Relevant bibliographies by topics / Litterär kanon

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic 'Litterär kanon'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Litterär kanon.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Litterär kanon"

1

Secher, Claus. "Litterær kvalitet, den litterære institution og den litterære kanon." Biblioteksarbejde, no. 67/68 (November 2, 2017): 45–56. http://dx.doi.org/10.7146/bibarb.v0i67/68.97789.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Pastuszko, Marian. "Szafarz święceń (kanony 1012-1023)." Prawo Kanoniczne 43, no. 3-4 (December 10, 2000): 117–251. http://dx.doi.org/10.21697/pk.2000.43.3-4.05.

Full text
Abstract:
Dissertatio haec proemio, parte principali et conclusione constat. In proemio canones 1012-1023 Codicis Iuris Canonici Joannis Pauli II argumentum huius dissertaculae esse, dicitur. Pars principalis opusculi in septem particulas subdividitur, nempe: Episcopus consecratus est minister sacrae ordinationis (can 1012); In episcopum ordinare licet solummodo cum mandato pontificio (can. 1013); Episcopum consecrant consecrator principalis et saltem duo consecrantes (can. 1014); Diaconum et presbyterum ordinat episcopus proprius vel alius episcopus cum litteris dimissorialibus episcopi proprii (can. 1015); Episcopus proprius eorum qui clero saeculari se adscribi intendunt, est episcopus dioecesis in qua promovendus habet domicilium, aut dioecesis cui promovendus sese devovere intendit. Quod attinet ad ordinationem presbyteralem diaconorum, est episcopus dioecesis, cui diaconus est incardinatus (can. 1016); Episcopus intra propriam dioecesim ordines conferre potest. Extra propriam dioecesim ordines non confert nisi cum licentia episcopi dioecesani (can 1017). Iuxta can. 1018 §1 pro saecularibus litteras dimissoriales dare possunt: 7.1. episcopus proprius, de quo in can. 1016; 7.2. administrator apostolicus; 7.3. vicarius et praefectus apostolicus; 7.4. administrator dioecesanus, de consensu collegii consultorum; 7.5. pro-vicarius et proprefectus apostolicus de consensu consilii, de quo in can. 495 §2: Pro membris instituti religiosi clericalis iuris pontificii aut societatis vitae apostolicae iuris pontificii perpetuo et definitive instituto aut societati adscriptis, litteras dimissorias ad diaconatum et presbyteratum confert superior maior. Idem va­ let pro praelaturis personalibus, quae ab Apostolica Sede eriguntur, quarum praelatus membra incardinat et ad ordines promovet (cf can. 295 §1). Et etiam pro institutis saecularibus iuris pontificii, quae ad normam can. 266 §3 suos sodales in­ stituto incardinat (cf can. 715 §2). Ceteris superioribus concessa indulta revocata sunt. Hac de causa superiores maiores cuiusvis instituti aut societatis litteras dimissoriales concedere non possunt, quia ordinatio eorum subditorum iure clericorum saecularium regitur (can. 1019 §2). Litterae dimissoriae ne concedantur, nisi habitis antea omnibus testimoniis et documentis, quae ad normam canonum 1050 et 1051 exiguntur (can. 1020). Litterae dimissoriae mitti possunt ad quemlibet episcopum communionem cum Sede Apostolica habentem. Episcopus ritus latini ordinare potest subditum eiusdem ritus, non vero ritus orientalis vel ritus diversi a ritu episcopi ordinantis (can. 1021). Episcopus ordinans certior fieri debet de germana litterarum fide, antequam ad ordinationem procedat (can. 1022). Iuxta can. 1023 litterae dimissoriae ab ipso auctore aut ab eius successore circumscribi limitibus quoad tempus, locum aut alia adiuncta, aut revocari possunt, sed semel concessae non extinguuntur, resoluto iure concedentis. In conclusione exponitur opinio, iuxta quam presbyteri possunt ordinare presbyterum solummodo obtento mandato pontificio.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Steinfeld, Torill. "Erik Svendsen og Marie-Louise Svane (red.): Litterære livliner. Kanon – klassiker – litteraturbrug." Edda 98, no. 04 (December 5, 2011): 371–75. http://dx.doi.org/10.18261/issn1500-1989-2011-04-07.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Pastuszko, Marian. "Szafarstwo Najświętszej Eucharystii (kanony 897-911)." Prawo Kanoniczne 37, no. 1-2 (June 15, 1994): 73–161. http://dx.doi.org/10.21697/pk.1994.37.1-2.04.

Full text
Abstract:
Articulus proemio, parte principali et conclusione constant. In proemio fontes iuris canonici de Sanctissima Eucharistia tractantes exponunntur et canones 897-899 Codicis luris Canonici explicantur. Pars principalis articuli in decem puncta dividitur, quia hoc in loco decem canones (ex 900-911) inveniuntur. 1. Secundum can. 900 §§ 1-2 minister Sanctissimae Eucharistiae est solus sacerdos valide ordinatus et lege canonica non impeditus. 2. Can. 901 permittit sacerdoti Missam celebranti applicare pro quibusvis fidelibus etiam defunctis. 3. Ad normam can. 903 sacerdotes peregrini litteras commendatitias sui ordinarii vel superioris religiosi secum habere debent, si Missam celebrare velint extra suam dioecesim. 4. Sacerdotibus valde commendatur frequens, immo cotidiana celebratio Sanctissimi Sacrificii (can. 904). 5. Exceptis diebus 2 novembris et 25 decembris non licet sacerdoti plus quam semel in die celebrare. Ordinarius loci concedere potest sacerdotibus ut bis in die et ter die dominica vel festo de praecepto Missam celebrent (can. 905 §§ 1-2). 6. Non licet celebrare Sacrificium Eucharisticum sine participatione alicuius saltem fidelis (can. 906). In celebratione eucharistica diaconus et laicus non potest actionibus fungi, quae sacerdotis celebrantis sunt propriae (can. 907). 8. Can. 909 obligat sacerdotes ad se praeparandum ante Missam et ad gratias agendum post Missam. Idem admittitur in libro Liturgiae Horarum lingua latina edito. Aliter vero proponit, minus recte iudicio auctoris liber Liturgiae Horarum in lingua polonica publicatus. 9. Ad normam can. 910 § 2 et can. 230 § 3 laicus ad sacram Communionem distribuendam deputari potest. In Polonia viri, sed non mulieres, nostris diebus, facultatem communionem distribuendi ab ordinario obtinere possunt. 10. Officium et ius Viaticum ad infirmos deferendi habent parochus, vicarii paroeciales - in paroecia, cappellanus - in sua cappellania et superior in communitate religiosa clericali aut in societate vitae apostolicae versantibus in domo. In casu necessitatis hoc facere protest quilibet sacrae Communionis minister (can. 911 §§ 1-2). Sub fine auctor affirmat conclusionem esse brevem quia proemium longum videtur.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

M. Hariri, Agus, F. X. Susilo, and Hamim Sudarsono. "POPULASI RAYAP PADA PERTANAMAN LADA DI WAY KANAN, LAMPUNG." Jurnal Hama dan Penyakit Tumbuhan Tropika 3, no. 2 (September 3, 2003): 29–35. http://dx.doi.org/10.23960/j.hptt.2329-35.

Full text
Abstract:
Termite population on black pepper plantation in Way Kanan, Lampung. This survey conducted from July to August 2002 was aimed to document the abundance and the diversity of termites at two locations of black pepper plantation with different soil covers at Way Kanan District, Lampung. The first location (Tiuhbalak) was practically bare (less weeds and more litter) while the second location (Sukarame) was more covered (more weeds and less litter). Two termite transects were set at each location. Each transect, comprised of 20 sections of 5 m x 2 m, was laid down in an oblique direction relative to the black pepper plant row. Termites were collected by soil scrapping, wood dismantling, and/or circum-digging of the soil around the plants by two collectors in 30 minutes/section. Termite specimens (mainly soldier caste) were conserved into vial containing 70% of ethanol for identification. Variables being observed included termite’s (1) relative abundance, (2) distribution, (3) number, and (4) biomass. The relative abundance and distribution between locations were compared using F-test at 5% level of significance. Results showed that the termites recovered from 7.5 finds (Tiuhbalak) and 10 finds (Sukarame) were Macrotermes gilvus, Microtermes obesi, Nasutitermes havilandi, Havilanditermes sp., Schedorhinotermes medioobscurus, and Cryptotermes sp.. Termites that were found in association with the black pepper plants were M. gilvus (in part) and Cryptotermes sp., while the other M. gilvus, M. obesi, N. havilandi, Havilanditermes sp., and S. medioobscurus were found from their sub-terranean nests close to the plants. Higher termite number and biomass (dominated by M. gilvus) were recovered from Tiuhbalak, while higher termite diversity was observed from Sukarame.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Kittang, Atle. "Erik Bjerck Hagen, Jon Haarberg, Jørgen Magnus Sejersted, Tone Selboe & Petter Aaslestad: Den norske litterære kanon 1700–1900." Norsk litteratur­vitenskapelig tidsskrift 13, no. 01 (March 15, 2010): 81–88. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-288x-2010-01-11.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Fodstad, Lars August, and Astrid Mortensvik. "Øvelser i empati og kulturell tilgang. Avgangselevers legitimering av arbeid med eldre skjønnlitteratur i videregående opplæring." Acta Didactica Norge 12, no. 3 (October 26, 2018): 5. http://dx.doi.org/10.5617/adno.6149.

Full text
Abstract:
Artikkelen undersøker avgangselevers legitimering av litteraturundervisningen i videregående skole samt den litterære kompetansen de har utviklet gjennom opplæringsløpet. Spørsmålet om skjønnlitteraturens plass og legitimitet i norskfaget har vært mye diskutert i fagpolitisk sammenheng siden innføringen av Læreplanverket for Kunnskapsløftet. Debatten har til dels vært preget av steile fronter i så vel deskriptive som normative spørsmål om skjønnlitteraturens stilling blant norskfagets andre fagkomponenter, om læreplanens føringer for utvalg av litterære tekster, og om forholdet mellom skjønnlitterær lesing og literacy-dreiningen i faget. Elevenes stemme har imidlertid vært fraværende i debatten, og i denne artikkelen søkes derfor svar på tre spørsmål: I hvilken grad mener avgangselever på studiespesialisering at arbeid med skjønnlitteratur genrelt, og klassiske kanontekster spesielt, har legitimitet i videregående opplæring? Hvilke begrunnelser har elevene for de legitimitetssvarene de gir? Og hvilken litterær kompetanse tyder svarene på at elevene har tilegnet seg gjennom opplæringen? Tilnærmingen er fenomenologisk, basert på semistrukturerte intervju av nylig avgåtte elever fra studiespesialiserende opplæring, men den inkluderer også leselogger knyttet til arbeidet med kanoniserte noveller fra realismen/naturalismen. Resultatene viser at elevene argumenterer for viktigheten av å møte den kanoniserte litteraturen i norskfaget, og at de særlig knytter legitimeringen til nye perspektiver på egen livsverden gjennom empati og historisk bevissthet, og til tekstkulturell tilgangskompetanse. I refleksjoner over tekstene demonstrerer elevene stor grad av fiksjons- og overføringskompetanse, men langt mer varierende grad av analytisk kompetanse og utholdenhet i møte med krevende tekster.Nøkkelord: litteraturdidaktikk, litterær kanon, norskfaget i videregående opplæring, litteraturfaglig legitimering, litterær kompetanse.Practicing empathy and cultural access. Upper secondary graduates’ reading, understanding and legitimization of canonized fiction.AbstractThis article examines newly graduates’ legitimizing of literature teaching in upper secondary school, and what literacy competence they have developed during their education. Fiction and poetry reading in the Norwegian L1 subject has been a highly debated policy question since the new curriculum standards were implemented in 2006, and the discussions have to a certain extent been characterized by steep fronts in as well descriptive and normative questions of literature’s position among other content parts of the L1 subject, the curriculum’s guidelines for selection of literacy texts, and the relationship between literary reading and the literacy turn in the L1 subject. However, in this debate the students’ voice has not been heard, so this article seeks to answer three questions: To what degree do graduates find that literary reading in general and specifically that of canonized texts is legitimate in upper secondary school? How do the graduates justify their legitimatizations? And, finally, what literary competence do the graduates’ answers imply they have acquired throughout their education? The approach is phenomenological, mainly based on semi-structured interviews with academic specialization graduates, but also includes reading logs from encounters with canonized short-stories from the realism/naturalism period. The results show that the graduates advocate the importance of reading canonized literature in the Norwegian L1 subject, and that their legitimatization strategies are particularly related to the literature’s potential for offering new perspectives on their own lifeworld through empathy and historical awareness, and to cultural literacy. Through their reflections on the literary texts the graduates demonstrate highly developed fiction and transfer competence, while their analytical competence and tolerance for texts that demand complex reading skills are more varying.Keywords: literature didactics, literary canon, upper secondary L1, legitimizing literature, literary competence
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Pastuszko, Marian. "Celebracja święceń (kanony : 1008-1011 1-2)." Prawo Kanoniczne 40, no. 3-4 (December 10, 1997): 37–124. http://dx.doi.org/10.21697/pk.1997.40.3-4.04.

Full text
Abstract:
Studium hoc proemio, parte principali et conclusione constat. In proemio canones 1008 —1011 §§ 1 — 2 Codicis Juris Canonici Joannis Pauli Papae II obiectum huius studii esse, dicitur. Pars principalis opusculi in quattutor particulas subdividitur: 1. Sacramentum ordinis (can. 1008-1009 §1)2. Ritus sacrae ordinationis (can. 1009 §2). 3.Tempus sacrae ordinationis (can. 1010). 4. Locus sacrae ordinationis (can. 1011 §§ 1 — 2). Ad 1. Can. 1008 et can. 1009 § 1 notionem sacramenti ordinis continent. De sacramento ordinis in luce vetetis iuris auctor enarrat. Ius vetus est ius a Christo Domino usque ad Codicem luris Canonici Pio - Benedictini de 1917 anni. - Sciendum est, quod secundum Clementem Romanum (+ 101) ordinatio est sacramentalis, sed ordines sunt duo, nempe episcopi seu presbyteri - unus gradus, et diaconi - alter gradus ordinis. Hippolytus Romanus (+ 235) in Traditione apostolica iam de tribus ordinationibus nempe episcoporum, presbyterorum et diaconorum scribit. Immo, a saeculo III octo gradus ordinum enumerantur, id est episcoporum, presbyterorum, diaconorum, subdiaconorum, acolythorum, exorcistarum, lectorum et ostiariorum. In medio aevo albigenses et valdenses contra sacramentum ordinis pugnabant. Innocentius Papa III in littera Eius exemplo diei 16 decembris 1206 anni doctrinam Ecclesiae tunc temporis contra valdenses et albigenses defendebat. John Wyclif (+ 1384) docebat: nullus est praelatus, nullus episcopus, dum est in peccato mortali. Martinus Papa V in const. Inter cunctas diei 4 maii 1415 errores J. Wyklif condemnavit. Martinus Luther declarabat, certum est in manu Ecclesiae aut Papae non est statuere articulos fidei, immo nec leges morum seu bonorum operum. Concilium Tridentinum errores Martini Luther in sessione XXIII condemnavit simulque explicavit: ordinem sive sacram ordinationem esse vere et proprie sacramentum a Christo Domino institutum et non esse figmentum quoddam humanum, excogitatum a viris rerum ecclesiasticarum imperitis. Sub fine saeculi XIX et in initio saeculi XX errores circa sacramentum ordinis modernistae revelabant. Doctrinam modernistarum S. Congregatio S. Officii decreto Lamentabili die 3 iulii 1907 anni et S. Pius Papa X in encicl. Pascendi Dominici gregis die 8 septembris 1907 anni condemnaverunt. Codex luris Canonici de 1917 anno in can. 948 edocet, quod ordo ex Christi institutione clericos a laicis in Ecclesia distinguit ad fidelium regimen et cultus divini ministerium. In can. 949 statuit, quod sunt ordines maiores nempe presbyteratus, diaconatus et subdiaconatus, et ordines minores seu acolythatus, exorcistatus, lectoratus et ostiariatus. In can. 950 de consecratione episcopali et de prima tonsura memoratur. Congregatio S. Officii die 22 martii 1918 anni declaravit, quod documenta edita contra modernistas seu S. Pii X enc. Pascendi Dominici gregis, iam supra memorata, et eiusdem Papae motu proprio Sacrorum Antistitum diei 1 aprilis 1910 anni obligant post publicationem Codicis luris Canonici Pio - Bendictini. Codex luris Canonici Joannis Pauli Papae Π de sacramento ordinis in can 1008 et in can. 1009 § 1 tractatur. Canones 1008 et 1009 § 1 nunc temporis vigent. Hac de causa paulo fusius commentantur, ut fas est. Ad 2. De ritibus sacrae ordinationis in can. 1009 § 2 legitur: conferuntur manuum impositione et praecatione consecratoria, quam, pro singulis gradibus libri liturgici praescribunt. Libri liturgici in can. 1009 § 2 memorati praesertim duo sunt, nempe: Pontificale Romanum auctoritate Pauli PP. promulgatum, De ordinatione diaconi, presbyteri et episcopi, editio typica, Typis Polyglottis Vaticanis 1968: Pontificale Romanum auctoritate Pauli PP. VI eidtum Joannis Pauli PP. II recognitum, De ordinatione episcopi, presbyterorum et diaconorum, editio typica, Typis Polyglottis Vaticanis 1990. In studio primum ritus ordinationis diaconi, deinde ritus ordinationis presbyteri et in fine ritus ordinationis / olim dicebatur - consecrationis / episcopi, praesentantur. Heic summatim dicatur, quod omnis ordinatio per impositionem manuum Episcopi et precem ordinationis candidatis donum Spiritus Sancti pro munere diaconorum, presbyterorum et episcoporum confertur. Ad 3. De tempore sacrae ordinationis in luce iuris veteris, Codicis luris Canonici Pio - Benedictini, Motu proprio Pastorarale munus Pauli Papae VI, Pontificalis Romani Pauli Papae VI de 1968 anni, Codicis luris Canonici Joannis Pauli Papae II, Pontificalis Romani Joannis Pauli Papae II de 1990 anni, agitur. Ad 4. Item de loco sacrae ordinationis vetera et nova iura canonica et liturgica tractantur. In fine studii canones 743 et 773 Codicis Canonum Ecclesiarum Orientalium breviter commentantur.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Swibawa, I. Gede. "KEANEKARAGAMAN NEMATODA DALAM TANAH PADA BERBAGAI TIPE TATAGUNA LAHAN DI ASB-BENCHMARK AREA WAY KANAN." Jurnal Hama dan Penyakit Tumbuhan Tropika 1, no. 2 (October 22, 2011): 54–59. http://dx.doi.org/10.23960/j.hptt.2154-59.

Full text
Abstract:
The soil nematode diversity in several land-use types in Way Kanan ASB-Benchmark Area. The conversion of forest to intensive agroecosystem such as monoculture system reduces biodiversity of the plant, herbivore, and decomposer subsystems. Those changes affected the litter and plant root quality. Consequently, few soil nematode species could be dominant and cause of disturbance of the stability of the below ground community. The increasing populations of plant parasitic nematodes usually occur on monoculture system . The research was conducted to study the effect of forest changes in several land use types on soil nematode diversity in Way Kanan Benchmark Area. Soil sampling on five land use types (secondary forest, agroforest or tree based agriculture, plantation, cassava field, and Imperata grass land) was conducted in November1996 and December 1997. Nematodes were extracted by decantation-centrifugation with sugar method. The soil nematodes were grouped into order and generic level including plant parasitic and non- parasitic. The results show that the order of Rhabditida, Dorylaimida, and Tylenchida were found from those five land-use types. The total genera of plant parasitic nematodes in Imperata grass land were the highest among the other four land use types. The total number of non-plant parasitic nematodes in secondary forest (28.0 individual per 300 cc of soil) was higher than total number in the plantation ( 2.6 individual per 300 cc of soil), cassava field (4.0 individual per 300 cc of soil) or Imperata grass land (6.6 individual per 300 cc of soil). The total number of plant parasitic nematodes in Imperata grass land (59.8 individual per 300 cc of soil), agroforest (59.0 individual per 300 cc of soil), secondary forest (48.2 individual per 300 cc of soil), and plantation (17.6 individual per 300 cc of soil) were not significantly different, but total number in Imperata grass land and agroforest were significantly higher than that in cassava field (11,6 individual per 300 cc of soil).
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Olsen, Stein Haugom. "Den litteräre kanon." Nordic Journal of Aesthetics 2, no. 4 (August 21, 1989). http://dx.doi.org/10.7146/nja.v2i4.3274.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Litterär kanon"

1

Näslund, Camilla. "Litterär kanon i svenskämnet : hur begreppet kanon förvaltas i den samtida skolan." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-9657.

Full text
Abstract:

Syftet med detta arbete är att konkretisera det abstrakta begreppet litterär kanon och att få en inblick i hur skolan förhåller sig till begreppet. För att ta reda på detta gjordes en enkätundersökning där 15 lärare deltog. De som deltog var svensklärare, SvA-lärare och specialpedagoger. Därefter ställs begreppet kanon mot grundskolans kursplan i ämnet svenska, läromedel, kulturdebatt.

 

Det resultat som framkom visar först och främst att begreppet kanon är mångtydigt och är svårt att konkretisera. Därefter visar läroplanerna i sin tur att utländsk litteratur är lika viktig att ta till sig som det egna kulturarvet. Men detta stämmer inte riktigt överens med vad läromedlen som användes på skolan innehåller. Den utländska litteratur som fanns var inte tillräcklig och fick för lite plats. Sedan framkommer det i kanondebatten att det inte är många som håller med Cecilia Wikström om att det ska finnas en fastställd litterär kanon i skolorna. Många av de som yttrat sig i debatten menar att en fastställd kanon skulle föra skolan tillbaka i tiden och inte följa med den utveckling som litteratur bör ha. Därpå framgår i enkätundersökningen att lärarna har en vilja att arbeta med kanon ur ett bredare perspektiv men att det läromedel som finns på skolan inte ger dem den möjligheten.

 

Slutsatsen visar att det finns delade meningar om det ska finnas en fastställd kanon eller inte. Kursplanen i svenska säger en sak och skolans läromedel visar ett bristfälligt utbud av litteratur som inte ger eleverna vad de behöver i sin utveckling. Lärare måste ta sig den tid som behövs för att ge eleverna en bred utbildning där utländsk litteratur ska finnas med.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Christensson, Sara. "Förhållandet mellan litterär kanon och erfarenhetspedagogik inom Svenska B." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30930.

Full text
Abstract:
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur tre lärare respektive sex elever från gymnasieskolans studieförberedande program ser på litterär kanon, samt att utifrån deras åsikter diskutera förhållandet mellan erfarenhetspedagogik och litterär kanon inom Svenska B. För att uppnå mitt syfte har jag använt enkäter som screeningmetod och kvalitativa intervjuer som huvudsaklig undersökningsmetod. Både de intervjuade lärarna och eleverna anser att det är viktigt att ha kännedom om den litterära kanon, framförallt för att se och förstå historiska sammanhang och för att inte uteslutas ur privata diskussioner och offentliga samtal. Såväl lärarna som eleverna menar att litteratursamtal är ett mycket bra erfarenhetspedagogiskt redskap. Eleverna i undersökningen förespråkar en litterär kanon och läsanvisningar i kursplanen i högre grad än lärarna.Trots att det medför vissa svårigheter - såsom att det ålderdomliga språket eller referenserna till en för eleverna ofta obekant verklighet kan försvåra läsningen - menar jag att det är fullt möjligt att förespråka både en litterär kanon och erfarenhetspedagogik, vilket såväl lärarna i undersökningen som styrdokumentens formuleringar visar. Detta svenskämne, där verk och författarskap kvalificerar sig utifrån sitt kanoniska värde, men där förförståelse skapas utifrån elevernas erfarenheter och där diskussionsteman kopplas till dagens samhälle och elevers intressen skulle man kunna kalla för ett ”erfarenhetspedagogiskt bildningsämne”. Att arbeta erfarenhetspedagogiskt med den kanoniserade litteraturen kan vara ett sätt att vidga elevernas horisonter och att därmed bemöta kritiken om att eleverna inom erfarenhetspedagogiken inte upptäcker nya sätt att tänka. Jag menar att litteraturundervisningen - i enlighet med kursplanen - måste utmana elevernas åsikter och att den även måste utmana dem att läsa svårare litteratur än vad de spontant gör på fritiden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Lilja, Waltå Katrin. "Litterär kanon på gymnasiet: Kanonförskjutningar, litterär förmedling och litteratursyn i Dialogantologierna 1990 och 2000." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28212.

Full text
Abstract:
Dialogserien 1990 och 2000 gavs ut under två olika rådande läroplaner. Om man tillämpar de tidigare presenterade tre litterära föreställningar som Martinsson och Brink indelat sitt material i kommer man närmast en tillbakagång till det historiskt empiriska förhållningssättet för min undersökta period. Detta blir också i överensstämmelse med Boel Englunds resultat av Dialogserien 1980. Dock känns denna indelning inte riktigt tillfredställande på det nya materialet. Redan Brink ställde sig tveksam till Martinssons perspektivisering. Inom ramen för den här uppsatsen finns dock varken tid eller utrymme för att diskutera eller arbeta fram ett förslag till en mer heltäckande indelning. Detta vore dock önskvärt. I jämförelse mellan de båda antologierna, samt tidigare forskning, finner jag att det sker en förskjutning mot 1900-talets litteratur och inom den, snarare minskar, den redan totalt sett låga representationen av kvinnliga författare. Trots läroplanernas betoning av det mångkulturella Sverige minskar också andelen ej västerländska texter. Vid en jämförelse med tidigare studier drar jag slutsatsen att en stomme av en litterär kanon hela tiden tycks finnas kvar. Mellan 1990 och 2000 finns i kanon ej någon större skillnad. Om man jämför med Brink och Danielsson ser man en viss förskjutning, en långsam process med ökad betoning av 1900-talet och samtiden.Vid en analys av antologiernas fråge- och uppgiftsmaterial kommer jag fram till att dessa tenderar att fokusera mer på elevens verklighet och nutid i de yngre antologierna än i de äldre. I och med att läroplanernas metodanvisningar i litteraturstudier blir allt färre och mindre utförliga finns ett ökat behov av kompletterande frågematerial. Frågorna till år 2000 är mer inriktade på elevernas analytiska tänkande, vilket är i linje med den nya läroplanen 1994. Perspektivförändringar i den samtida litteraturvetenskapliga debatten verkar inte lämna några djupare spår i antologierna, förutom ideologikritiska resonemang. Martinsson diskuterar också att det tycks ta lång tid innan nya samhälliga diskussioner, reformer och läroplaner påverkar undervisningens innehåll och form. Kanske är det till syvende och sist läromedlen som styr mycket av skolans undervisning – läromedel författade av personer som gått i en skola där en äldre bildningssyn och litteratursyn konserverats och förts vidare. Som jag tidigare nämnt utges t.ex. de två Dialogantologiupplagorna, 1990 och 2000, fortfarande parallellt. I Lpf 94 förespråkas mer än tidigare att undervisningen ska vara elevcentrerad och visst verkar uppgifterna i 2000-talets antologier vara upplagda utifrån tanken att elevernas förutsättningar och erfarenheter ska ligga till grund för litteraturläsningen. Det finns dock en risk med att okritiskt lägga upp undervisningen utifrån antologiers frågematerial och färdigplanerade lektionsförslag. Bra undervisning bygger på en medvetenhet hos läraren om varför och hur ett visst valt innehåll behandlas. Med andra ord så bör alla lärare fundera över hur deras egen litteratursyn korresponderar med gällande läroplan, lokala arbetsplaner och det material som används t.ex. uppgifter i anslutning till antologitexter.Att i framtiden försöka medvetandegöra kollegor och elever samt diskutera de olika perspektiv som finns i olika läromedel skulle berika det didaktiska medvetandet på skolorna.
Sammandrag (Abstract)Syftet med denna uppsats är att undersöka kanonförskjutningar och litteratursyn samt hur litteratur förmedlas i antologier som ingår i Dialogserien år 1990 och 2000. Valet av de två åren sammanfaller med den nya läroplan som kom 1994. Inledningsvis diskuterar jag skillnader och likheter mellan de två gällande läroplanerna. Uppsatsens första del består av en kvantitativ undersökning i vilken jag redogör för antologiernas innehåll och struktur och genom att även studera materialet komparativt finner jag att det sker en förskjutning mot 1900-talets litteratur och inom den, snarare minskar, den redan totalt sett låga representationen av kvinnliga författare. Trots läroplanernas betoning av det mångkulturella Sverige minskar också andelen ej västerländska texter. Vid en jämförelse med tidigare studier drar jag slutsatsen att en stomme av en litterär kanon hela tiden tycks finnas kvar. Uppsatsens andra del utgörs av en kvalitativ textkritisk studie. Vid en analys av antologiernas fråge- och uppgiftsmaterial kommer jag fram till att dessa tenderar att fokusera mer på elevens verklighet och nutid i de yngre antologierna än i de äldre, vilket kan ses som överensstämmande med den elevcentrerade undervisning som förespråkas i Lpf 94. En viktig slutsats blir dock att läraren bör fundera på sin egen litteratursyn och inte okritiskt använda frågematerialet i antologierna, utan att tänka på utifrån vilken läroplan materialet har producerats.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Jansson, Anna. ""Nu jävlar bibliotekarien". Bibliotekariers attityder kring en litterär kanon." Thesis, Uppsala University, Department of ALM, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-101834.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Ljungman, Emma. "Begränsat litteraturval och en statlig litterär kanon i gymnasiet : Undersökning om hur ett antal elever och några svensklärare tänker om litteraturvalet i allmänhet och hur de förhåller sig till idéer om en statlig litterär kanon för den svenska gymnasieskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-45204.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur ett antal elever och några svensklärare tänker om litteraturvalet i allmänhet och hur de förhåller sig till idéer om en statlig litterär kanon för den svenska gymnasieskolan samt hur lika respektive olika deras uppfattning är gällande en statlig litterär kanon. Studien utgick från både en kvalitativ och kvantitativ metod där tre svensklärare deltog i intervjuer och 40 gymnasielever deltog i en enkätundersökning. Studien visar att lärarna är medvetna om att det råder en sorts kanon i den svenska gymnasieskolan, lärarnas attityder spelar roll vid valet av litteratur och att både svensklärarna och gymnasieeleverna har olika uppfattningar om införandet av en statlig litterär kanon.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Ulfborg, Sjöö Malin. "Behövs en litterär kanon? : Jämförande studie baserad på sju gymnasielärares syn på kanons plats i svenskundervisningen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-40802.

Full text
Abstract:
English title: Is a literary canon necessary? A comparative study based on seven senior high school teachers´ different approaches towards the place of canon in the education of Swedish.   The purpose of this study is to describe and analyze how seven senior high school teachers relate to a literary canon in Swedish while teaching literature in senior high school, identifying similarities and differences among the teachers’ view and opinions about an outspoken formal literary canon and a silent, informal canon. The earlier research opens the door slightly to the American debate and gives insight about the complexity of the concept of canon. The study continues with exploring possible relations to postcolonial theory and didactics.     The study reveals that the majority of the concerns against canon are that too much centrally governed education may decrease the motivation and commitment of the teacher. In addition, the dominant canon passivizes a certain variety of literature, thus various points of views. On the other hand, views on the equalizing effect of canon on the level of education and its benefits in increased knowledge of the history of the literature are salient.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Paasma, Asiegbu Piret. "Läslust eller litterär kanon? En attitydundersökning genomförd i den estniska skolan." Thesis, Uppsala University, Department of ALM, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-101802.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Trenner, Irene. "En levande litterär kanon : Tre gymnasielärares urval av skönlitteratur i svenskundervisningen." Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1417.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Jansson, Tomas. "Litteraturkanon i bakhuvudet : Sex lärares syn på litterär kanon i undervisning." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-66044.

Full text
Abstract:
Abstract Detta är en studie av sex svensklärares syn på litterär kanon och dess plats i svensk skola och svenskundervisning. Litterär kanon är en samling texter som anses ha en särställning i litteraturhistorien, och kunna sammanfatta en viss kultur eller skrifttradition. Begreppet har skapat viss debatt inom litteraturvetenskapen och samhället i övrigt. Bland annat kritiseras kanonskrivning för att vara alltför ensidig och visa upp en viss sorts författarskap, exempelvis manliga. Förslag har lagts i olika sammanhang om införandet av en litterär kanon i Sverige. Även det har skapat debatt. Denna studie visar bland annat att lärarna är mer positiva till en litterär kanon för den del av undervisningen där litteraturens historia behandlas, men mindre positiva till litterär kanon för den del av undervisningen där eleverna läser och arbetar med böcker. Den visar även att lärarna förhåller sig till en litterär kanon som finns i de läromedel som används, även om detta inte är någon fastställd sådan. Vidare visar studien att lärarna tror mer på svenskämnets möjligheter att påverka vad som anses höra till litterär kanon, än på den enskilde lärarens möjligheter till detta.
Abstract This is a study of the views of six teachers on literary canon used in Swedish schools and Swedish language education. The literary canon is defined as a collection of texts which are regarded as exceptional in literary history, and regarded as the core of a certain culture or literary tradition. The concept has been discussed within comparative literature and in the rest of society. For example, literary canon has been criticized for being too one-sided and for only showing certain types of authors, for example men. It has been suggested that a literary canon should be implemented in Sweden. This has also created a debate. This study shows that the interviewed teachers are more positive towards a literary canon for teaching the history of literature, but that they are less positive towards literary canon when it comes to reading and working with books in school. The study also shows that the teachers relate to a literary canon that is in the educational material, though this is not official in any way. Furthermore, the study shows that the teachers think that the Swedish language education has a greater impact on what is seen as literary canon in society, than the teachers of language education have.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Lagerlöf, Andreas. "Språkutveckling, skönlitteratur och litterär kanon i ämnet svenska som andraspråk : En kvalitativ studie av lärares berättelser om språkutveckling, skönlitteratur och litterär kanon i ämnet svenska som andraspråk." Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska som andraspråk, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-31093.

Full text
Abstract:
Syftet med undersökningen är att utifrån kvalitativ fokusgruppintervju undersöka fyra gymnasielärares i svenska som andraspråks arbete med skönlitteratur och språkutveckling inom ämnet svenska som andraspråk. Lärarna arbetar på de nationella gymnasieprogrammens sva-kurser. I studien undersöks också hur lärarna förhåller sig till litterär kanon i undervisningen. Studiens metod är fokusgruppintervju och studiens teoretiska perspektiv är postkolonial litteraturteori, det vidgade textbegreppet samt litterär kanon. Resultatet visar att språkutveckling är en central del av lärarnas litteraturundervisning men att det språkutvecklande arbetet ser olika ut i lärarnas praktiker. Den explicit språkutvecklande undervisningen sker främst inom andra arbetsområden än skönlitteratur, såsom grammatik. Studiens informanter förhåller sig kritiskt till en litterär kanon i sin undervisning, centralt är istället att visa på olika aspekter av världslitteraturen och att undervisningen kretsar kring att främja demokrati och utveckling av elevernas identitet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Litterär kanon"

1

Hagen, Erik Bjerck. Den norske litterære kanon 1900-1960. Oslo: Aschehoug, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Den norske litterære kanon 1700-1900. Oslo: Aschehoug, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

How the Bible Became Holy. Yale University Press, 2015.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

How The Bible Became Holy. Yale University Press, 2014.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Satlow, Michael L. How the Bible Became Holy. Yale University Press, 2014.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

The formation of the Jewish canon. New Haven, Connecticut, USA: Yale University Press, 2013.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Lim, Timothy H. Formation of the Jewish Canon. Yale University Press, 2012.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Lim, Timothy H. Formation of the Jewish Canon. Yale University Press, 2012.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Litterär kanon"

1

"REFERENCES HONEY, L.F. and J.B. McQUITTY (1976). Dust in the animal environment. Research Bulletin 76-2, 1-66. (2 ACKEMANN, H.H. (1980). Quantitative Untersuchungen liber den bakteri-ellen Keimgehalt des Absetzstaubes in zwei Schweinemaststallen. Dtsch Tierarztl. Wschr. 87, 335-338. (3 LANGE, A., G. MEHLMRN, W. METHLING and V. NEUPARTH (1983). Dynamik der bakteriellen Kontamination des Staubes in Abferkelstallen. In: 5. Int. Leipziger Tierhyg. Symp., Leipzig, Sammelbd. d. Vortr. S. 137-142. (4 HILLIGER, H.G. (1984). Zur Bilanzierung der Bakterienflora in der Stalluft. Zbl. Vet. Med. B,31, 493-504. (5 MARTIN, H. and R.A. WILLOUGHBY (1972). Organic dust, sulfur dioxide, and the respiratory tract of swine. Arch. Environ. Health 25, 158-165. — (6 OWEN, J.E. (1982a). Dust - the problem and possibilities. Farm Bldg. Progress 67, 3-6. (7 CURTIS, ETC. (1983). Environmental management in animal agriculture. Iowa State University Press, Ames, Iowa. (8 PEPYS, I., P.A. IEMKINS, G.M. FESTENSTEIN, P.H. GREGORY, M.E. LASEY and F.A. SKINNER (1963). Farmer's lung: Thermophilic actinomycetes as a source of "farmer's lung hay" antigen. Lancet, 607-611. (9 BUTIKOFFER, E. and A.L. de WECK (1969).Huhnerzuchterlunge. Dtsch. med. Wochenschr. 94, 2627-2631. KOSTERS, J. (198177 Stallstaub kann gefahrlich werden. DGS 33, 292-293. DAY, D.L., W.L. HENSEN and S. ANDERSON (1965). Gases and odors in confinement buildings. Trans. ASAE 8, 118-121. (12 BURNETT, W.E. (1969). Odor transport by particulate matter in high density poultry houses. Poultry Sci. 48, 182-185. (13 WEURMAN, C. (1975). Vergleich zweier Methoden fur die Messung von Ge-riichen. VDI-Bericht 226, 135-139. VDI-Verlag GmbH Dlisseldorf. (14 VAN GEELEN, M. (1983). Stankproblemen bij siachtkuikenhok zijn even-tueel op te lossen. Pluimveehouderij 13, 12-13. (15 CURTIS, S.E., J.G. DRUMMOND, D.J. GRUNLOH, P.B. LYNCH and A.H. JENSEN (1975). Relative and quantitative aspects of aerial bacteria and dust in swine houses. J. Animal Sci. 41, 1512-1520. (16 BRESK, B. and J. STOLPE (1975). "Der EinfluB des Staubes in industrie-maBigen Schweineproduktionsanlagen auf die Lei stung und Gesundheit der Tiere. Monatsh. Veterinarmed. 30, 572-576. (17 HONEY, L.F. and J.B. McQUITTY (1979T. Some physical factors affect­ ing dust concentrations in a pig facility. Can. Agric. Engineering 21, 9-13. (18 MHO , C.A. et al. (1969). Dust production of poultry litter materi­ als. Auburn Univ. Agr. Exp. Sta. Circ. 169. (19 MATTHES, H. (1979). Art und Zusammensetzung der Luftverunreinigungen in der Nutztierhaltung und ihre Wirkung in der Stallumgebung. Dtsch. Tierarztl. Wochenschr. 86, 262-265. MAN, C.,L. CERNEA and T. BUHATEL (1971). Examenal calitativ pulberi-lor din aerul adapsturilor pentru pasari. Lucrari stiintifice, seria medicina veterinara 27^ , 321-329." In Odour Prevention and Control of Organic Sludge and Livestock Farming, 339. CRC Press, 1986. http://dx.doi.org/10.1201/9781482286311-133.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Litterär kanon' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography