Academic literature on the topic 'Litteraturanalyser'

Beskrivelse: KIDSCREEN er et spørreskjema som måler helserelatert livskvalitet. Skjemaet ble utviklet gjennom et internasjonalt samarbeid koordinert og ledet fra Tyskland. Den norske versjonen er oversatt av Haraldstad, Eide og Helseth i 2006 og er tilgjengelig for bruk i Norge. Målgruppen for spørreskjemaet er barn og ungdom i alderen 8 til 18 år. Instrumentet finnes i tre ulike versjoner for barn og tre versjoner for foreldre, med henholdsvis 52, 27 og 10 spørsmål. En manual og syntaks fil for SPSS kan fås ved henvendelse til KIDSCREEN-gruppen. Instrumentet kan brukes kostnadsfritt, men KIDSCREEN-gruppen må kontaktes først. (http://www.KIDSCREEN.org/english/project/project-coordination/). Litteratursøk: Vårt systematiske søk resulterte i fire publikasjoner hvor KIDSCREEN skjemaet var benyttet på norske utvalg. Når det gjelder svenske og danske studier, resulterte søket i fire inkluderte studier basert på svenske data, ingen danske studier ble funnet. Psykometri: Reliabilitet i form av Cronbachs alfa for de ti skalaene av den norske KIDSCREEN52-versjonen og for KIDSCREEN 10 er god til utmerket. Begrepsvaliditeten er styrket gjennom tilfredsstillende til god kriterievaliditet. Konklusjon: De psykometriske egenskapene til den norske KIDSCREEN versjonen for barn er tilstrekkelig undersøkt. Begrepsvaliditet er støttet gjennom litteraturanalyser og ekspertanalyser; konfirmerende faktoranalyser. Det finns ingen norske normer, men de psykometriske egenskapene til KIDSCREEN tilsier at instrumentet kan anbefales for å måle livskvaliteten hos barn og unge i normalbefolkningen, samt i kliniske utvalg.

Denne artikel præsenterer resultaterne fra et femugers casestudie af læremidler i brug i danskfagets litteraturundervisning i to 8. klasser. Fokus er på tre empiriske nedslag: 1) to læreres didaktiske designs, 2) videoobservation af litteraturundervisningen og 3) elevprodukter i form af padlets. Artiklens bidrag er dobbelt. Dels bidrager den med viden om, hvor stor en procentvis andel af de didaktiske designs, undervisningen og elevprodukterne, der udgør henholdsvis litteraturanalyse og -fortolkning. Dels bidrager den med viden om, hvordan litteraturanalyse og -fortolkning praktiseres i litteraturundervisningen. I undersøgelsen blev der udviklet et litteraturdidaktisk kodningssystem til analyse af det empiriske materiale med udgangspunkt i Benjamin Blooms taksonomi. Resultaterne viser, at analyse blev prioriteret højere end fortolkning. Fælles for både litteraturanalyse og -fortolkning var, at de begge blev praktiseret i et vakuum – isoleret fra hinanden og fra de resterende taksonomiske niveauer.

Artikkelen tar for seg språkhistorie som norskdidaktisk emne i et faghistorisk perspektiv. På grunnlag av en lang rekke styringsdokumenter (læreplaner og studieplaner) og fagdidaktisk og disiplinfaglig litteratur undersøkes hvordan språkets historiske dimensjoner har blitt tematisert som kunnskapsområde. Et hovedfunn i denne gjennomgangen er at det historiske (eller historiserende) lengdesnittet har vært til stede gjennom hele 1900-tallet og fortsatt finnes i gjeldende læreplan – om enn med temmelig varierende vektlegging og detaljering. Læreplanene har i stor grad overlatt til praktikerne (lærerne og lærerutdannerne) å avgrense hva de språkhistoriske emnene skal romme. Litteraturanalysen viser videre at den didaktiske refleksjonen på dette feltet bare unntaksvis har kommet på trykk, og denne begrensete språkhistorie-didaktiske debatten må forstås på bakgrunn av tilstanden i forsknings- og studiefaget.Nøkkelord: språkhistorie-didaktikk, språkdidaktikk, språkhistorie, norskdidaktikkAbstractThis article deals with language history as a didactic topic in the subject Norwegian as L1. On the basis of a wide range of documents (curricula and syllabi) and didactic and disciplinary literature, the article seeks to examine how the historical dimensions of language have been treated as an area of knowledge. A main finding is that the historic (or historicizing) perspective has been present through the entire 20th century and still can be found in the current curriculum – though the emphasis and itemization have varied significantly. The curricula have largely entrusted the practicians (the teachers and teacher educators) with the powers to delineate the language history topics. The research review further shows that the didactic reflections within this field only sporadically have appeared in print, and this limited didactic discussion of language history must be understood on the background of the condition of the discipline.Keywords: language history didactics, language didactics, language history, didactics of Norwegian as L1

Artikkelen ønsker å belyse og drøfte verdien av skolering i universitets- og høgskolepedagogikk. En litteraturanalyse viser varierte effekter av slik opplæring og skolering, og at forskningen på feltet fortsatt har noen utfordrende oppgaver. I en epoke der krav om entydig evidens blir sett på som standard, forsøker vår studie å vise hvordan en undersøkelse utført i 2018 kan bygge på en fruktbar forskningsstrategi. Studien viser at deltakerne rapporterer et mer bevisst forhold til egen undervisningsstil, og hvordan de veileder og vurderer studentarbeider. Et viktig funn er også at deltakelse på kurset er med på å utvikle et mer omfattende og kyndig vokabular om undervisning og styrker et potensial for organisasjonslæring ved at deltakerne utvikler et nettverk med kolleger. Et mer dystert funn er at den organisasjonsmessige lærings- og endringseffekten er mindre enn ønsket. Det bør følges opp av et sterkere fokus på det å gjøre organisasjonene til lærende enheter der satsing på økt kvalitet i utdanningsledelse kan være en nøkkelfaktor. Å sette av «nok tid» til erfaringsdeling ved å etablere en delingskultur hvor taus kunnskap blir gjort eksplisitt, kan være en større investering enn mange innser i en hektisk yrkeshverdag. ENGLISH ABSTRACT How Can We Document Increased Didactic Understanding and Pedagogical Development Amongst Teachers in Higher Eduction? This article tries to bring substance to a claim that it is useful and profitable for higher education institutions to train their teaching staff in the art and craft of teaching. An analysis of the established research literature tells us that the challenges of measuring and estimating the effect is a cumbersome endeavour. In the era of evidence as a notion stemming from medical research, which is understood as the gold standard of research, this research is based on a modified longitudinal strategy. The study argues that the findings are consistent over years that participants in courses on teaching and learning in higher education affect them significantly in terms of how they teach, supervise and assess students’ achievements. They also develop more of a professional vocabulary about educational matters, they meet colleagues and establish network they find helpful and stimulating for their reflection about educational choices and results. A more somber finding is that candidates returning to their units with enthusiasm and urge to change are most often met with neglect and disinterest. This poses serious challenges to pedagogical leadership in Higher Education and the aim of developing a learning organisation.

AbstractMy article discusses the advantages of reading logs in teacher training programmes, and more specifically in connection with teaching literature and the Reader Response theory. This is an effective pedagogical method for enabling pre-service teachers to explore what they can discover in a literary text, and assess how deeply they can read. The study is based on a course in British culture and literature for student teachers at the middle- and secondary-school levels. It was given at a university college in Norway in the autumn term 2016. The students were in their second and third years and had completed a short, introductory course in literary analysis the previous year. I analyse the students’ reading logs from an “envisionment” perspective. Envisionment refers to the picture of the world that one has at a particular point in time and how it affects reading comprehension. Judith Langer argues that there are five reading stances. The students’ reading- log comments have been categorized according to these five levels. This makes it possible to ascertain if, and to what extent, the students’ reading has become deeper. The students themselves can also see how their comments have changed. Such a process promotes metacognitive thinking. In my follow-up research, I shall develop the project by giving the students more time to discuss one another’s reading logs in class, and reflect on how the method could be applied in the school classroom. The increased self-reflection will benefit both the students themselves and their future pupils.Keywords: reading, reading logs, metacognition, Judith Langer, Reader ResponseMetakognition och “Reader Response”: läslogböcker i Judith Langers “envisionment” klassrumSammanfattningMin artikel diskuterar fördelarna med att använda läslogböcker i lärarutbildning, och mer specifikt i samband med litteraturundvisning där “Reader Response” är huvudmetod. Detta är en effektiv pedagogisk metod för att uppmuntra lärarkandidater att fundera på hur de läser, vad de kan se i en litterär text, och hur djupt de kan läsa. Studiet baseras på en kurs i brittisk kultur och litteratur för blivande mellanstadie- och högstadielärare som gavs vid en mindre högskola i Norge höstterminen 2016. Studenterna var andra, respektive tredje årsstudenter och hade genomgått en kort introduktionskurs i litteraturanalys året innan. Jag analsyerar studenternas läslogböcker utifrån Judith Langers teori om “envisionment”, dvs. den världsbild som man har vid ett specifikt tillfälle och hur denna påverkar läsförståelse. Langer menar att det finns fem möjliga läsnivåer. Läslogböckerna har lästs utifrån dessa fem nivåer. På det sättet kan läraren se om och i så fall i vilken mån studenterna har utvecklat sin läsning samt om denna har blivit djupare. Minst lika viktigt är att studenterna kan se hur djupet på sina kommentarer har ändrats. Detta främjar en metakognitivistik syn på uppgifter. I nästa forskningsprojekt vill jag utveckla metoden för att ge studenterna större möjlighet att läsa och diskutera sina läslogböcker i klassrummet, ge varandra kritik, och fundera på hur metoden kan tillämpas för deras elever. Detta möjliggör en ökad grad självreflektion som gagnar både studenterna och deras framtida elever.Nyckelord: läsning, läslogböcker, metakognition, Judith Langer, Reader Response

Igennem det sidste årti er der i forskningsverdenen opnået bred enighed om, at forældretab i barndommen har altomfattende konsekvenser. Det inkluderer, at sorgramte børn oftere pådrager sig psykiske, fysiske, sociale og faglige udfordringer senere i livet. Udfordringerne kan ved livstruende sygdom spores allerede i tiden op til dødsfaldet, ligesom de er synlige, i tiden efter dødsfaldet. Selvom de fleste af sådanne reaktioner reduceres med tiden, forbliver andre vedvarende.Denne artikel ønsker igennem en litteraturanalyse at formidle konsekvenserne af at miste en forælder som barn. Dette sker primært ud fra de sidste to årtiers forskning og igennem en præsentation af de undersøgelser, der har beskæftiget sig med de fysiske, psykologiske, pædagogiske og sociale konsekvenser af forældretab i barndommen. Der vil i artiklen være fokus på at evaluere både studiernes begrænsninger såvel som kvalitet. Artiklen er forfattet som en narrativ oversigtsartikel, der beskriver de vigtigste studier på området og vurderer disse ud fra forfatternes forsknings- og kliniske erfaring.

Bakgrund: Kolorektalcancer är den tredje vanligaste cancern i Sverige, och andra störstaorsaken till cancerrelaterad död. Incidensen ökar i västvärlden på grund av ökad övervikt,minskad rörlighet och västerländsk kost. En förändrad livsstil kan bidra till att förhindrakolorektalcancer. För att ytterligare förhindra kolorektalcancer kan man screena med fleraolika metoder. Exempel på metoder är avföringsprov (FOBT) som undersöker dolt blod iavföringen eller koloskopi som är en endoskopisk undersökning av distala tjocktarmen(sigmoidoskopi) eller hela tjocktarmen. Det finns en etisk problematik kringkolorektalcancerscreening. Falskt positva/negativa resultat, överdiagnosticering, systematiskabias och medicalization utgör en del av denna. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka för- och nackdelar med screening förkolorektalcancer, samt att jämföra olika metoder och värdera dessa med tonvikt på etiskaaspekter. Metoder: Relevanta vetenskapliga studier identifierades genom en sökning i PubMed ochanalyserades sedan genom en hermeneutisk metod. Resultaten sammanfattats efter för- ochnackdelar med koloskopi vs FOBT. Artiklarna valdes ut efter relevans för frågeställningen.Etiska frågeställningar besvarades när en bred förståelse för ämnet införskaffats. Resultat: Screening sänker incidens och mortalitet av kolorektalcancer. Bäst effekt har settsmed koloskopi som har högre sensitivitet och specificitet än FOBT. Båda screeningmetoderär mer kostnadseffektiva än att inte screena alls och skiljer sig inte från varandra när detkommer till kostnadseffektivitet. Koloskopi innebär en risk för komplikationer och delvisdärför är det många som tackar nej till erbjuden koloskopi. FOBT har en högre acceptans ibefolkningen. Överdiagnosticering förekommer eftersom man vid screening inte kan skiljadödlig cancer från icke-dödlig. Slutsatser: Både koloskopi och FOBT har för- och nackdelar, och många länder har därförvalt att använda sig av en kombination av de båda. Etiskt sett orsakar falskt positiva resultaten onödig oro medan falskt negativa resultat kan göra att symtom ignoreras när de väluppstår. Överdiagnosticering förekommer eftersom alla tjocktarmspolyper inte utvecklas tillcancer.

Denna studie undersöker om det finns möjligheter att integrera ett hälsofrämjande arbete i litteraturundervisningen genom Judith Langers (2017) didaktiska modell för boksamtal som en literacypraktik. Möjligheterna undersöks med en hermeneutisk forskningsansats som metod. Judith Langers (2017) didaktiska modell för boksamtal som en literacypraktik studeras utifrån en biblioterapuetisk teoribildning framtagen av Arleen Hynes & Mary Hynes-Berry (2012). Resultatet visar att Langers (2017) modell för boksamtal i en literacypraktik skulle kunna fungera hälsofrämjande och därmed möjliggörs det att tillhandahålla litteraturundervisning i skolan som kan fungera för elevers välbefinnande genom att Langers (2017) modell används. I slutet av studien prövas Langers (2017) didaktiska modell i sin funktion som en hälsofrämjande aktivitet i en exemplarisk närläsning av boken Slutet (2018) skriven av Mats Strandberg.

Denna uppsats undersöker maktförhållandena i böckerna En piga bland pigor av Ester Blenda Nordström och Ett pennskaft som piga av Bonn i Taninge. Som metod och analysverktyg används intersektionellt perspektiv med utgångspunkt från de tre kategorierna kön, klass och funktionalitet. Vidare diskuteras maktförhållandena utifrån socialt- och genuskritiskt perspektiv för att spegla kvinnors och mäns villkor i det tidiga 1900-talets Sverige. Sammantaget visar litteraturanalysen att Ester Blenda Nordström besitter en maktposition även om hon utger sig för att vara en piga bland pigor. Den historiska kontexten som böckerna är skrivna i kännetecknas av modernitet och nationalskapande, och Ester Blenda Nordström blir rollmodell för den nya kvinnan som tar sig in på manliga domäner och kämpar för kvinnans rätt och jämlikhet i samhället.

Denna konsumtionsuppsats undersöker huruvida skolval och skolpeng påverkar skolsegregation samt om det finns en korrelation mellan skolsegregation och boendesegregation. Vi har studerat olika skolsystem och jämfört dessa, främst det svenska och det amerikanska skolsystemet. Sverige har ett generellt skolsystem vilket innebär att skolpeng är knutet till elev och fördelas så att alla elever, oavsett bakgrund får ta del av den. Sverige har skolvalsmodell i kombination med skolpeng. De amerikanska skolsystemen har skolpeng men skiljer sig från det svenska systemet då skolpeng inte är knutet till elev utan går till skolan. De amerikanska skolsystemen är riktade vilket innebär att skolpeng generellt ges till elever som har en lägre socioekonomisk status eller är utsatta, som kompensation. I USA råder närhetsprincipen istället för skolval. Baserat på våra källor visar resultatet att skolval och skolpeng har påverkat skolsegregation och andra faktorer, som resultat och kostnad, att skolsegregation korrelerar med boendesegregation samt att olika skolsystem resulterar i olika utfall. I Sverige bidrar skolval till ökad segregation vilket hänger samman med ökad andel fristående skolor. Elever som byter från kommunal till fristående skola är ofta elever med högutbildade föräldrar eller elever med invandrarbakgrund. I USA är segregationen mer utbredd på grund av närhetsprincipen och att skolpengen inte är knuten till eleven. Frågeställningarna som besvaras är: Vad har skolval och skolpeng för påverkan på segregation? och Hur korrelerar skolsegregation med boendesegregation? Förslag på vidare forskning är forskning om institutionella faktorer som finns i skolsystemen och vilka politiska motiv och vilket syfte som ligger bakom införandet av skolsystemen samt hur de fungerar i teori och praktik.

Under det senaste århundradet har man haft olika syn på vad som är normalt och vad som är avvikande. Dessutom har problembestämningar och diagnoser kommit och gått. Alla som arbetar i skolans värld kommer säkerligen att möta barn i svårigheter. Trots samma diagnoser kan symtomen vara väldigt olika. Detta kräver att pedagoger har kunskap om diagnoserna och kan sätta in resurser som passar det enskilda barnet.

Syftet med arbetet är att beskriva och granska olika uppfattningar av diagnoserna DAMP och ADHD samt åskådliggöra praktiska metoder som forskning lett fram till. Genom kritisk granskning av litteraturen och observationer av en pojke med symtom som tyder på DAMP samt med stöd av en intervju med en specialpedagog vill vi ge en tydlig bild av vad diagnoserna DAMP och ADHD kan innebära.

This study is a postcolonial literary analysis of Miika Nousiainen’s novel Hallonbåtsflyktingen from 2007. The aim is to analyse how Sweden and Finland, along with the Swedish and Finnish characters, are portrayed in the novel. Through a close norm-critical reading and with postcolonial theory as a basis, the content and characters in the novel have been analysed. The result shows that the Finnish characters are portrayed in stereotyped patterns and described in general forms. A dichotomy of “us” and “the others” is created in the novel. The Finnish characters and Finnish culture are described negatively and constantly contrasted with positive descriptions of Sweden and Swedes. If literature teaching in school gives pupils knowledge and skills in postcolonial reading of literature, they may learn to identify and analyse negative portrayals. This might makes it possible to break down their assumptions and prejudices, and instead they become critical individuals who act in a global context. By comparing how different nationalities and cultures are presented, pupils can potentially begin to reflect on themselves and their picture of the Other.

Denna undersökning har granskat det problem som uppstår i samband med den snabba utvecklingen utav Internet of Things där de lågenergienheter saknar kraft för att utföra avancerade säkerhetslösningar. På grund av den låga säkerheten och växande användningsområdet så har Internet of Things enheterna blivit ett lockande mål för eventuella attacker. Den systematiska litteraturanalysen har genomförts genom att granska tidigare mer detaljerade analyser av protokollen och dess säkerhet samt utvecklarnas specifikationer. Detta för att bland annat skapa en sammanfattning utav protokollens säkerhet men också för att sedan jämföra protokollen för att kunna ta fram det säkrare protokollet för hemanvändning. Alla protokoll som tas upp har någon form av säkerhet implementerad för att förse med autentisering i form av MAC (i vissa fall HMAC), nyckelhantering, integritet i form av MIC och kommunikationssäkerhet med kryptering. Alla protokoll har stöd för AES-128 kryptering samt användning av IEEE 802.15.4 säkerhetsserie som ytterligare skydd utöver protokollens egna lösningar. Flertalen av protokollen använder sig också av Elleptic Curve för att säkert transportera nycklar. Analysens slutsats visar att Thread och Z-Wave anses som de två säkraste protokollen för hemmaanvändning. Det baserat på hur protokollen hanterar de olika aspekterna med sin märkbara prioritering av säkerhet tillsammans med det få antalet brister som kan skada det smarta hemmet. Bluetooth Low Energy och EnOcean är de två mindre säkra gällande en IoT miljö. Undersökningen tar också med en diskussion kring olika områden som dykt upp under undersökningens gång. Slutligen tas några punkter som dök upp under granskningen som kan vara bra att tänka på vid utveckling av dessa protokoll men säkerhet i tanken.
This study has examined the problems that arise in connection with the rapid development of the Internet of Things, where the low-energy units lack the power to implement advanced security solutions. Due to the low security and growing area of use, the Internet of Things units have become an attractive target for any attacks. The systematic literature analysis has been carried out by reviewing previously more detailed analyzes of the protocols and their security as well as the developers' specifications. This is to create a wide summary of the security of the protocols and then to compare the protocols to select one or more as the safer protocol for home use. All protocols that are included have some form of security implemented to provide authentication in the form of MAC, key management, integrity in the form of MIC and communication security with encryption. All protocols support AES-128 encryption and the use of IEEE 802.15.4 security suit as additional protection in addition to the protocol's own solutions. The majority of protocols also use Elleptic Curve to safely transport keys. The analysis concludes that Thread and Z-Wave are considered the two most secure home use protocols. It is based on how the protocols handle the various aspects with their noticeable prioritization of security along with the few deficiencies that can damage the smart home. Bluetooth Low Energy and EnOcean are thetwo less secure regarding an IoT environment. The survey also includes a discussion of various areas that emerged during the course of the investigation. Finally, some points that emerged during the review that may be good to consider when developing these protocols with security as focus.

The purpose of this essay is to investigate how depictions of transgenders in fiction can be used to discuss gender identity. The essay examines how transgenders is portrayed in three novels and how these novels can be used in Swedish schools. Transgenders in literature has historically only been used to normalize cisgender. The Swedish school is an arena dominated by norms and the cisgender-norm controls the students, furthermore it penetrates the school curriculum. At the same time, there is room for teachers to criticize norms and to choose the literature that best suits their purpose. The characters that appear in literature are supposed to be able to say something about real people, and the analysis of the novels is made from a queer feminist perspective. The novels Skarven and Jag, En have some norms to debate and stereotypes to problematize, therefore they are useful when transgender is to be elucidated through fiction. Pojkarna, on the other hand, have a disrespectful portrayal of the transgendered character which instead risks confirming the view of cisgender as the normal and transgender as the abnormal.

This is a literature review of how the climate change affects the forest growth innorthern Sweden. The temperature will rise about 5 °C with the largest increase in thewinter season (December - February) and the CO2level in the atmosphere is expected tobe doubled. Precipitation patterns will change and increase with 25-35 % and theprecipitation will be in form of rain rather than snow. Today the forests in northernSweden are entirely dominated by coniferous stands. This may shift with the climatechange and results in a larger number of deciduous trees, preferably birch will becomestronger and grow better and faster. Since 1920, the volume growth in the forest hascontinuously increased. The growth season in the forest will be 30-43 days longer andgrowth during the growing season will generally be higher in the end of this century. Afaster growth will require greater and earlier thinning. This reduces the carbon storagein forests and reduces nutrient availability. An earlier beginning of growing season willenhance the risk of frost damage. A temperature that drops below freezing point afterthe initiation of growth will increase the risk of frost damage to the trees. A goodnutrient availability enhances growth, adding nutrients to the forests will be necessary,to a greater extent than today. The availability of nutrients is currently low. The greatestneed of nutrient is N followed by P, K, Ca and Mg. High nutrition availability canreduce frost damage. Climate change will both generate more timber from the forest andparts from thinning can be used for bioenergy. The acceleration of growth resultingfrom the combination of increased temperature, ricing CO2level in the atmosphere andincreased nitrogen in the soil gives an increase in growth rate of about 15 %.
En litteraturanalys över hur den förväntade klimatförändringen påverkar skogstillväxteni norra Sverige. Temperaturen kommer att öka med drygt 5 °C, största ökningen skerunder vintermånaderna (december-februari) samt att CO2-koncentrationen i atmosfärenförväntas dubbleras. Nederbördsmönstret kommer att förändras och öka med 25-35 %,mer nederbörd i form av regn istället för snö. Skogarna domineras idag helt av barrskogsom kan förändras med det förändrade klimatet, vilket innebär ett större inslag avlövträd, företrädesvis björk som får en ökad bärkraftighet, växer bättre och snabbare.Sedan 1920-talet har volymtillväxten i skogen ökat konstant. Tillväxtsäsongen förskogen kommer att bli 30-43 dagar längre, under sommarsäsongen blir tillväxtengenerellt högre. En snabbare tillväxt kommer kräva en utökad och tidigare gallring föratt nå en hög trädkvalitet. Gallring minskar inlagringen av kol i skogen samt försämrarnäringstillgången. Då tillväxtsäsongen startar tidigare ökar risken för frostskador närtemperaturen sjunker till minusgrader efter att tillväxten inletts är risken för frostskadorpå träden stor. Frostskador på träden kan minskas vid god näringstillgång. En godnäringstillgång förbättrar tillväxten, varför det kommer bli nödvändigt, att tillföranäringsämnen då näringstillgången inte kommer att öka till följd av klimatförändringen.Tillgången av näringsämnen är i nuläget låg. Störst är behovet av kväve (N) följt avfosfor (P), kalium (K), Kalcium (Ca) och magnesium (Mg).Klimatförändringen kommer att generera mer timmer från skogen och mer trädrestersom kan användas till bioenergi. Tillväxtökningen till följd av kombinationen av ökadtemperatur, ökad CO2-koncentration i atmosfären och ökad kvävekoncentration imarken ger en tillväxtökning i skogen på omkring 15 %.

Havsbaserad vindkraft är en viktig komponent i omställningen till förnybar energi för att bemöta den globala klimatkrisen. För att bättre förstå förutsättningarna för utbyggnad av havsbaserad vindkraft behövs kunskap om möjligheter, hinder och åtgärder för samexistens mellan vindkraft och andra behov till havs. Den här rapporten presenterar resultat från en litteraturanalys för att belysa nuvarande kunskapsläge om samexistens mellan havsbaserad vindkraft och yrkesfiske, vattenbruk respektive naturvård. Angående samexistens med yrkesfiske är huvudsakliga möjligheter som diskuteras i litteraturen att utforma fiskeredskap och -metoder som är kompatibla med vindparker, och designa vindparker så att det kan finnas förutsättningar för att även utöva fiske. Huvudsakliga potentiella hinder som diskuteras i litteraturen är låg acceptans för havsbaserad vindkraft inom fiskesektorn som kan försvåra möjligheter till utvecklingsprojekt, och säkerhetsaspekter, som risk för olyckor, skada på vindparkens installationer, samt skada eller förlust av fiskeredskap, och även tillhörande osäkerheter kring försäkringsaspekter. Åtgärder som undersöks enligt litteraturen inkluderar dels förebyggande åtgärder, som noggrant samarbete med aktörer och intressegrupper vid platsval, lokala eller regionala samrådforum, och styrning på högre politisk nivå, dels strategiska åtgärder, som satsningar på utveckling av teknik som medför minskad risk för skada, utveckling av fiskeredskap som kan användas i vindparker och småskaliga pilotprojekt kring god praxis för fiskevänliga vindparker. Bland planeringsmässiga åtgärder betonas framförallt proaktiv havsplanering. Angående samexistens med vattenbruk diskuteras i litteraturen framförallt fördelar med att kombinera vattenbruk med vindparker, som kan leda till mer effektiv platsanvändning och ökade möjligheter för att etablera vattenbruk längre bort från kusten. Som hinder diskuteras främst att utvecklingen av sådan fleranvändning fortfarande är i ett tidigt skede och inte kommersiellt gångbar, så att det fortfarande behövs kunskapsutveckling i form av pilotstudier, teknikutveckling, risk- och konfliktanalyser, men även att lagstiftningen idag kan vara försvårande för samexistens. Centrala åtgärder som diskuteras i litteraturen är till exempel att stimulera forskning, innovation och utveckling, inkludera fleranvändning i havsplaneringen och utveckla ett gemensamt ramverk för aktörer inom fleranvändning inklusive ett tydligt regelverk för förvaltning, tillståndsprocesser och övervakning av verksamheterna. Angående samexistens med naturvård fokuserar rapporten på olika aspekter kring om, och i så fall hur, havsbaserad vindkraft kan vara förenlig med naturvårdens syften. Möjligheter för samexistens mellan vindparker och lagstadgade skyddade områden är svåra att fastställa på en generell nivå, då det beror på om vindparken medför en risk för det skyddade områdets målsättning eller inte. Förutsättningarna påverkas även hurdana förflyttningseffekter som skulle kunna uppstå inom fiske och andra marina användningar, och vilka miljöeffekter dessa kan leda till. Bland sätt på vilka havsbaserade vindparker skulle kunna gynna naturvården, på en mer generell nivå, belyser litteraturen till exempel att 1) artificiella reveffekter kan främja vissa arter, vilket skulle vara gynnsamt om det stärker hotade eller sårbara arter, eller arter som fyller en önskad funktion i ekosystemet, som filtrering eller bioreglering, och 2) indirekta skyddseffekter kan uppstå om fiske utesluts helt eller delvis i parken, och ge möjlighet till återhämtning för arter som dör i fisket, samt havsbottnar (om området tidigare har påverkats av bottentrålning). Litteraturen, och olika pågående pilotprojekt, belyser även möjligheter att integrera naturinkluderande designer i vindparkernas utformning, till exempel hur vindkraftverkens fundament och erosionsskydd skulle kunna utformas för att främja vissa, önskade arter. Bland potentiella hinder identifieras till exempel risken att en samlokalisering med skyddade områden skulle innebära ömsesidiga kompromisslösningar, så att nätverket av skyddade områden blir suboptimalt. Litteraturen diskuterar även en risk att reveffekter vid vindkraftverken kan motverka syftet med det skyddade området, till exempel att oönskade arter gynnas eller att den nya artificiella livsmiljön skadar naturligt förekommande livsmiljöer, samt osäkerheter kring hur fiskemönster kommer att utvecklas i området och dess närhet, inklusive förflyttningseffekter. Möjligheten att integrera naturbaserade lösningar, till exempel att utforma vindkraftverkens fundament så att de kan främja vissa arter, diskuteras allt mer. En farhåga som lyfts i detta sammanhang är att den forskningsbaserade utvecklingen går långsamt framåt, då det fortfarande finns osäkerheter kring ekologisk effektivitet, effektstorlek eller möjliga risker med sådana lösningar. Möjliga åtgärder som diskuteras i litteraturen för att stärka naturvården är till exempel att strategiskt använda havsplaneringen för att lokalisera områden för vindkraft på ett sätt som kan gynna sådana arter och livsmiljöer som behöver stärkas eller rehabiliteras från fysisk påverkan, samt att testa och vidareutveckla naturbaserade lösningar. En övergripande aspekt som lyfts i litteraturen är vikten av tillräcklig och kontinuerlig kommunikation, och av riktade insatser för att öka förutsättningarna för samexistens och acceptans. Exempel är att stärka möjligheter till engagemang från olika aktörer, konsultera en bredd av sektorer och intressegrupper, säkerställa information till allmänheten, samt att påbörja samråd tidigt i processen och på ett sätt så att det blir tydligt vilken typ av inflytande som är möjlig i vilket skede. Stimulering av forskning och innovation, transparenta och strukturerade processer för havsplanering, kunskapsutbyte mellan länder samt offentlig tillgång till data är andra centrala insatser som betonas.