet, detta uppfattas dock inte som något negativt. Vi kan konstatera genom vår studie att samverkan fungerar bättre än vad vi trodde, dock finns det förutsättningar att utveckla samverkan till det bättre.
11
Hedgrund, Jesper, and Lotta Westberg. "Röda skynken : om hur sättet vi pratar om elever påverkar sättet vi pratar med elever." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32607.
Full textAbstract:
Vår tanke med att skriva en essä är att reflektera över oss själva i vår roll som fritidslärare. Vi har varsin egenupplevd berättelse där vi båda forskar i bägges berättelser parallellt i essän. Syftet är att undersöka hur sättet vi pratar om elever påverkar sättet vi pratar med elever och om detta då även påverkar hur vi pratar om och med kollegor. Vi har en föreställning om att en negativ samtalskultur om elever skapar en negativ bild av elever, vilket i sin tur skapar negativa elever som leder till en negativ verksamhet. Undersökningens temaområden är språk, ansvar och reflektionen som verktyg. Vi lyfter upp hur språket skapar och formar bilder, uppfattningar och innebörder som påverkar hur vi ser på det vi benämnt. Vi tar upp metaforens betydelse, fördomens positiva sida och hur kulturen kring positivt och negativt kan påverka våra handlingar. Ansvaret vi fritidslärare ständigt har, ser vi som en viktig del i den värld vi är med och skapar. Många av våra val kräver vårt ansvarstagande. Vi kan inte skylla på någon annan. Vi alla har ansvaret. Hur vi gör påverkar, oavsett hur vi gör. Hela essän tar upp och problematiserar våra tankar genom reflektionen som verktyg. Reflektion anser vi ger oss bredare syn, insikter och förståelse av hur vi tillsammans kommer vidare i vår utveckling som fritidslärare.<br>Our intention with this essay is to reflect on our role as leisure-time pedagogues. Our research has its starting points in two separate but similar stories from our workplaces. The purpose of this research is to investigate how the manner in which we talk about pupils effects the manner in which we talk with pupils. We believe a negative culture of talking about pupils creates a negative picture of pupils. This creates negatively minded pupils which leads to a negative work environment. The theme of this essay contains concepts such as speech, responsibility and reflection as a tool. We show how speech manufactures images, views and meanings of things which effects how we perceive them. We write about the use and abuse of metaphor, the negative side but also the neglected positive side of prejudice as well as the negative aspects of a positive conversation-culture and the positive aspects of a negative conversation-culture. We see the constant responsibility we as leisure-time pedagogues have as a crucial part in the world we are a part of and at the same time create. We can not blame anyone else for our actions. We are all accountable. What we do effects, always. The essay has an undertone of the urge and need for reflection. We feel reflection gives a wider view and greater understanding of how we can progress in our development as leisure-time pedagogues.
12
Ali, Sebri, and Omran Fatima Ahmed. "Bemötandet av elever med ADHD." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38113.
Full textAbstract:
Many pupils today have difficulties in the form of ADHD. This is something that interests us and thus wanted to study how these pupils are treated and whether there is a description depending on the gender. The previous research that we have taken note of highlights important parts of our work that are relevant. Gender and relational perspective are our central starting points and permeates the entire study. We have used observations as the main method and supplemented with interview method. The result shows that pupils with ADHD are treated differently school and the leisure center depending on their gender.<br>Många elever har idag svårigheter i form av ADHD. Detta är någonting som intresserar oss och ville därmed studera hur dessa elever bemöts och om det finns en skildring beroende på kön. Den tidigare forskning som vi har tagit del av lyfter upp centrala delar i vårt arbete som är relevant. Genus och relationellt perspektiv är våra centrala utgångspunkter och genomsyrar hela studien. Vi har använt oss av observationer som huvudmetod och kompletterat med intervjumetod. Resultatet visar att elever med ADHD bemöts olika i skolan och fritidshemmet beroende på deras kön.
13
Andersson, Josefine. "Bortom önskelådor och fritidsråd En kvalitativ studie om arbetet med och tolkningen av barnkonventionen i fritidshemmet : Beyond polling boxes and leisurecouncilsA qualitative study based on the work on and interpretation of the children's convention in a leisure home." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39819.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att belysa och analysera fritidshemspersonalens arbete med och synsättet på barns/elevers rättigheter i fritidshemmet samt bidra till att fylla detta förhållandevis outforskade fält med mer kunskap. Det empiriska underlaget, som består av tio kvalitativa intervjuer med verksamma fritidslärare, har analyserats och tematiserats utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv för att undersöka det personalen ger uttryck för. Ett teoretiskt ramverk har fungerat som stöd i arbetet med tolkning och analys där centrala begrepp lyfts och diskuteras och även sätts i relation till det empiriska underlaget. Resultatet som framkommit visar att personalens barnsyn överlag kan tolkas utifrån begreppet being, snarare än becoming. Dessa två begrepp är olika sätt att se på barn och barndom utifrån det barndomssociologiska fältet. Dock har det i föreliggande studie visat sig att det finns tydliga motsägelser mellan de båda synsätten som ibland präglar samma pedagog. Personalen säger sig arbeta utifrån begreppet being, men tycks snarare agera utifrån begreppet becoming. Detta blir en motsägelse där organisation kontra pedagogisk vision ställs mot varandra. De viktigaste iakttagelserna och därmed också slutsatserna för studien är att arbetet och förståelsen av barnkonventionen och barns rättigheter tolkas på olika sätt av lärare i fritidshem. Undervisningen som pedagogerna beskriver tycks ge eleverna vissa möjligheter att utveckla kunskap och kännedom om sina egna rättigheter men det ser väldigt olika ut vilket också kan påverka likvärdigheten i utbildningen. Det finns också ett uttryckt behov bland fritidspersonalen av en engagerad ledning som uppmärksammar barnkonventionen bland personalen och stöttar vid implementeringsarbetet av densamma. Hur och om man arbetar med barns rättigheter utifrån barnkonventionen beror alltså mycket på personalens egen barnsyn, intresse och engagemang. Detta gör att arbetet med eleverna därmed ser olika ut från ett fritidshem till ett annat.
14
Jansson, Lisa, and Caroline Siversson. "“Då kan man leka här istället för att man har olika miljöer” : Skillnader i hur elever påverkar samt påverkas av lärmiljön i olika fritidshem." Thesis, Högskolan Kristianstad, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21891.
Full textAbstract:
I samband med decentraliseringen tog fritidshemmen steget in i skolan och många fritidshem delar sedan dess lokaler med skolans verksamhet. Detta gäller dock inte alla fritidshem. Det är i dag vetenskapligt belagt att den fysiska miljön har en påverkan på lärande och utveckling. Utifrån tidigare forskning framkommer det att dagens klassrum är skapta för att främja det ämnesinriktade lärandet under skoltiden. Samtidigt finns det en brist på forskning som lyfter fritidshemmets lärandemiljöer, i parallell till deras specifika uppdrag gentemot läroplanen. Det finns en avsaknad av elevernas röst i frågan. Intentionen med denna studie är att lyfta elevers perspektiv på olika typer av fritidshemsmiljöer. Detta för att bidra till en ökad förståelse för elevers uppfattning av hur miljön i fritidshem med egna/delade lokaler påverkar deras vistelse. Studiens fokus ligger på elevernas agerande i lärmiljön, deras upplevelse av fritidshemmens lärmiljö och huruvida olika typer av lärmiljöer överensstämmer med fritidshemmets styrdokument. Studien har utgått från tre forskningsfrågor: Hur påverkar olika lärmiljöer elevers agerande under fria aktiviteter? Vilka egenskaper beskriver eleverna skapar en meningsfull miljö i deras fritidshem? Vid jämförelse, framträder det några skillnader/likheter i hur de olika fritidshemmen överensstämmer med styrdokumenten utifrån den fysiska lärmiljöns förutsättningar? Utifrån studiens syfte har det genomförts observationer och elevintervjuer på två fritidshem med olika typer av lokaler. Teorierna som används för att belysa problemområdet är affordance och pragmatismen. Resultatet i denna studie visar inte på någon större skillnad mellan de olika fritidshemmen när det kommer till elevernas känsla av meningsfullhet och hur de ser fram emot sin vistelse. De skillnader som setts går att knyta till den fysiska miljöns utformning. I de fritidshem som delar lokal med skolan bidrar klassrumsmiljön till en typ av segregation mellan årskurserna som står i kontrast till den verksamhet som har egna lokaler. De möjligheter miljön bidrar till påverkas starkt av pedagogernas aktiva arbete.
15
Wogel, Livio dos Santos. "Filosofia e ócio: possibilidades originárias de formação no ensino médio." Pontifícia Universidade Católica de São Paulo, 2014. https://tede2.pucsp.br/handle/handle/9822.
Full textAbstract:
Made available in DSpace on 2016-04-27T14:31:30Z (GMT). No. of bitstreams: 1
Livio dos Santos Wogel.pdf: 1022621 bytes, checksum: 30621a0c4d471c23774a80c49e904b24 (MD5)
Previous issue date: 2014-12-18<br>Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior<br>The theme of this thesis is the study of Philosophy during High School related to leisure as an important content for increasing human formation while going across that stage of basic education. The research starts from the question: what are the bases formative possibilities that leisure experiences can contribute to the teaching of Philosophy during High School? Its general objective is to develop an understanding about philosophical training possibilities across High School related to the leisure and formative patterns of Leisure Pedagogy. And its specific objective is to introduce an analysis of texts about the Leisure Pedagogy as a formative possibility to be developed during High School. The research was made based on reading and texts analysis, as bibliographical as documental, added to interpretative methodology and discursive textual analysis. Its theoretical base is on Aristoteles s, Cuenca Cabeza s, Dewey s, Lirier s, Martins , Rios and Severino s collections. The thesis text has been developed along four chapters that broach Philosophy Curriculum study during High School, a reflection about enjoying school phases as a base of human formation, also a leisure conception and its pedagogy introduction and, finally an analysis about formative possibilities since the mixing of leisure experiences and Philosophy teaching. The expected contribution of it is to rouse reflections which improve actions able to formulate pedagogical systems that include leisure as a formative worth to be introduced into school curriculum and also help to formulate some conductresses to teachers responsible for developing philosophical training across Philosophy Curriculum study during High School<br>Esta tese tem como tema o componente curricular Filosofia no Ensino Médio e sua relação com o Ócio como um conteúdo importante para auxiliar na formação humana no Ensino Médio da Educação Básica. Tem, como ponto de partida, a questão de pesquisa: Quais são as possibilidades formativas que a abordagem das vivências de ócio pode apresentar para o ensino de Filosofia no Ensino Médio? . Tem, por objetivo geral, desenvolver um entendimento sobre as possibilidades da formação filosófica desenvolvida no Ensino Médio relacionando-a com as vivências do ócio e com os parâmetros formativos da Pedagogia do Ócio. E tem por objetivo específico, apresentar uma análise dos textos referentes à pedagogia do ócio como uma possibilidade formativa a se desenvolver no Ensino Médio. Pesquisa realizada por meio da leitura e análise de textos, tanto bibliográficos quanto documentais, com o uso da metodologia interpretativa e o método de análise textual discursiva. Embasa se teoricamente em Aristóteles, Cuenca Cabeza, Dewey, Lorieri, Martins, Rios e Severino. A tese foi desenvolvida em 4 capítulos que abordam uma leitura do componente curricular Filosofia no Ensino Médio, uma reflexão acerca das formas de vivência do tempo escolar para a formação da pessoa, uma apresentação de uma concepção de ócio e da pedagogia do ócio, e um ensaio sobre as possibilidades formativas a partir da articulação entre as vivências de ócio e o ensino de Filosofia. A contribuição esperada é suscitar reflexões que promovam ações em vista de formular ideários pedagógicos que incluam o ócio como um valor formativo a ser desenvolvido no currículo escolar, como também favorecer a formulação de algumas diretrizes para a ação dos docentes que desenvolvem a formação filosófica por meio do componente curricular Filosofia no Ensino Médio
16
Kågström, Sanna. "Lära av varandra : - en kvalitativ studie om samverkan mellan fritidshem i grundskolan och grundsärskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36136.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att öka kunskapen om samverkan mellan fritidshem i grundskolan och grundsärskolan. De frågeställningar som använts i studien är: Hur uppfattar fritidspersonalen samverkan mellan olika fritidsverksamheter? Samt vilka uppfattningar har fritidspersonalen kring möjligheter och utmaningar med samverkan mellan olika fritidsverksamheter? Den metod som studien baseras på är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Sex fritidspersonal har intervjuats individuellt, tre av dessa är fritidspersonal som arbetar på grundskolans fritidshem och tre är fritidspersonal från grundsärskolans fritidshem. Studiens insamlade empiri har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att erfarenheterna och upplevelserna från fritidspersonalen av samverkan mellan fritidshem i grundskolan och grundsärskolan är övervägande positiva. Resultatet visar även att det finns möjligheter i att grundskolan och grundsärskolan delar skolmiljö och kan mötas varje dag, och att mötet dem emellan skapar förståelse, acceptans och goda förebilder. Studiens resultat visar också att samverkan mellan fritidspersonal är av stort värde då kunskap och erfarenheter delas dem emellan. Resultatet visar även att det finns utmaningar i samverkan mellan fritidsverksamheter. En utmaning är att grundskolans elever kan vara rädda för grundsärskolans elever och att det till stor del bottnar i okunskap. En annan utmaning som fritidspersonalen lyfter fram är behovet av passande förutsättningar för att samverkan ska kunna komma till stånd. Exempel på nödvändiga förutsättningar är mindre barngrupper och tillgång till yta.
17
Lindqvist, Josefin. "Bland leksakspistoler, spindelväv och mellanstadiebarn : En vetenskaplig essä om vad meningsfull fritid innebär i förhållande till elevinflytande och lärande i en öppen fritidsverksamhet." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-39837.
Full textAbstract:
This essay examines what a meaningful leisure-time could mean, in relation to pupils’ participation and learning. I have investigated the wording of the statement which says that children should be giving a meaningful leisure time, progress and learning. Is this possible, or does this statement contradict itself? What does a meaningful leisure-time really mean, and to whom? To examine this, I will describe two situations that occurred at my work place, a leisure-time centre for 10-13 -year-old children. The first story will describe a situation that I find relatively well working as a democratic process where some children want to organise a war activity for the other children, and I contemplate if that could be considered a meaningful leisure-time? In the second story, I describe a kind of chaotic situation, where a group of children are preparing an activity for other children. Time is hereof the essence and I contemplate if the children are having a meaningful time and if the situation spurs their progress in this stressful situation. I start with examining the two stories out of different perspectives: how to understand what meaningfulness is, the importance of coherency to experience purpose and how leisure-time has been interpreted over the years with regards to society and education. Further, I examine in what way student participation and democracy relate to both of my stories. I would also like to understand how and where learning is applicable in my stories. Therefore, I have chosen to also examine how the interaction between myself and the children contribute to their progress. Finally, I try to get a bigger picture on where the three aspects, meaningful leisure-time, progress and learning come together to create a wider perspective, that gives me a greater understanding for the mission of the leisure- time centre and for my occupation.<br>Denna vetenskapliga essä handlar om vad meningsfull fritid kan innebära i förhållande till elevinflytande och lärande. Jag har tagit fasta på formuleringen att barnen ska erbjudas en meningsfull fritid, utveckling och lärande, och funderar över om det finns en motsättning mellan dessa begrepp. Vad menas med meningsfull fritid, och för vem? För att undersöka detta utgår jag från två situationer som jag varit med om på min arbetsplats, en öppen fritidsverksamhet där barn mellan 10 och 13 år tillbringar sin fria tid mellan skolans slut och hemmet. Den ena berättelsen beskriver en relativt väl fungerade demokratisk arbetsprocess där några barn vill planera en krigslek för de andra barnen, och jag funderar över om det kan räknas som meningsfullt? I den andra berättelsen kommer vi in i en kaosliknande situation, med en tidspress som stressfaktor, och jag funderar över om barnen upplever det meningsfullt och utvecklande att förbereda en aktivitet åt andra barn. Jag undersöker först mina berättelser utifrån hur jag kan förstå vad meningsfullhet är, vilken betydelse känslan av sammanhang kan ha för upplevelsen av mening och även hur begreppet fritid har tolkats genom åren i förhållande till samhälle och skola. Därefter undersöker jag på vilket sätt elevinflytande och demokrati förhåller sig till mina berättelser. Jag vill även förstå hur lärande kommer in i mina båda berättelser och undersöker därför hur samspelet mellan mig och barnen bidrar till deras utveckling. Slutligen försöker jag se en större bild där de tre övergripande begreppen, meningsfull fritid, utveckling och lärande, förenas för att få ett bredare perspektiv och en bättre förståelse för vad verksamhetens och mitt uppdrag innebär.
18
Lundquist, Magnus. "Samverkan – ett dilemma för fritidsläraren? : En vetenskaplig essä om svårigheterna med att arbeta som fritidslärare i skolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-35417.
Full textAbstract:
This essay deals with the difficulties of cooperation between leisure-time teachers and the class teachers, and what that may mean in the joint work during the school day. In my story, I describe a situation that becomes a dilemma for me as a leisure-time teacher when I am expected to be in two places at the same time and my decisions causes me to fail an agreement with the class teacher. In the essay, I discuss the occupational role, hierarchies and power structures as well as practical knowledge. My purpose is to investigate where and in what way the difficulties arises and if it´s possible to identify and find solutions to them. The method I use is scientific essay where I reflect on my dilemma and have a dialogue with other research and the school's governing documents. One of my conclusions is that we must reach a common vision and decide how we communicate that within the work team.
19
Korpi, Sandra. "Genusperspektiv på fritidshemmet : -En kvalitativ studie om pedagogernas syn på arbete med genus på fritidshemmet." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-43718.
Full textAbstract:
This essay explores the way pedagogues in school age educare centre reason when it comes toworking with counteracting traditional gender roles in their work. Studies show that there are shortcomings in the work of gender equality in schools and pre-schools and that there are stereotypical gender roles among students. Studies also show that pedagogues have difficulty using the knowledge they possess on the subject in practice. To investigate how the schoolage educare pedagogues respond to this, I have started from the questions ”What are the pedagogues views on working with gender equality and counter acting traditional gender roles?”, ”What working methods do the leisure time pedagogues assume work to counteract traditional gender roles?” and ”What difficulties do the pedagogues experience in working with just that and what conditions are needed?”. To get the answers to these research questions, I have used a qualitative method where I conducted interviews with pedagogues from two different school age educare centres. The results show that the pedagogues have managed to find a number of ways of working to get the students to participate in activities outside those that are stereotypical for their gender. The pedagogues consider themselves tohave a gender-mindset in their work, but it’s still based on a male norm. This theory of themale norm is based on Yvonne Hirdman´s (2003) theory of gender order in society. Furthermore, the study also shows that the pedagogues do not consider themselves to have theright conditions to continue developing the work but need more time for discussion, amongother things.<br>Denna uppsats undersöker hur pedagogerna i fritidshemmet resonerar kring att arbeta med att motverka traditionella könsroller i sitt arbete. Tidigare forskning från skola och förskola visar att det finns brister i jämställdhetsarbetet och det finns stereotypa könsroller bland eleverna. Forskningen visar också att pedagogerna har svårt att använda sig av den kunskap de besitter inom ämnet i praktiken. För att undersöka hur pedagogerna i fritidshemmet ställer sig tilldetta har jag utgått från frågeställningarna ”Vad har pedagogerna för syn på att arbeta med jämställdhet och att motverka traditionella könsroller?”, ”Vilka arbetssätt anser pedagogerna på fritidshemmet fungerar för att motverka traditionella könsroller?” samt ”Vad upplever pedagogerna för svårigheter i arbetet med just det och vilka förutsättningar behövs?”. För attfå svar på dessa forskningsfrågor har jag använt mig av en kvalitativ metod där jag genomfört intervjuer med pedagoger på två olika fritidshem. Resultatet visar att pedagogerna lyckats hitta ett antal arbetssätt för att få eleverna att delta i aktiviteter utanför de som är stereotypa för sitt kön. Personalen anser sig ha ett genustänk i sitt arbete, men tycks ändå utgå från enmanlig norm. Denna teori om mannen som norm utgår ifrån Yvonne Hirdmans (2003) teoriom en genusordning i samhället. Vidare visar undersökningen också att pedagogerna inte anser sig ha de rätta förutsättningarna för att fortsätta utveckla arbetet utan behöver bland annat mer tid för diskussion.
20
Håkansson, Joakim. "Fritidslärarens syn på brädspel som ett verktyg för kunskapsbildning : en kvalitativ studie om lärares perception av brädspel som pedagogiskt redskap." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19359.
Full textAbstract:
Vygotskijs teorier talade mycket om barns utveckling i leken. Jag har valt att byta ut begreppet “lek” mot “spel”, mer specifikt brädspel, i den kontexten. Med brädspel kan eleverna ta åt sig av teoretiska kunskaper på ett praktiskt sätt. Det är även en nyckel för elever som pratar ett annat modersmål än svenska då språket har en stor vikt i spelet vad gäller kommunikation och att läsa regler. Det är även ett bra verktyg för att kunna lyfta eleverna ur Piagets teorier kring utvecklingsstadier där brädspel ofta tränar spelaren att tänka abstrakt och strategiskt. För att på ett adekvat sätt få svar på min frågeställning kring synen på brädspel som ett verktyg för inlärning, samt hur användandet ser ut, har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod. I det genomförde jag intervjuer med fritidshemslärare i en mindre kommun i Sverige. Resultatet blev att lärare har en bra inställning till brädspelets pedagogiska potential och att det används flitigt i varierande syfte.<br>Vygotsky's theories spoke a lot about children's development during play activities. I have chosen to replace the term "play" with "games", more specifically board games, in that context. With board games, students can take advantage of theoretical knowledge in a practical way. It is also a key for students who speak a different mother tongue than Swedish, as the language is of great importance in the game in terms of communication and reading the rules. It is also a good tool to be able to elevate students from Piaget's theories of developmental stages where board games often train the player to think abstractly and strategically. Which my respondents agree with and emphasizes that the students should play more board games and the leisure centre should ensure that the opportunity exists for this with varied options of board games. This is to create a varied and meaningful leisure time at the leisure centre. In order to adequately answer my question about the view of board games as a tool for learning, and how it’s used, I have chosen to use a qualitative method. In this, I conducted interviews with leisure-time teachers in a small municipality in Sweden. The result was that teachers have a good outlook on the board game's pedagogical potential and that it is widely used for various purposes.
21
Svensson, Emelie, and Jhonna Törngren. "Hur tänker du nu? : En hermeneutisk, fenomenologisk undersökning av gränsen mellan att vara privat, personlig och professionell på fritidshemmet." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-35325.
Full textAbstract:
Med avstamp i två berättelser knutna till fritidshemslärarprofessionen utforskar denna vetenskapliga essä gränsen mellan att vara privat, personlig och professionell inom skolans värld. Det är en hermeneutisk och fenomenologisk undersökning av hur vi bör förhålla oss till och hur vi kan förstå våra kollegor och elever i svårbedömda situationer. Med utgångspunkt i den praktiska kunskapens teori är essän ett utforskande av hur relationen mellan praktisk kunskap och maktpositioner inom skolan kan se ut. Etiken har även en central roll i essän. Vi undersöker hur dygdetiken, närhetsetiken och diskursetiken kan spela roll i de mellanmänskliga mötena och i relationsbyggandet i skolan och på fritidshemmet. Slutligen diskuterar vi interkulturalitetsbegreppet utifrån våra berättelser samt diskuterar hur ett sådant förhållningssätt aktualiseras i relation till skolans och fritidshemmets uppdrag i läroplanen. De slutsatser vi kommer fram till är att kommunikation, gemensam reflektion och tid är avgörande komponenter för att få till ett fungerande samarbete mellan kollegor, men också för att få förståelse för varandra och varför vi agerar som vi gör i vissa situationer. Genom gemensam reflektion ges vi också möjligheter till att utbyta erfarenheter med varandra och därigenom når vi både insikt om och lär oss av varandras praktiska kunskap.<br>Stamped in two stories linked to the leisure-time teacher profession, this scientific essay explores the boundary between being private, personal and professional in the world of school. It is a hermeneutical and phenomenological study of how we should relate to and how we can understand our colleagues and students in difficult situations. Based on the theory of practical knowledge, the essay is an exploration of how the relationship between practical knowledge and positions of power within the school can look like. The ethics also play a central role in the essay. We examine how the virtue ethics, proximity ethics and discourse ethics can play a role in the interpersonal meetings and building relationships in schools and leisure-centers. Finally, we discuss the intercultural concept based on our stories, as well as discuss how such an approach is actualized in relation to the school and the leisure center's assignment in the curriculum. The conclusion we reach is that communication, joint reflection and time are critical components in order to get a working collaboration between colleagues, but also to gain an understanding of each other and why we act as we do in certain situations. Through joint reflection we are given opportunities to share experiences with each other and thus we reach both insight and learn from each other's practical knowledge
22
Augustyniak, Konrad, and Robin Ståhle. "Fritidshemspersonalens fysiska placering på skolgården utifrån ett genusperspektiv." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38147.
Full textAbstract:
The purpose of this bachelor thesis Leisure-time pedagogues physical positioning on the school playground from a gender perspective is to examine the interaction between the leisure-time pedagogues and pupils during school break activities and how their physical positions on the school playground, and the pedagogues’ gender, reduces or amplifies the current gender stereotypes. Previous research has indicated that the school’s pedagogues play a significant part in the development of the pupils’ identity. Pedagogues’ approach, treatment, interaction and expectations towards pupils’, along with the school playground’s layout, are of importance. This thesis uses gender theory based upon various feminist perspectives. These present relevant concepts such as gender order, feminism, “genderfication” and gender equality. The empirical data has been collected through three observations and three computer-aided interviews. The result has proven that the gender of the pedagogue plays a certain part in the interaction with the pupils. Popular sports such as football and basketball are preferred by boys and male pedagogues while softer activities without competitive elements are preferred by girls and some boys. Our interpretation is that there is some reinforcement of stereotypical gender patterns during the school break activities. We see a correlation between how pedagogues work at our observed schools and what other researchers have presented in their studies.<br>Syftet med den här uppsatsen är att utforska samspelet mellan fritidshemspersonalen och eleverna under rastverksamheten, hur de placerar sig fysiskt på skolgården och om pedagogens kön kan försvaga eller förstärka könsmönster. Tidigare forskning har indikerat att skolans olika pedagoger spelar en väsentlig roll för elevernas identitetsutveckling. Pedagoger förhållningssätt, bemötande, interaktion, förväntningar på eleverna och skolgårdens utformning är centrala. Den här uppsatsen använder sig av genusteori med rötter i olika feministiska perspektiv. Dessa presenterar relevanta begrepp som könsordning, feminism, genusifiering och jämställdhet. För att samla in det empiriska materialet har vi använt observation och datorstödd intervju som metod. Materialet består av tre observationer och tre intervjuer. Resultatet visar att pedagogens kön spelar en viss roll i arbetet med eleverna. Dels är sport som fotboll och basketboll dominerat av pojkar och manliga pedagoger medan lugnare lek utan tävlingsmoment lockar fler flickor och en del pojkar. Vår tolkning är att det råder viss förstärkning av stereotypa könsmönster ute under rastverksamheten. Sett till tidigare forskning uppfattar vi en klar korrelation mellan hur pedagoger arbetar på de observerade skolorna och vad andra forskare har presenterat i sina studier.
23
Varli, Matteus. "Konflikthantering inom fritidshemmet : En intervjustudie om fritidspedagogers syn på smågruffandet i fritidshemmet." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38195.
Full textAbstract:
This study is about conflicts – or rather the hassle and fuss – that occur between students in a leisure center and assumes how the teachers who works at the center and that I interviewed experience this, and what approaches they choose when dealing with these types of conflicts. The study has a phenomenological approach and is based on a qualitative method with semistructure interviews. The theory used to analyze the interviews is inspired by Foucault theory of disciplinary power. Since there is not much research that studies conflicts in leisure center, the earlier research I have chosen to describe is based on conflict management within the whole school. Researchers in this field agree that there is not one solution that fits all, but that is largely left to the creativity of the teacher. Furthermore, earlier research point out that the exercise of power can in some contexts be positive for the students, that is if it is used correctly. Conflicts in schools are concentrated to common areas and not to the classrooms there teachers have control over the situation. The results in my study are divided into five themes. The results were in much similar to what prior researchers have found; conflicts tend to occur in common areas where there is no supervision from teachers. However, according to the teachers interviewed, students allow teachers to interrupt the ongoing conflict and solve the situation. This support that there is a hierarchical power situation in which submit to the power of the teachers. It could also be regarded as an example of positive exercise of power as it leads to conflicts being stopped. A result in my study was how the teachers interviewed talked about the use of their voice to solve conflicts. All interviewed agreed that to raise the voice has negative effects in solving conflicts. This is nothing I have seen mentioned in earlier research, and may be looked upon as a finding.<br>Denna uppsats handlar om konflikter som sker mellan elever inom fritidshemmet och utgår ifrån hur fritidshemslärarna jag intervjuat upplever konflikterna på skolan, samt vilka tillvägagångssätt de arbetar med vid konfliktfyllda situationer. Studien har en fenomenologisk ansats och jag har använt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. I uppsatsen framhålls även pedagogens maktutövning i konflikter mellan elever, och tar där avstamp ur Focaults teori om disciplinär makt. Då det inte finns så mycket forskning om konflikter i fritidshemmet så handlar den forskning som jag redovisat om konflikthantering inom skolan i stort. Tidigare forskare inom detta område är av den meningen att det inte finns någon metod som passar att använda i all konfliktlösning, utan mycket ligger i att pedagogen ska vara kreativ i konflikthanteringen. Vidare framhåller forskare att maktutövning kan vara positiv, så kallad vänlig maktutövning. Vänlig maktutövning kan, om den används på rätt sätt, vara både positiv och produktiv. När det kommer till var konflikter oftast sker, belyser tidigare forskare att konflikter oftast sker i skolans allmänna utrymmen, och inte inne i klassrummen där pedagogen har kontroll över situationen. Resultaten som jag har kommit fram till i min studie, delades in i fem teman. Det visade sig att det de intervjuade pedagogerna sade i stort sammanföll med tidigare forskning. Konflikter i fritidshemmet sker oftast i allmänna utrymmen där pedagoger har dålig uppsyn eller ingen uppsyn alls över situationen. Eleverna tillåter pedagogen att komma in och avbryta en konflikt mellan elever. Detta talar för att eleven accepterar ett hierarkiskt maktförhållande där eleverna underställer sig pedagogernas makt, och används i detta som en positiv maktutövning för att få slut på konflikten. Ett resultat i min studie och som jag inte sett diskuteras tidigare men som samtliga intervjuade var tog upp handlar om pedagogens användning av rösten som ytterligare ett maktmedel, och att det inte är någonting positivt att som pedagog höja rösten när man ska lösa en konflikt mellan eleverSlutligen diskuterar jag i studien att det inte finns någon enhetlig strategi att ta till för att lösa konflikter mellan elever i fritidshemmet, mycket handlar om pedagogens erfarenhet och tidigare kunskap inom området samt att arbeta förebyggande genom att redan börja i tidig ålder för eleverna.
24
Mohseni-Tabrizi, Daniel, and Ramona Hjelte. "Varför är du brun? : Relation fritidshemslärare-elev i ljuset av normer, maktperspektiv och ledarskap som leder till agerande." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30283.
Full textAbstract:
Syftet med vår essä är att undersöka situationen för fritidshemslärare med utländsk bakgrund inom svensk skola. Vi har fokuserat på situationer då elevers ifrågasättande av att de avviker från normen på grund av att deras hudfärg. Vi har skrivit berättelser som bygger på våra egna erfarenheter ifrån vårt arbetsliv som vi ser som dilemman. Fyra frågeställningar har vi kunnat forma utifrån våra dilemman. För att kunna förstå våra dilemman och besvara våra frågeställningar har vi använt teorier som handlar om dialogiska samtal och erfarenheter, interkulturellt ledarskap, normer, maktperspektiv, svenska styrdokument för skolan och yrkesetik. Vår slutsats är bland annat att genom dialog om våra personliga erfarenheter kan man förstå sig själv och andra bättre. I vår essä framgår det också hur viktiga styrdokumenten är som stöd för fritidshemslärare i sina ageranden som påverkar elevernas sociala utveckling.<br>The purpose with our essay is to research the situation of leisure-time teachers within the Swedish school that has foreign background, specifically the situation when pupils question them of being different from the norm through the color of their skin. We have written stories that we have based on our own experiences from our professional lives and that we view as dilemmas. We have been able to form four questions from our dilemmas. For us to be able to understand our dilemmas and to answer our questions we have used theories that are about dialogue, experience, intercultural leadership, norm and authority perspective, Swedish regulation documents for school and work-ethics. Our conclusion, amongst other things, is that through dialogue about our personal experiences one can understand oneself and others better. In our essay, it also shows the importance of the regulation documents as support to the leisure-time teachers in their actions that influence pupils`, social developement.
25
Weitz, Ida, and Fanny Linn. "Konflikthantering på Fritidshemmet : En kvalitativ studie om lärares syn på konflikter och konflikthantering på fritidshemmet." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-186952.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att undersöka olika lärare mot fritidshems syn på konflikter och konflikthantering i den pedagogiska verksamheten. Metoden vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer, då vi ansåg att den var lämplig för att vi ämnade undersöka lärarnas syn angående konflikter och konflikthantering. Resultatet visade sig att de pedagogerna vi intervjuat hade både likheter och skillnader gällande olika arbetssätt som används på fritidshemmen, men också vad som kan vara möjliga hinder för att genomföra den undervisning i konflikthantering för att utveckla elevernas sociala färdigheter för att lösa en konflikt. Resultatet har sedan analyserats med hjälp utav Hakvoorts (2010) konfliktpyramid samt Szklarski (1996) fyra orsaker till varför konflikter uppstår. Vi kom fram till slutsatsen att beroende på hur konflikter uppstår, så kan de behöva lösas på olika sätt, men resurser och tid är en förutsättning för att konflikterna ska kunna lösas på ett korrekt sätt.<br>The purpose of this study was to investigate different teachers' views of leisure centers on conflicts and conflict management in educational activities. The method we have used is qualitative interviews, as we considered it appropriate because we intended to examine the teachers' views regarding conflicts and conflict management. The results showed that the educators we interviewed had both similarities and differences regarding different working methods used in the after-school centers, but also what could be possible obstacles to implementing the teaching of conflict management to develop students' social skills to resolve a conflict. The results have then been analyzed with the help of Hakvoort's (2010) conflict pyramid and Szklarski (1996) four reasons why conflicts arise. We came to the conclusion that depending on how conflicts arise, they may need to be resolved in different ways, but resources and time are a prerequisite for the conflicts to be resolved in a correct manner.
26
Jutras, Peter J. "The benefits of adult piano study as self-reported by selected adult piano students." Thesis, connect to online resource, 2003. http://www.library.unt.edu/theses/open/20031/jutras%5Fpeter/index.htm.
Full text
27
Axelsson, Kristina. "-Calle! dansar du balett eller? : En vetenskaplig essä om fritidshemsläraren som förebild i identitetsskapande processer. Sett ur ett genusperspektiv." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-35317.
Full textAbstract:
The purpose of my scientific essay is to examine the identity creating processes that goes on amongst pupils as well as pedagogues in leisure time centers. This seen from a gender perspective. The questions in this essay revolves around me as a role model in the leisure time center and how I use the binary gender categories in my line of work. Moreover, how can I present a safe environment for my pupils to try out their identity from a gender perspective. I analyze my questions seen through a leisure time center pedagogue ́s everyday worksituation under the influence of a workplace jargon. A jargon that seems to be enhancing the polatity between the binary gender categories. The theories I use in my essay to reflect upon my questions is Kants philosophy about freedom and the categorical imperative, Lenz Taguchis description of feministic poststructuralistic theory and Butlers theory on sex and gender as socially and cultural constructed. Through my scientific essay I have reflected upon my role as a role model in a way that takes me through an identity creating process of my own in my profession as a leisure time center pedagogue. And by takinga glance on my own actions it has created a bigger understanding of what has formed my own identity as a pedagogue from a gender perspective. This hopefully will increase my ability to present a safe environment for my future pupils in their identity creating processes in the leisure time center in a gender perspective.<br>Syftet med min vetenskapliga essä är att undersöka identitetsskapande processer på fritidshemmet, både hos pedagoger och elever. Frågeställningarna i essän berör min roll som förebild som blivande fritidshemslärare, hur jag förhåller mig till könskategorierna kvinna och man, flicka och pojke i mitt arbete. Och vidare hur jag skapar trygghet för att eleverna i fritidshemmet ska känna sig fria att pröva sin identitetur ett köns och genusperspektiv. Dessa frågor belyser jag ur ett gestaltat dilemma om hur en fritidshemslärares vardag kan präglas av en arbetsplatsjargong. En jargong som jag upplever förstärker polariteteten mellan könskategorierna kvinna och man. De teorier jag använder för att reflektera kring min vetenskapliga essäs frågeställningar är Kants teori om frihet och det kategoriska imperativet, Lenz Taguchis beskrivning av feministisk poststrukturalistisk teori och Butlers teori om kön och genus som socialt och kulturellt konstruerade. Genom min vetenskapliga essä har jag reflekterat kring min roll som förebild. Att skriva essän har i sig varit en identitetsskapande process för mig då jag vänt blicken mot mig själv i en situation som jag tidigare inte förstått min roll i. Vidare har jag genom essäskrivandet börjat förstå vilken komplex process identitetsskapande är och hur dessa processer är något som pågår samtidigt hos flera personer i ett socialt sammanhang. Min förhoppning är att detta kommer att öka min möjlighet och förmåga att se till att mina elevers identitetsskapande processer får fortgå i en trygg miljö på fritidshemmet.
28
Arnegård, Johan. "Upplevelser och lärande i äventyrssport och skola." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Institutionen för samhälle, kultur och lärande (SKL), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-876.
Full textAbstract:
The physicality of sports and outdoor life offers great opportunities for intensive experiences – participants ”feel” the happening in their bodies. As well as looking upon physical activity mainly as something instrumental, as for example in competitive sports and exercise culture, other aspects can also be central, for instance the pure joy of movement. The existential or expressive side of physical activity is examined in this doctoral thesis. In order to study such experiential quality more thoroughly, the author’s attention turns to adventure sports participants, as they appear to have a capacity for becoming highly involved and seeking very intense experiences. Who is involved in adventure sports? Why are they engaged in a sport that demands such great hardships and risk-taking? What do they get out of it? The overall objective of the thesis is to shed light on adventure sports as a practice and to discuss the educational significance of flow and other experiential qualities in adventure sports and in schools. The analyses are based on three empirical sub-studies. The first began with a questionnaire that 161 adventure sports participants responded to. This was followed by an interview study of eleven men and three women, all of whom had extensive experience in adventure sports. The categories of sport were evenly divided between climbing, off-piste skiing and hang gliding. In the second sub-study a detailed investigation of climbing was carried out. A notable sportification has brought about a very clear and interesting change in parts of this activity. Six traditional/adventure climbers and six sport climbers were interviewed, of which half were men and half women. All the climbers were experienced and very much involved in their sport. The aim of the third sub-study was to seek an answer as to whether pupils have experiences in their daily school life that are similar to those of adventure sports participants. An ESM (Experience Sampling Method) investigation was carried out with 60 pupils in compulsory school year nine (corresponding to UK schools’ year eleven) from four different schools. The pupils’ parents answered a special parent questionnaire including questions about academic and professional backgrounds, living conditions, habits, interests, attitudes and leisure time activities. The results were analysed taking into consideration the phenomenological perspective and structuralistic or more correctly expressed the cultural sociological perspective. Mihály Csikszentmihályi’s theoretical argument on optimal experiences, which in turn is based on the flow concept, constitutes the phenomenological foundation. Pierre Bourdieu’s concept apparatus and theories were used to closely examine the participants’ backgrounds, life histories and current living situations. The study shows that a preference for adventure sports is clearly linked to the participants’ backgrounds and earlier life experiences. A behavioural pattern is incorporated and developed into an embodied capacity to master a practice, a result of a long learning process. Participants were clearly concordant in these respects. Participants emphasise the abundant opportunities for intensive experiences that arise from adventure sports. It is a matter of something multidimentional: the active body, outdoor life in natural surroundings, exacting and clear goals, total focus, and about exercising control. This approach presents a model for identification of content qualities, which together create the dynamics that form the meaningful rewards that result from participation in adventure sports. The dimensions include flow experiences, but also go beyond them. The deep sense of presence, the physical involvement, the fact that they can choose the path and increase the degree of difficulty themselves – and simultaneously counter this new challenge with increased capacity so that they are engaged at the ”right level” – also provide favourable conditions for a stimulating and successful learning experience. The observation was made that it was primarily in the practical and aesthetic subjects that school pupils had the same deep feeling of presence together with a meaningful and pleasurable holistic experience as the adventure sports participants had. Here they were actively involved with their hands or with their whole bodies, and they could make their own choices and be in control of the activity, which for most pupils led to a strong feeling of satisfaction.
29
Henriksson, Adam, and Gustav Lindholm. "Genuina relationer : En kvalitativ studie om fritidshemspersonals upplevelser och arbetssätt kring elevers inkluderingar och exkluderingar." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45441.
Full textAbstract:
The purpose of the study is to examine the leisure educators perspectives and attitudes regarding the inclusions and exclusions that occur between the pupils. A particular focus will be the dilemma of the right to protect a comradeship versus the obligation to give others access. The survey questions are: How do the leisure educators perceive that inclusions and exclusions take place between the pupils? How do leisure educators work to make pupils feel involved in comradeships? How do the leisure educators react to the dilemma that can arise when a choice must be made between, on the one hand, protecting a comradeship and, on the other hand, ensuring that all pupils are given access? The theoretical starting points of the study are Foucault's theory of power and relational pedagogy with the analytical concepts alienation and co-existence and collaboration. The study method is five semi-structured interviews with a total of six working leisure educators. Prominent conclusions are: that exclusions have a negative effect on well-being and schooling. Leisure educators way of working is that the pupils should be able to accept each other rather than that they should necessarily be good friends. In relation to the dilemma, we have stated that not all pupils always need to be involved in a particular comradeship, but that it is important to work for everyone to have someone.<br>Studiens syfte är att undersöka fritidshemspersonalens perspektiv och förhållningssätt gällande de inkluderingar och exkluderingar som sker inbördes mellan eleverna. Ett särskilt fokus kommer att vara dilemmat kring rättigheten att skydda en praktikgemenskap kontra skyldigheten att ge andra tillträde. Undersökningsfrågorna är: Hur upplever fritidspersonalen att inkluderingar samt exkluderingar sker inbördes mellan eleverna? Hur arbetar fritidspersonalen för att elever ska känna sig delaktiga i gemenskaper? Hur ställer sig fritidspersonalen till det dilemma som kan uppstå när ett val måste göras mellan å ena sidan att skydda en praktikgemenskap och å andra sidan att säkerställa att alla elever ges tillträde? De teoretiska utgångspunkterna för studien är Foucaults teori om makt och den relationella pedagogiken med analysbegreppen alienation samt sam-varo och sam-verkan. Studiens metod är fem semistrukturerade intervjuer med totalt sex arbetande fritidspersonal. Framträdande slutsatser är: att exkluderingar och utanförskap påverkar välmående och skolgång negativt. Att personalens arbetssätt är att eleverna ska kunna fungera tillsammans snarare än att de nödvändigtvis ska vara goda vänner. I förhållande till dilemmat har vi konstaterat att alla elever inte alltid behöver få vara med i en särskild gemenskap, men att det är viktigt att arbeta för att alla ska ha någon.
30
Hahne, Linda. "Askfat och galna gorillor : En essä om det Levande Verkstadspedagogiska förhållningssättet inom skapande verksamhet på fritidshemmet." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-43641.
Full textAbstract:
In this scientific essay, I reflect on children's free creation within the creative activities in Swedish school and at leisure time centers based on my experiences as a Living Workshop pedagogue. I start from an event where a student expresses that during our creative sessions we "only make feelings" when the child and another pedagogue were allowed to create exactly what the child wanted. It made me think about how much I, as an educator control the students in their creation and what free creation really means. The purpose of this thesis is to investigate what my role as a Living Workshop pedagogue and leisure time center pedagogue is in the creative activity. My reflections are based on Vygotsky and May's theories of creativity and imagination and examine how the view of creative activity within the school can look like based on a dissertation on how teachers in aesthetic subjects and principals legitimize aesthetic activity. I present the current theories in Living Workshop pedagogy and reflect on the concept of free creation based on different theories. Furthermore, I reflect on what restrictions in relation to children's free creation there may be within Living Workshop pedagogy, as well as what restrictions there may be within the school and the leisure time center's activities linked to the current governing documents.<br>I denna vetenskapliga essä reflekterar jag över barns fria skapande inom den skapande verksamheten i skola och på fritidshem från mina erfarenheter som Levande Verkstadspedagog. Jag utgår ifrån en händelse där en elev uttrycker att vi under våra skapandepass ”bara gör känslor” när hen tillsammans med en annan pedagog fick skapa precis vad hen ville. Det fick mig att börja fundera över hur mycket jag som pedagog styr eleverna i deras skapande och vad ett fritt skapande egentligen innebär. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken min roll som Levande Verkstadspedagog och fritidshemslärare är inom den skapande verksamheten. Mina reflektioner tar sin utgångspunkt i Vygotskij och Mays teorier om kreativitet och fantasi samt undersöker hur synen på skapande verksamhet inom skolan kan se ut utifrån en avhandling kring hur lärare inom estetiska ämnen och rektorer legitimerar estetisk verksamhet. Jag presenterar de teorier som är rådande inom Levande Verkstadspedagogiken och reflekterar över begreppet fritt skapande utifrån olika teorier. Vidare reflekterar jag över vilka begränsningar i förhållande till barns fria skapande det kan finnas inom Levande Verkstadspedagogiken men även vilka begränsningar det kan finnas inom skolan och fritidshemmets verksamhet kopplat till de rådande styrdokumenten.
31
Duran, Denise, and Julia Ottosson. "Det gemensamma hälsofrämjande arbetet : En studie om hur det hälsofrämjande arbetet kan stärkas genom samverkan mellan elevhälsoteamet och fritidshemmet." Thesis, Högskolan i Gävle, Pedagogik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32705.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidshemmet och skolans elevhälsoteam arbetar utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Det för att synliggöra om ett behov av samverkan mellan fritidshemspersonal och elevhälsoteamet fanns och hur det gemensamma uppdraget kan verka stärkande för det hälsofrämjande uppdraget. Studiens frågeställningar löd: Hur beskrivs samverkan mellan fritidshemmets personal och skolans elevhälsoteam? På vilket sätt kan samverkan mellan fritidshem och elevhälsoteamet bidra till ett gemensamt hälsofrämjande arbete och verksamhet? Studien baserades på en online-enkätundersökning bestående av kvalitativ forskningsmetod med endast öppna frågor av kvalitativ art. Online-enkäten publicerades och distribuerades till 18 personer som var verksamma inom fritidshem samt elevhälsoteam. Av de 13 respondenter som deltog i studien var fem fritidslärare, tre skolkuratorer och fem skolsköterskor. De som deltog i studien arbetar på olika grundskolor i tre medelstora kommuner. Studiens empiri analyserades genom Aaron Antonovskys salutogena perspektiv och känsla av sammanhang (KASAM). Genom tematiserade kategoriseringar utifrån ett nulägesperspektiv och ett framåtsyftande perspektiv, presenterades resultatet. Resultatet synliggjorde brister inom samverkansuppdraget mellan fritidshemmet och elevhälsan samt att det hälsofrämjande arbetet fortfarande är åsidosatt gentemot det tidigare åtgärdsbaserade arbetet. Resultatet visade också en önskan och tes från professionerna om att samverkan mellan dessa parter kan stärka det gemensamma hälsofrämjande arbetet. Slutsatsen visar på att studiens resultat överensstämmer med vad litteratur och forskning framhåller angående om att en samsyn ska finnas för att ett samverkansarbete ska kunna etableras.
32
Svensson, Emma, and Annie Olsson. "Utformningen av lärmiljöer i fritidshemmet : En kvalitativ studie av den fysiska, pedagogiska och sociala miljöns betydelse för en inkluderande undervisning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96576.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka hur den pedagogiska, fysiska och sociala miljön påverkar undervisningen i fritidshemmet samt lärarnas upplevelser av de olika miljöerna. Vilka möjligheter och hinder upplever lärare i fritidshem för att anpassa miljön för alla elever? Studien bygger på semi-struktuerade intervjuer samt ett observationsschema där den fysiska och pedagogiska miljön studerades. Vi har intervjuat sex lärare i fritidshem på tre olika skolor. Resultatet visar att miljön har stor påverkan för hur undervisning kan bedrivas i fritidshemmet. Framförallt lyfts den fysiska miljöns betydelse för undervisningens roll i fritidshemmet. Resultatet visar att det ser väldigt olika ut på fritidshemmen och att det i sin tur påverkar kvalitén. I resultatet synliggörs vilka möjligheter och hinder lärarna upplever i den fysiska, pedagogiska och sociala miljön.
33
Lillieholm, Sophie, and Mia Korpela. "Samverkan mellan fritidshem och grundskola : En intervjustudie om hur lärare i fritidshem och grundskollärare upplever samverkan." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43420.
Full textAbstract:
Denna studies syfte är att undersöka lärare i fritidshem och grundskollärares upplevelser och erfarenheter kring samverkan på en skola. Studien bygger på intervjuer med fyra lärare i fritidshem och fyra grundskollärare. Studiens resultat visar att lärarna upplever att det inte finns en fungerande samverkan mellan fritidshemmet och grundskolan, men visar samtidigt att inställningen som lärarna har till samverkan i de båda verksamheterna är att det finns en stark vilja och en önskan om att förbättra detta. Undersökningens resultat visar också att på grund av brist på samverkan, finns inte möjligheten att delge och ta vara på varandras yrkeskompetenser på det sätt som lärarna själva önskar. Vidare visar resultatet att mer gemensam planeringstid och gemensamma möten krävs för att kunna skapa och utveckla en större och mer fungerande samverkan mellan varandra.<br>The purpose of this study is to investigate teachers´ experiences of collaboration at a school inHelsingborg. This study is analysed with the help of selected theories and based on a qualitativemethod. We have had the opportunity to interview four teachers in leisure-time centres and fourprimary school teachers. The result of the study is that teachers feel that there is no collaborationbetween the occupational categories. At the same time the study shows that the teacher’s attitudetowards collaboration is that there is a strong will and desire to improve. Due to the lack ofcollaboration, there is no opportunity to share knowledge and competence. Furthermore, theresults show that more time together are required to be able to develop a functionalcollaboration.
34
Lillieholm, Sophie, and Mia Korpela. "Samverkan mellan fritidshem och grundskola : En intervjustudie om hur lärare på fritidshemmet och grundskollärare upplever samverkan." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43420.
Full textAbstract:
Denna studies syfte är att undersöka lärare i fritidshem och grundskollärares upplevelser och erfarenheter kring samverkan på en skola. Studien bygger på intervjuer med fyra lärare i fritidshem och fyra grundskollärare. Studiens resultat visar att lärarna upplever att det inte finns en fungerande samverkan mellan fritidshemmet och grundskolan, men visar samtidigt att inställningen som lärarna har till samverkan i de båda verksamheterna är att det finns en stark vilja och en önskan om att förbättra detta. Undersökningens resultat visar också att på grund av brist på samverkan, finns inte möjligheten att delge och ta vara på varandras yrkeskompetenser på det sätt som lärarna själva önskar. Vidare visar resultatet att mer gemensam planeringstid och gemensamma möten krävs för att kunna skapa och utveckla en större och mer fungerande samverkan mellan varandra.<br>The purpose of this study is to investigate teachers´ experiences of collaboration at a school inHelsingborg. This study is analysed with the help of selected theories and based on a qualitativemethod. We have had the opportunity to interview four teachers in leisure-time centres and fourprimary school teachers. The result of the study is that teachers feel that there is no collaborationbetween the occupational categories. At the same time the study shows that the teacher’s attitudetowards collaboration is that there is a strong will and desire to improve. Due to the lack ofcollaboration, there is no opportunity to share knowledge and competence. Furthermore, theresults show that more time together are required to be able to develop a functionalcollaboration.
35
Gunnarsson, Maria. "Ledarskapet i läraryrket : - sex pedagogers syn på sitt ledarskap." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1015.
Full textAbstract:
<p>Syftet med denna undersökning har varit att beskriva och analysera sex pedagogers syn på sitt ledarskap. För att göra detta har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med olika pedagoger. De intervjuade är: tre förskolelärare, två lärare för yngre barn och en fritidspedagog. Pedagogerna är från olika städer och olika arbetslag. Jag har utfört undersökningen utifrån fyra huvudfrågor:</p><p>– Vad innebär ledarskapet?</p><p>– Vad är det som påverkar ledarskapet?</p><p>– Hur kan man utveckla sig själv som ledare?</p><p>– Vilken sorts ledare behöver barn idag?</p><p>Resultatet visar att ledarskapet i läraryrket framförallt innebär att lära barnen det sociala samspelet. Pedagogerna anser att ledarskapet påverkas av en rad faktorer, bl.a. av barngruppen, kollegorna, den egna personligheten och egna erfarenheter. Utvecklingen till att bli en bättre ledare sker genom att man får erfarenhet. Man utvecklar sig själv bl.a. genom att pröva olika metoder och genom att lära av andra ledare. Intervjupersonerna anser att barn idag bl.a. behöver en tydlig ledare som kan sätta gränser och samtidigt vara en lyhörd ledare som lyssnar på barnen.</p><br><p>The purpose of this study has been to describe and analyse how six educators look upon their leadership. To achieve this purpose I have carried out six qualitative interviews. The interviewees are: three preschool teachers, two primary school teachers and one leisure pedagogue. The educators work in different cities and in different working teams. My main questions in the study have been:</p><p>- The meaning of the leadership?</p><p>- The factors which affect the leadership?</p><p>- How can one develope ones leadership?</p><p>- What kind of leader do children of today need?</p><p>The results show that the leadership in the teaching profession above all implys teaching children the social teamwork. The educators think that the leadership is influenced by many factors for example: the children in the group, the colleagues, the personality of the leader and his/her experiences. By getting more and more experienced you become a better leader. Trying different methods and learning from other leaders are ways of developing your leadership. The interviewees think that children of today among other things need a clear leader who can set bounds and at the same time be a person with a sensitive ear who listens to the children.</p>
36
Ortiz, Maximiliano. "Fritidshemmets pedagoger i utvecklingssamtalet : En fenomenografisk studie av pedagogers uppfattningar av meningsfullt deltagande." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30000.
Full textAbstract:
Denna kvalitativa studie undersöker, utifrån ett fenomenografiskt perspektiv, fritidshemspedagogers uppfattningar av utvecklingssamtal. Studien undersöker de variationer som finns bland pedagogernas uppfattningar av meningsfullheten de tillskriver sitt deltagande. Verksamma pedagoger på fritidshem i Storstockholm intervjuades och det insamlade materialet kategoriserades och analyserades enligt den fenomenografiska analysmetoden. Resultatet visade att pedagogerna såg sitt deltagande i utvecklingssamtalet som meningsfullt framförallt för att få ge sin bild av elevers sociala utveckling. Detta beskrevs genomgående som fritidshemmets viktigaste uppdrag. Variationer framkom vid flertalet kategorier. Samverkan och samarbetet, eller frånvaro därav, med klassläraren i anslutning till utvecklingssamtalet lyftes även fram som viktigt för upplevelsen av meningsfullhet. I studien framträdde tydligt betydelsen av professionell legitimitet. Fenomenet utvecklingssamtal sågs i sin helhet som något viktigt och en arena där fritidshemspedagoger kan belysa vikten av sitt uppdrag och tilldelas en tydlig och betydelsefull roll i skolans organisation.<br>The aim of this qualitative study is to examine, from a phenomeographic perspective, the perception of leisure-time centre pedagogues in regards to participation in the parent-teacher appraisal meeting. The study examines variations among this perception based on the sense of purpose expressed by the pedagogues. Pedagogues working in the Stockholm region were interviewed, the data later categorized and analyzed in accordance with the methods of phenomenography. Results showed that the pedagogues viewed their participation as important primarily for the chance to present their appraisal of pupils´ social development. This was described in unison as the most important task of the leisure-time centre for school-children. Variations appeared in multiple descriptive categories. Collaboration, or the lack thereof, with the classroom-teacher at the time of the appraisal meeting was also seen as an important factor to render purpose. The study clearly showed the importance of professional legitimacy. The phenomenon parent-teacher appraisal meeting as a whole was seen as an important field for leisure-time pedagogues to present the importance of their work, one in which they can possess a clear and purposeful role in school organization.
37
Einarsson, Johan. "Digitalt musikskapande på fritidshemmet : - utmaningar och utvecklingsmöjligheter utifrån ett lärarperspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-99750.
Full textAbstract:
Detta kvalitativa forskningsinriktade arbete syftar till att belysa musikskapande i samband med användning av digitala verktyg i fritidshemmets undervisning. Arbetet är grundat i att undersöka det digitala musikskapandets utmaningar och utvecklingsmöjligheter utifrån ett lärarperspektiv. Musik är en viktig del av elevernas uppväxt och utveckling av kunskaper och deras identitet. Fritidshemmet har ett viktigt uppdrag att främja eleverna i sin utveckling i musik med fritidspedagogiska arbetssätt som skiljer sig från skolans musikundervisning. Arbetet är grundat i sociokulturellt lärandeperspektiv, multimodalitet och estetiska lärprocesser. Det sociokulturella perspektivet är ett viktigt verktyg som arbetssätt i fritidshemmets musikaktiviteter. Resultatet är inhämtat genom intervjuer med verksamma lärare i fritidshem med varierad bakgrund inom området. Resultatet visar att lärarna upplever att det är ett viktigt område som borde arbetas mer med. Ett aktivt musikskapande förekommer sällan och sker ofta omedvetet. Brist på kompetens, intresse och brist på verktyg inom området är något som lärarna poängterar är en utmaning. Många lärare upplever att de inte har nog med kompetens att bedriva musikskapandeaktiviteter och framförallt inte digitalt inriktat. Trots utmaningar med området ställer lärarna sig positivt till att utveckla det digitala musikskapandet. De ser flera möjligheter och ger exempel på förändringar för att skapa rätt förutsättningar till att kunna utveckla området. Keywords: Teacher in extended school teaching, leisure pedagogue, music creation, music, digital tools, learning tablet, sociocultural perspective, availability, multimodality, aesthetic learning processes
38
Seeger, Karl-Mikael. "Fritidspedagogens möte med ett museum : Fritidspedagogens uppdrag och det pedagogiska arbetet under ett studiebesök." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-13869.
Full textAbstract:
Essay means attempt, and is a paper written based on self-experienced dilemmas, which the writer then returns to, reflect upon and discusses on the basis of literature and accepted theories. In this essay, I reflect upon my own professional role as a leisure-time pedagogue. The leisure-time pedagogue must provide activities that in different ways relate to the curriculum 2011. I have therefore a responsibility to influence the students' desire for knowledge. Focus of learning is different from the one in school, with an emphasis on informal learning. The dilemma is that I am unable to do any pedagogical work at the museum because of many conflicts. And that there is an ambivalence of what is expected of my work. By writing this essay, I want to explore and reflect upon leisure-time pedagogue´s meeting with a museum. I also reflect how to obtain an educational meeting, despite poorly developed awareness among teachers, other professionals, parents, and museums. There are many ways to implement work with the curriculum with a visit to the museum, and that would make the leisure-time pedagogue more of support for the whole visit. It would facilitate if the museums themselves hade a material adapted for leisure-time centre. With an emphasis on informal learning and for example aesthetic learning processes.
39
Gibson, Christopher, and Fredrik Larsson. "Den vita lögnen : En studie om samverkan mellan skola och hem samt dess påverkan på relationer mellan pedagog/elev och pedagog/vårdnadshavare." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-43796.
Full textAbstract:
In our independent work, the purpose for us is to gain an increased insight into the complex collaboration that exists between educators and guardians and to gain an increased insight into the relationship between educator and student. We believe that this is not a sufficiently explored topic in the after-school center and the challenge therefore lies in finding suitable literature that relates to our independent work. In this independent work, we start from our professional experiences in two difficult-to-assess dilemmas in school and leisure activities. Christopher's dilemma text is about his empathy for "his" student, and that Christopher chooses to tell a white lie to his student's mother to protect the student in question. Fredrik's dilemma text is similar to Christopher's, but the action differs from Christopher's text. Fredrik chooses to tell the truth to “his” student's mother in the belief of being able to see things in a larger perspective and thus create better conditions for the student's schooling. In our independent work, we have used methods such as: scientific essay writing and hermeneutic approach. The theories we have chosen to use are the relationship between educator and student, the relationship between school and home and ethical perspectives. We have then linked the theory part to our individual and joint reflections. Our study deals with the asymmetric versus the symmetrical relationships that exist between adults and children and the interpretive preference that adults have. We discuss the UN Convention on the Rights of the Child and how complex it is to decide what is in the best interests of the child and who can decide it. In the theory part that deals with the relationship between school and home, we highlight the problematic collaboration that exists between educators and guardians. We also highlight the collaboration with an intercultural perspective where cultures and traditions have a great impact. In the study, we write about how we can work to achieve a better collaboration with the homes. We also shed light on the concept of practical knowledge and how it can be expressed in our professional profession. Finally, in the theory part, we deal with ethics of duty, ethics of discourse, ethics of utility and ethics of proximity. At the end of our independent work, we write about our lessons from the study and concluding thoughts about what we learned during the work. Keywords: collaboration, communication, ethics, asymmetric / symmetrical relationship, leisure center, school, trust, dialogue, relationship competence, practical knowledge.<br>I vårt självständiga arbete är syftet för oss att få en ökad insikt i den komplexa samverkan somfinns mellan pedagoger och vårdnadshavare samt att få en ökad insikt i relationen mellan pedagog och elev. Vi anser att detta inte är ett tillräckligt utforskat ämne inom fritidshemmet och utmaningen ligger därför i att hitta lämplig litteratur som rör vårt självständiga arbete. I detta självständiga arbete utgår vi från våra yrkeserfarenheter i två svårbedömda dilemman inom skol- och fritidsverksamheten. Christophers dilemmatext handlar om hans empati för ”sin” elev, och att Christopher väljer att dra en vit lögn för sin elevs mamma för att skydda eleven ifråga. Fredriks dilemmatext är snarlik Christophers men handlandet skiljer sig från Christophers text. Fredrik väljer att berätta sanningen för ”sin” elevs mamma i tron om att kunna se saker i ett större perspektiv och således skapa bättre förutsättningar för elevens skolgång. I vårt självständiga arbete har vi använt oss av metoder som: vetenskapligt essäskrivande och hermeneutiskt förhållningssätt. De teorier som vi valt att använda oss av är relationen mellan pedagog och elev, relationen skola och hem samt etiska perspektiv. Teoridelen har vi sedan kopplat till våra individuella och gemensamma reflektioner. Vår studie behandlar de asymmetriska kontra de symmetriska relationerna som finns mellan vuxna och barn samt det tolkningsföreträde som vuxna har. Vi diskuterar kring FN:s barnkonvention och hur komplext det är att avgöra vad som är barnets bästa och vem som kan besluta det. I teoridelen som behandlar relationen skola och hem belyser vi det problematiska samarbetet som finns mellan pedagoger och vårdnadshavare. Vi belyser även samarbetet med ett interkulturellt perspektiv där kulturer och traditioner har en stor påverkan. I studien skriver vi om hur vi kan arbeta för att nå ett bättre samarbete med hemmen. Vi belyser även begreppet praktisk kunskap och hur det kan ta sig i uttryck i vår yrkesprofession. Avslutningsvis i teoridelen behandlar vi pliktetik, diskursetik, nyttoetik och närhetsetik. I slutet av vårt självständiga arbete skriver vi om våra lärdomar från studien samt avslutande tankar kring vad vi lärt oss under arbetets gång.
40
Esber, Magie. "Fritidspedagogens syn på samverkan med lärarna." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-14729.
Full textAbstract:
I have in my thesis examined what a leisure pedagogue does in school. I have asked the questions how it is with interaction between leisure pedagogues and teachers according to policy documents and according to the interviews I did with three professionals. In the literature part I began by describing the historical background to the after-school and leisure pedagogue profession until the new teacher education in 2011th. My theory section, in previous research and theory, focuses on interaction between leisure pedagogue and teacher. In the research part I describe the interviews I did with three leisure pedagogue on three separate occasions. The results show that there are variations in the profession and that the interaction takes place if the teacher and the principal want. Also that reality is not as it is written in all policy documents. In my conclusion and discussion I talk about the leisure pedagogue’s competence, interaction and life skills for a discussion on how it looks according to the leisure pedagogues I interviewed, but also based on previous literature that I have also mentioned. I am here writing about the answer to my questions that I partly have been able to answer based on my investigation.
41
Axelsson, Rasmus, and Anna Västfält. "Vad får fritidshemspedagogen att gå till jobbet? : En undersökning av vad som motiverar pedagoger i fritidshemmet." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-39920.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to investigate and create an understanding of what the educator in the leisure-time center sees as motivating drivers in the workplace. In recent years there has been a large shortage of educators with formal education in and there are major shortcomings in the conditions of the profession. We therefore want to find out what motivates the educator and what factors influence the motivation. To find out, we conducted a quantitative survey study where we turned to working educators in the leisure-time centers. Based on the survey responses, a qualitative in-depth interview study was conducted on the target group of four teachers in leisure-time centers. The data was analyzed on the basis of the social psychological motivation theory, self-determination theory (SDT), which assumes that each individual’s internal motivation is based on three basic needs; the need for autonomy, the need for competence and the need for cohesion. The result shows that the social factors in the workplace were of great importance for motivation. The relationship with children and colleagues could be linked to appreciation, confirmation of a job well done and the feeling of being important. We could also see that the degree of education was important for motivation as the educational assignment was perceived as more motivating for the professions with a college degree. In contrary to previous research, it was also found that the educator was not motivated to any great extent by the salary.<br>Syftet med denna studie är att undersöka och skapa förståelse för vad pedagogen i fritidshemmet ser som motiverande drivkrafter på arbetsplatsen. Detta då det under de senaste åren har rått stor brist på utbildade pedagoger inom fritidshemmet och då det lyfts fram stora brister inom yrkets förutsättningar. Vi vill därför ta reda på vad som motiverar pedagogen samt vilka faktorer som påverkar motivationen. För att ta reda på detta genomförde vi en kvantitativ enkätstudie där vi vände oss till yrkesaktiva pedagoger inom fritidshemmet. Utifrån enkätsvaren genomfördes en kvalitativ fördjupad intervjustudie på målgruppen lärare i fritidshem med fyra informanter. Resultatet analyserades utifrån den socialpsykologiska motivationsteorin Self-determination theory (SDT) som utgår ifrån att människans inre motivation baseras på tre grundbehov; autonomi-, kompetens- och samhörighetsbehovet. Resultatet visade att de sociala faktorerna på arbetsplatsen var av stor betydelse för motivationen. Relationen till barn och kollegor kunde kopplas till uppskattning, bekräftelse på ett väl genomfört arbete samt känslan av att vara betydelsefull. Vi kunde också se att utbildningsgraden har betydelse för motivationen då det pedagogiska uppdraget uppfattades mer motiverande för yrkesgrupperna med högskoleexamen. I motsättning till den tidigare forskningen visade det sig också att pedagogen inte motiveras i någon hög grad av lönen.
42
Hagman, Sandra. "Barn i svåra livssituationer : en essä om hur lärare och fritidspedagoger kan bidra med hjälp och stöd." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-17665.
Full textAbstract:
Syftet med den här erfarenhetsbaserade och vetenskapliga essän är att genom reflektion kring erfarenheterna, relevant litteratur och forskning undersöka olika arbetssätt för lärare och fritidspedagoger att kunna hjälpa och stötta barn i svåra livssituationer. Essän tar sin början i tre berättelser om barn i svåra livssituationer, efter det följer ett tydliggörande av dilemmat i berättelserna. I undersökningen kopplas problematiken i berättelserna ihop med olika arbetssätt för hur lärare och fritidspedagoger kan hjälpa barn i svåra livssituationer. För- och nackdelar med de olika arbetssätten behandlas och diskuteras. Genom reflektion kring problemområdet uppstår kunskap och medvetenhet om hur det är lämpligt att lärare och fritidspedagoger stöttar och hjälper barn i svåra livssituationer. Relationen mellan praktisk och teoretisk kunskap diskuteras samt hur känslor kan användas som kunskapskälla. Jag för också en diskussion om de egenskaper jag anser vara viktiga hos lärare och fritidspedagoger, för att ha förmågan att hjälpa barn i svåra livssituationer. Jag undersöker vad som står i skolans styrdokument om det här problemområdet och hur det enligt dessa kan eller bör behandlas. Slutsatsen är att det många gånger är ett svårt arbete att hjälpa och stötta barn i svåra livssituationer och att lärare och fritidspedagoger ständigt behöver reflektera över och diskutera möjliga metoder i arbetet.<br>The purpose of this experience-based scientific essay is to reflect on the experiences, relevant literature and research to examine different approaches for teachers and leisure pedagogues to help and support children in difficult life situations. The essay begins with three stories about children in difficult life situations, after that follows a clarification of the dilemma in the stories. The study links the problems in the stories with different approaches on how teachers and leisure pedagogues can help children in difficult life situations. The positive and negative aspects of the different methods are also discussed. By reflecting on the problem area knowledge and awareness arises which is useful for teachers and leisure pedagogues to support and help children in difficult life situations. The relation between practical and theoretical knowledge is discussed as well as how emotions can be used asa source of knowledge. I also discuss the features I think are important to teachers and leisure pedagogues, to have the ability to help children in difficult life situations. I investigate if the national curriculum says anything about this problem area and how it describes that it should be addressed. The conclusion is that it often is a difficult job to help and support children in difficult life situations and teachers and leisure pedagogues constantly need to reflect on and discuss possible methods of work.
43
Birath, Karin. "Samarbete mellan skola och fritidshem : En studie om hur fritidspedagoger och grundskollärare samarbetar." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-31090.
Full textAbstract:
Syftet med undersökningen är att undersöka hur grundskollärare och fritidspedagoger samarbetar. I uppsatsen kommer samarbetet mellan skola och fritidshem att belysas. Det kommer att undersökas vad som fungerar bra och vilka eventuella brister som kan finnas i samarbetet mellan grundskollärare och fritidspedagoger. För att klargöra syftet kommer det att undersökas vilka synsätt som finns i yrkeskategorierna när det gäller samarbete mellan skola och fritidshem. Vidare kommer det att undersökas hur fritidspedagoger och lärare delger varandra sina kompetenser. Undersökningens metod är kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades tre fritidspedagoger och tre grundskollärare. Resultatet av undersökningen visar att fritidspedagoger och grundskollärare anser att det finns ett samarbete mellan skola och fritidshem. Yrkeskategorierna samarbetar tillsammans genom att de planerar skolverksamheten tillsammans. När det gäller inställningen till ett gemensamt samarbete så är flertalet av pedagogerna positiva. Yrkeskategorierna är bra på att ta vara på varandras kompetenser då man inom arbetslaget talar om vilka kompetenser som finns inom olika områden. Resultatet visar att flertalet av yrkeskategorierna är nöjda med det samarbete som är idag men det finns även pedagoger som inte tycker att det fungerar lika bra. Undersökningen visar att samarbete är viktigt. Vidare visar resultatet att mer gemensam planeringstid krävs för att skapa och utveckla samarbetet.<br>The survey aims to investigate how primary teachers and leisure-pedagogues collaborate. In the paper, the cooperation between school and leisure will be elucidated. It will examine what works well and what possible defects that may exist in the cooperation between primary teachers and leisure-pedagogues. To clarify the purpose it will examine the approaches that are available in occupational categories in terms of collaboration between schools and leisure centers. Furthermore it will examine how leisure-pedagogues and teachers communicate each other their skills. The survey method is qualitative interviews. Total sample three leisure-pedagogues and three primary school teachers. The results of the survey shows that leisure-pedagogues and primary school teachers believe that there is cooperation between schools and leisure centers. Occupation categories are collaborating together through the planning school activities together. When it comes to setting a joint collaboration is the majority of the educators positive. Occupation categories are good at taking advantage of each other's skills when the team talks about what skills are in different areas. The result shows that the majority of occupational categories are pleased with the cooperation that is today but there are also teachers who do not think it works as well.The survey shows that collaboration is essential. Furthermore, the results show that more common planning time required creating and developing cooperation.
44
Karlsson, Rosita. "Fritidspedagogens ansvar inför den fria leken." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-21609.
Full textAbstract:
As a leisure time pedagogue I find it hard to have an insight into what children are playing, and how they play when it comes to free play. My experience is that in some free play, conflicts arise, which reveal hierarchies and power structures containing violations, whereas other occasions of free play suddenly come to an end as the pedagogue interferes. In this essay I investigate my responsibility as a leisure time pedagogue during children´s free play, based on two differing play situations. I also investigate the play as a phenomenon by looking into previous research on children’s play and development psychology. By reflecting on the two play situations I can further understand how to act in a more supportive way during the children´s free play, and how I should relate to the free play I have in my essay found that the free play does not handle itself and that the leisure time pedagogue´s responsibility in the free play is to be present and observe when children are playing. In that way I can get an insight into the world of the children and I can give my support when the game becomes problematic or I can back away when I notice that I have disturb a free play that works well.
45
Dahl, Marianne. "Fritidspedagogers handlingsrepertoar : Pedagogiskt arbete med barns olika relationer." Doctoral thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-37634.
Full textAbstract:
This thesis aims to make a contribution to our current understanding regarding leisure-time pedagogues’ work with children’s relationships. Here focus is placed on the collective action repertoire as expressed by two different groups of leisure-time pedagogues. The research questions addressed are: How do leisure-time pedagogues work with children’s relationships and how do they view such relationships? What communities do they identify? What qualities in children’s relationships do they regard as desirable? The theoretical framework of this study is based on Wenger’s (1998) social theory regarding learning in communities of practice, as well as Gergen’s theory of relationships as an inevitable part of human existence. Consequently, within this thesis relationships are viewed as mainly negotiated and are therefore dynamic in character. The methodological approach is ethnographic, focusing on leisure-time pedagogues’ work with and talk about children’s relationships. The study is based on data derived from eight leisure-time pedagogues divided into two different work teams of four pedagogues, covering two different leisure-time centres and involving 60 children of 6-11 years of age. Final analysis is based on concepts derived from both Wenger’s and Gergen’s theories, for example; action repertoire, relational qualities, communities of practice and shared interests. Results suggest that the communities of practice and the alliances that pedagogues identify are often gender-related and built on common interests. The pedagogues’ action repertoire illustrates a desire to facilitate encounters between children and promote harmonious relationships. Leisure-time pedagogues support relationships characterized by consensus, respect, confidence and adaptation to rules, whereas those marked by conflict, disharmony, breaking rules or aggressions are counteracted. Various notions emerge in pedagogues’ action repertoire based on normative thinking, where different relational competences are ascribed to children. Some children are described as relationally competent while other children, who do not adapt themselves in a desirable manner, are described as having difficulties adjusting their relational competence. The results also reveal a lack of guidelines for handling the variety of differences in children’s relationships and display the lack of a common professional language for verbalizing children’s relational work.
46
Siljehag, Eva. "Igenkännande och motkraft : Förskole- och fritidspedagogikens betydelse för specialpedagogiken - En deltagarorienterad studie." Doctoral thesis, Stockholm University, Department of Human Development, Learning and Special Education(LHS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7185.
Full textAbstract:
<p>The aim of this study was to describe, explain and understand the importance of preschool and leisure pedagogy for special education. Knowledge was therefore generated concerning teacher’s reflection on three themes: 1) the view of knowledge, people and society, 2) special education as organisation, activity and content, 3) a gender perspective and its implication for their realisation of a professional practice. An analytical aim was to understand the content of the teachers’ reflection process in a critical social perspective. The group included 14 persons. The empirical material consists of eleven analysed group meetings, two sets of interviews with the participants, educational policy documents, archive material and two background interviews. The study is based on a participatory research approach and on democratic knowledge processes guided by critical social theory. The participants formulate the importance of sensory experiences, multiple forms of knowledge and on all people’s equal value. The qualification structure of the group includes overview as well as direct work with an interior and exterior organisation. The participants associate questions from the field with revealed opportunities and obstacles, relations, processes and contexts. The analysis shows that solely acceptance of the different child is not enough. Recognition precedes the appreciation of the unique and absolute Subject. The analysis by the group reveals a reproduction of subordination. The qualification structure of salaried employee and service production demands critical consciousness to avoid exploitation and control in a capitalist and market-oriented society. The double subordination of the group in the school world contains the power of recognising this partly as an opportunity for a counter power based on the justified participation on equal terms, partly as a counter power to the current tendency to split pedagogical and collective work on value issues. </p>
47
Abdi, Mona. "Konflikter i den fria leken på fritidshemmet : En kvalitativ studie om konflikter och konflikthantering i den fria leken på fritidshemmet." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38175.
Full textAbstract:
The purpose of the study is to examine whether there is a connection between conflicts that arise between the students and the free play at the leisure center, and how these conflicts are handled. I answered the study's question with the help of qualitative interviews and observations. I interviewed four educators at four different leisure centers, and observed these activities. I have analyzed the empirical data from the sociocultural perspective. The result showed a clear connection between conflicts that arise between the students and the free play. The results also showed that the teachers in the leisure activities make use of the conflict management method mediation.
48
Andersson, Birgit. "Nya fritidspedagoger - i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer." Doctoral thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-65021.
Full textAbstract:
The aim of this study is to increase the knowledge and understanding of how leisure-time pedagogues´ professional identity is changed as a consequence of altered governance and resulting new tasks. More specifically the study is oriented towards understanding how external demands for quality accounts, assessments and documentation in leisure-time centers and schools, affect leisure-time pedagogues´ practice of their profession and professional identity, and how the leisure-time pedagogues relate to these demands. The empirical data are generated through interviews with 23 leisure-time pedagogues, 8 school leaders, document analyses, and a survey among 105 leisure-time pedagogues. The analysis draws on profession theories perspective and concepts like knowledge base, jurisdiction and discretion to understand what is central in the leisure-time pedagogues’ profession and in what direction the profession is developing: de-professionalization, professionalization or re-configuration. Bourdieu´s sociological theories with concepts of field, capital and habitus are also used for understanding of the leisure-time pedagogues´ positions, actions, and explicit relations to other professional groups. The results indicate dilemmas that the leisure-time pedagogues face related to far-going decentralisation, introduction of new public management, reduced resources, and closer links between leisure-time centres and schools. Working with traditional methods creates problems and it becomes hard to balance the work between leisure-time centre and school. The thesis shows that leisure-time pedagogues constantly conduct independent individual assessments that are mainly hidden. This has not been pointed out before but is linked to the leisure-time pedagogues´ professional identity. Assessment as an accounting task has on the other hand been added in connection with the transfer to the educational sector and altered forms of governance. Leisure-time pedagogues are both ambivalent and critical to these demands for transparency and accountability. Even though the leisure-time pedagogues are subjected to increased control and expected to work more with assessments in different forms, and are forced to reduce their professional work in leisure-time centres, we cannot entirely talk about de-professionalization. Also features of professionalization and signs of reconfiguration of the profession are visible. The thesis illustrates that the profession of leisure-time pedagogue is being reshaped and that the leisure-time pedagogues’ professional identity can be understood in different ways. The thesis also illustrates how a core of traditional knowledge base stands out as central for most of the professionals in the various professional identities that are found. The differences that are found are related to the local governance of schools’ organisation; to what extent the leisure-time pedagogues’ work is placed in the compulsory school day; and how strong the leisure-time pedagogues’ collective base is in the school unit.
49
Albinsson, Josefin, and Lisen Hållberg. "Fritidspersonalens verklighet : En enkätstudie om vilken syn personal inom fritidshem har på sin arbetsroll och sitt uppdrag." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-160263.
Full textAbstract:
Efter att fritidshemmet år 2016 fick ett eget kapitel i läroplanen styrktes fritidslärarnas uppdrag ytterligare och från den första juli 2019 blir det krav på behörighet och legitimation för lärare i fritidshem. Med anledning av att yrket har gått, och går igenom förändringar, kan det öppnas upp för att nya förmågor och kunskaper blir av värde att ha i verksamheten jämfört med tidigare. Syftet med denna studie är att undersöka vad verksam personal inom fritidshem anser är värdefulla kvaliteteter, kunskaper och förmågor att besitta vid arbete inom fritidshem. Vi vill även undersöka hur personal inom fritidshem ser på sin yrkesroll och sitt uppdrag. Studien har en kvantitativ metod där vi använt oss av webbenkät för att få in data från personal inom fritidshem, 53 stycken valde att besvara enkäten. Vårt resultat pekar på att ledarskapsförmåga och kunskaper kring konflikthantering är det som är mest värdefullt vid arbete inom fritidshem. Att inneha en relevant pedagogisk utbildning är av vikt men det innebär inte att en person nödvändigtvis är lämplig för arbete inom fritidshem. Kunskaper samt personliga förmågor är mer värdefullt än en relevant pedagogisk utbildning. Det som är minst viktigt att inneha är yrkeserfarenhet samt kunskaper kring digitala verktyg. Resultatet pekar även på att personal inom fritidshem anser att deras arbetsuppgifter ska ha en koppling till fritidshem, alternativt grunda sig i fritidspedagogik, även under skoltid. Våra respondenter tar tydligt avstånd från skolans ordinarie verksamhet, och vill inte arbeta som elevassistent eller resurs i klass.
50
Larsson, Bengt. "Ungdomarna och idrotten : tonåringars idrottande i fyra skilda miljöer." Doctoral thesis, Stockholm University, Department of Education in Arts and Professions, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7422.
Full textAbstract:
<p>The main aim of the study is to generate increased knowledge about young people’s leisure time sporting habits in a contextual perspective. The intention is to highlight the circumstances in which young people pursue and participate in different activities, with a particular focus on sport in terms of one’s own life circumstances. An essential point of departure of the study is regarding sport as an important pedagogic environment of norms and values.</p><p>The perspective of the study is mainly cultural-sociological. In the analyses, Pierre Bourdieu’s key concepts habitus and capital have been used as research tools together with gender. The data on which the thesis is based is collected from young people from school year 9 living in four different milieus and comes from three different collections, conducted in 1996, 2002 and 2007. In each data collection about 1200-1500 pupils replied to a questionnaire.</p><p>Sport occupies a central position in young people’s life on the recreational field. The results show that sport culture can best be understood in the local perspective. Young people’s sporting habit development can be said to be a result of a complex interplay between personal preferences, the home environment, local traditions, what is on offer, living conditions and the prevailing laws of gender and status.</p><p>For the group of teenagers as a whole the proportion of members, as well as those who pursue personal sports, increases with higher educational capital and higher economic capital. When it comes to organised sport outside the sports club milieu no such connection can be determined.</p><p>The thesis has shown that sport is not accessible for all and opportunities for participation are curtailed for large groups of young people in our society. This is especially true for sport organised in sport clubs, i.e. sport mainly supported by public funds.</p>