Relevant bibliographies by topics / Litteraturhistorie

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic 'Litteraturhistorie'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 4 March 2023

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Litteraturhistorie.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Litteraturhistorie"

1

Kjærgård, Jonas Ross. "Mennesket som handelsvare: Slaverikritikkens æstetik og økonomi hos Jean-François de Saint-Lambert og Pierre Samuel Du Pont." K&K - Kultur og Klasse 45, no. 124 (2017): 111–30. http://dx.doi.org/10.7146/kok.v45i124.103799.

Full text
Abstract:
Jonas Ross Kjærgård. Adjunkt i Litteraturhistorie, Aarhus Universitet. Han har skrevet en litteraturhistorisk ph.d.-afhandling om sammenhængen mellem lykke og menneskerettigheder i årene op til og under Den Franske Revolution og arbejder pt. på et projekt om den haitianske revolutions litteraturhistorie i Frankrig, Tyskland, USA og Haiti i årene 1791-1859.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Mai, Anne-Marie. "Identitet Og Litteraturhistorie." Folia Scandinavica Posnaniensia 14, no. 1 (2012): 61–76. http://dx.doi.org/10.2478/v10252-012-0007-1.

Full text
Abstract:
ABSTRACT The paper discusses the need for a renewal of literary historiography and presents different strategies for new historical readings that can generate interest in older literature. Students at the Danish universities and high schools are supposed to have a solid knowledge of literary classics and the methods of historical reading. In a Danish context the school's task to form and develop young people have been linked to the experience of reading literature and knowing literary history. But the older literature seems to have become a compulsory reading which students want over with as quickly as possible. It is a big problem since the European postnational societies require a historical understanding of cultural values and the sources of these values. Literature gives the readers the opportunity to see and interpret themselves in relation to their surroundings, to meet the strange and unknown and to empathize with other people's thoughts and ideas. Literature creates a special feeling of language and an understanding of how linguistic meaning is formed. The paper presents discussions of literary historiography and new approaches to literary history.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Andersen, Hadle Oftedal. "Alternativ litteraturhistorie og postmodernepoetikk." Edda 103, no. 03 (2003): 299–302. http://dx.doi.org/10.18261/issn1500-1989-2003-03-11.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Stokholm, Jon. "Peter Garde: Dommerens litteraturhistorie." Tidsskrift for Rettsvitenskap 121, no. 04-05 (2009): 621–23. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3096-2008-04-05-10.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Gimnes, Steinar. "Jan Inge Sørbø: Nynorsk litteraturhistorie." Edda 106, no. 01 (2019): 73–77. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1500-1989-2019-01-07.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Holmegaard, Jørgen. "En sag med tre lag." K&K - Kultur og Klasse 18, no. 70 (1991): 155–69. http://dx.doi.org/10.7146/kok.v18i70.20309.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Bränström, Annelie. "Det oskrivna fyrtiotalet." Tidskrift för genusvetenskap 15, no. 1 (2022): 82–93. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v15i1.4936.

Full text
Abstract:
Vart tog kvinnorna vägen när männen skrev fyrtiotalets litteraturhistoria? På fyrtiotalet var de många och fullt synliga: Rut Hillarp, Elsa Grave, Maria Wineoch många fler. I litteraturhistorien har de alla hamnat i marginalernas väglösa land. De kvinnliga poeternas oskrivna historia är samtidigt en historia om hur synen på kön och pä litterärt värde vävs samman i litteraturens kanoniseringsprocess.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Dahl, Per. "Grundtvigs forfatterskab i dansk litteraturhistorieskrivning." Grundtvig-Studier 61, no. 1 (2010): 31–63. http://dx.doi.org/10.7146/grs.v61i1.16568.

Full text
Abstract:
Grundtvigs forfatterskab i dansk litteraturhistorieskrivning[Grundtvig’s works in Danish historiography]By Per DahlThe essay discusses the most important Danish literary histories written between 1881 and 2008 and their representation of the writings of N. F. S. Grundtvig (1783-1872). In 1881 Frederik Winkel Horn wrote the first updated history of Danish literature including the 19th century. The extensive chapter on Grundtvig deals with his conception of Nordic and Christian education and culture. From an aesthetic point of view, says Horn, Grundtvig’s poetry does not meet academic criteria. Nevertheless his best poems and prose writings are profoundly thrilling by virtue of strength of mind and poignancy. Five years later an evaluation by Peter Hansen was more reserved, but he appreciated Grundtvig’s hymns. Vilhelm Andersen’s chapter on Grundtvig in Illustreret Dansk Litteraturhistorie (1924) is evaluated as the most complex study in Grundtvig and his collected writings. This lengthy chapter (of some 75 pages) expresses an exclusively literary point of view.The structural unity of Grundtvig’s works, says Andersen, is based on the basic dichotomy between life and death and Grundtvig’s inner experience, resulting in a decisive turning point where he sees life bom out of darkness.To Andersen the most important texts are the long poem Nyaars-Morgen (The Morning of New Year’s Day) and the hymn De Levendes Land (The Land o f the Living), both written in 1824 - a climax and a turning point in Grundtvig’s poetry. Up to 1824 Andersen’s biographical approach and view of the phases and motives for Grundtvig’s writings are in accordance with his inner development. The period after 1824 is evaluated as a phase of realization of his ideas. Andersen’s exposition in Illustreret Dansk Litteraturhistorie inaugurated a process of canonization of the above-mentioned texts. In 1958 F. J. Billeskov Jansen (Danmarks Digtekunst) stiffened the literary demands in keeping with his comparative point of view. Martin Zerlang’s chapter on Grundtvig in Dansk litteraturhistorie (vol. 5, 1984) as well as Johnny Kondrup’s chapter in Hovedsporet. Dansk litteraturs historie (2005) and Sune Auken’s in Dansk litteraturs historie (vol. 2, 2008) confirm the canonical status of Nyaars-Morgen. Finally the essay discusses problems concerning canonization and representation of works when writing literary history.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Karlsen, Ole. "Postmoderne litteraturhistorieskriving: Anmeldelse av Per Thomas Andersen: Norsk litteraturhistorie." Nordlit 5, no. 2 (2001): 125. http://dx.doi.org/10.7557/13.2091.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Selboe, Tone. "Sveinung Nordstoga: Der litteratur blir til. Nedslag i norsk litteraturhistorie etter 1814Sveinung NordstogaDer litteratur blir til. Nedslag i norsk litteraturhistorie etter 1814Oslo: Vidarforlaget, 2021. 551 s. ISBN: 9788256022854." Edda 108, no. 4 (2021): 295–97. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1500-1989-2021-04-08.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Litteraturhistorie"

1

Valham, Josefin. "Andra kulturer i litteraturhistorien : Analys av läromedel i litteraturhistoria." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12163.

Full text
Abstract:
Jag har gjort en diskursanalys utav tre läromedel i svenska avsedda för gymnasieskolans B-kurs.Analysens syfte är att se hur läromedlen i gymnasieskolans svenskundervisning tar upp utomvästerländska författare, såsom afrikanska, sydamerikanska och asiatiska författare, med utgångspunkt i postkolonial teori. Hur motiveras de utomvästerländska författarnas medverkan i läromedlen, huruvida upprätthålls den världsbild som har västerlandets överlägsenhet som utgångsläge i val av författare och verk?Min slutsats blir att läromedlen inte uppfyller de krav läroplanen ställer på dem när det gäller att lyfta in ett internationellt perspektiv i undervisningen. Jag anser även att det sätt, som läromedelsförfattarna många gånger tar upp utomvästerländska författare på, bidrar till att maktstrukturerna i samhället vidmakthålls.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Wallin, Emelie. "Varför litteraturhistoria? : En studie om lärares motiverande arbete kring litteraturhistoria." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54774.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar med litteraturhistoria för att motivera eleverna och få dem att läsa de texter de planerat samt hur de väljer den litteratur de vill behandla i sin undervisning inom litteraturhistoria. Empirin samlades genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare i svenska. Informanternas svar visar att de: väljer olika litteratur, arbetar på olika sätt och har olika strategier för att motivera eleverna. Litteraturvalen baseras på eget intresse för verken vilket informanterna även menar krävs för att skapa intresse hos eleverna och arbetet sker med olika upplägg beroende på lärare och klass. Antalet epoker som tas upp och hur man gör detta med att ha allt kopplat till litteraturhistorien eller att ha den som ett specifikt moment är olika exempel på hur upplägget varierar hos informanterna. Dock menar samtliga att ett lärarintresse för litteraturhistoria eller de verk man väljer är viktigt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Ungh, Sebastian. "Genuskonstruktion i läroböcker i litteraturhistoria för gymnasiet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34074.

Full text
Abstract:
Syftet är att undersöka tre läroböcker i litteraturhistoria för gymnasiet för att se hur manliga och kvinnliga författare beskrivs i dessa och hur genus därmed konstrueras. Arbetet är upplagt som en kvalitativ textanalys, med några inslag av kvantitativ analys. Studien undersöker vilka egenskaper som lyfts fram hos författarna och huruvida dessa skiljer sig mellan de manliga och de kvinnliga författarna. Till grund för studien ligger genusteori som diskuterar manliga och kvinnliga schabloner och den kvinnliga underordningen i samhället. Undersökningen visar hur män och kvinnor behandlas på olika sätt av läroböckerna och att den kvinnliga underordningen återspeglas i texterna, som vid tillfällen förminskar kvinnliga författarskap. I läroböckerna återfinns dock inga författarporträtt som helt och hållet uppfyller varken den manliga eller den kvinnliga schablonbilden. Författarna beskrivs på sätt som kombinerar egenskaper som uppfattas som typiskt manliga och egenskaper som uppfattas som typiskt kvinnliga.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Ringdahl, Erik. "Strindbergsbilden idag : En analys av åtta litteraturhistorier för gymnasiet." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-5235.

Full text
Abstract:

The purpose of this study has been to analyze the image of Strindberg in today's upper secondary school. How is the author portrayed in the textbooks and teaching aids, and which parts of the authorship does the textbook and teaching aids authors choose to focus on?  

This work has been implemented in the form of a textbook and teaching aids survey where eight textbooks for the upper secondary school from 1989 to 2008 has been analyzed with focus on the sections that consider Strindberg and his authorships.

What emerges when studying these textbooks and teaching aids is that they give a rather synonymous picture of the man and the author Strindberg. Big focus is aimed on private life and the scandals that the author more or less voluntary became a part of. The majority of the textbooks treats matters as ”the misogynist” and ” the critic of society” and the so called Inferno crisis, and also when one discusses the literary works it is done in the light of the author's own life and accomplishments.

When it comes to the author's literary production it is a very limited selection that is presented to the students. It is mainly two works that are mentioned, Röda Rummet and Hemsöborna, and these two novels gets to symbolize the author's revolts in the first case and his greatness as an author in the last mentioned case.

Main focus in these eight textbooks lies on the prose, but also Strindberg’s drama gets a lot of attention with titles such as Fröken Julie and Ett drömspel most frequently mentioned. Strindberg’s greatness as a playwright is also mentioned, often together with longer extracts, but the geniality of his work is never explained or justified in a pedagogic way.

Strindberg is already seen as an icon in Swedish literature, an image that is only strengthen by the telling of his versatile artistry such as painting, photographing and guitar playing. Moreover, it is mentioned in connection with that one recurs to the author's permanent outcomes and attacks on the establishment. It is in other word the image of the great artist that is presented. The artist who’s ability admittedly passes the common people, but at the same time permanent is misinterpreted and is being forced to fight for his right.

This myth around the author is however a relatively late invention. In the textbooks that were used during the early 1900´s for example a lot of criticism was aimed at Strindberg both for lack of correctness in his historical works and in connection with his society critical attitudes.

 

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Hildingsson, My, and Petra Stejre. "Kvinnorna i litteraturhistorien : Hur ser det ut i läroböckerna idag." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-21282.

Full text
Abstract:
This study aims to show what differences, if any, there are between how men and women are decribed in new litterature history textbooks for upper secondary school and then to compare them with and older textbook where differences already have been spotted. The books we anlyze are Svenska timmar litteraturen by Svante Skoglund (2012) and Ekengrens svenska by Hans-Erik Ekengren and Britta Lorentzson-Ekengren (2011) and the one we compare them to is Den levande litteraturen by Ulf Jansson (2007). To help us anlyze these textbooks we use Charles Tilly's theory about categorical inequality where he states that inequality exists because of people's fondnes for placing their fellows in different categories such as e.g. man/woman and old/young. We also use De los Reyes' and Mulinari's theory which states that to get rid of the categorical inequality we need to think intersectionally. That means that we need to recognize that one person does not belong to only one category but travelles between them and may also belong to several categories at once. With the help of these theories we find that the newer textbooks do not treat men and women equally. Often men are allowed to travel between categories whilst women are reduced to being just women. In comparison with the older textbook there has been some improvement as to how many women they present but as our main focus was the quality and not the quantity the result is quite disappointing and we feel that this is something that the producers of schoolbooks need to put some thought into.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Nordlund, Anna. "Selma Lagerlöfs underbara resa genom den svenska litteraturhistorien 1891-1996 /." Eslöv : B. Östlings bokförlag Symposion, 2005. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb400009975.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Pettersson, Elin, and Cecilia Svärd. "Vampyrmonster och trevliga grannar : En undersökning av vampyrgestaltningens förändring genom litteraturhistorien." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10607.

Full text
Abstract:
För att tydliggöra och urskilja de förändringar som skett i hur författarna gestaltar sina vampyrer undersöks Dracula (Stoker, 1897), En vampyrs bekännelse (Rice, 1976) och Om jag kunde drömma (Meyer, 2005). Även de samhälleliga förändrigar som möjliggjort dessa förändringar, den förändring från folktron till den tidiga vampyrlitteraturen som skett och förändringen från monster till humanvampyrer undersöks. Detta görs genom närläsning och en deduktiv undersökning samt att narratologi och relevant faktalitteratur har använts som hjälp i vår analys. Resultatet av undersökningen är att vampyrerna i den tidigaste romanen är monster, men i Rices roman börjar vampyrgestaltningen humaniseras. Den största skillnaden i de kvinnliga vampyrernas förändring är att den sensuella gestaltningen anses som något negativt i Dracula, är jämställd mellan könen i Rices roman och inte finns alls i Om jag kunde drömma. De samhälleliga förändringar som skett och som påverkat vampyrgestaltningen är sekulariseringen och tillvägagånssättet att bli vampyr skiljer sig mellan folktron och vampyrlitteraturen. Det är tillvägagångssättet i vampyrrapporten om Arnont Paole som  mest stämmer överens med litteraturen, då det i samtliga fall krävs ett bett från vampyren för att offret ska förvandlas. I En vampyrs bekännelse krävs det dessutom att vampyren ger offret sitt blod att dricka.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Herdy, Anna. "Hej Litteraturen! : En studie av ett läromedel i litteraturhistoria ur ett genusperspektiv." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-9223.

Full text
Abstract:
The purpose of this study is to examine, from a gender perspective, Utbildningsradions TV-program Hej Litteraturen! in the light of feminist literature studies conducted during the last twenty years. I want to examine if the feminist literature studies have had any impact on contemporary teaching material regarding the question of how much space in time is given to men versus women and which female authors are included in the literary canon. Hej Litteraturen! is a TV program produced in 2010 intended for high school teaching of literature history.    By conducting a content analysis in which I divide the study in a quantitative and a qualitative component, I have investigated how much space and time is given to female writers and how they are presented. My analysis draws on use Yvonne Hirdman’s theory of the gender system.    The result shows that the female authors get 37 percent of the total reference space and 42 percent of the time-space. The program has sought to describe male and female authors equally and gives them weight and relevance to the sections in a similar manner.     In conclusion, Hej Litteraturen! is a tutorial which embraces parts of the criticisms that have existed in historical literature review papers in general and literary history textbooks in particular. Hej Litteraturen! has worked on gender aspects of the program and by picking up contemporary authors as reference points for literary history in the present, the program contributes not only not only in renewing the literary canon, but also in balancing out the dominance of male writers in the history of literature.
Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv granska Utbildningsradions programserie Hej Litteraturen! mot bakgrund av den feministiska litteraturforskning som bedrivits under de tjugo senaste åren.  Jag vill undersöka om forskningen har haft någon inverkan på ett nutida läromedel i frågan om hur mycket utrymme som ges till män respektive kvinnor och vilka kvinnor som ingår i kanon. Hej Litteraturen! är ett TV-program avsett för gymnasieskolans litteraturhistoriska undervisning och är producerat 2010. Genom att göra en innehållsanalys där jag delar upp undersökningen i en kvantitativ och en kvalitativ del, har jag undersökt vilket faktiskt utrymme i tid och omnämnanden som ges de kvinnliga författarna och hur de presenteras. I denna analys har jag använt Hirdmans teori om genussystemets två principer som utgångspunkt. Resultatet visar att de kvinnliga författarna får 37 procent av det totala omnämnandeutrymmet och 42 procent av tidsutrymmet. I programmet har man försökt beskriva manliga och kvinnliga författare likvärdigt och ger dem tyngd och relevans i avsnitten på ett likvärdigt sätt. Slutsatsen blir att Hej Litteraturen! är ett läromedel som tagit till sig delar av den kritik som funnits mot litteraturhistoriska översiktsverk i allmänhet och litteraturhistoriska läromedel i synnerhet. Man har arbetat med genusaspekter i programmet och genom att låta nutida författare medverka som referenspunkter för litteraturhistorien i samtiden, bidrar man inte bara till att förnya kanon, utan väger också upp den dominans av manliga författare som finns i litteraturhistorien.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Henriksson, Lina. "Brottet med litteraturhistorien : Litteraturhistorieskrivning i olika läromedel för Svenska 2 i gymnasieskolan." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-403014.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Nidsjö, Anton, and Malin Nilsson. "Kanon och intermedialitet i samspel eller opposition? : En studie i hur sex gymnasielärare förhåller sig till intermedialitet och kanon i undervisningen av litteraturhistoria." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-15364.

Full text
Abstract:
Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasielärare förhåller sig till och värderar kanon och intermedialitet, samt hur de implementerar dessa begrepp i undervisningen av litteraturhistoria. Bakgrunden till vårt arbete behandlar främst kanon- och intermedialitetsbegreppens historiska utveckling, forskningsläget definierar sedan dessa utifrån ett forskningsperspektiv. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex stycken gymnasielärare i en medelstor, västsvensk stad. Vi använder oss vidare av en hermeneutisk ansats för att redogöra för och analysera undersökningens utfall. Resultatet visar att det finns tydliga kopplingar mellan forskningsbakgrunden till vårt arbete och utfallet av undersökningen. Det visar även att informanterna är bundna av svenskämnets traditionella uppdelning av bildande kontra icke-bildande litteratur och att de betraktar andra medier än de textbundna som komplement snarare än självbärande delar av undervisningen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Litteraturhistorie"

1

Peter, Holst, ed. Dansk litteraturhistorie. 3rd ed. Gyldendal, 2000.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Dommerens litteraturhistorie. Jurist- og Økonomforbundets Forlag, 2007.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Mimi, Olsen. Filmisk litteraturhistorie. Gyldendal, 2014.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Gaski, Harald. Skriftbilder: Samisk litteraturhistorie. Davvi girji, 1998.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Fossum, Kristin. Å lykkes med litteraturhistorie. NKS-Forlaget, 1994.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Mylius, Johan de. Anskuelsesformer: Træk af dansk litteraturhistorie. Odense universitetsforlag, 1991.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Norsk litteraturhistorie fritt etter hukommelsen. 7th ed. Cappelen, 2004.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Nærum, Knut. Norsk litteraturhistorie fritt etter hukommelsen. Cappelen, 2001.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Graversen, Søren. Saxo & Co: Dansk litteraturhistorie og tekstanalyse. Systime, 2008.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Vestfolds litteraturhistorie 1000-2000: Sakprosa og skjønnlitteratur. Novus forlag, 2009.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Litteraturhistorie"

1

Ladegaard, Jakob. "Digital litteraturhistorie:." In Det historiske blik. Aarhus University Press, 2021. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv34wmrtn.7.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Peshkova, Victoria V. "Just Bing as a Historian of Literature and Author of a Literature School Textbook." In “The History of Literature”: Non-scientific sources of a scientific genre. A.M. Gorky Institute of World Literature of the Russian Academy of Sciences, 2022. http://dx.doi.org/10.22455/978-5-9208-0684-0-620-632.

Full text
Abstract:
The problem of national identity in Norway, whose fate was developing especially dramatically, most vigorously declared itself at the turn of the 19th–20th centuries. It was in this historical setting that the Norwegian literary critic Just Johan Bing (1866–1954) was born and raised — a famous Norwegian literary critic and archaeologist, as well as the head of the State Archives in Bergen, which contributed to his narrative manner. The article dwells upon “History of Norwegian Literature” (Norsk Litteraturhistorie, 1904), and the textbook of the same name for schoolchildren (Norsk Litteraturhistorie til skolebruk, 1915). Bing tried not only to present the historical facts, but to open the amazing world of the past for readers, make them rejoice together with historical figures in the successes of their compatriots and the greatness of their country and empathize with its tragic events. He made the history of Norwegian literature both informative and exciting to read, and thus contributed to the popularization of the culture of his country.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Vangshardt, Rasmus. "Sammenhæng og modernitetslængsel i litteraturhistorien, eller:." In Det historiske blik. Aarhus University Press, 2021. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv34wmrtn.25.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

MCDONALD, PETER D. "(POST)TEORETISKE LITTERATURHISTORIER OG FORESTILLINGER OM BOGEN." In Boghistorie, translated by MORTEN VISBY. Aarhus University Press, 2010. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv35r3w5r.10.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography