Dissertations / Theses: 'Litterär kanon'

1

Näslund, Camilla. "Litterär kanon i svenskämnet : hur begreppet kanon förvaltas i den samtida skolan." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-9657.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete är att konkretisera det abstrakta begreppet litterär kanon och att få en inblick i hur skolan förhåller sig till begreppet. För att ta reda på detta gjordes en enkätundersökning där 15 lärare deltog. De som deltog var svensklärare, SvA-lärare och specialpedagoger. Därefter ställs begreppet kanon mot grundskolans kursplan i ämnet svenska, läromedel, kulturdebatt.

Det resultat som framkom visar först och främst att begreppet kanon är mångtydigt och är svårt att konkretisera. Därefter visar läroplanerna i sin tur att utländsk litteratur är lika viktig att ta till sig som det egna kulturarvet. Men detta stämmer inte riktigt överens med vad läromedlen som användes på skolan innehåller. Den utländska litteratur som fanns var inte tillräcklig och fick för lite plats. Sedan framkommer det i kanondebatten att det inte är många som håller med Cecilia Wikström om att det ska finnas en fastställd litterär kanon i skolorna. Många av de som yttrat sig i debatten menar att en fastställd kanon skulle föra skolan tillbaka i tiden och inte följa med den utveckling som litteratur bör ha. Därpå framgår i enkätundersökningen att lärarna har en vilja att arbeta med kanon ur ett bredare perspektiv men att det läromedel som finns på skolan inte ger dem den möjligheten.

Slutsatsen visar att det finns delade meningar om det ska finnas en fastställd kanon eller inte. Kursplanen i svenska säger en sak och skolans läromedel visar ett bristfälligt utbud av litteratur som inte ger eleverna vad de behöver i sin utveckling. Lärare måste ta sig den tid som behövs för att ge eleverna en bred utbildning där utländsk litteratur ska finnas med.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Christensson, Sara. "Förhållandet mellan litterär kanon och erfarenhetspedagogik inom Svenska B." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30930.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur tre lärare respektive sex elever från gymnasieskolans studieförberedande program ser på litterär kanon, samt att utifrån deras åsikter diskutera förhållandet mellan erfarenhetspedagogik och litterär kanon inom Svenska B. För att uppnå mitt syfte har jag använt enkäter som screeningmetod och kvalitativa intervjuer som huvudsaklig undersökningsmetod. Både de intervjuade lärarna och eleverna anser att det är viktigt att ha kännedom om den litterära kanon, framförallt för att se och förstå historiska sammanhang och för att inte uteslutas ur privata diskussioner och offentliga samtal. Såväl lärarna som eleverna menar att litteratursamtal är ett mycket bra erfarenhetspedagogiskt redskap. Eleverna i undersökningen förespråkar en litterär kanon och läsanvisningar i kursplanen i högre grad än lärarna.Trots att det medför vissa svårigheter - såsom att det ålderdomliga språket eller referenserna till en för eleverna ofta obekant verklighet kan försvåra läsningen - menar jag att det är fullt möjligt att förespråka både en litterär kanon och erfarenhetspedagogik, vilket såväl lärarna i undersökningen som styrdokumentens formuleringar visar. Detta svenskämne, där verk och författarskap kvalificerar sig utifrån sitt kanoniska värde, men där förförståelse skapas utifrån elevernas erfarenheter och där diskussionsteman kopplas till dagens samhälle och elevers intressen skulle man kunna kalla för ett ”erfarenhetspedagogiskt bildningsämne”. Att arbeta erfarenhetspedagogiskt med den kanoniserade litteraturen kan vara ett sätt att vidga elevernas horisonter och att därmed bemöta kritiken om att eleverna inom erfarenhetspedagogiken inte upptäcker nya sätt att tänka. Jag menar att litteraturundervisningen - i enlighet med kursplanen - måste utmana elevernas åsikter och att den även måste utmana dem att läsa svårare litteratur än vad de spontant gör på fritiden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Lilja, Waltå Katrin. "Litterär kanon på gymnasiet: Kanonförskjutningar, litterär förmedling och litteratursyn i Dialogantologierna 1990 och 2000." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28212.

Full text

Abstract:

Dialogserien 1990 och 2000 gavs ut under två olika rådande läroplaner. Om man tillämpar de tidigare presenterade tre litterära föreställningar som Martinsson och Brink indelat sitt material i kommer man närmast en tillbakagång till det historiskt empiriska förhållningssättet för min undersökta period. Detta blir också i överensstämmelse med Boel Englunds resultat av Dialogserien 1980. Dock känns denna indelning inte riktigt tillfredställande på det nya materialet. Redan Brink ställde sig tveksam till Martinssons perspektivisering. Inom ramen för den här uppsatsen finns dock varken tid eller utrymme för att diskutera eller arbeta fram ett förslag till en mer heltäckande indelning. Detta vore dock önskvärt. I jämförelse mellan de båda antologierna, samt tidigare forskning, finner jag att det sker en förskjutning mot 1900-talets litteratur och inom den, snarare minskar, den redan totalt sett låga representationen av kvinnliga författare. Trots läroplanernas betoning av det mångkulturella Sverige minskar också andelen ej västerländska texter. Vid en jämförelse med tidigare studier drar jag slutsatsen att en stomme av en litterär kanon hela tiden tycks finnas kvar. Mellan 1990 och 2000 finns i kanon ej någon större skillnad. Om man jämför med Brink och Danielsson ser man en viss förskjutning, en långsam process med ökad betoning av 1900-talet och samtiden.Vid en analys av antologiernas fråge- och uppgiftsmaterial kommer jag fram till att dessa tenderar att fokusera mer på elevens verklighet och nutid i de yngre antologierna än i de äldre. I och med att läroplanernas metodanvisningar i litteraturstudier blir allt färre och mindre utförliga finns ett ökat behov av kompletterande frågematerial. Frågorna till år 2000 är mer inriktade på elevernas analytiska tänkande, vilket är i linje med den nya läroplanen 1994. Perspektivförändringar i den samtida litteraturvetenskapliga debatten verkar inte lämna några djupare spår i antologierna, förutom ideologikritiska resonemang. Martinsson diskuterar också att det tycks ta lång tid innan nya samhälliga diskussioner, reformer och läroplaner påverkar undervisningens innehåll och form. Kanske är det till syvende och sist läromedlen som styr mycket av skolans undervisning – läromedel författade av personer som gått i en skola där en äldre bildningssyn och litteratursyn konserverats och förts vidare. Som jag tidigare nämnt utges t.ex. de två Dialogantologiupplagorna, 1990 och 2000, fortfarande parallellt. I Lpf 94 förespråkas mer än tidigare att undervisningen ska vara elevcentrerad och visst verkar uppgifterna i 2000-talets antologier vara upplagda utifrån tanken att elevernas förutsättningar och erfarenheter ska ligga till grund för litteraturläsningen. Det finns dock en risk med att okritiskt lägga upp undervisningen utifrån antologiers frågematerial och färdigplanerade lektionsförslag. Bra undervisning bygger på en medvetenhet hos läraren om varför och hur ett visst valt innehåll behandlas. Med andra ord så bör alla lärare fundera över hur deras egen litteratursyn korresponderar med gällande läroplan, lokala arbetsplaner och det material som används t.ex. uppgifter i anslutning till antologitexter.Att i framtiden försöka medvetandegöra kollegor och elever samt diskutera de olika perspektiv som finns i olika läromedel skulle berika det didaktiska medvetandet på skolorna.
Sammandrag (Abstract)Syftet med denna uppsats är att undersöka kanonförskjutningar och litteratursyn samt hur litteratur förmedlas i antologier som ingår i Dialogserien år 1990 och 2000. Valet av de två åren sammanfaller med den nya läroplan som kom 1994. Inledningsvis diskuterar jag skillnader och likheter mellan de två gällande läroplanerna. Uppsatsens första del består av en kvantitativ undersökning i vilken jag redogör för antologiernas innehåll och struktur och genom att även studera materialet komparativt finner jag att det sker en förskjutning mot 1900-talets litteratur och inom den, snarare minskar, den redan totalt sett låga representationen av kvinnliga författare. Trots läroplanernas betoning av det mångkulturella Sverige minskar också andelen ej västerländska texter. Vid en jämförelse med tidigare studier drar jag slutsatsen att en stomme av en litterär kanon hela tiden tycks finnas kvar. Uppsatsens andra del utgörs av en kvalitativ textkritisk studie. Vid en analys av antologiernas fråge- och uppgiftsmaterial kommer jag fram till att dessa tenderar att fokusera mer på elevens verklighet och nutid i de yngre antologierna än i de äldre, vilket kan ses som överensstämmande med den elevcentrerade undervisning som förespråkas i Lpf 94. En viktig slutsats blir dock att läraren bör fundera på sin egen litteratursyn och inte okritiskt använda frågematerialet i antologierna, utan att tänka på utifrån vilken läroplan materialet har producerats.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Jansson, Anna. ""Nu jävlar bibliotekarien". Bibliotekariers attityder kring en litterär kanon." Thesis, Uppsala University, Department of ALM, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-101834.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Ljungman, Emma. "Begränsat litteraturval och en statlig litterär kanon i gymnasiet : Undersökning om hur ett antal elever och några svensklärare tänker om litteraturvalet i allmänhet och hur de förhåller sig till idéer om en statlig litterär kanon för den svenska gymnasieskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-45204.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur ett antal elever och några svensklärare tänker om litteraturvalet i allmänhet och hur de förhåller sig till idéer om en statlig litterär kanon för den svenska gymnasieskolan samt hur lika respektive olika deras uppfattning är gällande en statlig litterär kanon. Studien utgick från både en kvalitativ och kvantitativ metod där tre svensklärare deltog i intervjuer och 40 gymnasielever deltog i en enkätundersökning. Studien visar att lärarna är medvetna om att det råder en sorts kanon i den svenska gymnasieskolan, lärarnas attityder spelar roll vid valet av litteratur och att både svensklärarna och gymnasieeleverna har olika uppfattningar om införandet av en statlig litterär kanon.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Ulfborg, Sjöö Malin. "Behövs en litterär kanon? : Jämförande studie baserad på sju gymnasielärares syn på kanons plats i svenskundervisningen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-40802.

Full text

Abstract:

English title: Is a literary canon necessary? A comparative study based on seven senior high school teachers´ different approaches towards the place of canon in the education of Swedish. The purpose of this study is to describe and analyze how seven senior high school teachers relate to a literary canon in Swedish while teaching literature in senior high school, identifying similarities and differences among the teachers’ view and opinions about an outspoken formal literary canon and a silent, informal canon. The earlier research opens the door slightly to the American debate and gives insight about the complexity of the concept of canon. The study continues with exploring possible relations to postcolonial theory and didactics. The study reveals that the majority of the concerns against canon are that too much centrally governed education may decrease the motivation and commitment of the teacher. In addition, the dominant canon passivizes a certain variety of literature, thus various points of views. On the other hand, views on the equalizing effect of canon on the level of education and its benefits in increased knowledge of the history of the literature are salient.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Paasma, Asiegbu Piret. "Läslust eller litterär kanon? En attitydundersökning genomförd i den estniska skolan." Thesis, Uppsala University, Department of ALM, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-101802.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Trenner, Irene. "En levande litterär kanon : Tre gymnasielärares urval av skönlitteratur i svenskundervisningen." Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1417.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Jansson, Tomas. "Litteraturkanon i bakhuvudet : Sex lärares syn på litterär kanon i undervisning." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-66044.

Full text

Abstract:

Abstract Detta är en studie av sex svensklärares syn på litterär kanon och dess plats i svensk skola och svenskundervisning. Litterär kanon är en samling texter som anses ha en särställning i litteraturhistorien, och kunna sammanfatta en viss kultur eller skrifttradition. Begreppet har skapat viss debatt inom litteraturvetenskapen och samhället i övrigt. Bland annat kritiseras kanonskrivning för att vara alltför ensidig och visa upp en viss sorts författarskap, exempelvis manliga. Förslag har lagts i olika sammanhang om införandet av en litterär kanon i Sverige. Även det har skapat debatt. Denna studie visar bland annat att lärarna är mer positiva till en litterär kanon för den del av undervisningen där litteraturens historia behandlas, men mindre positiva till litterär kanon för den del av undervisningen där eleverna läser och arbetar med böcker. Den visar även att lärarna förhåller sig till en litterär kanon som finns i de läromedel som används, även om detta inte är någon fastställd sådan. Vidare visar studien att lärarna tror mer på svenskämnets möjligheter att påverka vad som anses höra till litterär kanon, än på den enskilde lärarens möjligheter till detta.
Abstract This is a study of the views of six teachers on literary canon used in Swedish schools and Swedish language education. The literary canon is defined as a collection of texts which are regarded as exceptional in literary history, and regarded as the core of a certain culture or literary tradition. The concept has been discussed within comparative literature and in the rest of society. For example, literary canon has been criticized for being too one-sided and for only showing certain types of authors, for example men. It has been suggested that a literary canon should be implemented in Sweden. This has also created a debate. This study shows that the interviewed teachers are more positive towards a literary canon for teaching the history of literature, but that they are less positive towards literary canon when it comes to reading and working with books in school. The study also shows that the teachers relate to a literary canon that is in the educational material, though this is not official in any way. Furthermore, the study shows that the teachers think that the Swedish language education has a greater impact on what is seen as literary canon in society, than the teachers of language education have.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Lagerlöf, Andreas. "Språkutveckling, skönlitteratur och litterär kanon i ämnet svenska som andraspråk : En kvalitativ studie av lärares berättelser om språkutveckling, skönlitteratur och litterär kanon i ämnet svenska som andraspråk." Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska som andraspråk, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-31093.

Full text

Abstract:

Syftet med undersökningen är att utifrån kvalitativ fokusgruppintervju undersöka fyra gymnasielärares i svenska som andraspråks arbete med skönlitteratur och språkutveckling inom ämnet svenska som andraspråk. Lärarna arbetar på de nationella gymnasieprogrammens sva-kurser. I studien undersöks också hur lärarna förhåller sig till litterär kanon i undervisningen. Studiens metod är fokusgruppintervju och studiens teoretiska perspektiv är postkolonial litteraturteori, det vidgade textbegreppet samt litterär kanon. Resultatet visar att språkutveckling är en central del av lärarnas litteraturundervisning men att det språkutvecklande arbetet ser olika ut i lärarnas praktiker. Den explicit språkutvecklande undervisningen sker främst inom andra arbetsområden än skönlitteratur, såsom grammatik. Studiens informanter förhåller sig kritiskt till en litterär kanon i sin undervisning, centralt är istället att visa på olika aspekter av världslitteraturen och att undervisningen kretsar kring att främja demokrati och utveckling av elevernas identitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Stenlund, Liza, and Marie-Susanne Aldén. "Litterär kanon i ett mångkulturellt samhälle : - en studie ur ett svenskämnesdidaktiskt perspektiv." Thesis, Örebro University, Department of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-569.

Full text

Abstract:

Gymnasieskolans litteraturundervisning bygger till stor del på en kanontradition, i vilken förmedlandet av ett kulturarv är centralt. I en kulturell mångfald finns anledning att problematisera kanon utifrån de demokratiska värden skolan har i uppdrag att förmedla. Syftet med föreliggande uppsats är att problematisera svenskämnets litteraturundervisning i en mångkulturell samhällsutveckling, samt undersöka svensklärares uppfattningar av det egna litteraturvalet. En empirisk studie har genomförts för att se vilka värderingar gymnasieskolans litteraturval grundar sig i. Resultatet analyseras utifrån de utbildningsfilosofiska riktningarna; progressivism, perennialism och rekonstruktivism ur vilka lärares uppfattningar av litteraturval kategoriseras. I uppsatsens empiriska studie kan utrönas att kanoniserade verk har en given plats i litteraturundervisningen, dock finns tendens i de intervjuade lärarnas uppfattningar till ett förändrat litteraturval.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Buchberger, Lantz Sylvia. "Debatten kring en litterär kanon : En diskursanalys av artiklar på dagstidningarnas kultursidor." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18662.

Full text

Abstract:

Literary debates about canon occur regularly. In the summer of 2006 such a debate took place in Sweden. The aim of this Master thesis is to examine the debate to identify the different discourses and what they reveal about ideas concerning the role of literature in society. The empirical material used for the analysis consists of 46 debate articles from three important newspapers. The combined theory and method applied is the discourse analysis described in Ernesto Laclau’s & Chantal Mouffe’s discourse theory. The discourse theory is combined with Pierre Bourdieu’s theories about power, habitas, taste, field and capital. In this thesis the authors of the articles are looked upon as belonging to the cultural elite. They have positions in the literary field that, in relation to other positions, give them symbolic capital. In the theories of Bourdieu culture and education play a dominant role in the reproduction of differences between social classes and are an important arena for symbolic violence. Relating to research it is in this thesis argued that the canon in the school literary curriculum plays the same role. This is also related to questions of power and the post-modern situation. Four discourses are identified in the analysis: The global discourse, the national discourse, the self-Bildung discourse and the teaching discourse. The discourses are in the analyses connected to cultural views and illustrated in a theoretical model.
Uppsatsnivå: D

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Hjelm, Matilda. "Befintligheten av en litterär skolkanon : En systematisk litteraturstudie om existensen av en litterär skolkanon inom litteraturdidaktisk forskning." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36813.

Full text

Abstract:

Den officiella litterära kanonens bortfall från skolans läroplaner efter 1975 bemöttes av skilda reaktioner från lärare och forskare inom litteraturdidaktik (Persson, 2007: 82–83). Med tiden har dock den litteraturdidaktiska forskningens fokus på litteratur-urvalet och en litterär kanon i Sverige minskat och det finns relativt få studier som fokuserar på vilken typ av skönlitteratur som används i undervisningen. Desto mer forskning fokuserar på hur eleverna läser, utifrån synliga läsarter och litteraturens möjlighet till främmandegöring och identifikation. Trots att en uttalad officiell litterär kanon har förlorat sin plats i litteraturundervisningen i skolan går det att ifrågasätta om det inte fortfarande finns en samsyn på litteratururvalet, en inofficiell litterär kanon, i skolans litteraturundervisning. I den här studien granskas hur forskning inom litteraturdidaktik lyfter fram och diskuterar kanonfrågor i under-visningen. Frågeställningarna utgår från hur begreppet litterär kanon förstås och behandlas inom nutida litteraturdidaktisk forskning, om det föreligger en bestämd litterär kanon inom litteraturundervisning och hur en eventuell litterär kanon legiti-meras enligt den litteraturdidaktiska forskningen. Resultatet av studien visar att det finns kanonaspekter och tecken för en inofficiell litterärkanon i samtidens litteratur-undervisning där kanoniserad litteratur främst legitimeras utifrån den dess mål, användning och effekt. En avslutande slutsats är att det existerar en spänning i undervisningen mellan den dominerande synen på litteraturundervisningen som ett litteraturhistoriskt bildningsämne och en mer läsorienterad litteratursyn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Flodin, Jonatan. "Hur inför man en litterär kanon? : En jämförelse av svensk och dansk kanondebatt." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34777.

Full text

Abstract:

In this essay, I have analyzed both the Swedish and Danish debates about the insertion of a literary canon in school’s curricula. After a description of the terms “canon” and “cultivation”, I proceed to analyze debate news articles from both Swedish and Danish media to find similarities and differences in the arguments between the two debates. I then compare the arguments between both countries to find how Denmark could be able to implement a literary canon into the curricula, but not Sweden. I find that both countries have similarities and differences regarding the debates, and that although there are implications as to say why, one can not in truth conclude why Denmark had its canon implemented.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Frisell, Hannah. "En bro mellan världar : Om litteraturhistoria och litterär kanon i berättelsevärlden Dragon Age." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-39132.

Full text

Abstract:

The purpose of this essay is to study the role and function of literature and literary texts in Dragon Age, the fictive world experienced through computer games, novels, comics, movies and other media, created by the video game developer company BioWare. My starting point is the question of how history of literature and literary canon are created and depicted in the games and the novels. From there, I examine what the concepts of ‘history of literature’ and ‘canon’ implicate in the real world, and how they can be translated into the fictive world of Dragon Age, and the different media of computer games and novels. The width and depth of the fictive world’s literature is shown through a study of different types of texts and how they appear in the games and novels respectively, but also through an examination of how real world genres are represented in the games. The issue of representation is also brought up in a discussion about how the in-world literary canon excludes socio-economical classes, as well as the issue of religion restricting the availability of literature free from religious or political bias. Nearing a conclusion, I argue that given the parallels between the literature of the real world and fictive world respectively, the literature and literary texts in the Dragon Age games and novels should be understood as canonical representations of the history of literature of the real world. I also suggest that the literature and literary texts of Dragon Age can be used as prompters of memory: while we explore a fictive world, we also have a chance to reexamine our knowledge of the real world.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Axéll, Olofsson Carina. "En litterär kanon : En studie om lärares och elevers förhållningssätt till arbetet med äldre texter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk och litteratur, SOL, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13798.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Höög, Kristin, and Pernilla Lundberg. "ATT VÄLJA SKÖNLITTERATUR I SKOLAN : En studie om lärares och elevers val." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-185540.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka hur skönlitteraturen eleverna läser i skolan väljs ut, om det är läraren som väljer eller om det är eleven själv som får välja och hur dessa val påverkar elevernas läsintresse. Vi har också valt att undersöka om det fanns skillnader mellan kön och inställningen till skönlitterär läsning. Enligt Statens offentliga utredning (2012:65) finns brister i skolans undervisning då den till stor del utgår från färdighetsträning och sällan utgörs av skönlitterär läsning. Vidare diskuteras frågan om det bör finnas en litterär kanon, ett litterärt urval som används i undervisningen. Tidigare forskning påvisar ett samband mellan bokval och läsintresse, men även att det finns skillnader mellan könen gällande inställningen till skönlitteratur. Det vidgade textbegreppet och läsande förebilder är andra aspekter som påverkar elevers inställning till läsning. Genom en enkätstudie med 119 elever och semistrukturerade intervjuer med fyra lärare och fyra elever har data samlats in till studien. Genom kvalitativa analysen framkommer att majoriteten av lärarna i studien anser att det viktigaste är att eleven läser; inte vad den läser och att valen av skönlitteratur i skolan i huvudsak sker av eleverna. Vidare forskning inom detta område behövs för att kunna få ett mer omfattande resultat av vilka konsekvenser skolans undervisning får för elever och för att utveckla dagens undervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Nylander, Hanna. "Om fem svensklärares uppfattningar om svenskämnets och litteraturundervisningens syfte samt deras åsikter om en svensk litterär kanon." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35040.

Full text

Abstract:

Undersökningens resultat pekar på de flesta lärare är mot ett införande av en litterär kanon i svenskundervisningen, även om två lärare anser att en kanon skulle kunna vara något positivt under andra förutsättningar. Åsikterna skiljer sig emellertid åt, beroende på vilken uppfattning lärarna har på svenskämnet, litteraturundervisningen och på bildning och kulturarv. Vidare pekar undersökningen på att lärarna motsätter sig en litterär kanon, eftersom en litterär kanon inte är förenlig med de pedagogiska metoder som den sociokulturella inriktningen och det dialogiska klassrummet förespråkar.
Regarding the perceptions of five teachers in Swedish of teaching native language and literature and their opinions of a Swedish literary canon

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Johansson, Dana, and Åsa Lindholm. "Vad styr lärarnas val av skönlitteratur på gymnasieskolan? : Hur skulle lärarna påverkas och skulle deras yrkesutövning förändras av en litterär kanon?" Thesis, Jönköping University, School of Education and Communication, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-1147.

Full text

Abstract:

Detta är en undersökning angående de faktorer som styr lärarnas val av skönlitteratur på gymnasiet samt hur ett införande av en litterär kanon skulle påverka deras yrkesutövning. Syftet med uppsatsen är att se hur gymnasielärare kopplar sina val av skönlitteratur till styrdokumenten samt hur de resonerar kring ett införande av en litterär kanon. En kvalitativ undersökning har gjorts genom intervjuer med fem lärare på en gymnasieskola i södra Sverige. Utgångspunkt för uppsatsen är följande frågeställningar: Vad styr lärarnas val av skönlitteratur inom svenskundervisningen på gymnasiet och hur motiverar lärarna sitt val? Finns det likheter eller skillnader beroende på program, lärare och elevunderlag, vilka är de i så fall och hur märks de? Hur anser svensklärarna att ett eventuellt införande av en nationell kanon skulle påverka deras och elevernas förutsättningar?

Resultatet visar att styrdokumenten inte är en av lärarnas huvudsakliga motiveringar. Det som istället angavs som motivering var externa faktorer såsom tillgång och ekonomi tillsammans med tidigare erfarenheter av olika verk. Det existerar en väsentlig skillnad beroende på program, lärare och elevunderlag i både inställning och utförande. Då skolan redan har en inofficiell kanon skulle ett införande av en nationell litterär kanon förmodligen bekräfta de redan valda verken och författarna, något som skapar blandade känslor hos respondenterna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Norum, Erik. "Lära genom skönlitteratur : fem lärare i årskurs 3-6 om användande av skönlitteratur i sin undervisning." Thesis, Mittuniversitetet, Lärarutbildning, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-12908.

Full text

Abstract:

Syftet med undersökningen var att undersöka hur fem lärare i årskurs 3-6 uppfattar sitt arbete med skönlitteratur i sin undervisning. Vilka är deras motiv för att använda den skönlitterära texten i sin undervisning? Hur använder man den? Hur väljs litteraturen ut? Studien genomfördes med hjälp av intervjuer av fem yrkesverksamma pedagoger vilka arbetar i årskurs 3-6. De har därefter transkriberats och analyserats. I diskussionen har intervjusvaren kopplats till teoretiska begrepp och tidigare forskning på området. Resultaten tyder på att de intervjuade pedagogerna anser den skönlitterära texten vara mycket viktig i under-visningen, speciellt som verktyg i lästräning och som utgångspunkt för att diskutera svåra värdefrågor men även som grund för eget skrivande, som kompensatorisk åtgärd eller som ren underhållning. De intervjuade pedagogerna saknar i de flesta fallen adekvat litteraturvetenskaplig utbildning vilket upplevs som ett hinder i yrkesutövningen. Pedagoger-na lägger en stor vikt vid att försöka välja litteratur som entusiasmerar och utmanar eleverna samt lockar dem till utvecklande diskussioner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Windahl, Roger, and Malin Bengtsson. "Författare om högt och lågt inom litteraturen." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-136.

Full text

Abstract:

Undersökningens huvudsyfte är att ta reda på hur författare själva förhåller sig och påverkas av masskulturens inverkande faktorer. Idag pågår en aktiv debatt och en kamp, inom det litterära fältet, om vad som skall få räknas till kultur och vilken typ av skönlitteratur som anses representera hög respektive låg litteratur. Därför är det viktigt att ta reda på hur författarna själva tänker om sina texter eftersom det trots allt är de som står bakom texterna. I den kulturella verklighet som alltmer präglas av ett stort utbud, blir den hårda konkurrensen kanske något som varje författare tvingas väga in i sitt författarskap. Studien har använt sig av kvalitativa intervjufrågor där femton slumpmässigt utvalda författare, förutom frågor om masskulturens påverkan på deras texter, även besvarat frågor om och huruvida skolan ska fungera som litteraturförmedlare. Genom att dessutom ställa frågor om den del av skrivandet då texterna tar form konstateras att majoriteten av författarna inte tänker över hur deras text kommer att uppfattas utifrån tankarna om hög respektive låg litteratur. Undersökningen visar att det verkar som om kampen mellan högt och lågt mest är något för litteratur- och kulturkritiker av olika slag. Att skriva upplever författarna som en slags konstnärlig process som inte låter sig störas så lätt av utifrånkommande krav. Undersökningen visar också på att skolan och svenskläraren, enligt författarna, har en viktig roll och att de i viss mån bör försöka att locka elever att läsa olika sorters litteratur och inte bara den mest lättsmälta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Bergström, Tim. "Väst är väst och möter gärna sig självt : En kritisk diskursanalys av hur internationella författarskap konstrueras i tre läroböcker avsedda för gymnasieskolan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-150084.

Full text

Abstract:

Syftet med examensarbetet Väst är väst och möter gärna sig självt är att granska innehållet i tre läroböcker avsedda för gymnasiekursen Svenska 2, för att synliggöra de diskurser kring internationella författarskap som skapas däri. Läroplanen stipulerar att kursen Svenska 2 ska lyfta både svenska och ”internationella författarskap” och därtill avhandla relationen ”mellan skönlitteratur och samhällsutveckling”. Samtidigt ska den svenska skolan utveckla elevernas ”förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald”, med anledning av det ”svenska samhällets international-isering och den växande rörligheten över nationsgränserna”. Detta examensarbete undersöker hur läroböckerna förhåller sig till värdegrunden i relation till sitt urval av internationella författarskap. Studien nyttjar Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, och lutar sig mot postkoloni-alistiska och interkulturella teorier. Studien konstaterar att läroböckerna på marknaden konstituerar en kulturell kanon, som reproducerar den västerländska litteraturhistorien samtidigt som den reducerar utomeuro-peiska författarskap till fotnoter eller trivia i sammanhanget.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Andersson, Anna, and Manuela Kullberg. "Vilken skönlitteratur använder svensklärare sig av i Svenska B och hur ser man på införandet av en litterär kanon?" Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3329.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken skönlitteratur svensklärare på två utvalda gymnasieskolor samt en högskola i Skåne väljer/har valt att använda i sin undervisning i Svenska B, och varför de har valt just denna litteratur. Vi vill även undersöka om det redan finns någon uttalad lokal litterär kanon på de skolor vi besökt eller om det finns en underförstådd sådan. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där sammanlagt nio lärare fick svara på frågor om detta. Intervjuerna, liksom litteraturdelen, där vi huvudsakligen refererat till ett antal litteraturpedagoger, har utgjort underlag för den diskussion vi fört. I litteraturdelen behandlar vi exempelvis skräplitteraturen, det vill säga vissa böcker ur den populära kulturen, hur man bör välja litteratur, samt den danska kanon. Det intervjumaterial vi samlat in visar på att lärarna inte använder sig av samma litteratur i sin undervisning som de vill ska finnas med vid ett eventuellt införande av en litterär kanon. Robinson Crusoe är det verk flest använder sig av i undervisningen, medan Shakespeare, Strindberg och något grekiskt drama är de författare/verk lärarna anser vara viktigast att ha med i en kanon. De flesta lärare ställer sig negativa till införandet av en litterär kanon i ämnet svenska.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Tellqvist, Olle. "Inofficiell litteraturkanon : En kvantitativ undersökning om urval av litteratur i läromedel för gymnasieskolan och på ämneslärarutbildningen." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39793.

Full text

Abstract:

Denna uppsats undersöker om det finns en likriktning i det urval av skönlitteratur som görs inom ämneslärarutbildningen i svenska vid sju lärosäten och i fyra läromedel på gymnasieskolan. Om en sådan likriktning existerar är det möjligt att beskriva den som en svensk kanon. En vidare fråga berör om en sådan kanon kan beskrivas som traditionell eller inkluderande. För att få fram detta används en kvantitativ metod där författarnamns förekomst på litteraturlistor vid universitet och högskolor samt i läromedel för gymnasieskolan räknas och sammanställs för att det ska gå att se vilka författarskap som är mest frekvent förekommande. Resultatet visar att det finns en likriktning som ger anledning att tala om en svensk kanon och att den kan beskrivas som traditionell snarare än öppen och inkluderande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Håkansson, Elin, and Kristin Hallberg. "Kanondebatten och litteraturläsning i gymnasieskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28006.

Full text

Abstract:

Vår uppsats handlar om debatten kring en litterär kanon i den svenska skolan. Vårt syfte är att analysera kanondebatten utifrån några valda aspekter samt att kommentera styrdokument och lärarröster i förhållande till analysens resultat. I kanondebatten syns samtida inställningar till och värderingar av litteratur och dess roll i samhället. Vi belyser detta genom följandefrågeställningar: vad sägs om litteraturens roll i Lpf 94? samt vilka bärande argumentframförs i kanondebatten och vem säger vad? Metoden vi använder oss av i detta fall ärtextanalys. Vi kompletterar undersökningen med intervjuer med fyra verksamma svensklärare på gymnasiet och har därför som tredje frågeställning: vad säger lärare? Resultatet visar att styrdokumenten är tvetydiga och sällan eller aldrig ger en explicit förklaring till vilken rolllitteraturen ska ha i svenskämnet. Även intervjuerna vittnar om oklarheten i styrdokumenten, då samtliga informanter tolkar litteraturläsningens funktion på skilda sätt. Debatten speglarbåde en allt tydligare politisering av litteraturläsandet i skolan, men också skilda uppfattningar kring vilket syfte litteraturläsningen har. Framförallt visar debatten på att andra intressenter änlärare nu har börjat ta över diskussionen kring skolans verksamhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Pettersson, Rebecca. "Vad blir det för bok? : En undersökning om valen av litteratur i Svenska 1." Thesis, Uppsala universitet, Avdelningen för litteratursociologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-376545.

Full text

Abstract:

Syftet med undersökningen har varit att se hur användningen av skönlitteratur ser ut i Svenska 1. Genom att fokusera på lärarnas val och tankar har jag undersökt vilka titlar som arbetas med i klassrummet inom Svenska 1, samt vilka pedagogiska aspekter som ligger till grund för de litterära val lärarna gör. Mina frågeställningar har varit Vilka skönlitterära författare och verk används i Svenska 1? Går det att tala om en kanon? samt Vad är det som ligger till grund för valet av skönlitteratur i Svenska 1? Vilka är de didaktiska utgångspunkterna? Undersökningen bygger på två typer av metoder. En kvantitativ enkätundersökning med 34 svarande som genomförts via en Facebookgrupp för svensklärare. Samt en kvalitativ intervjuundersökning då jag intervjuat två lärare. Dessa två metoder kompletterar varandra i och med att enkätundersökningen bidrar med underlag och intervjuerna kan fylla i eventuella frågor. Det finns ett antal begrepp som använts vid flera tillfällen i uppsatsen som jag anser behövs förtydligas. Jag har bland annat valt att diskutera begreppet kanon eftersom att jag upplever kanon som ett viktigt begrepp för att kunna undersöka och diskutera skönlitteratur i skolan. I undersökningen presenterar jag Lars Brinks diskussion kring kanon och refererar även till Harold Bloom. Jag har definierat begreppet ungdomslitteratur och har då använt mig av nationalencyklopedins definition. För att relatera min undersökning till tidigare forskning har jag har utgått ifrån Lars Brinks undersökning från 2006 där han undersökt hur lärare värderat olika aspekter när de valt sin litteratur. Han beskriver hur en av de aspekter som lärare upplever som viktigast är om boken tillhör en kanon. Han kommer även fram till att aspekter som eleverna enkelt kan relatera till hamnar längre ner på listan, som exempelvis ungdoms- och populärlitteratur. Jag har också använt mig av Ingrid Mossberg Shüllerqvists forskning som också bygger på lärares syn på litterära val i klassrummet. Hennes resultat skiljer sig från Brinks och hon kommer fram till att de lärare hon intervjuat menar att de blir mer och mer elevorienterade när de väljer bokval och att de upplever att populär- och ungdomslitteraturen får en allt större plats i skolan. Två ytterligare forskare som jag valt att förhålla mig till är Birgitta Bommarco och Gunilla Molloy, de har båda ett fokus på varför man ska läsa och hur elever ska läsa för att kunna ta till sig av litteraturen på ett så bra sätt som möjligt. De båda lyfter att lärare gärna läser med elever för att uppmuntra till mer läsning, samt att eleverna lär sig bäst om de har möjlighet att relatera till litteraturen, Bommarco menar därför att det är viktigt att läraren väljer litteratur tillsammans med eleverna. När jag relaterar mitt resultat till den tidigare forskningen går det att hitta både likheter och skillnaden. Min första frågeställning löd: Vilka skönlitterära författare och verk används i Svenska 1? Går det att tala om en kanon? Resultatet visar att det är en stor variation på vilka böcker som används. Bland de 34 lärarna som besvarade enkäten nämndes det att de sammanlagt arbetat med 43 böcker det senaste året. Det framgick även att det vanligaste alternativet för Svenska 1 var att eleverna själva fick välja böcker. Detta beskrev även en av de två lärare jag intervjuat. Hon motiverade detta genom att förklara att hon vill att läsningen i Svenska 1 ska vara inbjudande och uppmuntra till mer fortsatt läsning. Resultatet liknar därför Mossberg Shüllerqvists som menar att lärare tenderar till att ha en mer elevorienterad litteraturlista. Mitt resultat visade också att de 29 av de 43 nämnda titlarna var böcker som jag anser kunde klassas som populärlitteratur. Även många av de titlar som blev nämnda vid fler än ett tillfälle kunde klassas som populärlitteratur vilket visar på att populärlitteratur var vanligt förekommande i klassrummet. Mitt resultat visade även på att en del klassiker användes, men inte i samma höga utsträckning och av lika många lärare. Många lärare berättade också att de arbetade mer med klassikerna i senare Svenska 2. Även om det framgick att lärare hade ett klassikertänk i bakhuvudet när de valde litteratur är det tydligt att en varierad litteraturlista som anpassats till klassen är mer viktig än att läsa tunga klassiker tillsammans med eleverna i Svenska 1. Min andra frågeställning undersöker vad det är som ligger till grund för valet av skönlitteratur i Svenska 1? Där stämmer mitt resultat inte helt överens med Lars Brinks. Jag lyckades skapa följande nio kategorier utifrån mitt resultat: Elevernas intresse, elevernas förkunskaper, koppling till kursplan, tillgänglighet, tankeväckande, lärarens intresse, klassikertänk, litterär kvalité och tillgång till material. Jag kunde även dela in dessa i tre överkategorier: praktiska, elevorienterade och kanonorienterade. Det framgick att det var de mer elevorienterade, som elevernas intressen eller elevernas färdigheter som upplevdes som mest viktiga bland lärarna. Sedan kom de mer praktiska som huruvida texterna gick att arbeta med i klassrummet i relation till kursplan eller om de fanns i klassuppsättning. Den överkategorin som var minst viktig är den jag valt att kalla kanonorienterad, alltså huruvida boken klassas som en klassiker eller om det är en bok av ”god kvalité”. Mitt resultat är emellertid inte helt enhetligt. Det är nämligen en av de intervjuade lärarna som menar att den viktigaste aspekten när hon väljer litteratur är om den finns i klassuppsättning. Samma lärare värderar också om det finns färdigt arbetsmaterial till boken väldigt högt. Detta skulle kunna bero på att hon är relativt nyexaminerad då den andra intervjuade läraren menar att det blir enklare att använda sig av olika böcker med tiden och att erfarenheten gör att hon vågar testa olika typer av böcker. Jag upplever ändå att det går att se ett resultat som visar att det fokus på kanon som Brink visar i sin undersökning från 2006 inte längre förekommer på samma sätt år 2018 utan att det idag finns ett större fokus på att anpassa läsningen efter eleverna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Söderlund, Karin, and Maria Andersson. "Läraren och litteraturen : Vad påverkar svensklärares litterära val till eleven?" Thesis, Jönköping University, School of Education and Communication, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-7654.

Full text

Abstract:

Detta är en undersökning angående de faktorer som styr svensklärarnas val av skönlitteratur till elever på högstadiet. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer svensklärare på högstadiet utgår från när de väljer skönlitteratur till sina elever.

Undersökningen är baserad på nio kvalitativa intervjuer. Informanterna är lärare på högstadiet och undervisar i svenska eller svenska som andraspråk.

Utgångspunkt för uppsatsen är följande frågeställningar:

- Huvudfråga:Utifrån vilka faktorer väljer svensklärare på högstadiet skönlitteratur till eleverna?

- Underfrågor: Hur ställer sig lärare till att ha en litterär kanon inom svenskämnet? Hur har debatten om en litterär kanon inom svenskämnet påverkat lärares undervisning? Hur påverkas lärarens skönlitterära val till eleverna av lärarens konstruktion av svenskämnet? Hur påverkar styrdokumenten litteraturundervisningen i svenskämnet?

Resultatet visar att svensklärare påverkas av en mängd olika faktorer i litteraturvalet såsom eleven, arbetsplatsen, personliga åsikter, läsningens syfte, samhället, styrdokument, samt lärarens konstruktion av svenskämnet. Resultatet visar att lärarna är både negativa och positiva till en litterär kanon i svenskämnet och att kanondebatten inte har påverkat deras undervisning.

This study with its purpose concerns factors that influence teachers, who specialize on the subject Swedish, when choosing fictional literature for their students.

The gathering of empirical facts is done through nine qualitative interviews. The informants are nine teachers with Swedish as major who teaches at upper elementary level.

The questions at issue are:

- Which factors influences teachers at upper elementary level when choosing fictional literature for their students?

- How do teachers regard the use of a literary canon when teaching Swedish?

- How has the debate concerning the use of a literary canon in the teaching of Swedish affected the teachers tutoring?

- To what extent is the teachers’ choice of fictional literature affected by the teachers’ own construction of the subject Swedish?

- To what extent does the curriculum affect the teaching of literature in the subject Swedish?

The result of this study shows that teachers of Swedish are affected by several factors when they are choosing fictional literature for their students. Factors that influence the teachers’ choice of literature are: The teachers’ own construction of the subject, student preferences, workplace, personal preferences, the purpose of the reading, society and the curriculum. The result also shows that the teachers both have negative and positive attitudes towards using a literary canon in their tutoring of Swedish. The debate concerning the use of a literary canon has not affected their teaching of Swedish.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Hjelm, Matilda. "”Det sitter i väggarna å det är tryggt å det är hemma” : En fenomenografisk studie av sex svensklärares upplevelse av en inofficiell litterär kanon i den svenska gymnasieskolan." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37605.

Full text

Abstract:

Riktlinjer gällande litteratururval och förmedlingen av en litterär kanon har alltmer minskat sedan 1975 och kan av en del lärare ha ansetts försvunnit helt vid införandet av Gy11. Tidigare forskning av lärares litteraturval visar dock att det fortfarande existerar en hierarkisering av litteratur där klassiska västerländska verk kanoniseras. Majoriteten av den litteraturdidaktiska forskningen har sedan 2000-talet framför allt fokuserat på att undersöka hur elever läser snarare än vad eleverna faktiskt läser. Den här studien syftar till att undersöka om det existerar en inofficiell litterär kanon på gymnasieskolan. Studien har en fenomenografisk forskningsansats och referens-ram. Datainsamlingen skedde i form av halvstrukturerade intervjuer med sex svensklärare som arbetar på gymnasieskolor. Studiens slutsatser visar att det existerar en inofficiell litterär kanon med en stark koppling till litteraturhistoria och klassisk litteratur som kan tolkas härstamma från en kanonförmedling utifrån tidigare läroplaner, lärarutbildningar och läromedel. En litterär kanon utgår enligt lärarna från en samsyn gällande en författare eller ett verks kvalité och plats i under-visningen. Kanoniserad litteratur beskrivs även som mansdominerad och väster-ländsk samt att den säger något om historien och samhället. Lärarna uppger att deras litteraturval främst påverkas av lärarens syn på ämnet, kollegiala samtal, elevernas förkunskaper och vilken kurs de går i men även temaarbeten och litteraturens historiska förmedling. I analysen av lärarnas beskrivning av påverkansfaktorer går det att urskilja kanonaspekter där vissa verk prioriteras och anses självklara, utan en anknytning till de framlyfta faktorerna. Det går därmed att urskilja en inofficiell litterär kanon som ytterligare en faktor till litteraturvalet.

Svenska

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Hillman, Rebecka, and Erica Holmqvist. "Har Strindberg en plats i dagens klassrum?" Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för kultur, språk och medier (KSM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39843.

Full text

Abstract:

Med denna kunskapsöversikt har vi haft för avsikt att undersöka vad forskningen säger om hur kanoniserade verk kan läsas på ett genusmedvetet sätt för att främja en reflekterande undervisning på högstadiet och gymnasiet. I undersökningen av detta område har vi identifierat fyra teman, som alla kopplats till genusmedvetenhet, i vilka vi tagit avstamp för att besvara arbetets frågeställning Hur kan kanoniserade litterära verk läsas för att främja genusmedvetenhet? Dessa fyra teman är genusmedvetenhet i förhållande till kanonbegreppet, teoribildning, pedagogiska strategier och förhållningssätt samt ett litterärt exempel i form av förankring i August Strindbergs Fröken Julie (1888). Resultatet har grundat sig i metodisk läsning och sammanställning av olika forskares perspektiv på ämnet. Frågeställningen besvaras med att läsning av kanoniserade verk behöver anpassas efter nutida värderingar såväl som den historiska kontexten i vilken verket blev skrivet. Vidare har resultatet pekat på att feministisk litteraturteori är en aspekt av vad vi idag kallar genusmedvetenhet och därav är nödvändigt att ha i åtanke när pedagogiska strategier ska formas i arbetet med litteratur i klassrummet. De pedagogiska strategierna behöver ta avstamp i inkludering och normkritik. Slutsatsen av detta resultat är att kanoniserad litteratur kan läsas genusmedvetet då de pedagogiska strategierna kring verket påverkar hur läsaren förhåller sig till innehållet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Nertyk, Anja. "Skönlitteratur i andraspråksundervisning : Lärarnas tolkningar och realiseringar av ämnesplanen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-47335.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida beskrivning av skönlitteraturen i ämnesplanen och andraspråksundervisning på gymnasieskolan skiljer sig åt. Fokus i undersökningen har legat på lärarnas tolkningar och hur de realiserar ämnesplanen i svenska som andraspråk när det gäller undervisning i skönlitteratur. Undersökningsmetoden utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio verksamma gymnasielärare. Undersökningens resultat visar att lärarnas tolkningar och realiseringar av styrdokumenten i flera fall bygger på pedagogernas tidigare erfarenheter, bakgrund, kunskaper och skolkultur. Eftersom de flesta av respondenterna är verksamma lärare i både svenska som andraspråk och svenska kan det sistnämnda ämnet och ämnesplanerna i svenska inverka på lärarnas val av litteratur och även på undervisningen. Detta överensstämmer med tidigare forskning. I denna undersökning visar det sig emellertid att det också finns andra grunder till lärarnas val och tolkningar. Detta kan bero på olika faktorer, till exempel, den undervisningstraditionen som finns på respondenternas gymnasium, programmet som lärarna undervisar i och lärarnas egna uppfattningar och tolkningar av undervisningsprocessen. Min undersökning visar att det tydligt framstår två lärartyper avseende av synen på litteraturundervisningen: de som låter eleverna att välja böcker själva och de som mer eller mindre styr litteratururvalet. Samtliga respondenter är eniga att ämnesplanen i ämnet svenska som andraspråk är vag och oprecis.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Johannesson, Elsa. "Klassiker på barn- och ungdomsbiblioteket : Bibliotekariens arbete med barn- och ungdomslitteraturens klassiker." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-333285.

Full text

Abstract:

Introduction. This empirical study investigates the attitudes of Swedish public librarians who work in the children’s and/or young adult departments, towards children’s literary classics. This is achieved by examining work with the Classics shelf, a genre classification located in the children’s or young adult section. Method. The empirical material consists of transcripts from interviews with seven children’s and young adult public librarians in four Swedish municipalities, the Classics shelves and the libraries’ policy documents. Analysis. The Classics shelves’ genre definition, target group and location were investigated and compared to the libraries’ policy documents. Interview transcripts were examined in regard to the explicit contents of the participants’ statements and divided in themes by perceptions of value, function and use of the literature in a library context. Magnus Persson’s concept of myths describing naturalised perceptions of literature was used to interpret attitudes. A concluding analysis was conducted using the discourse theories of Michel Foucault, Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. Results. The analysis indicated both shared and conflicting attitudes to children’s and young adult literary classics, with perceptions predominantly taken for granted. Three coexisting discourses were identified: the Reading experience discourse, the Durability discourse and the Fresh discourse. These are mainly tied to different tasks and influenced by the librarians’ preconceived notions, workplace management and external influences such as media debates, with the user perspective as a prerequisite. Conclusion. The results show that the librarian accommodates contradictory and ambivalent views of children’s and young adult literary classics in the library. Literature is mediated indirectly and directly, and expresses the librarian’s personal experience rather than a professional identity. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Andersson, Sofia. "Litterära urval i ett demokratiskt klassrum : Att äga makt över litterära val och bortval." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-13484.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Roxburgh, Amy. "En analys av representationen av kön och etnicitet i läroböcker i ämnet svenska som andraspråk." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-79414.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka om läroböcker utgivna efter Gy11s införande var mer jämställda, än läroböcker utgivna innan Gy11, vad gäller förekomsten av kvinnliga och manliga europeiska och utomeuropeiska författare. Med grund i några av Skolverkets (2011) riktlinjer och värden och med utgångspunkter i genusteori, postkolonialt perspektiv samt diskursanalys räknades förekomsten av kvinnliga respektive manliga europeiska och utomeuropeiska författare såväl som vilket utrymme respektive grupp fick. Om författarnas kön och etnicitet betonades i läromedelsdiskursen undersöktes även. Hypotesen var att resultatet av studien skulle komma att likna tidigare studiers resultat vad gällde den europeiske, manlige författarens dominans. Resultatet stödde denna hypotes då den europeiske, manlige författaren dominerade i båda läroböckerna både till antal och till utrymme. Kvinnliga och utomeuropeiska författare marginaliserades. Endast ett fåtal utomeuropeiska författare var inkluderade och majoriteten av dessa var amerikaner, det vill säga fortfarande västerländska författare. Resultatet skiljde sig dock från tidigare forskning vad gällde betoningen av kön och etnicitet. Slutsatsen var att respektive lärobok bör kompletteras med fler texter skrivna av kvinnliga och icke-västerländska författare för att väga upp bristerna och uppfylla Skolverkets riktlinjer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Andersson, Sofia. "Den litterära kanon : Fyra svensklärarstudenters inlägg i debatten." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-3555.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svensklärarstudenter ställer sig till en fastställd nationell kanon, vilken litteratur de vill förmedla till sina framtida elever samt vilka faktorer som påverkar vid texturval.

Undersökningen utgörs av en kvalitativ studie där den halvstrukturerade forskningsintervjun använts som metod. Fyra svensklärarstudenter, två manliga och två kvinnliga, har intervjuats enskilt och spelats in. Det låga antalet informanter förhindrar att en generalisering görs.

De teoretiska ingångarna innefattar debatten om kanon i media, där olika sidor lyfts fram, samt hur kanon tog sig uttryck i skolan förr och hur den gör det i dagens skola. Till sist belyses problematiken kring kanon, och frågan lyfts om vem som egentligen ska bestämma den.

Undersökningen visar att svensklärarstudenterna inte ställer sig positiva till en litteraturlista på nationell nivå, utan att de vill förmedla blandad litteratur som eleverna kan relatera till. I undersökningen nämnde svensklärarstudenterna att man som blivande lärare måste ha ett klart syfte med sin litteraturundervisning, och att det kan legitimera i stort sett all litteratur. Att svensklärarstudenternas egna läserfarenheter lyser igenom i deras lärarroller, är något som kan urskiljas i undersökningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Myrbäck, Anna. "Spanskämnets litterära kanon : En analys av gymnasieskolans läroböcker i spanska 1932-2010." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-176307.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka det svenska spanskämnets kanon på gymnasiet, hur den ser ut och hur den förändrats över tid. Detta genom att studera 77 läroböcker för gymnasiet, för att se vilka författare som förekommer i dessa, och på så sätt fastställa spanskämnets kanon. En kanon är en term som används inom bland annat litteraturvetenskapen och som betecknar normen för de författare som anses vara de som varje bildningssökande bör läsa och känna till något om. En kanon är långsamt föränderlig och kan inte vara alltför omfattande, det ska vara rimligt att kunna ta del av en kanon under en livstid. Det är en kollektiv åsikt som ligger till grund för kanon, vilken påverkas av flera olika faktorer. Jag har definierat och motiverat tre maktfaktorer som kan spela in på kanonisering av författare, vilka är ”kön”, ”nationalitet” och ”litterära pris”. Dessa maktfaktorer samt läroplaner med tillhörande kursplaner ligger till grund för analysen. Undersökningen är genomförd genom kvantitativ innehållsanalys. Min undersökning visar att kanon för spanskämnet är dominerad av män från Spanien, och för de kvinnor och latinamerikaner som förekommer verkar litterära priser ha större betydelse för kanoniseringen för ämnet. Undersökningens resultat är intressant då det inte tidigare gjorts studier i spanskämnets kanon på gymnasiet. Resultatet är viktigt då det belyser de maktfaktorer som kan ha inverkan på kanonbildning i ett ämne. Det visar även hur klassiker som är mer bestående i en kanon är svårare att tränga undan för att ge plats åt kvinnor och författare från Latinamerika. Dock syns en tendens mot att fler latinamerikaner och fler kvinnor kan komma att ta del av kanon för ämnet i framtiden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Backman, Michael. "Världslitteraturen i det svenska klassrummet : En diskursanalys av det litterära urvalet i läromedel inomsvenskämnet i gymnasiet." Thesis, Högskolan i Gävle, Svenska språket och genusvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29802.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att undersöka tre läroböckers skönlitterära urval, samt undersöka hur läroboksförfattarna motiverar sina skönlitterära urval. Studien använder även metoden diskursanalys genom att undersöka läromedlen med en kvalitativ textanalys i syfte att synliggöra bakomliggande kanondiskurser. Studien analyserar även Skolverkets kunskapskrav gällande skönlitteratur utifrån en postkolonial litteraturteori. Resultatet visar att samtliga tre läroböcker till stor del presenterar västerländska författare även om enstaka icke västerländska författare ibland nämns. Två av läroböckerna har även fokus på litteraturhistoria och har delat in skönlitterära verk i epoker i sin framställning. Det västerländska kanondiskursen i kombination med epokframställningen är enligt studien en bidragande orsak till att läroböckerna inte lyfter in annan litteratur från andra delar av världen. Den litteraturhistoriska inriktningen tycks enligt studien lägga fokus på Europa och västvärlden och stänger ute annan litteratur från andra delar av världen, vilket även studiens postkoloniala teorier visar. Resultatet av analysen av Skolverkets kunskapskrav visade på vissa vaga och svårdefinierade termer. Skolverket använder termer som ”internationell litteratur”, ”epoker” och ”idéströmningar” när de skall beskriva litteraturen. Vid en mer djupgående analys av termerna, och med hjälp av teorierna om kanon och världslitteratur, fanns ett visst stöd för att läroplanen bidrar till en litteraturhistorisk epokinledning med västerländsk inriktning. Vilket i sin tur även påverkar läroböckernas framställning och presentation av skönlitterära verk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Lönnberg, Karin. ""Varför läser vi bara gubbar?" : En kvalitativ studie om fyra lärares genusperspektiv i gymnasiets litterära kanonförmedling." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14659.

Full text

Abstract:

Skolans roll som socialisationsagent är vida omtalad. I ett land som Sverige, där jämställdhet är ett högprioriterat område, borde verksamheten i skolan därför vara präglad av ett genusperspektiv. Gymnasieskolans styrdokument, i form av läroplaner samt kurs- och ämnesplaner, formulerar skolans värdegrund och strävansmål. Däri står att skolan ska fostra eleverna till demokratiska och jämställda samhällsmedborgare som inte räds att uttrycka sina ståndpunkter. I den traditionella kanonförmedling som skolan ägnat sig åt i decennier, har kvinnliga författare sällan lyfts fram, varför kvinnliga perspektiv och livsvillkor inte har uppdagats och diskuterats i klassrummen. Med detta som utgångspunkt har jag sökt finna en förståelse för hur svensklärare i gymnasieskolan resonerar och arbetar med sin litteraturundervisning. Med hjälp av samtalsintervjuer med fyra svensklärare har jag försökt klargöra deras litteraturuppfattningar, gällande synen på litteraturundervisningens syfte, urvalsprocesser för texter och eventuella genusperspektiv i detta sammanhang. Resultaten visar att endast en av de fyra lärarna har en medveten genuspedagogik och aktivt strävar efter att finna en balans mellan kvinnliga och manliga författare i sin undervisning. Övriga tre lärare har förvisso en medvetenhet om att genusperspektivet bör ingå, men har av olika anledningar inte implementerat perspektivet i undervisningen. Tidsbrist, åsikter om att manliga skildringar av kvinnliga förhållanden fungerar lika väl som om de skildrats av kvinnor, samt en känsla av att den traditionella kanon är viktig att förmedla, är några av orsakerna som framkom i studien. För att nå ett jämställt samhälle krävs att rådande normer och värderingar ifrågasätts varför reflektion kring sin egen undervisning och ett aktivt handlande från lärarnas sida är behövligt. Förutsättningar som, enligt dessa lärare, är svåra att få till men som studien visat i flera fall heller inte är prioriterade.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Söderlund, Veronica. "Den värdefulla kanon : En studie av den litterära kanon som förmedlare av nationella värden och som ett medium för gemensam kulturell identitet i skola och utbildning." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27037.

Full text

Abstract:

Den här studiens syfte är att pröva det som antas vara det svenska litterära kulturarvets eventuella gestaltningar av gemensamma nationella värden. Detta görs med utgångspunkt och bakgrund i den politiska debatten kring förslaget om införandet av en nationell litterär kanon i skolan. I studien närläses tre romaner med stark koppling till det som ofta anses vara svenska litterära klassiker och som inte sällan är kandidater till en svensk litterär kanon. Vid närläsningen undersöks gestaltningar av två explicita värden ur skolans värdegrund: alla människors lika värde och jämställdhet mellan kvinnor och män. Den litteraturteoretiska utgångspunkten för närläsningen är ett intersektionellt perspektiv där både feministisk, postkolonial och marxistisk litteraturteori tillämpas. Den teori som antas i studien bygger även på Harold Blooms, Magnus Perssons och Martha C. Nussbaums teorier om kanon och läsning. Resultatet av litteraturanalysen visar att de värden som blir synliga vid närläsning av alla människors lika värde och jämställdhet mellan kvinnor och män i romanerna strider mot de värden som förmedlas i skolans värdegrund. Resultatet visar följaktligen att det är svårt att hävda att en nationell litterär kanon skulle förmedla några svenska grundvärden. Detta resultat utgör utgångspunkten för det resonemang som förs vidare i studien om förslaget om införandet av en nationell litterär kanon i skolan. Den diskussion som förs utifrån resultatet lyfter bland annat problematiken kring bristen på mångfald i kulturarvet, vikten av kritisk läsning, myten om den goda boken och betydelsen av fria litterära urval i undervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Bengtsson, Johanna. "Identitetens pris : Kritik, priser och kapitalcirkulation på det litterära fältet." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-225547.

Full text

Abstract:

The aim of this study is to study the construction of literary values. I have been looking at how literature awarded with sponsored literary prizes has been reviewed in four major English and American newspapers. I have been studying the reception of literature by Ian McEwan, Hilary Mantel, Colm Tóibín and Zadie Smith between 2000 and 2012. The prizes in focus are the Man Booker Prize, the Orange prize for fiction and the Costa Awards. There seems to be an increasing number of articles related to each author after they have been awarded a prize, however with little change in the content of the reviews. The non critical articles seems to move towards a more personal angle. I have also found that critics tend to position the authors’ works in comparision to canonised authorships rather than discussing the literature as awarded.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Mortensvik, Astrid. "«Wake up call fra fortida» : En studie i avgangselevers legitimering av eldre litteratur i videregående skole." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Institutt for språk og litteratur, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-26050.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Andersson, Anna, and Carl Johan Odehammar. "Kanonlärare : En undersökning av svensklärares litteratururval." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Sektionen för språk, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-14521.

Full text

Abstract:

Detta är en studie om vilken litteratur gymnasielärare i svenska använder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet är att besvara följande frågeställningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- står den i så fall av? Mot vilken bakgrund och förkunskap väljer lärare i svenska på gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ enkätstudie genomförts med 14 gymnasielä- rare i svenska. Resultatet visar på tendenser i lärarnas litteratururval som ligger nära en kanon. Det finns större likheter mellan vilka författare lärarna använder sig av i undervisningen än de verk som används av samma författare. Litteratururvalet som lärarna gör kan sägas spegla ett manligt, vitt och västerländskt perspektiv.De mest förekommande motiveringarna till att enskilda verk är viktiga att använda i undervis- ningen är att de tillhör kulturhistorien, har betydelse för kulturarvet och att de tillhör allmän- bildningen. Faktorer som påverkar urvalet är framförallt saker som finns i lärarens vardag såsom kollegor, utbud på skolan, elever, styrdokument och till mindre del eget intresse. Kanon, läromedel och utbildning har historiskt haft stor betydelse för litteratururvalet i skolan. Lärarna anser inte att de påverkas av detta i hög utsträckning idag.
This is a study on the literature selection that Swedish upper secondary school teachers use when teaching Swedish, and the underlying motives and factors contributing to the selection of certain literature. Two questions form the basis for the study:Is there an implicit canon in the teaching of Swedish in upper secondary school, and if so what literature does it consist of? Against what background and knowledge do teachers select the literature they use in their teaching? To answer the two questions, a qualitative questionnaire study answered by 14 upper secondary school teachers of Swedish has been performed. The results show that the selections of litera- ture teachers make have connections to a literary canon. The similarities are greater between the authors teachers use than between the works they use by these same authors. The literature that is taught in school can be said to reflect a male, white and western perspective.The most common reason why a certain work has been selected is that the work is part of the cultural history and heritage and also part of the basic general knowledge. When teachers make their selection they are affected by things in their near surroundings like colleagues, the book selection of the school, students, curricula and to a lesser extent their own interests. A literary canon, textbooks and education have had a great impact historically on the literature taught in school, but nowadays teachers believe themselves less influenced by these things.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Svensson, Sara. "Ett kulturarv för alla? En studie av gränserna mellan ”Vi” och ”De Andra” i litteraturhistoriska läroböcker för gymnasiets svenskämne." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30993.

Full text

Abstract:

Föreliggande uppsats syftar till att problematisera begreppet västerländskt ”kulturarv” i svenskämnets A- och B-kurser avseende litteraturundervisningen. Undersökningen studerar tre läroböckers litterära urval under epokerna renässansen, upplysningen och romantiken (år 1500 – 1830) genom att kartlägga vilka gränser mellan ”Vi” och ”De Andra” som används och aktiveras, samt hur dessa gränser legitimeras. De läroböcker som undersöks är Natur & Kulturs BRUS #1/#2 (2006), Libers Litteraturen Lever (2005) samt Gleerups Möt Litteraturen (2008). Genom en kvalitativ och närläsande metod, med kvantitativa inslag, analyseras empirin utifrån en postkolonialt teoretisk utgångspunkt där begrepp som eurocentrism och dikotomier utifrån gränser mellan ”Vi” och ”De Andra” står i fokus. Undersökningen visar att trots att läroboksförfattarna delvis har olika ingångar till begreppet ”kulturarv” och västvärlden förmedlas en bild av att det är det västerländska som är den otvivelaktiga utgångspunkten. Läroböckerna legitimerar detta val delvis olika. Genomgående är att urvalet i varje lärobok stundtals faller tillbaka på eurocentristiska antaganden och stereotypa dikotomier mellan ”Vi” och ”De Andra”. Tre viktiga slutsatser betonas. Den första är att alla läroböcker använder ett västerländskt litterärt urval. Den andra slutsatsen är att läroböckerna lutar sig mot den västerländska litteraturen inte bara via explicita eller tysta legitimeringar utan också via aktiva gränsdragningar mellan ”Vi” och ”De Andra”. Slutligen poängteras att ”kulturarvet” tycks vara relevant igen mot bakgrund av det läroplanen definierar som ”internationaliseringen”.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Widén, Anders. "Litterär kanon inom gymnasieskolan." Thesis, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-13828.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Litterär kanon'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles