Academic literature on the topic 'Lindrig intellektuellt funktionsnedsättning'

Introduktion: Personer med funktionsnedsättning betraktas ofta som vård och omsorgstagare och inte som medborgare med samma rättigheter som alla andra. Bemötandet mot personer med funktionsnedsättning beskrivs ofta vara bristfälligt och de tillfrågas sällan om vad de själva vill. Att ha ett arbete är en viktig del av livet och för personer som på grund av funktionsnedsättning ej klarar av arbete inom den öppna arbetsmarknaden, finns daglig verksamhet. Syfte: Att beskriva unga vuxna personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättnings erfarenheter och uppfattningar om bemötande och delaktighet, när det gäller övergång till samt första åren av daglig verksamhet. Metod: Data samlades in utifrån intervjuer med 14 personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning mellan 21 och 23 år och som befann sig inom olika typer av daglig verksamhet. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Resultat: Deltagarnas erfarenheter och uppfattningar om bemötande visade sig innehålla både bra och mindre bra aspekter. Delaktighet önskas men förutsättningarna är få. Den psykosociala arbetsmiljön framkom som betydelsefull för upplevelsen av sin dagliga verksamhet. I studien framkom också en oro inför framtiden hos flertalet deltagare. Konklusion: Deltagarna i denna studie uppgav att de vill bli lyssnade på utifrån den vuxna människan som de är. De vill bli bemötta och accepterade utifrån sin person och inte utifrån sin funktionsnedsättning. De vill vara delaktiga och behöver en tillåtande miljö för att få den möjligheten. Det framkommer att personer med intellektuella funktionsnedsättningar har begränsade utvecklingsmöjligheter.<br>Introduction: People with disabilities are often regarded as nursing and care recipients and not as citizens with the same rights as everyone else. The way persons with disabilities are treated is often described as inadequate, and they are rarely consulted about what they want. Having a job is an important part of life and for those who, because of disability, cannot manage the work in the open labour market, there are daily activities. Purpose: To describe how young adults with mild intellectual disabilities experiences and perceive the way others treat them and how much say they have in the context of transition to, and the early years of, daily activities. Method: Data were collected from interviews with 14 people with mild intellectual disabilities between 21 and 23 years old who were in various types of daily activities. Qualitative content analysis was used to analyse the data. Results: The participants' experiences and perceptions of how they are treated were found to contain both good and less good aspects. Participation is considered desirable, but there are few opportunities to exercise it. The psychosocial work environment emerged as important for the experience of their daily activities. The study also revealed a feeling of uncertainty about the future in the majority of participants. Conclusion: Participants in this study stated that they want to be listened to as the adults they are. They want to be treated and accepted as a person and not based on their disabilities. They want to participate and require an accepting environment in order to have the opportunity. It appears that people with intellectual disabilities have limited opportunities for development.

I vårt samhälle har det under en längre tid diskuterats kring ungdomsidrotten i samband med elitsatsning kontra en alltför tidig utslagning. I den här studien har syftet varit att undersöka hur ungdomar med lindrig intellektuell funktionsnedsättning upplever sina möjligheter till delaktighet i en idrottsförening. Studien baseras på 12 kvalitativa intervjuer med ungdomar i åldrarna 13-19 år. Idrottsföreningens aktivitet riktar sig först och främst till ungdomar med olika grad av intellektuella funktionsnedsättningar. Studien fokuserar på att belysa begreppet delaktighet och handlar om informanternas upplevelser av inflytande, kompisrelationer, inkludering, socialt samspel och deras självuppfattning. Resultatet visar att ungdomarnas upplevelser av delaktighet var relativt hög, men att upplevelsen skiljde sig åt i olika sammanhang, i relation till om upplevelsen var socialt relaterad eller aktivitetsrelaterad. Det förekom även inslag av att upplevelsen fanns inom båda kontexterna. Resultatet pekar på att majoriteten av informanterna upplevde sin delaktighet som väldigt hög inom idrottsföreningen i ett socialt sammanhang och att aktiviteten, i detta fall innebandyn, upplevdes som mindre betydelsefull ur ett delaktighetsperspektiv.

Arbetets syfte är att ta fram ett designförslag på hur ett visuellt informationsmaterial som förklarar hur man röstar i en vallokal kan gestaltas enkelt och tydligt. Informationsmaterialet riktar sig till människor med en lindrig intellektuell funktionsnedsättning då detta är en grupp i samhället som har ett lågt valdeltagande. Materialet är tänkt att fungera som ett stöd för användaren. I den inledande fasen läste jag litteratur om olika teorier och principer inom design och illustration. Vidare gjordes en kvalitativ intervju med två personer som arbetar med bildstöd. Jag studerade även befintliga kommunikationsstöd som rit- och skrivprat, alternativ och kompletterande kommunikation och lättläst. En formalanalys gjordes av en del från Studieförbundet vuxenskolans informationsmaterial. All insamlad information och kunskap omvandlade jag till ett visuellt gestaltningsförslag i form av ett bildstöd i den avslutande fasen. Designprocessen bestod även av att gestaltningsförslaget fick återkoppling från de två personer som deltog i den kvalitativa intervjun. Deras återkoppling, samt egna insikter, ledde till ändringar i designen. Dessa tillvägagångssätt ledde arbetet mot slutgestaltningen.   Arbetet resulterade i ett designförslag som är anpassad för målgruppen. Materialet är ett seriellt berättande där valproceduren i vallokalen visualiserats. Det skapades två olika gestaltningar. En som kan användas som en kortlek, där man klipper ut de olika rutorna, och den andra gestaltningen har alla steg i proceduren samlat på ett A4-papper. I arbetet blev det även tydligt att hur materialet bör utformas är väldigt individuellt. Det finns många sätt att visualisera information på och hur en individ vill tillhanda information kan skilja sig åt. Det framkom även tydligt att ett abstrakt maner var att föredra och att den tillhörande texten bör vara lättläst. Det viktigaste var att radera all onödig och överflödig information från designen och hålla materialet enkelt och koncist.

Bakgrund: Det råder en begränsad konsensus gällande en universell definition av begreppet självständig bland arbetsterapeuter, trots ett dagligt användande av begreppet. Forskningen visar på två beskrivningar av funktionsnedsättningar (medicinsk modellbeskrivning som utgår från fysisk kapacitet och social modellbeskrivning som betonar möjlighet till val, kontroll och självbestämmande) som i sin tur påverkar synen på självständighetsbegreppet. Ingen tidigare forskning är funnen som beskriver hur personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning uppfattar begreppet och deras upplevelser av att vara självständig respektive inte självständig/beroende. En betydelsefull kunskap för att kunna arbeta klientcentrerat. Syfte: Syftet är att beskriva hur personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning uppfattar begreppet självständig och vilka upplevelser de har av att vara självständiga respektive inte vara självständiga/beroende. Material och metod: Deltagarna i studien blev strategiskt valda utifrån ändamålsenligt urval. Individuella semi-strukturerade intervjuer gjordes med tio personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning (fem kvinnor, fem män i åldrarna 22-65 år) via Skype. Intervjuerna analyserandes utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning anser att självständig betyder; att klara saker själv, att man kan vara självständig trots hjälp, att bestämma över sitt eget liv samt att hjälpa andra – vara kompetent. Upplevelser av att vara självständig är en förutsättning för att känna frihet. De beror på faktorer som personens inre resurser och en möjliggörande omgivning. Att inte vara självständig, känna sig beroende upplevs då man inte klarar, behärskar saker/situationer och inte blir lyssnad på. Nedsatt hälsa leder också till upplevelse av beroende. Slutsats: Självständig i betydelsen att bestämma över sitt eget liv är avgörande för upplevelsen av att vara självständig. Ju större begränsningar i självbestämmandet desto lägre upplevelse av att vara självständig och vice versa. Självständig trots hjälp, förutsätter ett partnerskap (ömsesidigt beroende) mellan personen och hjälparen. När man hjälper andra är man kompetent och självständig. Betydelse: Arbetsterapeuter bör uppmärksammas på att identifiera och stödja aktiviteter där personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning ges möjlighet att hjälpa andra och betyda något för någon annan.<br>Background: There is a limited consensus regarding a universal definition of the concept independent among occupational therapists, despite the daily use of the concept. The research shows two descriptions of disabilities (medical model description based on physical capacity and social model description that emphasizes the possibility of choice, control and self-determination) which in turn affects the view of the concept of independence. No previous research has been found that describes how persons with mild intellectual disability perceive the concept and their experiences of being independent and not independent / dependent. An important knowledge to be able to work client-centered.   Aim: The aim is to describe how persons with mild intellectual disability perceive the meaning of independent and what experiences they have of being independent versus not independent/dependent. Material and methods: The participants in the study were strategically selected based on an appropriate selection. Individual semi-structured interviews were performed with ten persons with intellectual disabilities (five women, five men, aged 22-65), by Skype. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. Results: Persons with mild intellectual disability believe that independent means; to handle things by yourself, that one can be independent despite recieving help, to make one’s own life decisions and to help others - be competent. Experiences of being independent is a qualification for feeling freedom. It depends on factors like the person's internal resources and an enabling environment. Not being independent, feeling dependent is perceived when you cannot cope, master things/situations and are not being listened to. Reduced health also entiles  experiencing dependence. Conclusions: To be independent, in the sense of making one’s own life decisions, is central for the experience of feeling independent. The more one’s self-determination is limited, the less one experiences being independent and vice versa. Independent despite help, presupposes a partnership (interdependence) between the person and the helper. When you help others - you are competent and independent. Significance: Occupational therapists should be alerted to identifying and supporting activities where persons with mild intellectual disabilities are given the opportunity to help others and mean something to someone else.

Syfte: Föreliggande studie syftar till att undersöka hur vuxna personer som har lindrig intellektuell funktionsnedsättning beskriver sin förståelse och upplevelse av hälsa. Vad lägger de själva in i begreppet hälsa och hur får de sedan in hälsoperspektiv i sin vardag. Intresset ligger även i att kunna beskriva vad det finns för positiva och negativa faktorer som de upplever påverkar deras upplevelse av hälsa. Frågeställningar:•Vilken betydelse har hälsan enligt vuxna personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning?•Finns det något som de tycker är viktigt för att de ska kunna må bra?•Har de fått lära sig något om vad man själv kan göra för att må bra? Metod: Den kvalitativa ansatsen är huvudmetod och det fenomenologiska tankesättet har använts. Enskilda intervjuer är huvudinsamlingsmetod. Studien bygger på tio intervjutillfällen med personer som har lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Respondenter kommer från två olika grupper. Den ena gruppen kallas för mammor i vuxenhabilitering och den andra unga vuxna inom daglig verksamhet. Resultat: Studien beskriver vad personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning lägger in i begreppet hälsa, vad de anser vara viktigt för att kunna må bra, vad dessa personer identifierade för orsaker till ohälsa, samt hur de försöker leva ett mer hälsosamt liv. Studiens resultat överensstämmer med en del tidigare forskning kring målgruppen som visar att hälsa uppstår i en interaktion mellan en individ och hans omvärld. Studien visar också att det är meningsfullt med olika insatser som kan öka kunskap och påverka beteendet hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Samtidigt uppmuntrar den till att fortsätta med de utbildningar som redan finns för denna målgrupp, exempelvis inom FUB (Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning), men även att starta fler nya projekt för att både uppmärksamma gruppen och stärka den enskilda individens självkänsla och självförtroende, något som bidrar till större delaktighetsförmåga.<br>Objective: This study aims to investigate how adults with mild intellectual disabilities describe their understanding and experience of health. How do they describe the concept of health themselves and how do they then see their health in perspective in their everyday lives? There is also even an interest in being able to describe both the positive and the negative factors which affect their experience of health.Issues: •What does health mean for adults with mild intellectual disabilities?•Is there anything that they consider important in order to feel well?•Have they learned something that they themselves are able to do in order to feel well?Method: The qualitative approach is the main method, and the phenomenological way of thinking has been used. Giving individual interviews is the main method of collection. The study is based on ten interviews with people who have mild intellectual disabilities. Respondents are from two different groups. One group is called mothers of adult rehabilitation and the other young adults in daily activities.Results: The study describes what people with mild intellectual disabilities understand to be the concept of health; what they consider to be important in order to feel well; what they identified as negative health reasons while, at the same time, trying to live a more healthy life. The results of the studies are consistent with part of previous research concerning this particular group which show that health arises from interaction between the individual and his environment. The study also shows that it is meaningful with different contributions that can increase knowledge and influence the behaviors of people with intellectual disabilities. While it is encouraging to continue the education that is already in use for this group, for example in the FUB (Association for children, youth and adults with developmental disabilities), it can be good also to begin more new projects to both draw attention to the group and to reinforce the individual's self-esteem and confidence that contribute to greater participation ability.

Tidigare studier har visat att individer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning uppvisar en generellt lägre läsförmåga än individer med typisk utveckling. Vad detta bottnar i är oklart men mycket forskning tyder på att språkliga förmågor har en inverkan på läsförmågan. Föreliggande studie syftar till att undersöka eventuella samband mellan läsförmåga och språkliga förmågor hos barn och unga vuxna med lindrig intellektuell funktionsnedsättning i åldrarna 12 till 25 år.  De språkliga förmågor som undersöktes var fonologisk medvetenhet, snabb benämning (RAN), ordförråd, grammatisk förståelse samt språkförståelse. Testningarna genomfördes på deltagarnas respektive skolor utspridda i mellersta och södra Sverige. Råpoängen från respektive test användes i korrelations- och regressionsanalys för att kartlägga eventuella samband. I studien medverkade totalt 27 barn och unga vuxna i åldrarna 13;06–25;09 år. Resultaten visar att RAN och fonologisk medvetenhet har starka signifikanta samband med avkodning som helhet vilka tillsammans förklarar 72,3 % av variansen. Läsförståelse har starka signifikanta samband med fonologisk medvetenhet, grammatisk förståelse, avkodning som helhet och språkförståelse, där avkodning som helhet, språkförståelse och ordförråd förklarar 62,4 % av variansen. Ortografisk avkodning uppvisar ett starkare samband med läsförståelse än fonologisk avkodning. Resultaten i studien överensstämmer med tidigare forskning som menar att fonologisk medvetenhet och RAN är av vikt för alla typer av avkodning och att avkodning i sig påverkar läsförståelsen hos individer med såväl typisk utveckling som med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Däremot går resultaten i föreliggande studie emot tidigare forskning som inte kunnat visa att ordförrådet har signifikant påverkan på läsförståelsen hos individer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Sammanfattningsvis visar resultaten av föreliggande studie att flertalet språkliga förmågor kan förklara variansen av såväl de olika typerna av avkodning som läsförståelse. Resultatet kan bidra till ökad kunskap kring bakomliggande faktorer till den nedsatta läsförmåga som observeras hos individer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Resultaten tyder dock på att vidare forskning behövs för att fastställa vilka övriga faktorer som kan förklara resterande varians samt att stärka fynden i föreliggande studie.<br>Previous studies have shown that individuals exhibiting mild intellectual disability show a lower reading ability than individuals with typical development. The reasons behind these differences are unclear. However, research shows that specific language abilities affect reading ability. The present study aims to investigate any possible correlations between language ability and reading ability in young people with mild intellectual disability, aged 12 to 25 years. The examined linguistic abilities were phonological awareness, rapid automatized naming (RAN), vocabulary, grammatical comprehension and language comprehension. Testing was held at the participants’ schools in various parts of central and southern Sweden. The raw scores were used in correlation and regression analyses to map out any correlations. A total of 27 participants with ages ranging between 13;06 years and 25;09 years were included in the study. The results showed that RAN and phonological awareness had strong significant correlations to decoding and that they together can account for 72.3 % of its variance. Reading comprehension showed strong significant correlations to phonological awareness, grammatical comprehension, decoding, and language comprehension. Language comprehension and vocabulary explained 62.4 % of the variance in reading comprehension. Word decoding showed a stronger correlation to reading comprehension than phonological decoding. The results of the present study are in large parts compatible with previous research, which supports the findings that phonological awareness and RAN are of importance to decoding ability, and that decoding in turn has an impact on reading comprehension in individuals with both typical development and intellectual disability. However, the results in the present study are at odds with previous research, which has not found significant correlations between vocabulary and reading comprehension in individuals with mild intellectual disability. In summation, results of the present study show that a number of linguistic abilities can explain the variance of both decoding and reading comprehension. Hopes are that the results from the present study can contribute to furthering knowledge of the underlying factors which explain why individuals with mild intellectual disabilities generally are poor readers. More research is needed to confirm which other factors can explain the remaining variance and to strengthen the results of the present study.