Dissertations / Theses on the topic 'Lekteori'

Föreliggande studie är en litteraturstudie omfattande sex vetenskapliga artiklar för en översikt över dramapedagogik som sammanfaller med specialpedagogik och inkludering. Genom konstruerade kategorier/koder för analys har en syntes möjliggjorts. Som grund för förståelsen beskrivs främst dramapedagogik men även specialpedagogik och dess framväxt i samband med industrialiseringen och urbaniseringen. Frågeställningen är om det finns forskning som styrker antagandet att dramapedagogik kan vara en metod för personer med behov av särkilt stöd och i så fall på vilket sätt? Artiklarna har samlats in med hjälp av söktjänsten Ebsco via Stockholms universitetsbibliotek. Resultatet av artiklarnas samlade innehåll tyder på att drama som metod kan resultera i en tydlig måluppfyllelse genom inkludering där basen är gruppaktivitet och att drama som teater inte behöver exkludera någon på grund av oförmåga. Samt att specialpedagogik och dramapedagogik har många gemensamma nämnare. De sex artiklarna med målgrupper av varierade funktionsnedsättningar så som inlärningssvårigheter, rörelsehindrade, autistiska spektrat, hörselnedsättningar visade att genom dramapedagogik utvecklas fantasi och intuition. Det är enklare att utsätta sig för okända situationer i en dramagrupp där man kan öva på verkligheten i en påhittad situation. Det är elevens egna försök som skapar erfarenheten och upplevelsen, som genom olika känslolägen består i minnet. Med stöd av pedagogen, som är trygg i sig själv och gruppen, via känslor, konsolideras det nya, varpå arbetsminnet blir avlastat utan förlust av det nyinlärda. Detta sker med hjälp av upprepning eller iakttagelse via visuell eller audiellt sinne. Dramapedagogik har en holistisk inlärning. Jag har kommit fram till att flera av forskarna menar att det är samhällets syn på det unika och udda som skapar behovet av inkludering och en missuppfattning att specialpedagogik endast skulle vara för de elever som faller utanför normalfördelningen av gränsvärden.Föreliggande studie är en litteraturstudie omfattande sex vetenskapliga artiklar för en översikt över dramapedagogik som sammanfaller med specialpedagogik och inkludering. Genom konstruerade kategorier/koder för analys har en syntes möjliggjorts. Som grund för förståelsen beskrivs främst dramapedagogik men även specialpedagogik och dess framväxt i samband med industrialiseringen och urbaniseringen. Frågeställningen är om det finns forskning som styrker antagandet att dramapedagogik kan vara en metod för personer med behov av särkilt stöd och i så fall på vilket sätt? Artiklarna har samlats in med hjälp av söktjänsten Ebsco via Stockholms universitetsbibliotek. Resultatet av artiklarnas samlade innehåll tyder på att drama som metod kan resultera i en tydlig måluppfyllelse genom inkludering där basen är gruppaktivitet och att drama som teater inte behöver exkludera någon på grund av oförmåga. Samt att specialpedagogik och dramapedagogik har många gemensamma nämnare. De sex artiklarna med målgrupper av varierade funktionsnedsättningar så som inlärningssvårigheter, rörelsehindrade, autistiska spektrat, hörselnedsättningar visade att genom dramapedagogik utvecklas fantasi och intuition. Det är enklare att utsätta sig för okända situationer i en dramagrupp där man kan öva på verkligheten i en påhittad situation. Det är elevens egna försök som skapar erfarenheten och upplevelsen, som genom olika känslolägen består i minnet. Med stöd av pedagogen, som är trygg i sig själv och gruppen, via känslor, konsolideras det nya, varpå arbetsminnet blir avlastat utan förlust av det nyinlärda. Detta sker med hjälp av upprepning eller iakttagelse via visuell eller audiellt sinne. Dramapedagogik har en holistisk inlärning. Jag har kommit fram till att flera av forskarna menar att det är samhällets syn på det unika och udda som skapar behovet av inkludering och en missuppfattning att specialpedagogik endast skulle vara för de elever som faller utanför normalfördelningen av gränsvärden.

Syftet är att undersöka om och hur fritidslärare uppfattar den fria leken som utveckling för barnen på fritidshemmet. Vi vill även undersöka fritidslärares pedagogiska förhållningssätt gentemot den fria leken samt aspekter fritidslärarna ansåg hämmar eller främjar den fria leken i fritidshemmets verksamhet. Resultatet i den här studien visar att fritidslärare anser att den fria leken är viktig för barnens utveckling i olika perspektiv bland annat både socialt, mentalt och motoriskt. Fritidslärare har ett pedagogiskt förhållningssätt där de använder den fria leken som en metod att uppfylla fritidshemmets uppdrag och mål. Det framgår även att aspekter som material, lokaler och fritidslärare själva har en påverkan i vad som hämmar samt främjar den fria leken. Det lyfts bland annat fram erspektiv kring vardagliga rutiner och lekens prioritering som ett argument till hämmande och främjande för den fria leken. Metoden för att utföra den här studien har sin grund i kvalitativ forskningsmetod där kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts för att få fram empiriskt material för den här studiens resultatoch analysdel

Föreliggande undersökning syftar till att undersöka upplevelsen av lek. Minnet av lekupplevelsen som barn och ungdom och upplevelsen av lek som vuxen fokuseras. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio vuxna intervjupersoner. Skilda perspektiv på lek presenteras med tonvikt på de psykoanalytiska teorierna. Intervjuerna bearbetades kvalitativt i enlighet med grundad teori. Resultatet visar att upplevelsen av lek har fyra dimensioner som är gemensamma för minnet av lekupplvelsen hos barn och ungdomar och upplevelsen av lek hos vuxna. Dimensionerna är relation, kreation, emotion samt kognition/prestation. Lekupplevelsen som vuxen har fyra specifika dimensioner, dessa är förlopp, lekfull attityd, spontanitet och frihet kontra tvång samt lek i konflikt. Minnet av upplevelsen av lek som barn och ungdom har vidare en specifik dimension, lekavbrott. Lekens kapacitet att skapa förändrad upplevelse betecknas lekrealitet, och bestående aspekter av denna betecknas lekrealitetspermanens. Resultaten sammanfattas och diskuteras i relation till de psykoanalytiska teorierna.

The purpose of this essay is to explore why some children are having a hard time playing together with other children, while others have the ability to play for a long time without interruptions due to conflicts. The stepping stone to this essay has been my thoughts concerning play, which has been inspired foremost by Birgitta Knutsdotter Olofsson. The essay starts with two stories about two children, one of whom is having particular difficulties playing with other kids without getting into conflict. From these examples I turn to three different play theories: play as communication (Bateson and Olofsson), play as transition (Winnicott) and play as developement (Vygotskij). Thereafter comes a reflection, where I examine my stories from the viewpoint of these three theories. But to be able to give the whole picture of play and its conditions, comes another section of theory concerning peer cultures and empathy. The essay then continues into an overlapping reflection, where I scrutinize and critically question my own actions from all these theories. This critical reflection emanates from my own experiences and observations and is also turned against the ways us teachers are acting in general. Working with the essay has given me many new thoughts in how to work with children, such as the importance of being aware of childrens peer cultures, but above all pinpointing on the importance of a present teacher.

In this thesis the anecdotes of 10 professionals experience working with children between the ages 0-12 living with sorrow. The purpose of this thesis is to describe how professionals use work methods and support to gain understanding of children's emotions and thought processes after loss of someone close. Frameworks used to gain a deeper understanding of the child's sorrow are Gurli Fyhrs theory of sorrow and Donald Winnicotts theory of play. The results show that child sorrow is “stripped” which means that the children change between being extremely sad, angry towards being happy and playing as if nothing happened. Professionals use various work methods, such as asking the child to draw or play with different toy figures to discover the child's emotions and thoughts concerning the loss of someone close.

Children’s play has been a recurring theme throughout the history of picture books for children,  perhaps because of its utter relevance in young children’s lives. Pija Lindenbaum and Emma  Adbåge are two authors of Swedish contemporary picture books who often explore depictions of  play. The aim of this thesis is consequently to study depictions of children’s play in Lindenbaum’s  Vi måste till jobbet (2019) and Adbåge’s Gropen (2018), and if the depictions can be interpreted  as possibly empowering or subversive for the playing characters. With Play theory as a theoretical  ground and useful concepts for picture book analysis, the aim is to compare these two picture  books and how they each portray play.    The results of the study show that Lindenbaum and Adbåge, each in their own way, explore both  different depictions of play as well as the potential for empowering and subversive feelings for the  playing child. In Lindenbaum’s case we see a depiction of pretend play and its mental evolution in  children aged 3 to 8, as well as an acclaim to children’s playrooms as safe and potentially  liberating play arenas. Whereas Gropen is more of a conflict-oriented work, Adbåge also defends  children’s own spaces for play and the empowering feeling these arenas bring the playing children  in being free from adult interference.

Jag har utfört en studie där jag granskat vilka strategier och lekregler förskollärare använder sig av i verksamheten för att inkludera barn i lek. För att få svar på detta har jag använt mig av tidigare forskning och litteratur som jag anser vara relevant för min undersökning. Den innefattar främst vad lek är och vilka förutsättningar ett barn behöver behärska för att kunna leka samt lekteorier och strategier för att inkludera barn i lek. Metoden jag använt mig av för att besvara mina fråge-ställningar är kvalitativ intervju och jag har intervjuat fem verksamma förskollärare som arbetar med barn i åldern 1-5 år. I resultatet framkom att det är förskollärarnas ansvar att inkludera alla barnen i leken och att det är förskollärarnas deltagande i leken som främjar ett inkluderande. Alla barn ska inkluderas i leken, men inte i alla lägen då barnens lek ska respekteras.
I have conducted a study where I reviewed which strategies and play rules preschool teachers' uses in preschool to include children in play. To get answers to this I have been using previous research and literature that I consider to be relevant to my examination. It involves what play is and what conditions children need to master to be able to play and as well play theories and strategies to include children in play. The method I have used to answer my questions are qualitative interview and I have interviewed five active preschool teachers' working with chil-dren aged 1-6 years old. The results revealed that there are preschool teachers' responsibilities to include all the children in play and that there are preschool teachers' participation in play that promotes an inclusive environment. All children should be included in play, but not in all situations because children’s play must be respected.

Vårt examensarbete handlar om styrning av leken samt pedagogers förhållningssätt till, ochtankar kring den fria leken. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit Charlotte Tullgrensavhandling om makt och styrning, Den välreglerade friheten. I den empiriska delen användsintervjuer med pedagoger samt observationer av barn under deras fria lek. Syftet med vårstudie har varit att undersöka vilken styrning som syns i den fria leken på två förskolor och ien förskoleklass, samt vilken syn pedagogerna har på den fria leken utifrån begreppetstyrning. Frågeställningarna vi har utgått ifrån är:· Vilken syn har pedagogerna på den fria leken?· Vilken styrning syns i den fria leken?Resultatet av vår undersökning visar att det förekommer mycket styrning av barnens fria lek.Leken styrs av många olika faktorer och frågan är om det överhuvudtaget finns någon helt frilek? Pedagogerna har olika uppfattning om det. Vi har kommit fram till att det till stor del ärkompisarna som på olika sätt styr barnens val av lek. Det håller också pedagogerna med omoch de menar även att det ibland är bra med något barn som kan leda leken. Vi kan tillika seatt pedagogerna styr barnen mot det de anser är bra och att de ibland har svårt att tillåta lekarsom till exempel bråklekar. Barnen är dock bra på att försöka hitta frirum när de vill vara ifredoch leka. Inrutningen av tid och rum är en annan faktor som har stor påverkan på barnens lek.Detta använder pedagogerna ibland sig av för att undvika ”kaos” i rummen. Här inverkarockså alla rutiner och regler som finns. Pedagogernas medvetenhet om hur stor del av barnenslek som är styrd varierar. I förskoleklassen anser pedagogerna inte att barnens eget val är styrtmedan pedagogerna i förskolan ser att det överhuvudtaget inte existerar någon lek som är heltfri från styrning. Genom vårt arbete har vi fått större insikt i att den fria leken inte alltid är såfri som det låter och kanske borde begreppet fri lek byta namn och definitivt diskuteras mera.Nyckelord: fri lek, förskola, förskoleklass, lekteorier, pedagoger, styrning

Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv studera barns lekar i förskolans familjerum. De frågeställningar som använts i studiens är: Hur leker pojkar respektive flickor? Vad leker pojkar respektive flickor? Hur förhåller sig pedagogerna till pojkars respektive flickors lek? Empiriinsamlingen har genomförts genom kvalitativa metoder som observationer av barns lekar och pedagogintervjuer. Denna studie visar hur flickor respektive pojkar leker, vad de leker med och pedagogernas förhållningssätt till barns lekar.Vi har kommit fram till att flickornas och pojkarnas lekar är relativt stereotypa, något som pedagogerna förhåller sig till.

Huvudsyftet med vår rapport var att undersöka vilken syn pedagogerna i förskoleklass har på lek. Vi ville även ta reda på vilket förhållningssätt pedagogerna har till lek, vilket utrymme leken har i förskoleklass, samt om lek i undervisningen har motsättningar. För att undersöka detta använde vi oss av metoden enkät. Enkäten var helt standardiserad, vilket innebär att alla fick exakt samma frågor i samma ordning, men även ostrukturerad vilket betyder att det fanns maximalt med utrymme för svaren på frågorna. I bakgrunden försöker vi bland annat klarlägga vad lek är, vidare tar vi upp olika inlärningsteorier samt pedagogens förhållningssätt till leken. Det som kommer fram i studien är att leken är ett bra pedagogiskt verktyg i barns inlärning. I leken tränas socialt samspel, värdegrundsfrågor, konfliktlösning samt att fantasin och kreativiteten utvecklas. Pedagogerna använder både den fria och den styrda leken i undervisningen, men med vissa gränser. Det har även framkommit att en pedagog skall vara delaktig, kunna observera, engagera samt inspirera till lek. Lekens utrymme i förskoleklasserna i vår studie varierar. Traditionell syn på inlärning, brist av tid samt barns bristande lekförmåga är några av lekens motsättningar.

This scientific essay deals with children's gun- and war plays in preschool. The story describes the situation, where preschool children are playing pretended gun- and war play. Pedagogues have different opinions about the play, which is problematic. My intent in this essay is to find out, through the dilemma I have described, why children play gun and war games, whether these games affect a child’s development, and how I as a preschool teacher should approach these games. As a method, I use a scientific essay in which I reflect on the story through the curriculum, play theories, literature, and research data. In my reflections, I use play theories to gain an understanding of why this theme often occurs in children’s play and what children explore when playing gun and war games. I have used research articles in order to explain how these plays the development of children and how pedagogues should approach the gun and war plays. In addition, I have reflected on these questions in relation to the curriculum and literature.  Through the writing of this essay, I have got a better idea of why children play weapon and war games. Furthermore, I have understood that gun- and war plays are an issue that need to be discussed openly in preschool in order for the preschool teachers have a common opinion.
Denna vetenskapliga essä handlar om barns vapen- och krigslekar i förskolan. I berättelsen beskriver jag en situation där barnen på förskolan leker krig, något som sedan skapar olika åsikter bland pedagoger. Frågan om ifall dessa lekar ska tillåtas eller inte, är problematisk. Mitt syfte med essän är att utifrån detta dilemma undersöka varför barnen leker dessa lekar, hur dessa lekar påverkar barns utveckling och hur jag som förskolepedagog borde förhålla mig till lekarna.   Min metod är essäskrivande, där jag utifrån berättelsen reflekterar kring dilemmat med hjälp av läroplanen, lekteorier, litteratur och forskning. I reflektionen söker jag förståelse kring varför vapen och krig är ett återkommande tema i lekarna och vad barnen utforskar i leken genom att titta på leken utifrån flera lekteorier. För att undersöka ifall dessa lekar kan komma att påverka barns fortsatta utveckling och hur vi pedagoger borde förhålla oss till det, har jag letat fram vad forskningen säger om dessa lekar. Detta har jag även reflekterat utifrån både läroplan och litteratur.   Under skrivandet har jag fått en större förståelse kring varför barnen leker dessa lekar, men även för hur detta är någonting som borde diskuteras öppet i arbetslaget på förskolan, för att nå en samsyn.

Följande studie är baserad på en undersökning med sociolingvistisk inriktning och syftar till att undersöka vad lärare väljer att inkludera i sin undervisning som rör språklig variation. Studien syftar även till att undersöka vad dessa val beror på och vilka konsekvenser dessa val kan tänkas få. Empirin utgörs av en kvantitativ enkätundersökning där lärare har fått delge information om sin undervisning samt sina åsikter och uppfattningar kring begreppet språklig variation. Tidigare forskning visar bland annat att språklig variation, eller snarare brister i kunskap, förståelse och tolerans kring språklig variation kan bidra till att vissa elever inte får samma förutsättningar för lärande. Den bearbetade och analyserade empirin visar att momentet språklig variation ingår i samtliga lärares undervisning i kursen Svenska 1. Det råder en samsyn kring begreppet språklig variation enligt lärarnas definitioner. Det framkommer dock att majoriteten av de tillfrågade anser att momentet får mindre tid och utrymme än andra moment i kursen Svenska 1 och att några av delområdena (lekterna) inom momentet inte inkluderas i samma utsträckning. Valet av stoff påverkas bland annat av elevgrupp, erfarenhet, intresse, aktualitet och den tid man har till sitt förfogande. Momentet språklig variation är en del av alla tillfrågade informanters undervisning och även om momentet inte får lika mycket tid och utrymme som andra moment i kursen Svenska 1, så skattas momentet som viktigt och betydelsefullt. Dessutom kan sägas att informanterna i följande undersökning berör de flest delar av momentet i större utsträckning än vad som först antogs.
The following study is based on a study with a sociolinguistic focus and aims to investigate what teachers choose to include in their teaching regarding linguistic variation. The study also aims to investigate what these choices depend on and what consequences these choices might have.The empirical materialconsistsof a quantitative survey where teachers have been given information about their teaching as well as their opinions about the concept of linguistic variation. Previous research shows, among other things, that linguistic variation, or rather deficiencies inknowledge, understanding and tolerance around linguistic variation can contribute to the fact that some students do not have the same conditions for learning. The worked and analyzed empirical evidence shows that the element of linguistic variation is included in all teachers 'teaching in the course Swedish1. There is a consensus on the concept of linguistic variation according to the teachers' definitions. However, it turns out that the majority of those surveyed consider that the part gets less time andspace than other parts of the course and that some of the sub-areas within the part are not included to the same extent. The choice of material is influenced, among other things, by the group of students, experience, interest, timeliness and the time available to them. The subject linguistic variation is part of all the informants' teaching and although the subject does not get as much time and space as other parts of the course Svenska 1,linguistic variation is considered to be valuable and important. In addition, it can be said that the informants in the following survey includes most parts of thelinguistic variationin their teachingto a greater extent than was initially assumed.

Leken har kommit att bli ett verktyg för lärare med uppgift att utveckla kunskaper hos eleverna på ett roligt sätt. Att leken ska vara kul, frivillig och fantasifull begränsas av synsättet att den ska lära eleverna en mängd viktiga och nyttiga kunskaper som kan behövas i vuxenlivet. Syftet med studien är att synliggöra olika lärarkategoriers uppfattningar om lek och vad den har för betydelse för elevernas utveckling. De frågor som ligger till grund förarbetet är:         Hur beskriver de olika lärarkategorierna begreppet lek?         Vad har leken för betydelse för elevernas utveckling enligt de olika lärarkategorierna?  Studien baseras på en bred lekteori och har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Lärarna i studien har en komplex och mångsidig syn på lek som kan ses som ett hinder. Genom att samarbeta över verksamhetsgränserna och diskutera uppfattningar som är förgivettagna kan lärarkategorierna få en större förståelse för varandras arbete och det gemensamma uppdraget.