Academic literature on the topic 'Lidande och relationer'

I Sverige avlider över 20 000 personer i cancer varje år. Då sjukdomen har övergått till palliativ vård och närheten till döden ökar kommer insikten att livstiden är begränsad. Detta kan leda till att många brottas med svåra existentiella frågor i livets slutskede. Arbetets syfte var att belysa de existentiella behoven och upplevelserna, samt hur detta hanterades hos cancersjuka i palliativt skede. Studien gjordes som en litteraturöversikt och artiklarna analyserades med innehållsanalys. I resultatet framkom tre olika kategorier; förlust och skuld; värdighet; hantering och motivation. Att leva med obotlig sjukdom medförde att framtiden blev otrygg, beroendet till andra ökade och känslan av samhörighet till resten av familjen minskade, skuldtankar kunde förekomma. Att behålla sin roll, självkänsla och sina valmöjligheter var av vikt för värdigheten. Mening med livet, samhörighet med familjen var stödjande och gav hopp. Genom omprioriteringar, att hitta nya värderingar och underlätta familjens ansvar hanteras situationen. Slutsatsen blev att de existentiella frågorna bör uppmärksammas mer inom den palliativa vården. Öppen kommunikation, lyhördhet mellan vårdpersonal och patient samt ett fungerande teamarbete är viktigt inom den pallaitiva vården

Bakgrund: Kvinnosynen har genom åren förändrats från att kvinnan inte hade rätt att bestämma över sin egen kropp eller sig själv tills att hon idag ses som en självständig individ. Det har medfört förändrad lagstiftning, kvinnan ska nu vara jämlik mannen i alla förhållanden. I Sverige misshandlas årligen 20 000 kvinnor i en nära relation men mörkertalet uppskattas till hela 75 procent. Det psykiska och fysiska våldet orsakar de utsatta kvinnorna stort lidande och samhället enorma kostnader. Socialstyrelsen menar att vårdpersonal har svårigheter att möta dessa kvinnor på grund av för lite kunskap inom området. Syfte: Att belysa kvinnors subjektiva livsvärld av våld i en nära relation. Metod: Självbiografistudie med kvalitativ ansats för att studera kvinnors livsvärld i en nära relation med våld. Kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats användes vid analyseringen av de fem böckerna. Resultat: Kvinnor som lever med våld i en nära relation upplever i förälskelsen ett starkt välbefinnande som sedan övergår till ett lidande där hopp, förtvivlan och ensamhet speglas. Slutsats: Ökad kunskap i form av förståelse för de våldsutsatta kvinnornas livsvärld gör det lättare för hälso- och sjukvårdspersonal att möta dessa kvinnor och kvinnornas tillit och välbefinnande skulle öka.

Bakgrund: Bensår är ett omfattande problem hos den äldre befolkningen i samhället. Bensår är ett sår där någon del av vävnaden under knät är skadad. Denna studie fokuserar på erfarenheter av att leva med venösa, arteriella och arteriovenösa (blandsår )bensår. Det är vanligt att bensår är svårläkta och de kan skapa smärta hos patienten. Detta kan orsaka lidande hos dessa patienter. Syfte: Att undersöka patienters erfarenheter av att leva med bensår. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt med grund i kvalitativ forskning. Sökningar genomfördes i Cinahl, Medline och PubMed. Sju artiklar granskades och analyserades. Analysen gick från helhet till delar till en ny helhet där studierna relaterades till varandra såsom likheter och skillnader. De vetenskapliga artiklarna är etiskt granskade enligt god forskningssed. Resultat: Resultatet visar på fyra teman där patienternas erfarenheter och upplevelser undersökts. Att ha och hantera smärta, att leva med rädsla, våga ha framtidstro och att leva med en förändrad vardag. Slutsatser: Smärtan patienterna upplever vid bensår påverkar deras liv på många olika vis. Vardagen blir förändrad, de sociala och intima relationerna påverkas. Patienten klarar inte längre av att leva som tidigare. Sjuksköterskan har en betydande roll i läkningsprocessen, även att upprätthålla ett välbefinnande och bibehålla goda relationer och vanor för patienten. Sammanfattningsvis går det se att det saknas forskning kring patientens erfarenheter om att leva med bensår och yttligare forskning bör göras.

Runt 5% av världens befolkning drabbas av bipolär sjukdom. Sjukdomen innebär att patientens stämningsläge pendlar mellan hypomani eller mani och depression med alla därtill hörande symptom och hinder samt en livslång läkemedelsbehandling. Bipolär sjukdom innebär att i perioder befinna sig i depressionens djupaste mörker för att i andra perioder befinna sig i manins gränslöshet men också den osäkerhet och oförutsägbarhet som pendlingarna mellan de två tillstånden innebär. Bipolär sjukdom medför ett stort lidande och många hinder i vardagen för patienten. Med denna litteraturstudie belyses hur patienten upplever livet med bipolär sjukdom. Studiens resultat baseras på åtta kvalitativa artiklar och en kvantitativ. Sjukdomen medför för patienten ofta en svårighet att acceptera sin diagnos men också en vändpunkt i livet då diagnosen fastställs. Patienten tycks uppleva sina känslor på ett annat vis än den som inte lider av bipolär sjukdom. Kunskapen om sjukdomen i samhället är liten och fördomarna är många vilket leder till en stigmatisering. Patienten har ofta en strävan efter att lära sig mer om sin sjukdom och att lära sig hantera sin tillvaro med sin sjukdom. Något som är av stor vikt för patienten är relationer, såväl till anhöriga som till sjukvården. Sjuksköterskan har en stor betydelse för patienten med bipolär sjukdom och ett av de viktigaste redskap hen har i mötet med patienten är det vårdande samtalet.
Program: Sjuksköterskeutbildning

Hepatit C är en infektion som orsakas av virus. Hepatit C smittar via blodkontakt och är vanlig förekommande hos intravenösa missbrukare, men ofta kan smittovägen inte klart påvisas. Det finns inget vaccin som kan förebygger infektionen. Sjukdomen har tendens att bli kronisk och den enda möjlighet att behandla Hepatit C är genom antiviral läkemedelsterapi. Behandlingen medför ett antal starka biverkningar som påverkar personers livskvalitet. Då Hepatit C förknippas med intravenöst drogmissbruk upplever många som drabbats en avvisande hållning utifrån samhället och sjukvården vilket betyder en ytterligare belastning. Syftet med denna studie är således att belysa patienters upplevelse av att leva med Hepatit C.Vetenskapliga kvalitativa artiklar valdes ut och analyserades. För analysen av artiklarna valde vi Fribergs (2006) analysmodell. I studien ingår 10 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienter upplever chock och osäkerhet efter att ha fått diagnosen Hepatit C men även inför läkemedelsbehandlingen. Psykisk och fysisk illabefinnande och ibland ett förändrat utseende påverkar i stort utsträckning deras livskvalitet. Patienter upplever en försämring av sociala relationer och negativt bemötande från sjukvårdspersonal i samband med deras sjukdom. Hepatit C betyder ett stort lidande för patienten. Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om patientens sjukdom och dess påverkan på livskvaliteten för att kunna bemöta patienten med respekt för dennes värdighet och integritet. Diskriminering och utslagning av personer med Hepatit C genom samhället och familjen förekommer i stor utsträckning vilket kan har sitt ursprung i okunskap. Bättre information för sjukvårdspersonal, samhället och drabbade familjer till personer med Hepatit C kan hjälpa till att integrera dem på ett bättre sätt och erbjuder patienterna en känsla av stöd.
Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Våld i nära relationer drabbar främst kvinnor. Normaliseringsprocessen får kvinnan att anpassa sig efter mannen, detta medför isolering, känslor av skam och värdelöshet vilket resulterar i ett lidande. Sjuksköterskans ansvar är att möta och lindra lidande genom ett förhållningssätt som bygger på respekt och empati. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av våld i nära relationer. Metod: En kvalitativ metod valdes och en kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera sex självbiografier. Resultat: I resultatet framkom nio kategorier med tre teman; Anpassning, Att leva under hot och Att kontrollera situationen. Slutsats: Genom kvinnors upplevelser kan sjuksköterskan få ökad kunskap angående våld i nära relationer. Förståelse för vikten av att ställa frågan angående våld och ett respektfullt bemötande var avgörande för att tillit ska skapas.
Background: Violence in close relationships mainly affects women. The normalization process causes the woman to adapt to the man, this results in isolation, feelings of shame and worthlessness which results in suffering. The nurse's responsibility is to meet and alleviate suffering through an approach that is based on respect and empathy. Purpose: The aim was to highlight women's experiences of intimate partner violence. Method: A qualitative method was chosen and a qualitative content analysis was used to analyze six autobiographies. Result: In the result, nine categories with three themes emerged; Adaptation, Living under threat and To control the situation. Conclusion: Through women's experiences, the nurse can gain more knowledge about intimate partner violence. Understanding the importance of asking the question about violence and a respectful manner was crucial to creating trust.

Många människor drabbas varje år av en obotlig sjukdom och kan komma till ett stadium där de vårdas i livet slutskede. Den förändrade tillvaron som människor erfar som sjukdomen orsakar kan medföra en sårbarhet och ett beroende av sin omgivning. Detta kan leda till ett sjukdoms- eller vårdlidande. Syfte var att undersöka hur patienten upplever lidande i livets slutskede och hur sjuksköterskan kan lindra patientens lidande. Metod som valdes var en litteraturöversikt, där tretton kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel granskades och analyserades. Analysmetod utgick ifrån Fribergs modell (2012). Fyra teman skapades utifrån den analyserade datan: upplevelser av lidande, rätten att bestämma över sitt eget liv, vikten av en vårdande relation och existentiella frågor och behov av stöd. Resultatet visar hur patienterna upplevde sitt lidande i livets slutskede och hur sjuksköterskorna kunde påverka patienternas välbefinnande och lindra lidandet. Detta genom sjuksköterskornas förhållningsätt, stöd och genom ömsesidig kommunikation utifrån den vårdande relationen.

Bakgrund: I arbetets bakgrund definieras HBTQ-begrepp och HBTQ-personers rättigheter inom hälso- och sjukvården i Sverige tas upp. Goffmans teori om stigma visar på hur HBTQ-personer utsätts för stigmatisering som en minoritetsgrupp. Meyers modell för minoritetsstress visar att HBTQ-personer har en minoritetsidentitet som kan leda till minoritetsstressprocesser. Arbetet har en teoretisk anknytning i form av Katie Eriksson teoriom lidande. Syfte: Syftet var att belysa HBTQ-personers vårdlidande relaterat till bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Designen för arbetet var en litteraturöversikt som inkluderade studier medkvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Studierna skulle fokusera på patienters upplevelser i vårdmöten och populationen skulle vara HBTQ-personer. Litteratursökningen utfördes i tre databaser. Analys av kvantitativt resultat utfördes enligt en modell av Friberg medans det kvalitativa resultatet analyserades enligt Graneheim och Lundmans modell för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det kvantitativa resultatet påvisade olika nivåer av negativa upplevelser beroendepå individuella faktorer, ett flertal påverkande faktorer samt konsekvenser. Det kvalitativa resultatet visade att vårdpersonalens bemötande, attityder och kompetens hade stor påverkan på vårdupplevelsen. HBTQ-personer utsattes för ett flertal negativa upplevelser som ledde till konsekvenser för omvårdnaden. Resultatet visade också på brister i vården av HBTQ-personer. Diskussion: Arbetets design hade både för- och nackdelar. Katie Erikssons teori om lidande ansågs vara passande för arbetet utifrån HBTQ-personers risk för sämre omvårdnad och bemötande. Utöver demografiska faktorer utsattes HBTQ-personer för olika nivåer av vårdlidande beroende på könsidentitet och sexuell läggning. Slutsats: HBTQ-personer utsätts för onödigt lidande i vårdmöten. För att möta HBTQ-personers behov är det viktigt med adekvat utbildning för vårdpersonal.

Examinationsdatum: 2019-11-04

 

 

 

 

 

 

Bakgrund:

 

Baserat på en humanistisk människosyn ska sjuksköterskan kunna möta patient och anhöriga på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt. Mötet mellan sjuksköterskan och patienten är centralt i omvårdnaden. I mötet är samtalet ett redskap för sjuksköterskan att lindra lidande. I mötet kan sjuksköterskan träda in i patientens värld och dela lidandet genom lidandeberättelsen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur relationen, narrationen och caritas lindrar lidande, ur ett sjuksköterske- och patientperspektiv. Metod: Vi har använt systematisk litteraturstudie som metod. Resultat: Resultatet visade att relationen bidrar till minskat lidande genom att patienten får vara en unik människa i nära relation med en annan människa eller med gud. Det är också en form av tröst. Narrationen bidrar till lindrat lidande genom att en medaktör bidrar till minskad ensamhet. Caritas bidrar till minskat lidande genom att patienten upplever medlidande och blir sedd. Slutsats: Medmänsklighet, medlidande och mod är de kvaliteter som krävs av sjuksköterskan, för att mötet mellan sjuksköterska och patient ska bidra till lindrat lidande.

Bakgrund Bröstcancer är den form av cancer som drabbar flest kvinnor världen över. Dagens behandling med bland annat cytostatika är väldigt tuff och leder till många biverkningar och symtom som påverkar kvinnors livskvalitet negativ och detta kan leda till lidande. Bara i Sverige får cirka 8000 kvinnor en bröstcancerdiagnos per år. Det som redan är känt är att många kvinnor drabbas. Det som inte finns lika mycket information om är hur dessa kvinnor mår och hur dom upplever sin behandling samt sjuksköterskans omvårdnad. Syfte Syftet med denna studie var att belysa bröstcancerdrabbade kvinnors erfarenheter av cytostatikabehandling som grund för sjuksköterskans professionella ansvar att bidra till lindrat lidande. Metod Metoden för detta arbete var en litteraturöversikt. Databaserna PubMed och CINAHL användes för att söka fram artiklar, vilket resulterade till 18 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskats och sammanställts i en matris. En integrerad analysmetod användes för att analysera och presentera datainformationen i resultatet.   Resultat Resultatet ledde fram till fyra kategorier: Fysiska aspekter som kan leda till sjukdomslidande; Psykiska aspekter som kan leda till livslidande; Behov av stöd vid lidande som kan uppstå vid cytostatikabehandling och Brist på information vid cytostatikabehandling som kan leda till vårdlidande. Slutsats Kvinnors erfarenheter av cytostatikabehandling visade på ett påtagligt lidande och en försämrad livskvalitet. För att minska lidande och skapa en vård som håller en god kvalitet är det mycket viktigt att jobba vidare med information och kunskap inom bröstcancervård. Kvinnorna behöver mer stöd, information och vägledning från hälso- och sjukvården för att kunna minska sina besvär och få en bättre förutsättning för att kunna återgå till ett vanligt liv. Detta kan leda till att fler kvinnor kommer att få en mer tillfredsställande vård än vad de upplever i dagsläget.
Background Breast cancer is the form of cancer that affects most women worldwide. Today's treatment with, for example, cytostatic drugs is very tough and leads to many side effects and symptoms that affect women's quality of life negatively and this can lead to suffering. In Sweden alone, 8,000 women receive a breast cancer diagnosis per year. What is already known is that many women suffer, what is not as much information about is how these women feel and how they experience their treatment and the nursing. Aim The purpose of this study was to elucidate breast cancer-affected women's experiences of cytostatic therapy as a basis for the nurse's professional responsibility to contribute to alleviated suffering. Method The method for this essay was a literature review. The databases used to attain articles was PubMed and CINAHL. Arton scientific articles’ quality was assessed and was assembled in a matrix. An integrated analysis was used to analyse and present the data information in the results. Results The result led to four categories: Physical aspects that can lead to illness; Mental aspects that can lead to life-affliction; Need for support for suffering that may occur during cytostatic therapy and Lack of information in cytostatic therapy that can lead to suffering from care. Conclusions Women's experiences with cytostatic treatment showed a marked suffering and a deteriorating quality of life. In order to reduce suffering and to create a quality care service, it is very important to continue working with information and knowledge in breast cancer care. Women need more support, information and guidance from the health care system in order to reduce their inconvenience and to have a better condition in order to return to normal life. This can lead to more women receiving more satisfactory care than they currently experience.