Dissertations / Theses on the topic 'Likabehandlingsprincipen'

In Sweden has the temporary agency work industry settled in an explosive way since the deregulation of the unemployment agency monopole in 1993. The demand of civil right for the employer that is rented out confronts the entire labour law regulation with new challenges. The purpose with this paper is an investigation of the principle of equal treatment in The Swedish temporary agency work act and also to create a deeper understanding of the effects of labour and employment relationship. An investigation of relevant collective agreements will be done to highlight the difficulties the principal of equal treatment is exposed to. Further on is there a will to gain understanding for the wage concept and what possible can be included in the wage concept in relation to the principal of equal treatment in The temporary agency work directive. By using the dogmatic method, an approach to descriptive identifying relevant sources of law and clarify the legal situation in the area. In the conclusions it will be determined that the principle of equal treatment in The Swedish temporary agency work act have different effects depending on if the temporary agency or if the client corporation is tied to an collective agreement alternative if a collective agreement is completely missing. Since the temporary agency work industry do not have complete coverage ratio by collective agreements cannot the principal of equal treatment with respect to wages be guaranteed for all workers that are rented by the temporary agencies. Further on is noted that the temporary workers agreement that regulates working and conditions of employment for workers in temporary agency work industry, is present only available in the Swedish language. Mainly is it the measurement model of average earning positions that is the basis for wage setting for those workers that are rented out. The model is deemed to be somewhat complex and difficult to understand. Given the above, and as well that people with migrant backgrounds are well represented within the temporary agency industry, it is considered a reasonable action to provide collective agreement in various languages. To offer collective agreements on workers, respective language, would mean that any linguistic confusions is been taken care of and all workers, regardless of ethnicity, may take part in collective agreement on equal terms.
I Sverige har bemanningsbranschen etablerat sig explosionsartat efter avregleringen av arbetsförmedlingsmonopolet 1993. För att möta behovet av rättsligt skydd för arbetstagare som hyrs ut har den arbetsrättsliga regleringen ställts inför utmaningar. Syftet med uppsatsen är att utreda likabehandlingsprincipen i uthyrningslagen samt skapa en djupare förståelse för dess eventuella verkningar gällande arbets- och anställningsförhållande. För att tydliggöra den problematik likabehandlingsprincipen kan tänkas skapa kommer relevanta kollektivavtal att studeras på ett exemplifierande sätt. Vidare finns viljan att få förståelse för lönebegreppet och vad som möjligen kan inkluderas i lönebegreppet i relation till likabehandlingsprincipen i bemanningsdirektivet. Genom att använda den rättsdogmatiska metoden görs en ansats att deskriptivt kartlägga relevanta rättskällor och klargöra rättsläget på området. I slutsatserna konstateras att likabehandlingsprincipen i uthyrningslagen får olika effekt beroende på om antingen bemanningsföretaget eller kundföretaget är bunden av kollektivavtal alternativt om kollektivavtal helt saknas. Eftersom att bemanningsbranschen inte har fullständig täckningsgrad av kollektivavtal kan inte likabehandlingsprincipen beträffande lön garanteras för samtliga arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Vidare konstateras att Bemanningsavtalet, som reglerar arbets- och anställningsvillkor för arbetare inom bemanningsbranschen, i dagsläget endast finns på svenska. Huvudsakligen är det beräkningsmodellen om genomsnittligt förtjänstläge som utgör grunden för lönesättningen för de arbetstagare som hyrs ut. Modellen anses vara något komplex och svårförståelig. Mot ovanstående och att personer med invandrarbakgrund är välrepresenterade inom bemanningsbranschen anses en rimlig åtgärd vara att tillhandahålla gällande kollektivavtal på olika språk. Att erbjuda kollektivavtalen på arbetstagarnas respektive språk skulle medföra att eventuella språkförbistringar överbyggs och att samtliga arbetstagare, oavsett etnicitet, får ta del av gällande kollektivavtal på lika villkor.

Offentlig upphandling är ett område som varje år omsätter stora belopp i Sveriges ekonomi. När en upphandlande enhet skall göra inköp av varor eller tjänster som inte är av obetydligt belopp skall enheten tillämpa reglerna om offentlig upphandling. I lagen om offentlig upphandling (LOU) finns det en lagstadgad möjlighet för anbudsgivare att komplettera sitt anbud, 1 kap. 21 §. Rättsregeln att komplettera sitt anbud skulle kunna tolkas som ett avsteg från den för offentlig upphandling gällande likabehandlingsprincipen. Vidare uppkommer frågan om möjligheten att komplettera anbud ger en förhandlingsfördel i upphandlingsförfarandet? Syftet med uppsatsen är att undersöka om rätten att förtydliga och komplettera ett anbud enligt 1 kap. 21 § LOU kan innebära att upphandlingsförfarandet till viss del frångår likabehandlingsprincipen som är fastställd i 1 kap. 4 § LOU och om tillämpningen av 1 kap. 21 § LOU skulle kunna utnyttjas av anbudsgivare för att erhålla fördel i upphandlingsförfarandet.

Likabehandlingsprincipen gäller alltid och kommer till uttryck i svensk lag genom begreppet affärsmässighet som återfinns i 1 kap. 4 § LOU. Tillämpningen av 1 kap. 21 § LOU utgör ett verktyg för att göra anbud jämförbara med varandra. Jämförbarheten mellan olika anbud är viktig för att likabehandlingsprincipen ska upprätthållas och komplettering av anbud får bara begäras av den upphandlande enheten.

1 kap. 21 § LOU syftar till att upprätthålla konceptet affärsmässighet och ett brott mot paragrafen innebär därför i sig ett brott mot likabehandlingsprincipen. Härav kan tillämpningen av 1 kap. 21 § LOU inte anses innebära att likabehandlingsprincipen frångås. Vidare kan denna paragraf ge en fördel vid utformandet av anbud under tidsbegränsning då lagrummet ger utrymme för tidsbesparing vid utformande av anbud. Om detta är en fördel vid anbudsgivningen är beroende på om företaget väljer att utnyttja möjligheten eller inte. Exempelvis kan ju detta uppfattas som en fördel och utnyttjas när en anbudsgivare har tidsbrist vid utformandet av sitt anbud. Om denna möjlighet används utgör användandet av möjligheten i sig inte att likabehandlingsprincipen frångås då möjligheten kan användas utan att det ursprungliga kontraktsförhållandet frångås.

Sammanfattning Ersättning för lokalkostnader till fristående grundskolor – En studie om hur fem kommuner ger ersättning för lokalkostnader utifrån likabehandlingsprincipen och transparens. Datum:  28 maj 2015 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens Högskola Författare: Emma Bräck Linda Lundin Titel: Ersättning för lokalkostnader till fristående grundskolor - En studie om hur fem kommuner ger ersättning för lokalkostnader utifrån likabehandlingsprincipen och transparens. Handledare: Mona Andersson Nyckelord: Fristående skola, grundskola, likabehandlingsprincipen, lokalkostnader, transparens. Frågeställningar: För att kunna undersöka ersättningen för lokalkostnader ur ett kommunalt perspektiv har vi valt följande frågeställningar: - Vad ingår i kommunernas lokalkostnader?  - Använder kommunerna genomsnittlig lokalkostnad eller faktisk lokalkostnad vid fördelning av ersättningen för lokalkostnader? - Har det skett några förändringar i kommunernas lokalkostnader sedan skollagen ändrades? - Hur uppfyller kommunerna transparensen för ersättningen av lokalkostnader? Syfte: Syftet med uppsatsen är att få insikter i hur kommunerna uppfyller lagens intentioner om likabehandlingsprincipen och transparens vid ersättningen för lokalkostnader. Metod: Undersökningen utfördes med en kvalitativ metod, för att få förståelse för informationen som inhämtades. Vid insamling av primärdata var intervjuer den datainsamlingsmetod som användes med ett frågeformulär. Därefter analyserades den empiri som blev insamlad från intervjuerna. Slutsats:  Slutsatsen redovisar att det inte går att jämföra hur kommunernas hyror bestäms. Men det går delvis att dra slutsatser om vad som ingår i lokalkostnaderna för kommunerna. Kommunerna använder sig av genomsnittlig lokalkostnad per elev när de ger ersättning för lokalkostnader till fristående grundskolor. Det har skett förändringar i kommunernas lokalkostnader sedan skollagen ändrades år 2010. Fyra av fem kommuner kan visa underlag för hur ersättningen för lokalkostnader har beräknats.

Den offentliga upphandlingen i Sverige är ett omfattande område både juridiskt och ekonomiskt. Lagen är tänkt att vara ett precist redskap för att skapa klara riktlinjer för både den upphandlande myndigheten och för de anbudsläggande leverantörerna. Bristande kunskap och erfarenhet på området leder dock till att domstolar tvingas avgöra fall där lagen har misstolkats eller dess regler inskränkts. Implementering av ett flertal EU-direktiv på området har resulterat i dagens Lag (2016:1145) om offentlig upphandling. Syftet med lagen är att skapa en effektiv konkurrens på marknaden för omsättning av varor och tjänster inom den offentliga sektorn. Det är en bitvis komplex lagstiftning med ett flertal grundläggande principer som ska respekteras och följas. På senare år har vikten av miljöhänsyn i samband med (offentlig) upphandling fått ökad betydelse. Det leder till att både social- och miljöaspekter har fått betydelse för processen. Upphandlare har ett större utrymme att använda dessa aspekter som utvärderingskriterier. Det har medfört ytterligare problem med lagens tolkning. Miljökrav kan försvåra möjligheten för leverantörer att kunna ses som likvärdiga i förhållande till lokala leverantörer som kan ha lättare att uppfylla ett sådant miljökrav. En möjlig konsekvens av de ökade kraven på miljöhänsyn är att andra principer, t.ex. principen om likabehandling, inskränks. Principens stora betydelse för rättvisa i upphandlingsprocessen har emellertid fastslagits i praxis såväl i Sverige som i andra EU-länder. Ett annat problem på området är att det kantats av korruption och maktmissbruk. Risken för maktmissbruk och korruption är som störst i direktupphandling, där man kan välja sin leverantör direkt utan att göra en konkurrensutsättning. Risken för korruption är också större på mindre orter där vänskapsrelationer ofta har en större betydelse. Principen om likabehandling är central inom offentlig upphandling och ses som oklar, eftersom den inte står uttryckligen i lagen. Däremot har domstolar, både i Sverige och i övriga EU-länder, genom praxis klargjort principens mycket stora betydelse för rättvisa i upphandlingsprocessen.

The aim of this study is to analyze the consequences of the fact that smaller businesses exempted from environmental requirements when starting a new business (in this case limited to car repairs), often are prioritized away in the municipality's environmental supervision due to resource shortage. Some businesses receive a regular supervision, whereas others, with the same type of preconditions, can be left without supervision for several years. The investigated consequences mainly concern whether this results in a risk for an increased environmental impact from the businesses not visited due to lack of supervision. Other factors which are being investigated are whether the requirement for equal treatment under the Administration Act is likely to be jeopardized as a consequence of this situation. Furthermore, if the requirements for supervision provided for in the Environmental Supervision Regulation are at risk of failure to comply. Research on this problem is limited, and therefore necessary because resource shortage in environmental supervision is something that several municipalities in Sweden are facing. Another problem is that there is no guidance from advisory authorities on how these activities should be handled in needs investigations and monitoring plans. The study has been carried out in the form of a case study with delimitation to smaller businesses without trial requirements, operating in Ulricehamn and Tranemo municipalities, which share a common environmental unit. Operational supervision visits have been carried out in eight businesses where no supervision has been carried out for a long time. The results from the businesses have been compared to results from businesses with the same conditions, but where a regular supervision has taken place. The results of the comparison show that the majority of shortcomings were found in those businesses where no regular supervision had been carried out. The highest percentage of deficiencies were found in the categories "self-monitoring control" and "emission to water". The result indicates that there is an increased environmental impact due to the fact that certain types of environmentally hazardous businesses are continuously being prioritized away, which in the long run can lead to the goal of a sustainable development being affected. The result of this study can be used as a tool for municipalities in the processes of prioritizing resources and for the risk assessment that is included in future needs and monitoring plans, as it illustrates the increased environmental impact arising due to the lack of supervision.

Denna studie bygger på en kritisk hermeneutisk kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats. Genom att applicera Nancy Frasers rättviseteori som behandlar frågan om hur rättvisa ska kunna uppnås i en globaliserad värld har EU:s rörlighetsdirektiv, likabehandlingsprincip, svensk lag samt rapporter om EU-medborgares situation i Sverige analyserats för att undersöka EU-medborgares möjlighet till jämlikt deltagande i en svensk kontext. Resultatet visar att det görs en distinktion mellan aktiva och icke-aktiva EU-medborgare och för att räknas som rättvisesubjekt för att omfattas av de rättigheter som manifesteras i rörlighetsdirektivet och svensk lag krävs en ekonomiskt resursstark EU- medborgare. Vidare visar resultatet hur icke-aktiva EU-medborgare ofta hamnar utanför det svenska samhället och deras vistelse här är villkorad på det sätt att de exempelvis krävs inneha tillräckliga egna ekonomiska resurser eller rimlig chans till arbete för att omfattas av det svenska välfärdssystemet. Detta gör att icke-aktiva EU-medborgare ofta hamnar i en situation där de utestängs från viktiga sociala arenor i samhället till följd av att de saknar arbete, bostad och ekonomiska resurser samt möjligheten att hävda sina rättigheter och få dessa tillgodosedda. Konsekvensen av detta blir att de hindras från möjligheten till jämlikt deltagande i det samhälle de befinner sig i. Resultatet visar också att avsaknaden av både kunskap och tillgång till resurser försvårar det sociala arbetets genomförande när det kommer till gruppen utsatta EU-medborgare.

I Sverige har åldersdiskrimineringsförbudet funnits i drygt två år. När det gäller just diskrimi­neringsgrunden ålder finns det mer omfattande möjligheter till att göra undantag från diskri­mineringsförbudet än vid övriga diskrimineringsgrunder. I och med de vida undantagsmöjlig­heterna blir regleringen kring åldersdiskriminering tämligen otydlig och svårtolkad, därför kan frågan ställas om skyddet mot åldersdiskriminering egentligen är ett skydd utan verkan. Syftet med denna uppsats är därför att utreda vad skyddet mot åldersdiskriminering i det svenska arbetslivet egentligen innebär. I det svenska arbetslivet finns det faktiskt både lagbe­stämmelser och överenskommelser i kollektivavtal som gynnar personer av en viss ålder. Ef­tersom EU-rätten till stor del har påverkat diskrimineringslagstiftningen redovisas, utöver de svenska bestämmelserna, även dennas regleringar. Det kan konstateras att det finns tre olika undantagsmöjligheter från åldersdiskrimine­ringsförbudet i Sverige. Undantag kan göras vid rätt till efterlevande – inva­liditets – eller pensionsförmåner, vid verkligt och avgörande yrkeskrav samt mer ”allmänt”. Som kommer framgå av uppsatsen kräver de två sistnämnda undantagen att det ligger ett så kallat berättigat syfte bakom. Detta begrepp definieras på lite olika sätt beroende på vilken av de två undantagsmöjligheterna det rör sig om. Gemensamt för de två definitionerna är att de är mycket vaga och att de inte ger speciellt mycket vägledning. Det finns dock i propositionen till diskrimineringslagen (DL) angivet en del typiska situationer där undantag från diskrimine­ringsförbudet ska anses vara tillåtna. Genom en undersökning av fyra stora svenska kollektivavtal kan det konstateras att det, trots diskrimineringsförbudet, finns ett flertal regleringar som är beroende av ålder, som exempelvis antal semesterdagar per år och uppsägningstidens längd. Vissa är helt i enlighet med de undantagsmöjligheter DL tillhandahåller, andra kan dock ifrågasättas med hänsyn till diskrimineringslagstiftningen.

Allt sedan traditionsprincipen i början av 1900-talet fick klart fäste i svensk rätt har olika syften angetts för, samt krav uppställts med principen. Syftet torde numera vara stävjandet av borgenärsbedrägliga transaktioner. Vad gäller uppställda krav för erhållandet av borgenärsskydd, synes domstolarna frångått att tillmäta faktisk besittningsövergång och publicitet avgörande betydelse. Även om rättsläget kan betecknas som oklart, torde det avgörande numera vara att en överlåtare avskurits från sin rådighet över den överlåtna egendomen i form av avskuren mottagande- och betalningslegitimation eller förhindrats från att fortsatt bruka egendomen. Om en övergång till avtalsprincipen skulle kunna vara till för- eller nackdel för borgenärskollektivet är inte entydigt eftersom det går att framhålla argument åt båda håll. I förevarande uppsats framhålls dock att det individualiseringskrav som föreslås uppställas för lösöreöverlåtelser vid en övergång till avtalsprincipen, möjligen skulle kunna föranleda ett ökat antal borgenärsbedrägliga transaktioner. Företagshypotekets ställning som säkerhet skulle vidare vid en övergång till avtalsprincipen kunna påverkas negativt, men däremot torde den gränsöverskridande handel som Sverige bedriver inte beröras i någon nämnvärd utsträckning. Uttalanden från representanter för våra nordiska grannländer vad gäller avtalsprincipens tillämpning i deras respektive rättsordningar, bör inte okritiskt godtas som argument för hur en övergång till avtalsprincipen i svensk rätt skulle kunna ta sig uttryck. Däremot föranleder traditionsprincipens redan förändrade innebörd att en eventuell övergång inte nödvändigtvis skulle innebära en omvälvande förändring av rättsläget. Det är först vid en övergång till avtalsprincipen som de utmätningsrättsliga  presumtionsreglerna anses kunna bli av betydelse vid tredje mäns äganderättsanspråk grundade på förvärv. Det torde uppställas höga krav på presumtionens brytande och ur den aspekten bör gäldenärens förmögenhet, vid en övergång till avtalsprincipen, inte minska markant till följd av tredjemansanspråk.

Uppsatsen granskar 9 § i Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring i ett försök att kartlägga lagstiftarens resonemang och argumentering för att paragrafen skall anses rättssäker, skälig och rättvis samt hur detta framträder i tillämpning och praxis. Paragrafen handlar om de krav som den arbetslöse måste uppfylla för att få ersättning från arbetslöshetskassan. Om kraven inte uppfylls så är arbetsförmedlaren skyldig att skicka en underrättelser till den arbetssökandes a-kassa så att de kan se över om arbetslöshetsersättning skall utgå eller inte. Lagstiftarens intentioner för denna lag i allmänhet och 9 § mer specifikt visar på argument för såväl ett rättssäkert, skäligt som rättvist tankesätt. Men en genomgång av praxis och tillämpning visar att dessa intentioner inte alltid följer med hela vägen i arbetet på Arbetsförmedlingarna. Det finns en stor variation olika arbetsförmedlingar emellan av hur 9 § ALF tillämpas. Variationen beror på flera olika faktorer, allt ifrån hur arbetsförmedlingen lokalt är organiserad till den enskilda handläggarens egna värderingar. En stor variation i hur 9 § ALF tillämpas olika arbetsförmedlingar emellan resulterar i att lagstiftningen många gånger vacklar utifrån ett rättsäkerhets, skälighets och rättviseperspektiv.

Denna uppsats behandlar Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG om erkännandet av yrkeskvalifikationer utifrån den akademiska individens rättssäkerhet inom EU:s gränser. Studien grundar sig på en europarättslig studie om hur yrkesregleringen påverkat svensk offentlig rätt med fokus på principen om god förvaltning. I uppsatsen anges EU-rättsliga regler för medlemsstaterna och hur implementeringen på nationell nivå påverkar den akademiska individens rättigheter i det mottagande landet. Uppsatsen analyserar den processuella och institutionella autonomin samt harmoniseringsåtgärderna inom den inre marknaden och hur detta återspeglar medlemsstaternas rättsordningar. Medlemsstaterna har en viss suveränitet vid genomföranden av författningsförfaranden. Därav redogörs förhållandet mellan EU-rätten och den nationella rätten utifrån principen om delade befogenheter, principen om EU-rättens företräde och doktrin om direkt effekt. Uppsatsen belyser närmare den akademiska individens rättssäkerhetsgarantier i förfaranden inom det svenska rättssystemet som är en del av principen om god förvaltning.  Läran om god förvaltning används i rättsprocesser och förklarar hur offentliga myndigheter arbetar med enskilda ärenden. Vid enskilda ärenden måste den behöriga myndigheten ta hänsyn till omsorgsprincipen, likabehandling och proportionalitetsprincipen. Principen om rätten till god förvaltning utvecklades inom EU-rätten genom EU-domstolens praxis där ändamålet grundades på en god förvaltningssed för att tillhandhålla öppna, säkra och förutsägbara förvaltningsförfaranden som regleras i artikel 41 i EU- stadgan. Genom studien har det visat sig föreligga brister i omsorgsprincipen vid förvaltningsförfaranden inom det svenska rättssystemet. Det visar även att likabehandlingsprincipen inte efterlevs vid erkännandet av yrkeskvalifikationer på både EU nivå och nationell nivå. Direktivet har även brister i proportionalitetsprincipen som inte uppfyller rättssäkerhetsgarantierna för den akademiska individen. Med denna studie hoppas vi att uppmärksamma ett gemensamt intresse inom unionen för att uppmuntra en process till att förbättra regleringen i yrkeskvalifikationsdirektivet som gynnar medlemsstaterna och unionsmedborgare.

This essay is questioning if the state as an unsecured creditor in a bankruptcy proceeding, according to the principle of equal treatment, has the same rights as the other unsecured creditors. The principle of equal treatment means that creditors with unsecured claims are supposed to have mutually equal rights to dividends in a bankruptcy. In the Swedish bankruptcy law from 1987 there are recycling rules which means that some legal actions taken by the bankrupt debtor before the bankruptcy can be recycled to the bankruptcy estate. These rules do not apply on taxes. This essay analyzes whether the state should have this advantage or not. Another issue that’s discussed in this essay is whether or not the opinion of the Court of Appeal that a right of recourse on a claim for a paid Governmental wage guarantee exists before a bankruptcy should be established by the Supreme Court. This essay also analyzes if the rule which statutes that a company representative can become personally liable for the company tax debts should be abolished or not, since this rule means that the taxes on a larger scale than other claims are paid before the bankruptcy.

Föreskrivs normprövningen i Uruguay och Sverige för att leva upp till rättsstatlighetens krav eller visar det på ett verklig skydd av de konstitutionella rättigheterna? Vårt syfte med denna uppsats har varit att beskriva Uruguays och Sveriges regelverk vad gäller den konkreta efterhandskontrollen av rättsreglers grundlagsenlighet samt att bedöma huruvida tillämpningen av den konkreta efterhandskontrollen ger ett rättsskydd för den enskilde. Vi har under arbetets gång presenterat båda systemen vad gäller den konkreta efterhandskontrollen ur ett komparativt perspektiv, för att på så sätt kunna identifiera och förklara de skillnader och likheter som föreligger. Av vår studie framgår att båda staterna betraktar normprövningen som en effektiv och nödvändig kontrollmekanism för att garantera att statsmakterna inte avviker från de föreskrivna reglerna och därmed tillförsäkra den enskilde ett rättighetsskydd. Problematiken ligger i om institutet resulterar i ett reellt skydd för den enskilde i båda rättsordningarna eller ej. Vi har kommit fram till att uruguayansk och svensk rättspraxis visar på ett reellt rättsskydd för de enskilda vid tillämpningen av den konkreta efterhandskontrollen och föreslår en kombination av de uruguayanska och svenska systemen för att på så sätt förstärka rättssäkerheten samt rättighetsskyddet, ur den enskildes perspektiv.

Abstract   The overall aim of this paper is to examine the impact of ideologies and norms on a legal system. Against a background of a description of the hierarchy of norms in Swedish labour law and in European Union law, respectively, the paper aims to specifically demonstrate the problems caused by the different hierarchies of norms when implementing EU directives in Swedish labor law.   The research question examines how the trade unions’ right to industrial action towards an undertaker providing transnational services by posting of workers, is affected by the implementation of the Directive 96/71/EC of the European Parliament and of the Council of 16 December 1996 concerning the posting of workers in the framework of the provision of services. The paper answers the question under what conditions the Swedish trade unions have the right to take industrial action in situations of posting of workers.   Through the study of sources of law and adhering to traditional jurisprudence, this paper investigates the legislation regarding trade unions’ rights to take industrial action in situations of posting of workers.   In addition to the jurisprudential research, a glance at the history of ideologies is provided. The purpose of this is to explain the role of ideologies in the origins and history of Swedish labour law, as well as their role in the current development of law. With the ideological and historical discussion as a background, this paper investigates Swedish law and EU law using a comparative approach. The purpose is to illustrate how differences in ideological bases are determinant of differences in current legislation and legal practice.   The paper studies the development of law since the 1990s with regards to the right to industrial action in situations of posting of workers. The Swedish labour law has been revised since Sweden joined the European Union. The presentation looks particularly at the following cases in the Swedish Labour Court: AD 1989 No. 120 (the Britannia case) and AD 2005 No. 49 (the Vaxholm case). The paper studies the Posting of Workers Directive and presents an analysis of the European Court of Justice Case C-341/05 Laval un Partneri Ltd (the Laval case). To allow for analysis and a broad discussion on the implementation of the Posting of Workers Directive, an account is made of the different government committee instructions, committee of inquiry reports, and governmental legislative proposals of importance for the implementation of the directive into the Foreign Posting of Employees Act, and for the legislative changes prompted by the Laval case (i.e. the lex Laval).   The main conclusion drawn from the study of the legislative development is that the level of legislation of the Swedish labour market will increase due to the tendency of europeanisation. The study also establishes the importance of ideologies, norms and values for the development of a legal system. This paper does not fully answer whether the set of norms on which Swedish labour law is based is about to change, but the trend is that on the whole no such changes have been observed. The existence of lex Laval has not affected the basic set of norms of Swedish labour law.

The study is mainly to reflect on how the two members of the European Union, Sweden and Finland has chosen to implement the directive 2014/24/EU of the European Parliament and of the Council of the European Union. To limit the study the focus has been to investigate the width of ‘conflict of interest’ as well as the width of ‘contracting authorities’. The conflict of interest may appear in all phases within the purchasing process with a risk for unjust advantages for the wanted supplier or the opposite, where a supplier is excluded by purpose. The actual procurement process is presented in the study in a wider context where the procurement document, the publication of the document as well as the establishing of the winning tender is defined as the second phase. The total process of purchasing begins with a first phase, the analysis of the actual need, market orientation and an evaluating of the previous contract. The third phase, contract management, is very critical as the risk of becoming caught altering the contracts during the term is low. Therefore, is not only the conflict of interest connected to the prior involvement of candidates or tenderers that need to be addressed. The regulation of the two national procurement laws does not contain the wider sense of conflict of interest. Instead, one Finnish inferior law, regulating administration and conflict of interest there in, appears to be the most comprehensive legislation to include all organizations that the procurement law applies to. The Swedish regulation as oppose to the Finnish spread out on a general administrative law and a law applied to the municipal organizations. However, this is not including all the organizations that must process their procurations according to law. The legislator refers to the constitutional principle, the principle of equality, and a mandate for the procurement authority to support all procurement organizations that are obliged to implement procurement under public procurement laws. Above is a simplified description of how the procurement directive has been implemented in Sweden and Finland. What has been noted is that is does not appear to be any penalties for those who shows a behavior indicating that there is a conflict of interest in any of the steps of the purchasing process. On the other hand, it is the contracting organization that may face penalties such as a waste of resources when a procurement is reviewed and fails, which means further time spent on yet another process of procurement. A contracting organization that does not manage its contracts according to the stated demands in the procurement might make such incorrect purchases or concessions that could lead to considerable sanctions.