Dissertations / Theses: 'Lindgren'

1

Lind, Sara, and Emelie Wåhlin. "Astrid Lindgren och negerkungsdebatten." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67453.

Full text

Abstract:

Syftet med analysen är att följa hur olika skribenter debatterar användningen av ordet "neger" i samband med Astrid Lindgrens böcker samt TV-serien om Pippi Långstrump. Det material som har undersökts i denna analys är utvalda artiklar från olika tidningar samt två debatter från SVT. Metoden som vi har använt oss av är en komparativ metod för att göra en jämförande analys. Vi jämför den första utgåvan (1946) med den senaste utgåvan (2016) av Pippi Långstrump för att se vilka ändringar som har gjorts. Utifrån allt material har vi samlat och jämfört argument från negerkungsdebatten. De grundläggande argumenten som vi kommer fram till i vår slutsats för att ändra i Pippi-serien samt böckerna om Pippi är att barn inte ska känna sig kränkta av texten utan den ska inkludera alla människor. Argumenten för att inte göra ändringar är att en inte ska klippa i originalverk och en vill behålla det historiska perspektivet. Ett annat viktigt argument är att det kan vara farligt att ändra "historien" eftersom en inte kan veta vem som vill ändra i framtiden. Ändringen i både serien och böckerna om Pippi Långstrump påverkar inte handlingen och trots att nya utgåvor är reviderade finns originalet fortfarande kvar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Englund, Marie-Louise. "Astrid Lindgren och hennes flickor : En kvalitativ analys av flickkaraktärer i Astrid Lindgrens fiktiva värld." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68240.

Full text

Abstract:

If we look at the world around us with a critical glance from a gender perspective we often notice that there are expectations of children because of norms, not least for the girls. This is widely used also in fiction and this shaped my wish that with this study examining girls in fictional roles. The author Astrid Lindgren has in her literature often one or more girls in prominent roles why my choice fell on to take a closer look at and analyze a few of these. The aim with this study has been to analyze selected girls' characters and stories by Astrid Lindgren. As a method for my study I have used a broad qualitative analysis from a gender perspective which created the conditions needed to provide answers to the work's questions about the characters and its similarities-and differences. What I found was that, even though they were written on different occasions over a forty-year-long period, the characters had a lot in common. Some of the common qualities between the characters were strength, skills and a willingness to do good. Which can therefore be assumed to have been important qualities to Astrid Lindgren.
Om vi ser på vår omvärld med en kritisk blick utifrån ett genusperspektiv märker vi att det inte är ovanligt med begränsningar för- och förväntningar på barn utifrån normer, inte minst för flickor. Det här är vanligt förekommande även i den fiktiva världen och detta formade min önskan om att med den här studien undersöka just flickor i fiktiva roller. Författaren Astrid Lindgren har i sin litteratur ofta en eller flera flickor i framträdande roller varför mitt val föll på att titta närmare på och analysera just några av dessa. Syftet med studien har varit att analysera utvalda flickkaraktärer och berättelser av Astrid Lindgren. Som metod för min studie har jag använt mig av en bred kvalitativ analys utifrån ett genusperspektiv vilket skapade de förutsättningar som behövdes för att ge svar på arbetets frågeställningar om karaktärerna och dess likheter- samt olikheter. Det jag fann var att karaktärerna trots att de var skrivna vid olika tillfällen under en närmare fyrtio år lång tidsperiod hade mycket gemensamt. Några av de gemensamma kvaliteterna karaktärerna emellan var styrka, kompetens och en vilja att göra gott. Kvaliteter som därför kan antas ha varit viktiga för Astrid Lindgren.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Andersson, Emma. "Hädanefter får ni kalla mig Asteroiden Lindgren : En undersökning om historiebruket kring Astrid Lindgren." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Ämnesforskning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-43621.

Full text

Abstract:

Astrid Lindgren är en av vår tids största författare och har böcker som läses runt om i hela världen. Genom undersökning av olika artefakter som tillkommit de senaste 12 åren kan en inblick, i hur stor hon faktiskt är denna Astrid, ges. Genom att placera artefakterna i de olika kategorierna: populärkultur, utbildningskultur och minneskultur för att sedan analysera vilka historiebruk som används när det talas om Astrid framkommer i undersökningen att det framförallt är inom det existentiella historiebruket samt det lokal-ideologiska historiebruket vi finner Astrid. Astrids namn och person används för att få människor att minnas samt att locka dem till olika turistmål som visar upp Astrid och hennes många karaktärer. Samtidigt som man kan se en skillnad i framställningen av Astrid inom populärkulturen, utbildningskulturen och minneskulturen. Inom populärkulturen samt utbildningskulturen påvisar man en stark Astrid med båda fötterna på jorden, som trots möte av hinder under åren kommer ut starkare och mer rakryggad än innan och som fortsätter att hyllas trots sina inlägg i samhällsdebatten. Inom minneskulturen däremot ser man framställningen av författaren Astrid. Den Astrid vi kände till när hon levde och den Astrid vi saknar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Pehrson, Ingela. "Livsmodet i skrönans värld : en studie i Torgny Lindgrens romaner Ormens väg på hälleberget, Bat Seba och Ljuset /." Uppsala : Stockholm : [Uppsala universitet] ; Almqvist & Wiksell International i distribution, 1993. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb36956476k.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Cromme, Gabriele. "Astrid Lindgren und die Autarkie der Weiblichkeit : literarische Darstellung von Frauen und Mädchen in ihrem Gesamtwerk /." Hamburg : Kovač, 2005. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=015609062&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Surmatz, Astrid. "Pippi Långstrump als paradigma : die deutsche Rezeption Astrid Lindgrens und ihr internationaler Kontext /." Tübingen : A. Francke, 2005. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb40024980t.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Nehme, Danielle, and Evelina Vatka. "Bilderboksanalys -Genusperspektiv på tre Astrid Lindgren-bilderböcker." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-92506.

Full text

Abstract:

Denna uppsats analyserar bilderboken ur ett genusperspektiv. De bilderböcker som vi undersöker är: När Emil skulle dra ut Linas tand (1976), Titta, Madicken det snöar (1983) och Pippi i humlegården (1949) skrivna av Astrid Lindgren. Syftet med analysen är att undersöka hur genus framställs i bilderböcker samt hur detta kan påverka elevernas identiteter. För oss som lärare är det viktigt att ha en medvetenhet kring hur genus framställs inom bilderböcker för att kunna arbeta kring det. Problemet ligger inte enbart i framställningen av genus utan hur vi som lärare och elever förhåller oss till den. Uppsatsen är en kvalitativ analys, mer specifikt en bilderboksanalys. Teorin som tillämpas är en genusteori. Analysen visar på att det finns stereotypa genusframställningar inom bilderböckerna men resultatet visar dock även att det finns stereotyper som bryts av både maskulina och feminina karaktärer. Vi kom även fram till att detta kan påverka elevernas identiteter på ett negativt sätt då de kan bli begränsade av vissa framställningar. För att motverka detta ska vi som lärare arbeta genusmedvetet i undervisningen genom exempelvis genuspedagogik och kompensatorisk pedagogik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Rylander, Stina. "Varför Astrid Lindgren? : En kvalitativ intervjustudie om F–3-lärares erfarenheter av att använda Astrid Lindgrens böcker i undervisningen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54678.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om F–3-lärares erfarenheter av att använda Astrid Lindgrens böcker i undervisningen. Studiens ansats är kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare. Resultatet blev en variation av utsagor, som genererade fem kategorier. Slutsatserna är att lärarna i de lägre årskurserna väljer bort de böcker som de anser vara svåra och läskiga, medan lärarna i de högre årskurserna medvetet väljer att använda just dessa böcker i undervisningen. Ronja Rövardotter används oavsett årskurs. Lärarna använder sig av varierade arbetssätt i undervisningen kopplat till böckerna, men de vanligaste arbetssätten är högläsning och diskussioner. Lärarna anser att elever bör möta olika typer av litteratur, och att Astrid Lindgrens böcker är fantastiska berättelser som klassas som allmänbildning och en del av vår kultur. De böcker som används är främst personliga favoriter, då lärarna har goda barndomsminnen kopplat till böckerna. Böckerna går även att koppla till ett flertal kunskapskrav i läroplanen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Lindberg, Mathias. "Att i ord iklä det osagda : Om det existentiella i några romaner av Torgny Lindgren." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-242226.

Full text

Abstract:

En närläsning av författaren Torgny Lindgrens tre romaner Ormens väg på hälleberget (1982), Ljuset (1987) och Till sanningens lov (1991) för att därigenom lyfta fram och blottlägga särskilda strukturer i texterna som belyser den mänskligt existentiella problematiken. Därtill anknyts de tre ovan nämnda romaner till senare utgiven litteratur av Lindgren för granskning och diskussion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Kümmerling-Meibauer, Bettina Nix Angelika Blume Svenja. "Astrid Lindgren - Werk und Wirkung : internationale und interkulturelle Aspekte /." Frankfurt, M. ; Berlin ; Bern ; Bruxelles ; New York, NY ; Oxford ; Wien : Lang, 2009. http://d-nb.info/991159853/04.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Blom, Louise. "Astrid Lindgren i undervisningen : - en analys av Madicken och Junibackens Pims." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-37298.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Karlsson, Desirée. "Astrid Lindgrens berättelser i luthersk belysning : Utifrån Emil, Pippi och Madicken." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-13524.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Eriksson, Linda. "En ödmjukt auktoritär rådgivning : Ethos och etik hos föräldrarådgivaren Petra Krantz Lindgren." Thesis, Uppsala universitet, Avdelningen för retorik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-241908.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Thorlak, Marie-Louise, and Emma Fredriksson. "Läsglädje : en lärarhandledning i läsförståelse med fokus på litteratur av Astrid Lindgren." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-297093.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Leetmaa, Amanda, and Sofia Strandberg. "Lindgrens vackra pojkar och djärva flickor : En kvalitativ studie av Astrid Lindgrens karaktärer ur ett genusperspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-427139.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Lindgren, Amy Jo. "Perceptive Connectivity." Thesis, Montana State University, 2008. http://etd.lib.montana.edu/etd/2008/lindgren/LindgrenA0808.pdf.

Full text

Abstract:

This thesis will investigate how architecture can heighten the experience of obtaining information in a sensual environment. As such, I will explore the use of perception as a physical and mental tool to gather and share information of one\'s sensual environment. I have looked at perception into two parts, Activity and Passivity. Activity is defined as obtaining information of an environment through sensory experience focusing on sight, sound and touch. Passivity is the way in which our minds filter and render the physical environment into memorable experiences. By reestablishing a connection to the sensory environment we open ourselves to an opportunity to share our experiences with others. This project will be a unique information center that explores the concept of gathering the sensual information of a particular area and analyzing said information to formulate characteristics of place.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Reinhard, Simone. "Astrid Lindgrens Erzählkunst - dargestellt an exemplarischen Märchen mit einer Würdigung wesentlicher biographischer Literatur und einer Projektskizze für einen Literaturhausabend /." [S.l. : s.n.], 2003. http://www.bsz-bw.de/cgi-bin/xvms.cgi?SWB11675616.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Svensson, Gustaf. "Mörkrets Furstar : Hur Lagerlöf och Lindgren skapar sina antagonister och derasfunktion i berättelsen." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-38119.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Hanzén, Maria. "Nybildade ord i Astrid Lindgrens böcker." Thesis, Jönköping University, School of Education and Communication, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-781.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att lingvistiskt kartlägga, beskriva och analysera nybildningar av ord i några av Astrid Lindgrens barn- och ungdomsböcker. Undersökningen behandlar främst ordklasstillhörighet, ordbildningssätt och några semantiska aspekter hos nybildningarna. Även det karakteristiska med de nya ordbildningarna i respektive bok analyseras samt förhållandet mellan nybildningarna och barns sätt att skapa nya ord.

Frågeställningarna var följande:

- Vilka nybildningar av ord förekommer i Astrid Lindgrens böcker?

- Hur förhåller sig nybildningarna till traditionella sätt att nybilda ord i svenskan?

- Hur kan nybildningarna semantiskt förklaras?

- Vad är karakteristiskt för nybildningarna i de olika böckerna?

För att få svar på frågorna inventerades med hjälp av närläsning ord ur fjorton av Astrid Lindgrens böcker. Orden analyserades sedan systematiskt med hjälp av en mängd olika ordlistor för att så fastställa om de har funnits i svenska språket vid den tid då böckerna skrevs eller ej. De ord som klassades som nybildningar kategoriserades sedan i ordklass och ordbildningssätt och analys av några olika semantiska aspekter gjordes. De semantiska aspekterna avsåg egenskaper hos förleder i sammansättningar, genomskinlighet, polysemi, bildlig betydelse och förekomst av komplikationskomposita. Slutligen gjordes en översikt över det karakteristiska i nybildningarna i varje bok.

Resultatet visar att Astrid Lindgrens sätt att nybilda ord väl överensstämmer med de ordbild-ningssätt som är vanliga i svenskan samt att den mest frekventa formen av nyord är substantiviska sammansättningar. Förekomsten av ord med flertydig och bildlig innebörd är stor vilket också medför att många av orden är kontextberoende. Karakteristiken i de olika böckerna påvisar att Astrid Lindgren bildar ord genom att hitta på eller vränga ord liknande det sätt som är brukligt för barns sätt att bilda ord.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Waldau, Therese. "Metaphors and Translation : A Study of Figurative Language in the Works of Astrid Lindgren." Thesis, Mid Sweden University, Department of Humanities, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-11750.

Full text

Abstract:

The aim of this study was to find out if there are any differences in the use of metaphors and similes in children’s literature translated from Swedish into English. With two books selected by the same Swedish author, three groups of metaphors were studied -- structural, orientational and ontological metaphors -- as well as two groups of similes -- same image and similar image similes. The result showed that the Swedish versions of the two books contained more metaphors than the English versions, whereas the similes occurred to the same extent in both languages.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Edlund, Nadja. "Barns mångkulturella formningar genom barnlitteraturen : Utifrån kvalitativ textanalys uförd på ett urval av Astrid Lindgrens verk." Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3425.

Full text

Abstract:

Abstrakt

Examinationsnivå: Examensarbete, 15 högskolepoäng, inom lärarprogrammet Högskolan i Gävle

Titel: Barns mångkulturella formningar genom barnlitteraturen: Utifrån kvalitativ textanalys utförda på ett urval av Astrid Lindgrens verk

Författare: Edlund, Nadja Termin och år: Ht 2008 Institution: Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi.

Handledare: Daniel Pettersson Nyckelord: Mångkultur, litteratur perspektiv, barns formning, Astrid Lindgren

Syftet med uppsatsen är undersöka vilka värderingar som ingår i benämningen mångkultur

samt hur barns mångkulturella uppfattningar formas genom barnlitteratur representerad av

utvalda verk författade av Astrid Lindgren.

. Frågeställningen i denna C-uppsats lyder:

Vilka mångkulturella uppfattningar formas barn av genom barnlitteraturen?

Metod som använts för att ta reda på frågeställningen är kvalitativ textanalys. Genom denna

metod kom det relevanta fram som behövdes för att sammanställa ett urval av mångkulturella

uppfattningar och tänkanden de olika figurerna i Astrid Lindgrens böcker förmedlar i texten.

Det faktum att pedagoger och föräldrar läser det som andra läst för dem när de själva var barn

kan ha en påverkan i varför böckerna följer med i dagens samhälle.

Uppsatsen belyser mångkulturens innehåll i de utvalda verk av Astrid Lindgren som valts och

hur barns uppfattningar och formning ser ut utifrån det litterära perspektivet. Med mångkultur

menas etnicitet, religion, bakgrunder, förhållningsätt, klasskillnader samt förutfattade

meningar. Med formning menas barns uppfattningspräglingar och värderingsskapande som

sker i barnens utveckling.

Uppsatsens statistik och listor är utdragna från året 2006. Med anledning av att det med beslut

från regeringen var mångkulturens år. Det kändes också aktuellt att kort nämna nuvarande

statistik samt äldre statistik för att visa ett brett tidsperspektiv på Astrid Lindgrens böckers

existens på topplistorna. Resultatet redovisar det som genom en kvalitativ textanalys

upptäckts och innefattar det som ingår i begreppet mångkultur. Detta redovisas i utdrag, citat

och genom ord som förekommer i Astrid Lindgrens böcker.

I diskussionen framkommer det faktum att barns formning till stora delar sker genom

litteraturen och att Astrid Lindgren fyller en stor del av den litteraturen som läses av barn och

det automatiskt påverkas deras formning och uppfattningar. Mångkultur presenteras och

framställs både ur positiva och negativa aspekter i Astrids böcker. Det är därför viktigt att det

existerar en medvetenhet hos pedagoger för vad för slags värderingar vi förmedlar genom

exempelvis litteratur som läses för barnen.

The purpose with this essay is to illuminate how children’s perceptions about multi cultural

and its values are created trough literature for children. And to examine what child literature

and its value stands for. By multi cultural the aspects of ethnicity, religion, tradition, culture,

class is included. In this essay the literature who is being granted is one of Sweden’s most

read authors Astrid Lindgren. The essays method is text analysis and seven of Astrid

Lindgrens most read characters are being used in the result area. The choice of Astrid

Lindgren is being motivated by her importance in child literature true generations and the fact

that her book Pippi Långstrump still is the most borrowed book in library’s according to Svff

(the association of Swedish authors). The results are containing extracts from the books where

seven of her most famous characters exist. The results present examples of multi cultural

aspects that are presented in these books. The discussion will contribute in what ways children

can be formed true these results. These results show both positive and negative aspects of

Astrid Lindgrens books vied from the multi-cultural perspective.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Josephine, Strandh. "Ensamhet och hjärtan av sten : En studie om moralisk utveckling, etikundervisning och Astrid Lindgrens böcker." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-52485.

Full text

Abstract:

This is a study about the following of Astrid Lindgren’s books The Brothers Lionheart and Mio, my son. The purpose of this study is to find out how moral development according to Lawrence Kohlberg’s theory may apply to the books protagonists. I have used a hermeneutic method for the analysis of Lindgren’s books. The books belong to the category children’s literature which is a valuable contribution to teaching from many aspects. The study shows that the books are well suited for teaching because there are many ethical questions to be discussed. The books may also help the pupils with their questions about life and help them to create their very own identity. Throughout the books the pupils get to learn about loneliness and how to handle it.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Liseling, Nilsson Sylvia A. "Kod kulturowy a przekład : Na podstawie wybranych utworów Astrid Lindgren i ich polskich przekładów." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Slaviska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-69164.

Full text

Abstract:

The dissertation examines how the Swedish cultural code, contained in books by Astrid Lindgren, was transferred into the Polish linguistic and cultural domain. The research reveals how the Polish cultural filter affected the image of Swedish reality in the translations. The analysis took into account the transfer of both verbal and visual aspects of the cultural elements. A smooth transfer was achieved in the following sphere: changes in the linguistic code between interlocutors from different social strata; the way in which people from the privileged classes were addressed; the transfer of the verbal folklore of children. The folklore of Swedish and Polish children was shown to be more or less congruent, which may indicate the existence of a universal, transnational children’s code. The reconstruction of intertextual references was achieved in relation to the Bible. References to world literature succeeded in crossing the cultural border only partially. The complexity of the cultural code of the original led to an exoticization of the translated text. The colloquial language and dialect of the original, reflecting the structure of Swedish society failed to find its way into the translations. Emotionality in the form of expression, typical of Polish culture, caused the translations to be characterized by the use of diminutives. The emphasis on the emotional element is also visible in the enormous diversification of the verba dicendi in the translations, which also makes the text more expressive. The linguistic and stylistic conventions of the target language (i.e. Polish) caused the translations to depart from Lindgren’s simple and repetitive style. The addition of footnotes in the translations demonstrates the strong didactic tendencies in literature for children in Polish culture. They did not enrich the text of the translation, however, with any new information. The transfer of the visual element in the first translations was characterized by polonization and folkoricization. Scenes that show children at work and portray village life were subjected to a form of purification, so that the small-town milieu—in contrast to the village—was shown to advantage through its visualization. The typical rural buildings and the costumes of their inmates were transmitted via a strategy of folkloricization: by drawing on the relatively well-regarded peasant culture of the Podhale region of Poland.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Göransson, Josefine. "Astrid Lindgren och "den humana inställningen" : En diskussion utifrån Madicken och Madicken och Junibackens Pims." Thesis, Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-13710.

Full text

Abstract:

Jag har i denna uppsats försökt ge en bild av hur Astrid Lindgren vill presentera en egen syn på barn, barns villkor och barnuppfostran i hennes verk om Madicken. Astrid Lindgren själv menar att hon vill ”åstadkomma en human inställning” hos sina läsare och denna avsikt märks i hennes verk Madicken och Madicken och Junibackens Pims. Hon försöker ge den vuxna läsaren en bild av hur sociala förhållanden kan upplevas genom sin skildring av den lilla staden, samtidigt som hon skapar en liknande, men mer försiktig möjlighet, även för barnen som läsare. Framställningen av den godhjärtade Madicken hoppas hon skall öppna upp för de läsande barnen att överta hennes humana inställning. I det sammanhanget har jag också diskuterat hur väl barnet som läsare kan tänkas förstå de sociala skillnaderna som råder i verken, då i jämförelse med en vuxen läsare. En berättelse för barn kan inte bli för sorglig och jag har då resonerat om vad det är som gör att böckerna om Madicken kan behandla så svåra ämnen, utan att försumma barnet som läsare. Astrid Lindgren alltid vart tydlig med att hon skriver för barnen och att det är viktigt att rikta sig till dem som mottagare. Genom sin positiva beskrivning av de annars sorgliga karaktärerna lyckas hon ändå med detta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Carlsén, Desirée. "Vic le Victorieux ou Karlsson sur le toit? : Analyse comparative entre deux traductions françaises d'un livre d'enfant suédois." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk (SPR), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-26898.

Full text

Abstract:

All translators must ask themselves the question: « Shall I do a literal translation or shall I do a free translation? ». Research will say that to achieve a near translation it is necessary to take into account the grammatical structure, the linguistic variety, the semantics and the pragmatics. Through time, the translation will be influenced by the context in which it is produced, and by the ambitions and the personality of the translator. In this essay, the Swedish book Lillebror och Karlsson på taket, a children’s book written by Astrid Lindgren, was compared with its translations, and problems concerning structural and cultural differences between the target language and the source language were analysed. A comparison was made between the first two chapters of two French versions (from 1980 and 2008). One of these versions had been translated from a second language, in this case from English. One of the aims of this essay was to show the methods used to solve problems while translating from a second language into a third language. Another aim was to find which French version was more truthful to the original Swedish version. The comparison revealed cultural, structural and narrative differences, as well as some cuts and additions in the versions, especially in the first French translation. The conclusion of the analysis was that the newest French version was more faithful to the original Swedish version and aimed to show a new culture to the readers. It also preserved Swedish expressions as well as the narrative style of Astrid Lindgren, even if this sometimes was at the expense of the French language.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Paunia, Kim. ""Den som är väldigt stark måste också vara väldigt snäll" : En analys av maktskillnader i Astrid Lindgrens Pippi Långstrump utifrån ett intersektionellt perspektiv." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32585.

Full text

Abstract:

This essay aims to examine and work as an example for how one can discuss power and intersectionality in the classroom based on Astrid Lindgren’s book Pippi Longstocking. It also aims to examine if teachers could use the book as a starting point for working with other important questions about life and identity in the classroom. Analyses have been performed with an intersectional starting point. Matrixes, based on a system of points and categories of importance for power relations, have been made and used as a method for the analyses. The categories sexuality and ethnicity are often considered important for intersectional analyses, but because the book never really brings up any aspect of them, they were excluded from the analyses in the essay. Instead, many other important categories are discussed. The matrixes show that Pippi, from an intersectional point of view, should be subordinate in many situations. However, further analyses show that she, to the contrary, tends to always make herself more powerful than others. Her powerfulness would not be possible without her so called super powers, but her self confidence and attitude are also of great importance, since they allow her to take power. The essay shows that the complex book could work very well to help touch upon the equally complex subject of power and intersectionality, as well as upon other questions about life and identity, in the classroom.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Franzon, Alva. "Barbro Lindgrens romaner om Sparvel : 1970-talsidéer och allålderslitteratur." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-257131.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Nesterud, Isabelle. "Alla vi barn i Genusbyn : En studie av beskrivande adjektiv i litteratur av Astrid Lindgren." Thesis, Uppsala University, Department of Scandinavian Languages, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-7793.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka adjektiv som används för att beskriva flickor respektive pojkar i barnlitteratur, samt hur flickor och pojkar i lågstadiet väljer att beskriva sig själva. Jag har utgått från fem barnböcker, samtliga skrivna av Astrid Lindgren, och utifrån dem gjort en kompletterande enkätundersökning med en grupp lågstadiebarn.

I de utvalda böckerna plockades samtliga personbeskrivande adjektiv ut, för att därefter kategoriseras semantiskt efter sin betydelse. Med ett urval av de utplockade orden skapades därefter enkäten.

Den semantiska kategoriseringen visar att flickor och pojkar beskrivs med delvis skilda ord, samt att pojkar totalt sett beskrivs med en större variation av ord. Enkätundersökningen visar att när barnen beskriver sig själva så verkar de inte vara så bundna till könsföreställningar, men när de däremot ska knyta ord till ett specifikt kön är de väldigt samstämmiga och målar upp motsatsbilder av exempelvis den svaga flickan och den starka pojken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Peterson, Cajsa. "Att skriva & läsa med alla sinnen : Läs-och skrivutveckling under ett Astrid Lindgren tema." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12659.

Full text

Abstract:

Av egen erfarenhet har jag märkt att läsning inte längre ses som intressant hos dagens elever. Medier som finns i dagens samhälle har tagit över och den traditionella läs-och skrivundervisningen sker idag ofta från en dator. Syftet med utvecklingsarbetet är att öka elevernas läs-och skrivutveckling, genom en traditionell undervisning som inte sker via datorn som de är vana vid och att ge dem en inblick i hur samhället vi lever i har förändrats, inte bara livsmiljön utan även vårt sätt att kommunicera med varandra. Jag har valt att genomföra ett Astrid Lindgren-tema i årskurs fyra där eleverna får läsa, skriva, rita, uttrycka sig muntligt och dramatisera. Efter att ha utvärderat temat såg jag en positiv förändring på elevernas syn på läsning och skrivning och att det traditionella undervisningssättet visade sig vara lärorikt och positivt för eleverna, vilket förhoppningsvis leder till att eleverna får en fortsatt positiv syn på läsning och skrivning på detta sätt. Förutom denna rapport har utvecklingsarbetet presenterats vid oppositionsseminarium den 9 juni 2011 genom en Power point-presentation för att visa fotografier på elevernas arbeten

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Hirtl, Elin, and Olivia Dag. "Där sagor blir verklighet : - En filmanalys utifrån ett genusperspektiv av utvalda verk från Astrid Lindgren." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-55124.

Full text

Abstract:

The aim of this essay is to analyse how three female main characters, of Astrid Lindgrens work,are represented in certain series and movies. The study examines the three main characters from a gender perspective using theories such as representation, stereotyping and “The female voice”. The analysis comes to the conclusion that the three main characters do not follow the norms of a patriarchal society. This conclusion is proven through a method using a three stage model with elements of semiotics. The paper also examines how the differences and the similarities between the characters appear in the series and the movies and how the series and movies have been affected by Lindgrens voice. The purpose with this study is to contribute to new research about Lindgrens work and give the audience a reason to look at her work from a gender and social- related perspective.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Kriström, AnnaKarin. "De gränslösa böckerna : om Hans Alfredsson och Barbro Lindgren i 60- och 70-talens allålderslitteratur /." Stockholm : Eriksson & Lindgren, 2008. http://bilder.panorstedt.se/bilder/omslag/224/73770224_O_1.jpg.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Svensson, Elin. "Astrids mammor -En komparativ analys av tre mammor ur tre olika verk av Astrid Lindgren." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-75462.

Full text

Abstract:

Uppsatsen jämför tre klassiska verk av Astrid Lindgren. Emil i Lönneberga (1963) handlar om en busig liten pojke, som bor på en bondgård, och hans till antalet många hyss. Madicken (1960) handlar om en flicka, boendes i ett överklasshem med tjänstefolk, som också är flitig på att hitta på olika hyss. Ronja rövardotter (1981) handlar om en rövarflickas äventyr i skogen. Syftet med uppsatsen är att göra en komparativ analys av de tre mammorna Alma, Kajsa och Lovis, och det genomförs genom att söka efter likheter och skillnader mellan de tre mammorna. Metoden som används är komparativ, vilket betyder att analysen är jämförande. Det som jämförs är mammornas egenskaper, handlingar och hur de beskrivs i berättelserna. Analysen kommer fram till att det finns klara likheter mellan mammorna i böckerna, men också att det finns skillnader i hur de porträtteras i de tre olika verken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Cedergren, Rebecca, and Anna Schönberg. "Tankar och upplevelser kring Astrid Lindgrens litteratur idag." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30869.

Full text

Abstract:

Vi har valt att undersöka hur barn och en pedagog på förskola, elever och en pedagog på skola upplever att det är att läsa och lyssna till Astrid Lindgrens berättelser idag. Vi ville också försöka se om Astrid Lindgrens litteratur är aktuell, om den läses i hem och skolor idag. Syftet med vår undersökning är att se hur barn, elever och pedagoger uppfattar Astrid Lindgrens litteratur idag och om man utifrån ett historiskt perspektiv och en historisk medvetenhet kan arbeta med Astrid Lindgrens litteratur. Resultatet i vår undersökning grundar sig på de observationer, samtal och intervjuer vi har utfört med barn, elever, pedagoger och en bibliotekarie. Vi har jämfört resultaten i de olika undersökningsgrupperna och försökt att utläsa upplevelsen av att läsa Astrid Lindgrens litteratur. I resultatet kan vi utläsa att de barn och de elever som vi har samtalat med och intervjuat är medvetna om vem Astrid Lindgren är och kan nämna delar av hennes skönlitterära verk. Vi uppfattar att barnen och eleverna tycker att Astrid Lindgrens berättelser är roliga att läsa och lyssna till, men inte alltid spännande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Nilsson, Emelie, and Therese Pettersson. "Astrid Lindgrens litteratur utifrån ett didaktiskt perspektiv : En idéanalys med fokus på de idéer och värderingar som författarens verk förmedlar." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för utbildning, kultur och medier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-144181.

Full text

Abstract:

I det här examensarbetet studeras Astrid Lindgrens litteratur utifrån ett didaktiskt perspektiv. Syftet är att i en idéanalys undersöka vilka idéer och värderingar som förmedlas i ett urval av Astrid Lindgrens verk som kan vara en tillgång i undervisningen i grundskolans tidigare år, i detta fall från förskoleklass till årskurs fyra. Fokus ligger på vad litteraturen förmedlar, varför den är didaktiskt relevant samt på vilket sätt innehållet kan vara en tillgång i undervisningen. Idéanalysen är gjord utifrån fyra olika teman, som är relationer, känslor, genus och självkänsla. Analysen framhåller att böckerna förmedlar olika sorters relationer, som elever kan identifiera sig med. Dessa är relevanta att lyfta i undervisningen för att behandla viktiga ämnen så som identitet, kränkande behandling, mobbning, demokrati, alla människors lika värde, respekt, moral, etik och värdegrund. Vidare visar analysen att Astrid Lindgrens litteratur väcker frågor kring genus, jämställdhet och likabehandling. Hennes verk både förmedlar och strider mot traditionella könsmönster vilket kan lyftas fram och diskuteras i undervisningen. Analysen behandlar även temat känslor och att litteraturen ger flera tillfällen till diskussion om känslor i undervisningen. Eleverna kan genom skönlitteraturen få uppleva karaktärernas känslor och genom bland annat diskussion få en djupare förståelse för känslor, känslouttryck och träna sin medkänsla. Temat berörde även frågor om demokrati, diktatur, barns rättigheter, moral, rättvisa och respekt. Analysen innefattar också temat självkänsla. Böckerna skildrar såväl karaktärer med bra som mindre bra självkänsla och ger möjlighet att diskutera och arbeta med självkänsla och identitet.
Rapport 2010ht4768

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Brattgård, Thoäng Karolina. "Gudsbilder i Astrid Lindgrens böcker : -en textcentrerad idéanalys av böckerna om Emil i Lönneberga och Madicken." Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-242322.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Bispfors, Joakim. "Lindgrens idealpappor : En analys av längtan efter pappor i ett urval av Astrid Lindgrens verk." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-403073.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Lidman, Sabina. "Kvinnliga och Manliga sysslor : - En undersökning utifrån de fem bäst sålda bilderböckerna skrivna av Astrid Lindgren." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper, KV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-17221.

Full text

Abstract:

AbstractThe purpose of this essay was to study women’s and men’s place in the room, the public room or the private room, in the five best sold picture books written by Astrid Lindgren and the analysis was done with a feministic perspective. A lot of children read Astrid Lindgren’s picture books and therefore this might influence what’s female and masculine. The five best sold picture books written by Astrid Lindgren is: 1) Känner du Pippi Långstrump 2) Den där Emil 3)Visst kan Lotta cykla 4) Nils Karlsson-Pyssling flyttar in 5) Kajsa Kavat hjälper mormor. The women and the men on the pictures in these books was analysed through the categories “female” “masculine” or “neutral”. In the essay there are quotes from each book in order to show the reader what the characters in each book were doing and how they did it. Feminism developed during the late 1900th century to the year 1920 as well as during the 1960s and the 1970s. Feministic geographers want to approve the life of women and they focus on gender. Gender is the cultural differences between women and men. Every individual is born with a biological sex, either female or male, and through this biological sex feminine and masculine is developed. Masculine is not necessary connected with a man’s body, masculine could be connected to a women’s body as well, likewise when it comes to feminine. This is the case with Pippi Långstrump, she has the biological female sex but in the picture book she’s more masculine than feminine. Therefore, this book is the only book of these five picture books where the woman is out of the ordinary women’s standard. The women in the picture books Kajsa Kavat hjälper mormor, Den Där Emil and Visst kan Lotta cykla are working inside the home, in the private room, while the men in these books are working in the public room. The women in these books are doing typical female chores such as cooking, cleaning and taking care of old people and kids. In Nils Karlsson-Pyssling flyttar in the woman is working outside the house together with her husband in order to support her family. But this woman is never seen in one of the pictures in the book but she is mentioned in the text.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Andersson, Kajsa. "Lindgren och Holmberg slår två flugor i en smäll : En studie om hur genrer kombineras i Kati i Amerika och Skuggornas Hus." Thesis, Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-13746.

Full text

Abstract:

Den här studien syftar till att visa hur Åke Holmberg och Astrid Lindgren gör för att ackommodera läsarens uppmärksamhet från en genre till en annan genom en genreanalys av Kati i Amerika och Skuggornas Hus. Genom en berättarteknisk analys avser jag även att undersöka hur ett genreinslag kan användas för att kompositionellt motivera övergången till ett inslag inom den andra genren. Båda romanerna har en berättarperson som också deltar i handlingen men frågan är om de båda romanerna ger samma intryck av äkta sceniskhet? Analysen av Kati i Amerika och Skuggornas Hus visar att Holmberg och Lindgren kombinerar två olika genrer var, som går parallellt i romanernas handlingar. I studien kommer jag fram till att författarna använder den ena genren för att kompositionellt motivera den andra genren och tvärtom. Detta fenomen är något tydligare i Skuggornas Hus än i Kati i Amerika. Resultatet bekräftar även min tes om att intrycket av ett berättande jag är starkare i en reseroman än i en äventyrsberättelse med inslag av thriller. Skuggornas Hus ger därför ett kraftigare intryck av äkta sceniskhet i förhållande till Kati i Amerika.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Thorén, Elina. "Sparka uppåt : En undersökning om satir i litteraturen." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-201467.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Stephan, Susanne. ""Båtsman, du är min egen lilla lusehund" : En analys av relationen mellan barn och djur i fem verk av Astrid Lindgren." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-216286.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Ström, Hugo. "Ekosemiotik i Torgny Lindgrens estetik : Platsen, orden, impotensen och modernitetens makt, i Merabs skönhet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-44481.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Bartos, Eva. "Voffor gör ho på detta viset? : La traducción de aspectos culturales del sueco al español en la obra Ronja rövardotter de Astrid Lindgren." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-72783.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns kulturella aspekter i boken Ronja rövardotter som har orsakat problem i översättningsarbetet till spanska. Vilka strategier har översättaren använt för att lösa dessa? Finns det ingrepp från översättarens sida som har påverkat bokens karaktär? Är dessa ingrepp typiska för översättning av barnlitteratur? Dels belyser studien barnlitteraturöversättningen som genre och forskningsområde, dels analyseras Ronja rövardotter utifrån en kategorisering av vanligt förekommande strategier för att anpassa den översatta texten efter den nya kulturella kontexten. Resultatet pekar på att det är främst i kategorierna humor och socialt liv som översättningen skiljer sig från orginaltexten. Konsekvenserna blir ett mindre grovt språkbruk. Nedtonade känsloyttringar, speciellt gällande Mattis, Ronjas pappa och rövarhövding. Rövarna parodieras inte såsom de gör i orginaltexten och framstår därför inte som lika fjantiga och barnsliga. De typiska, upprepande fraser som förknippas med historien har försvunnit i den spanska versionen för att anpassas till gällande textnormer hos den nya målgruppen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Lizon, Margareta. ""Det är sjukt kul" : En kvalitativ studie gällande 8 gymnasieelevers syn på estetiska uttrycksmedels roll i undervisning annan än estetisk-praktisk." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-33384.

Full text

Abstract:

I uppsatsen, undersöktes gymnasieelevers syn på estetiska uttrycksmedels roll i undervisning annan än estetisk-praktisk. Studien grundas på 8 enskilda, semi-strukturerade intervjuer med gymnasieelever från två skilda gymnasieskolor i sydvästra Sverige. Deras utsagor tolkades och organiserades utifrån Monica Lindgrens fem diskurser; estetisk verksamhet som (1) kompensation, (2) balans, (3) lustfylld aktivitet, (4) fostran, och (5) förstärkning. Resultatet visade att respondenterna resonerade kring estetiska uttrycksmedlens roll i teoretisk undervisning utifrån dessa fem diskurser. Enligt dem, ansåg de att elever i särskilda behov är i större behov av lärande genom estetiska uttrycksmedel utifrån lärandebehov. Fortsättningsvis, pratade de om att den estetiska verksamheten bidrar till variation i skoldagen samt till en mer balanserad utbildning. De ansåg även att lärande genom estetiska uttrycksformer var mer lustfyllt, mer avslappnande, mer lekfullt och mindre ansträngande än de uttrycksmedel som används i teoretiskt lärande. Att våga tala inför andra människor, utveckla förståelse för människors olikheter samt situationer (empati) och träna på att samarbeta var de tre fostran- faktorerna gymnasieeleverna lyfte fram. Slutligen, har deltagarna resonerat kring estetiska uttrycksmedel som medel att förstärka lärandet i övriga skolämnen. Identitet eller personlig preferens lyftes fram som en del av estetisk verksamhet som kompensation. Förslag för framtida forskning bland annat identitet eller personlig preferens har presenterats.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Namei, Georgette, and Viktoria Mårtensson. "“Annars är man ingen människa utan bara en liten lort” : En textanalys om fem barnböcker av Astrid Lindgren utifrån ett genusperspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-434463.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka hur flickor/kvinnor och pojkar/män framställs utifrån Nikolajevas motsatsschema i fem barnböcker av Astrid Lindgren, alltså Pippi Långstrump (1945), Barnen på Bråkmakargatan (1958), Madicken (1960), Bröderna Lejonhjärta (1973) och Ronja rövardotter (1981). Vårt syfte var även att undersöka hur framställningen av flickor/kvinnor respektive pojkar/män utifrån Nikolajevas motsatsschema skiljer sig i de olika böckerna, samt att undersöka hur könsmönstren förändrats över tid i de analyserade böckerna, utifrån Nikolajevas motsatsschema. Våra forskningsfrågor var “Hur skildras flickor/kvinnor respektive pojkar/män i de undersökta böckerna?”, “Hur skiljer sig framställningen av flickor/kvinnor respektive pojkar/män i de undersökta böckerna?” och “Hur har könsmönster förändrats över tid i de undersökta böckerna?”. Vår teoretiska utgångspunkt grundade sig i genusperspektivet utifrån Hirdman. Vår metod var en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag (att räkna egenskaper utifrån Nikolajevas motsatsschema). Våra huvudresultat var att i Pippi Långstrump (1945) fanns två normbrytande huvudkaraktärer och en stereotyp huvudkaraktär, i Barnen på Bråkmakargatan (1958) fanns två normbrytande huvudkaraktärer och tre stereotypa huvudkaraktärer. I Madicken (1960) framkom det att tre huvudkaraktärer var stereotypa medan en huvudkaraktär var könsneutral. I Bröderna Lejonhjärta (1973) fanns två normbrytande huvudkaraktärer och tre stereotypa huvudkaraktärer. Slutligen återfanns fyra stereotypa huvudkaraktärer i Ronja Rövardotter (1981) och inga normbrytande huvudkaraktärer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Blume, Svenja. "Pippi Långstrumps Verwandlung zur "dame-bien-élevée" - die Anpassung eines Kinderbuches an ein fremdes kulturelles System : eine Analyse der französischen Übersetzung von Astrid Lindgrens Pippi Långstrump (1945-48) /." [Hamburg] : Dr. Kovač, 2001. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb38890517t.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Ludwig, Ulrike. "Lindgren, Uta, Sine ira et studio : militärhistorische Studien zur Erinnerung an Hans Schmidt / [rezensiert von] Ulrike Ludwig." Universität Potsdam, 2003. http://opus.kobv.de/ubp/volltexte/2009/2831/.

Full text

Abstract:

Rezensiertes Werk: Lindgren, Uta: Sine ira et studio : militärhistorische Studien zur Erinnerung an Hans Schmidt / hrsg. von Uta Lindgren ... - Kallmünz/Opf. : Lassleben, 2001. - XXX, 229 S. : Ill,, graph. Darst., Kt. - (Münchener historische Studien : Abteilung mittelalterliche Geschichte ; 7) ISBN 3-7847-4207-6

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Lindén, Zara. "Hur flickor framställs i Astrid Lindgrens böcker -Skildringen av Astrid Lindgrens karaktärer Madicken och Lotta ur ett genusperspektiv." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-82194.

Full text

Abstract:

Uppsatsen analyserar Astrid Lindgrens böcker Barnen på Bråkmakargatan (1958) och Madicken (1960) ur ett genusperspektiv. Uppsatsen syftar till att ta reda på hur Lindgrens karaktärer Lotta och Madicken framställs i de valda böckerna utifrån genusbegreppet. Slutligen kommer karaktärerna analyseras utifrån hur de kan användas i undervisningen för att belysa genus. I uppsatsen tillämpas en kvalitativ textanalys med ett genusperspektiv. För att kunna analysera de två karaktärerna används även Maria Nikolajevas (1998) schema som beskriver män respektive kvinnors stereotypa drag inom litteraturen. Resultatet av uppsatsen visar att båda karaktärerna framställs som normbrytande utifrån sitt biologiska kön samtidigt som de har stereotypiska drag. Resultatet visar också att Lindgrens böcker med fördel kan användas i undervisningen för att belysa genus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Sundquist, Malin. "Observaciones sobre traducción de literatura infantil —Un estudio de la traducción al español de cuentos de Astrid Lindgren—." Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-2655.

Full text

Abstract:

Síntesis:

Esta tesina trata de dificultades que se presentan en la traducción de literatura infantil. Para analizar las traducciones españolas de cuatro novelas infantiles de Astrid Lindgren, he investigado cómo se traducen los nombres propios, los topónimos (nombres geográficos), las palabras inventadas por la autora y los fenómenos específicos de la cultura sueca. La cuestión central ha sido ver si se pierde algo del estilo de la traductora o de lo específico sueco en la traducción de esos tipos de palabras.

La conclusión es que sí, se pierde algo del estilo personal de la autora y lo típico sueco, pero esto no se puede evitar, ya que la traducción de literatura consiste en hacer un texto inteligible para otras culturas. Además, el estilo de Astrid Lindgren es muy original y por eso es difícil traducir sus textos.

El primer capítulo contiene el trasfondo científico y, en él, se tratan problemas de traducción, tanto generales como los de traducir nombres propios, topónimos, palabras inventadas y fenómenos específicos de una cultura. En el segundo capítulo presento los resultados de mi investigación. Rindo cuenta de todas las palabras que he encontrado, junto con sus traducciones, divididas en grupos según el tipo de traducción. En el cuarto capítulo analizo las traducciones y discuto las pérdidas de significado y, también, del estilo de la autora y de lo típico sueco. El quinto capítulo contiene mis conclusiones, basadas en las discusiones del capítulo anterior.

Hipótesis:

La hipótesis de esta tesina es que, en la traducción de literatura infantil, se pierde mucho de lo que es específico para la cultura a la que pertenece la novela, y también de lo que es específico para el autor. Pienso que ello ocurre porque muchas veces se traducen nombres propios, topónimos, palabras inventadas y fenómenos específicos de una cultura en la literatura infantil para que los niños entiendan mejor las historias.

Mi hipótesis está basada, en primer lugar, en mi propia sospecha y, también, en el conocimiento de que el trabajo de traducir es algo muy difícil; la traducción de literatura infantil es, por lo menos, tan difícil como cualquier otro tipo de traducción.

Objetivo y propósito:

El objetivo de esta tesina es comparar algunos libros de Astrid Lindgren en sueco con sus traducciones en español. Voy a concentrar mi investigación en nombres propios, topónimos, palabras inventadas por la autora y fenómenos específicos de la cultura sueca. Empezaré con Ronja Rövardotter (Ronja, hija del bandolero) y seguiré con Mio min Mio (Mío, mi pequeño Mío), Emil i Lönneberga (Miguel el Travieso) y Pippi Långstrump (Pippi Calzaslargas). He elegido estas novelas porque en ellas se pueden encontrar muchos nombres de personas y sitios, junto con fenómenos suecos y palabras inventadas.

El propósito de esta comparación es tratar de establecer cómo se tratan los nombres propios, topónimos, palabras inventadas y fenómenos específicos de la cultura sueca en la traducción.

El asunto que voy a tratar en esta tesina es el problema de traducir o no traducir algunos elementos especiales y, también, cómo traducirlos. La cuestión central es si se pierde algo del estilo personal del autor, o de la cultura, en traducciones de literatura infantil.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Davies, Amelia, and Fanny Jansson. "Rasmus, Lotta, Emil & Madicken : En kvalitativ textanalys om hur genusmönster skildras i fyra kapitelböcker av Astrid Lindgren." Thesis, Uppsala universitet, Uppsala universitet Innovation (UU Innovation), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447040.

Full text

Abstract:

Denna studie synliggör normbärande och normbrytande egenskaper hos fyra huvudkaraktärer i fyra kapitelböcker av Astrid Lindgren för att kunna bidra till den litteraturdidaktiska diskussionen. Maria Nikolajevas (2017) schema för könsstereotypa egenskaper fungerar som analysverktyg. Huvudkaraktärerna analyseras även utifrån begreppen “rund”, ”platt” och ”flankperson”. Frågeställningen som besvaras är: Vilka normbärande och/eller normbrytande egenskaper uppvisar huvudkaraktärerna utifrån ett genusperspektiv? Frågeställningen besvaras genom en kvalitativ textanalys av fyra skönlitterära böcker av Astrid Lindgren. Den litteratur som analyserats är Emil i Lönneberga, Lotta på Bråkmakargatan, Rasmus på luffen och Madicken Junibackens Pims. Studien utgår från Hirdmans (2003) genusteori och hennes definition av begreppet genus. Maria Nikolajevas (2017) schema för stereotypiska egenskaper av manligt och kvinnligt är studiens grundläggande analysverktyg. Nikolajevas (2017) schema säkerställer studiens objektivitet och tillförlitlighet då risken för personliga tolkningar minimeras. Studiens slutsats är att huvudkaraktärerna Lotta och Rasmus är de mest normbrytande av de fyra analyserade. Lotta är en envis och bestämd flicka vilket går att koppla till de stereotypiskt manliga karaktärsdragen ”stark” och ”aktiv”. Rasmus mest framträdande egenskaper kopplas till de stereotypiskt kvinnliga egenskaperna ”lydig”, ”sårbar” och ”emotionell”. Analysen visar att både Lotta och Rasmus även har normbärande egenskaper, men i en mindre utsträckning i förhållande till de normbrytande egenskaperna. Emil och Madicken uppvisar, på samma sätt som Lotta och Rasmus, både stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaper, med skillnaden att dessa egenskaper är mer jämnt fördelade hos karaktärerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Nicolle, Caroline. "Anners vet en inte att de ä söppe - En studie av normavvikande språkbruk i fem Astrid Lindgren böcker." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24630.

Full text

Abstract:

Denna uppsats studerar det normavvikande språkbruket i fem av Astrid Lindgrens romaner med hjälp av en uppdelning på tre kategorier: 1) dialektalt språkbruk, 2) talspråkigt och vardagligt språkbruk samt 3) egenbildade ord. Min hypotes är att det i Astrid Lindgrens böcker finns ett språkbruk som skiljer sig från standardsvenskan, detta genom att hon använder sig av dialektalt, vardagligt eller ålderdomligt språk men även ord som författaren själv har hittat på. I uppsatsen görs två studier på antalet normavvikande ord i böckerna, först i hela boken men även mer detaljerat på de tjugo första sidorna, där även tabeller uppfördes för att visa på vilka normavvikande förekomster som observerats. Därefter gjordes en uppdelning för att se vilken typ av avvikelse som var mest frekvent i verken. Resultatet visar på att de studerade verken uppnår ett procenttal mellan 0,3 % till 1,4 % avvikande förekomster och att det är mer ett språkbruk som delar likande stildrag med talspråket som framförallt är förekommande i böckerna. Det finns trots en olikhet mellan vilka ordformer som förekommer i de studerade verken ett mönster som följer det muntliga berättandet. Språkbruket är anpassat efter den berättelse som återges och detta har även påverkat förekomsten av normavvikelser i dialog och berättarröst.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Lindgren'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles