Dissertations / Theses on the topic 'Litterärt skrivande'

I uppsatsen studeras tre elevers litterära kompetens utifrån sambanden mellan läsning av skönlitteratur och eget litterärt skrivande inom gymnasiekursen Litterär gestaltning. Enligt kursplanen i svenska, i Lpf 94, ska undervisningen behandla språk och litteratur som två samspelande aspekter i en helhetssyn. I Litterär gestaltning integreras läsning till stor del med elevernas skrivutveckling; eleverna i kursen kan även antas vara intresserade av bägge delar. Det är således växelverkan mellan de två aktiviteterna läsande och skrivande som fokuseras. Vad kan jag utläsa av elevernas egna upplevelser av en sorts integration mellan dessa och hur ser deras litterära kompetens ut? Som teoretiska utgångspunkter använder jag fyra faser av litterära föreställningsvärldar samt en teoretisk modell av litterär kompetens. Metoden är kvalitativ och intervjuerna med eleverna utfördes i form av halvstrukturerad samtalsintervjuer. Resultatet visar ett samband mellan de enskilda elevernas utveckling av föreställningsvärldar och litterära kompetens; förmågan att bilda sig en god litterär kompetens verkar förutsätta att eleven kan röra sig i föreställningsvärldarnas samtliga fyra faser. Endast stor läsvana behöver inte leda till en god litterär kompetens.

Swedish public libraries have offered writing courses and activities for decades. Despite that, writing doesn’t necessarily seem to have an obvious place at all public libraries. The purpose of this thesis is to examine the status of writing promotion at Swedish public libraries. The study is conducted using several methods. Firstly, official library statistics are used to map creative writing activities at public libraries. Secondly, library plans from Swedish regions are used to study how they define writing promotion related to public library. Thirdly, three interviews are conducted with people who have worked with writing promotion. The four-space model from 2012 is used to analyze the motives for writing promotion related to public libraries. The statistic results show that writing activities has a low priority in comparison with other activities at the public library. Moreover, the statistics show that public libraries vary in offering writing activities, both at a national and a regional level. The results based on the library plans show that public libraries in many regions work, or want to work, with writing promotion. In most of the regions the writing promotion can be connected to all four spaces and goals according to The four-space model. Through writing promotion public libraries can offer an inspiration space, a learning space, a meeting space and a performative space, consequently supporting experience, empowerment, involvement and innovation. The status of writing promotion seems, however, to vary among the regions. The interviews reveal, in accordance with the library plans, that writing promotion belongs in public libraries.  In conclusion, the thesis shows that writing promotion is overshadowed by reading promotion at Swedish public libraries. In addition, the thesis shows that the status of writing promotion has potential to increase at Swedish public libraries. This is a two years master ́s thesis in Library and Information Science.

Läsguide och synopsis för Sånna som oss   Den text som är mitt examensarbete består av delar ur mitt manus Sånna som oss. Texten består av olika scener ur manuset. Den första scenen är den första scenen även i manuset, resten av scenerna ligger i den ordningen de ska, men i huvudmanuset finns det scener mellan de scener som finns med i mitt examensarbete. Varför jag har valt att göra så är helt enkelt för att jag har velat prova de olika temana och stilbytena i läsningen som vi har haft av varandras texter under kursen detta läsår.      För att det inte ska bli förvirrande för examinatorn har jag skrivit ett synopsis, eller kanske snarare en beskrivning av händelseförloppet i det fullständiga manuset. Manuset är just nu på runt 200 boksidor och är tänkt att bli runt 250 boksidor.     Experiment med stil I manuset har jag experimenterat med att blanda olika stilar och stilnivåer. Jag har försökt att låta temat styra stilen. Eftersom Sånna som oss är en historia som handlar om en klassresa, både en linjär större sådan, men även ett dagligt sicksackande fram och tillbaka mellan olika samhällsklasser för huvudpersonen Lisa har jag valt att låta temat följa med även på stil och stilnivå. När Lisa är i miljöer som domineras av arbetarklass har jag arbetat med ett enkelt och rakt språk. I vissa avsnitt är stilen åt ’diskbänksrealism’-hållet. I andra avsnitt är stilen åt ’Harlequin’-hållet. I vissa scener är stilen rent av lätt överdrivet ’karnevalaktig’ eller lätt absurd.      I de delar där Lisa rör sig i de övre samhällsklasserna är stilen mer stilren. De avsnitten som har med opera att göra blir stilen mer poetisk, drömsk och ibland dras stilen till magisk realism.      Varför jag har valt att experimentera med stil på det här viset är dels för att jag vill använda stilen för att läsaren ska uppleva klassresan även stilmässigt i den litterära texten, inte bara i temat för boken och inte bara linjärt. Jag vill att läsare ska följa med på Lisas sicksackresa mellan klasserna och därmed även genom både själva historien och genom stilbytena som löper sicksack genom texten. Jag vill prova om det fungerar att arbeta med stilbyte på det sättet i en längre text.   Rubriker Rubrikerna är just nu bara arbetsrubriker för att bättre hitta i manuset, så de behöver inte läggas så mycket vikt vid. Det är oklart om jag kommer att behålla rubrikerna som de är i nuläget, i annan form eller helt ta bort dem. Orsaken till att de är med här är för att det ska hjälpa examinatorn att hänga med i texten och förstå när det är scenbyte.   Synopsis Sånna som oss är en uppväxtskildring, en ”My fair Lady” berättelse som utspelar sig under mitten av åttiotalet. Huvudpersonen Lisa är femton år och bor med sin mamma som är frisör och styvfadern som är sjöman. Mamman är lätt besatt av filmen och musikalen ”My Fair Lady”. Hon förstår inte att den är en ironisk kritik av klasskillnader, hon ser den som ett ’recept på hur man kan göra en arbetarflicka till en fin dam’. Mammans högsta dröm är att Lisa ska gifta sig rikt, helst med en direktör, men för att lyckas charma en sådan måste Lisa kunna föra sig. Eftersom mamman inte vet hur man gör, skickar hon därför Lisa till charmskola, sånglektioner, pianolektioner och talpedagog för att göra henne till en fin dam. Mammans drivkraft är hennes fattiga uppväxt. Mamman växte upp i ett litet omodernt soldattorp med föräldrarna och tre syskon. Det fanns varken el eller vatten indraget, utan vattnet fick hämtas ur en brunn och som ljus hade de fotogenlampor, som bokstavligen brännmärkte mamman svårt när hon var liten. Mamman växte upp under ransoneringsåren och det rådde konstant brist på mat. Det hon minns mest från sin barndom är kölden, hungern och mörkret. Mamman vill till varje pris göra Lisa till en fin dam som kan få en välbeställd make, det är den enda klassresan hon kan se framför sig för Lisa. Att Lisa själv skulle kunna göra en klassresa och till exempel gå på Operahögskolan eller läsa på Universitetet finns inte i mammans föreställningsvärld.        Familjen bor vid motorvägen, i utkanten av de fina områdena Påvelund och Långedrag. Lisa är ett av få barn med arbetarbakgrund i skolan, de andra barnen har föräldrar som är direktörer, läkare och advokater. Mamman hoppas att Lisa ska umgås med de ”fina” barnen i skolan, men Lisa blir utstött av tjejerna och på dagarna är Lisa skolans ”tjej-värsting” och umgås med Nils-Auge som är skolans ”kill-värsting”. Om detta vet mamman inget.   Lisas andningshål är hos hennes mormor i Sjunkäng utanför Linköping. Mormodern bor fortfarande kvar i det lilla torpet och driver det precis som då mamman växte upp där. I Sjunkäng har tiden i princip stått stilla sedan dess. För Lisa är somrarna hos mormodern på torpet en paus från alla krav, här får hon vara sig själv och bara vara en månad om året. Lisa älskar alla sysslor på gården och skulle helst ta över torpet en dag, men det skulle hon aldrig våga säga till mamman.   Lisas sångpedagog Maria ser att Lisa har en ovanlig talang för opera, Lisas röst är stark och spänner över tre oktaver. Sångläraren pushar Lisa att söka direkt till Opera­högskolan istället för gymnasiet. När Lisa presenterar idén för mamman säger mamman nej. Mamman är rädd att Lisa ska hamna i rännstenen om hon satsar på musiken. Mamman menar att när ’sånna som oss’ försöker sig på musik, oavsett opera eller annat, slutar det alltid i rännstenen. Hon förbjuder Lisa att sjunga för att hindra att detta sker. Mamman tvingar Lisa att söka till ekonomisk linje på Majornas gymnasium.      Mammans svek får Lisa att göra uppror på alla sätt hon kan för att straffa mamman för orättvisan, hon blir ännu vildare än förut och gör allt för att inte bete sig som mamman vill. Lisas klasskamrat Bella byter från ekonomisk linje till musiklinjen på Hvitfeldska gymnasiet och Lisa försöker en sista gång övertala mamman om att få lov att syssla med musik. Svaret är fortfarande nej. Mammans plan för Lisa är att bli chefssekreterare och därigenom träffa en direktör att gifta sig med.      När Lisa få detta sista nej rymmer hon till mormor och hoppas att få stöd av henne, men ingenstans i släkten får Lisa stöd för att få sjunga Opera. Hon återvänder tillslut till Göteborg och ekonomisk linje…

The purpose of this masters thesis is to examine outlines of literary history for students at upper secondary school from a gender studies perspective. Earlier theoretical work concerning outlines of literary history is sparse. There are three dissertations, but none with an explicit gender perspective. The theoretical approach comes mainly from theories in literary historiography and gender research. Also discussed are the following concepts: canon, literary field and literary valuation. This part of the thesis is based on literature studies. The objects of investigation are the three books which according to a mail inquiry are the most used at the Swedish upper secondary school today: Litteraturorientering 1977, Svenska timmar 1991 rev. 1999 and Dikten och vi 1987. The methodology includes both a qualitative perusal of the outlines and a quantitative examination to show how much space female authors get. Important for the qualitative analyses are the two concepts deriving from gender studies: dichotomy and hierarchy. The conclusion of this study is that although firmly stated in the official documents concerning education at the upper secondary school that equality between sexes shall be stimulated and encouraged, the outlines of literary history for students at upper secondary school show a troublesome distortion. Female authors get much lesser space and tokens of dichotomy and hierarchy are frequent in the material. To change this, women must conquer positions in the literary studies and in the literary field. Then women will get their legitimate place in the history of literature.
Uppsatsnivå: D

Det här examensarbetet är inledningen av en historisk roman. Berättelsen utspelar sig i Malmberget i svenska Lappland runt förra sekelskiftet.                        Året var 1887 när järnvägen från Boden nådde Malmberget och möjliggjorde en storskalig järnmalmsbrytning. Under 1890-talet och 1900-talet etablerades flertalet nya gruvor på berget. Till en början var det dagbrott, men när man var tvungen att frakta bort mer gråberg än vad man fick järnmalm övergick man till underjordsgruvor. Malmberget var under den här tiden Sveriges eget Klondyke (gruvorna i Kiruna etablerades först trettio år senare) och lockade många arbetssökande. De första som arbetade i gruvorna var rallarna som efter järnvägens slutförande blev kvar på orten.                        Människorna som kom till Malmberget för att arbeta i gruvorna fick inte köpa lös mark att bygga bostäder på. Marken runt berget ägdes av Kronan som vägrade att sälja. Staten förbjöd även avverkning av träd och det gjorde att det saknades ordentligt byggmaterial till hus. Därmed tvingades man till att bosätta sig i enkla jordkojor och skjul byggda av dynamitlådor längs bergssluttningen intill gruvorna. Det var extremt dåliga bostadsförhållanden i Malmberget under hela 1890-talet. Men trots de enkla bosättningarna var det ett relativt rikt folk som bodde i Malmberget, till skillnad från andra kåkstäder i Sverige. Arbetarna tjänade bra i gruvorna och det blev populärt för handlare och knallar att sätta upp sina bodar och stånd i Malmberget i samband med likviddagar. Då klädde malmbergsborna upp sig och spenderade pengar.                       I Lappland rådde det under den här tiden spritförbud. Men rallarna och de tidiga gruvarbetarna var vana att supa. Det utnyttjades av lönnkrögare som smugglade in brännvin som såldes dyrt. Med spriten som flödade var samhället inte lämpligt för barnfamiljer. Frälsningsarmén och olika religiösa samlingar tog tillsammans med polisen upp kampen mot lönnkrögarna – en kamp som skulle komma att vara i decennier.                         Det var det här Malmberget som karaktären Anja Nuri anlände till. Hon rymde tillsammans med sin storasyster Greta från föräldrahemmet i Kemi när föräldrarna tänkte gifta bort henne. När den här romanen börjar har Anja och Greta befunnit sig i Malmberget i några år. Anja har gift sig med tornedalingen Per-Johan Perttu. De bor i ett enkelt skjul i vad som har kommit att kallas för Kåkstaden. Per-Johan arbetar som borrare i gruvan och Anja sköter hushållet. I den här romanen får man följa Anja och Per-Johan från 1890-talet och ungefär tjugo år framåt.                       Det här är en berättelse om kärlek och sorg. Förutom den historiska miljön vill jag förmedla hur människor kan drabbas av tragiska händelser och hur de tar sig vidare i livet.                         Berättelsen baseras på verkliga händelser. Inspirationen till karaktären Anja är min farmors farmor Anna Nurru och karaktären Per-Johan baseras på min farmors farfar Per-Ulrik Perttu. Tillsammans fick de elva barn, men bara två som överlevde till vuxen ålder på grund av de usla levnadsförhållandena.

Tänk dig en spårbesvärjelse där du kan hitta någon som är försvunnen, enda kostnaden är ett minne av den personen. Men hur många minnen Margot än offrar leder det inte till hennes mystiskt försvunna bror, hon förlorar istället sig själv och hamnar i en nedåtgående spiral av förfall tills hon inte vet vad som är verkligt och vad som är minnesfragment av en svunnen tid. Sanna har aldrig passat in. Hon hör inte hemma bland människorna, men så fort hon får åka till Duvallées och lära känna sin essens kommer allt att bli bra. Hon har intalat sig själv det så länge att när hon väl kommer dit ignorerar hon allt som talar för att det är något som är fel med henne och gör allt för att hitta sin plats i den världen. Margot utnyttjar det och Sannas förmåga att spåra, en vänskap byggs på falska grunder men kanske kan den ändå bestå. I Paris katakomber far halvsjälen Tressa mellan skuggorna och lever ett lågmält liv som städare av mörka besvärjelser, alla skyr henne men hon är lika rädd över vad hon kan råka göra. Så länge hon har skyddsamuletten borde hon vara säker mot den som kan kontrollera halvsjälarna. Minnen från när de blev övertagna och under tvång anföll Duvallées är ständigt närvarande. De kom knappt innanför grindarna, men ändå har hon en känsla av att allt gick som planerat. En av De sällsammas son försvann samma natt. När Tressas enda vän hoppar från en hög byggnad under tvång inser Tressa att hon inte längre kan gömma sig, utan behöver ta reda på vad som verkligen hände och vem som låg bakom det. Det är enda sättet för henne att bli fri. Sanna märker att hon har mer gemensamt med Tressa och hennes sprakande ögon än med vitaerna.

Spöken och dagmammor är en barnroman med inslag av fantastik och komik för läsålder 6-9 år. Dagen innan höstlovet får storasyster Eva-Sofia och lillebror Stig reda på att deras fritids ska vara stängt under lovveckan. Varken mamma eller pappa har möjlighet att stanna hemma från sina arbeten för att passa dem. Det blir till att hitta en dagmamma! Pappa hittar snart den billigaste dagmamman i hela staden, i en gammal knarrande katalog som han stolt sparat undan. Dagmamman visar sig vara en mycket tystlåten kvinna och i huset där hon bor är det dammigt och fullt av gamla grejer. Eva-Sofia hade mycket hellre stannat hemma och spelat TV-spel hela lovet, men Stig hittar snart en och annan liten kompis i huset att leka med. Dessutom träffar syskonen på en spion som påstår att det kan finnas spöken i dagmammans hus. Det kanske inte är så dumt hos den där dagmamman ändå? Berättelsens huvudsakliga tema är spökmysteriet och syskonrelationen, som berättas med en stor kopp humor. Men där finns även implicita motiv såsom kritik mot en stressad vuxenvärld, samt fördomar kring det eller dem som är främmande. Är barn egentligen rädda för det som är okänt eller är det bara vuxna som lär dem att vara det?

Abstrakt Min text är tänkt att ingå som en del av en roman som jag påbörjade förra läsåret. Detta är en fortsättning på det jag påbörjade då. Texten handlar om Celia som växer upp som enda barnet i ett hem med alkoholmissbruk och ovanpå det, sexuella övergrepp. Hennes mamma vet inte vad hennes dotter utsätts för och har så fullt upp med sitt eget, att frågan är om hon hade märkt det även om Celia hade sagt något. Celia har också en vän sedan småskolan, Sanna. Hon har en helt annorlunda familjesituation än Celia och hon försöker att övertala Celia att berätta för någon vuxen. Celia vägrar och får Sanna att lova att ingenting säga. Ett löfte som Sanna håller. I början av högstadiet har Celia lärt känna Kina som också bor i huset där Celia och hennes familj bor. Kina har ungefär samma situation hemma, med en styvpappa som dricker. Celia låter sig övertalas av Kina att följa med på en fest. Där blir hon bjuden på sprit och i fyllan hamnar hon i säng med en kille. Mot sin vilja ställer Celia upp och har sex med Uffe, som han heter. Efteråt pratar inte Kina med henne och i hemkunskapen börjar Uffes kompisar att trakassera Celia, genom att kalla henne lättfotad och annat. Till slut brister det för Celia och all ilska, maktlöshet och frustration tar sig uttryck i ett anfall mot Uffes kompisar. Som tillhygge har hon en kökskniv. Ingen kommer dock till skada och förtvivlad över vad hon varit på väg att göra flyr Celia hem till sitt rum och till maten som hon upptäckt har en lugnande effekt. När Celia inte kommer tillbaka till skolan blir Sanna ledsen och förtvivlad. Det dåliga samvetet som hon känner för att hon inte berättat, gör att hon har svårt att släppa Celias öde och detta följer henne även upp i vuxen ålder. Som vuxen är Sanna gift med Stefan, som hon även har en dotter, Emelie, med. De åker med jämna mellanrum hem till Sannas barndomshem och Celia dyker upp som ett spöke mellan Sanna och Stefan. Något som Stefan tröttnar på. När de ett jullov är hemma hos Sannas föräldrar, stöter de av en händelse på Celia på en buss och Celia bjuder hem Sanna på fika. Sanna märker att Celia har problem bland annat för att hon verkar gömma mat. Hon är gravt överviktig och hennes man, Uffe, verkar vara allt annat än trevlig. Min text startar när Sanna, efter fikan, sitter i sin bil för att åter köra hem till sina föräldrars hus, Uffe och Emilia.

När jag började skriva de här texterna hade jag endast en premiss och en något diffus bild av hur storyn skulle vara. Det skulle handla om åtta personer och en hund som blev instängda i ett skyddsrum långt ner under marken och de skulle bli kvar där. Länge. Skyddsrummet skulle vara konstruerat så att människor kan leva där under lång tid, ett sorts experiment för att se om människan kan leva under jord om ytan skulle bli obeboelig på grund av klimatförändringar. Jag ville att texten skulle växa fram medan jag skrev. Jag ville inte tänka ut för mycket på förhand med min logiska hjärna, tvärtom ville jag att det som fanns i mitt hjärta och i magen skulle tillåtas komma fram medan jag skrev. Jag ville att texten skulle växa fram intuitivt, inom en ram som var satt. Jag har skrivit och testat och misslyckats, skrivit och testat och inte riktigt kommit hela vägen. Resultatet är en lång text, men den är långt ifrån färdig. Vissa små delar är mer bearbetade, annat kommer med största säkerhet att strykas. Jag har många omskrivningar kvar att göra och jag har ändrat uppfattning om att slutresultatet nödvändigtvis måste bli en lång roman.  Min berättelse har två berättare. För tillfället berättar de både i första person, men jag har haft funderingar på om jag ska låta en eller båda istället få framträda i tredje person. Hade jag haft en mindre omständlig skapandeprocess, kanske jag redan hade kommit fram till hur det ska vara, men nu är det en gång så att jag måste pröva för att se hur det blir, innan jag kan bestämma mig. Jag tror dock att det kan bli bra att Almas och Olivias berättelser berättas växelvis och att de delvis överlappar varandra. Den sista delen av texten beskriver världen utanför skyddsrummet och hör alltså inte direkt till mitt projekt. Den har ändå kommit till under det här året och därför har den fått komma med här.

Écriture féminine moving towards Others writing: A close reading of Mara Lee’s literary figuration strategies and the Other in Kärleken och hatet (2018) This essay examines how Mara Lee re-negotiates écriture féminine through an artistic writing practice from a contemporary horizon of queer-theory and post-colonial perspectives on the immanent power structures of language. Arguing for the relevance of écriture féminine as an entry to understand the figurations of the Other, through the similar literary strategies that navigates past the repressive and subordinating structures of language. Using Mara Lee’s thesis När Andra skriver (2014) to approach and display the literary figuration strategies of the Other at work in her poetic text Kärleken och hatet. Departing from écriture féminine Lee re-use and add to the defining features that operate through a critique of the binary system of language and the notion of uniform meaning. Lee presents time as a new perspective to negotiate the old concepts and puts temporalization into practice as a strategy to elude the double bind of difference. The common tendency of Lee’s literary strategies works through a subversive opening of the language, dislocating, shifting, and forcing it into motion. Lee displays how motion precludes stagnation, binary conceptions, and stereotype images. By using metaphors and imagery with multiplying, moving, and floating qualities as a way to return to and invoke the body Lee brings forward the subordinated experience. The body works as a common denominator for both the Other and the female experience of historically being reduced and referred to primarily as object and body rather than subject. Intertextuality, autofiction, and rebellious crossing of genres, mixing different styles of text, and refusing to conform to the expected linear narrative is another defining aspect of écriture féminine that echoes in Lee’s work. Kärleken och hatet departs from the poetic format and uses an extensive number of intertextual references that activate the infinite textual potential and destabilize uniform meaning as it continues towards other literary contexts. Through subjectivity and the fragmented, non-uniform subject Lee aligns with the strategies of écriture féminine while giving voice to the lived bodily experience of the Other. The spiral works as a returning yet opening motion through the metaphorical imagery and the narrative as repetition with a slight shift that re-negotiates the production of meaning. With this spiraling motion, Lee addresses revolutionary time and enforces a return to the repressed experience of the body while insisting on difference as a continuous process.

Den här berättelsen handlar om relationen mellan mor/dotter och far/son, som alltid där i bakgrunden som en bärande, fuktskadad balk i morfars ensamma, fallfärdiga, råttinvaderade hus som jagar mig som ett dåligt samvete. Men det är en annan historia. Den här ska handla om Eva. Eva som i mitten av 1990-talet får återvända hem till sin lilla norrländska by när modern avlider. Efter ett visst glädjerus inför insikten om att kärringen äntligen är borta infinner sig känslan av en lerig stövel storlek 45 hårt tryckt mot bröstkorgen. Huset, sakerna, minnena, papperen, den framgångsrika och lyckade systern på i England och Eva tillbaka på den plats hon alltid velat lämna men aldrig kunnat lämna helt och hållet. Eva med tre fingrar på vänster hand, ring- och lillfingret som krossades och höggs av i en bildörr igenslängd av modern. Grannarna smyger bland granarna, ljud hörs i natten och det enda starkspriten bidrar till är att skjuta sönder mormoderns finservis med faderns gamla hagelbössa. Polisen kommer, det är Peter. Peter som blev kvar i byn efter skolan och som ska rädda Eva från isolering och de söderländska influenserna som hon verkar dras med. Enligt skvallret på byn. Närmaste grannen dör. Fult och brutalt. Varför?  Skogen tätnar, mörkret äger allt mer av dagen och Eva gömmer sig i husets hörn och städar, ordnar, men tar inga beslut. Det finns en hemlighet i skogen, glömd sedan länge men girighet kan komma att gräva fram något som är värt att slå ihjäl människor för. De tankar som skaver sönder Eva i magen riskerar att bli lika verkligt farliga som det som finns utanför moderns utslitna träväggar.
This story is about the relationship between mother and daughter. It´s a story about Eve returning to the small village she used to call home when her mother dies. The neighbor’s sneaking around the pine trees, sounds are heard in the night and Eve shoots mother's fine dinnerware to pieces with father's old shotgun. The police are coming, it's Peter. Peter who stayed in the village after school and who is now determent to save Eve from isolation and herself. There is a long forgotten secret in the forest, a secret worth killing for for if excavated by greed. The choices made by people are about to unfold, like cracks on mother's worn-out wooden walls.

The objective of this thesis is to examine how the bereavement of a mother tongue in various ways affects a person and how literature discusses this experience. How does literature reflect it and is it possible to identify any specific and recurring themes? Are there any similarities between the experience of migration and the experience of colonialism? What purpose does writing serve in this and how to describe the impact of language? Hopefully this thesis will contribute to a better understanding of the situation for newly arrived people and for persons living in Sweden with Swedish as a second language. The thesis has a postcolonial perspective as the focus is fiction dealing with a relocation from east to west. Earlier research and writings that has inspired is in particular the works by the two postcolonial theorists Franz Fanon and Sara Ahmed. The main source material for the study is literary works, e.g. the works of Jila Mossaed, Theodor Kallifatides, Athena Farrokhzad, Burcu Sahin and Yoko Tawada. The thesis is intentionally written in the form of an essay, suggesting the power of language and storytelling. The main objective of the thesis is to describe, rather than to arrive at a conclusion. One main focus is the author’s personal relation to the subject and to the Philippines and its colonial past. The literary works addressed in this study suggests that literature dealing with migration and language bereavement mainly focuses on a discussion about the relation between the native tongue and the new language, the relation between the metaphysical body and the new geographical location, about feelings of speechlessness and alienation that becomes physical. All these concurrent themes can be used as tools to define an experience that in many aspects is inconceivable. The thesis also identifies similarities between colonialism and migration, as both raise the question of inherit right to a place and a lifelong search for a place to call home. In this effort, writing is important and may function as an emancipatory lever to create new places.

I "Spår" får vi följa Sofia på hennes väg från flicka till ung kvinna. I korta ögonblicksbilder, berättade med hennes egen röst, får vi lära känna hennes verklighet och hennes tankar om den. Vi får veta mycket om hur det är att växa upp och bli vuxen när man lever med en grav synnedsättning, i många avseenden en erfarenhet som inte så ofta beskrivs, men Sofia får oss också att se och förstå hur mycket vi liknar varandra, innerst inne.

Självständigt arbete på grundnivå (konstnärlig kandidatexamen) 20 hp, för kursen Kreativt skrivande III 27S10E, HT18-VT19. Utdrag ur min roman med arbetstiteln Jag är inte du. Texten består både av urklipp från olika kapitel, samt slutscenen för hela romanen.

In my bachelor’s project I have examined how different starting points can affect the working process and the results, when making picture books or comics. I have made around 15 experiments, in which I chose a starting point and created a story with this starting point as a framework. The starting points were related to the different components one has when making picture books or comics, such as: drawings, aspects of the book object (size, paper, flickering of pages) and relations between text and image. The purpose has been to investigate working methods, to learn more about the medium-specific qualities of the picture book, and to expand my own storytelling. The final result is four books, in which the four different starting points are interconnected in the stories.

In this essay I analyze the way my collection of poetry relates to the concept cyclic. What is cyclic and what different interpretations are there concerning the concept? Which other related concepts are there regarding things that seem to reoccur regularly? How does the cyclical, the circular, relate to the linear in regard, for example, to the perception of time? Life often creates the sense that different phenomena and experiences repeat themselves. Different processes are conducted according to regular or irregular cyclical phases, situations seem familiar and events can be relived.          Starting from my writing project Sinnligt kviller, a collection of poems, I discuss these questions in themselves and the impact they have had on my collection. I describe the phenomenon cyclic as a result of the emotions and moods this term creates in a more or less decisive way.          The intention with this paper is to show how Sinnligt kviller offers different perspectives of and reflections upon the various feelings provoked by the cyclic in our lives, feelings that are given my own voice in the literary text under study.