Relevant bibliographies by topics / Litteraturstudie och kvalitativ innehållsanalys / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Litteraturstudie och kvalitativ innehållsanalys.

Dissertations / Theses on the topic 'Litteraturstudie och kvalitativ innehållsanalys'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 12 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Litteraturstudie och kvalitativ innehållsanalys.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Linnerö, Maria, and Anna Martinsson. "FATIGUE OCH SÖMNPROBLEM RELATERADE TILL PARKINSONS SJUKDOM : – en litteraturstudie." Thesis, Växjö University, School of Health Sciences and Social Work, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2034.

Full text
Abstract:

Varje individ är unik när det gäller behovet av sömn. Sömnproblem är ett förekommande symtom bland patienter med Parkinsons sjukdom. Ett annat symtom vid Parkinsons sjukdom är fatigue som kan ses som ett multidimensionellt begrepp med fysiska, känslomässiga, kognitiva samt sociala aspekter. Fatigue är dock fortfarande ett kliniskt underskattat symtom vid sjukdomen. Syftet med studien var att belysa förekomsten av fatigue och sömnproblem hos patienter med Parkinsons sjukdom. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie. Det genomfördes en kvalitativ innehållsanalys på tio vetenskapliga artiklar där tre kategorier framkom. Dessa kategorier var: förekomst av orkeslöshet, förekomst av störd sömn samt oemotståndlig trötthet i samband med någon aktivitet. Litteraturstudien kan bidra med kunskap och medvetenhet om upplevelser kring fatigue och sömnproblem vid Parkinsons sjukdom.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Idris, Lateefah Omowumi. "Upplevelser av stress och utbrändhet bland sjuksköterskor : En litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-83240.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Idag drabbas många sjuksköterskor av utbrändhet som ett resultat av olika stressrelaterade faktorer på jobbet. Stress har negativa hälsoeffekter på denna personalgrupp och därmed vårdkvalitet.  Det är därför viktigt att studera samt identifiera sjuksköterskors upplevelse av stress eftersom det kan bidra till att förebygga ogynnsamma resultat. Syftet: Att beskriva upplevelser av stress och utbrändhet bland sjuksköterskor. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ manifest innehållsanalys av sex kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Att arbetsbördan ledde till stress, Att relationen till patient och anhöriga leder till stress, Att känna oro över patienternas hälsa och säkerhet, Att hitta stresshanterings strategier. Slutsats: Sjuksköterskors hälsa blev påverkad negativt både fysiskt och psykiskt. Deras hälsa riskerades när stress blev för omfattande, men framför allt hotas patientsäkerheten när sjuksköterskorna inte mår bra. Så småningom kan stress driva sjuksköterskan till utbrändhet om hjälp och tid till vila inte erbjuds. Därför är det av stor vikt för teamledaren att upptäcka stress och utbrändhet bland sjuksköterskor i tid för att kunna förebygga eller minimera konsekvenserna. Dessutom bör sjuksköterskor vara medvetna om symtom på stress och utbrändhet tidigt för att förhindra komplikationer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Keränen, Sandra, and Marit Åberg. "Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda allvarligt sjuka barn och deras familjer : -en litteraturstudie." Thesis, Mid Sweden University, Department of Health Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-10634.

Full text
Abstract:

Bakgrund: Allvarligt sjuka barn behöver stöd från sin familj och de har rätt att ha anhöriga nära. Det är sjuksköterskans uppgift att involvera familjen och att vårda barn med familj som en helhet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda allvarligt sjuka barn och deras familjer. Metod: Innehållsanalys utfördes på elva vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna Cinahl och PubMed samt genom manuell sökning. Vetenskaplig bedömning genomfördes på alla resultatartiklar. Resultat: Att föräldrar deltog i barnets omvårdnad ansågs vara väsentligt för hela familjens välbefinnande. En positiv inställning till familjens delaktighet i vården kunde leda till ett gott samarbete mellan sjuksköterska och familj vilket resulterade i bästa möjliga vård för barnen. Sjuksköterskorna ansåg att föräldrarna behövde uppmuntras till att vara mer aktiva i omvårdnaden och de ville utveckla ett förhållande med familjen baserat på ömsesidig tillit. Diskussion: Att arbeta med allvarligt sjuka barn kan vara känslomässigt påfrestande och stressfyllt. Därför behöver sjuksköterskor stöd av både organisation och kollegor för att kunna erbjuda god omvårdnad.  Slutsatser: Sjuksköterskor behöver utbildning inom kommunikation för att på ett bra sätt kunna tillgodose familjens behov. Det är även av betydelse att sjuksköterskor värnar om den egna arbetsmiljön för att kunna utföra ett tillfredsställande arbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Ljung, Hedvig, and Sandra Timelin. "Patientens upplevelse av att vara isolerad vid nedsatt immunförsvar och smittsam sjukdom : En litteraturstudie." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-11500.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Ibland är det nödvändigt att isolera patienter, vilket innebär vårdande i enkelrum. Isoleringens syfte är att förhindra smittspridning till andra individer eller att skydda en individ från smitta. Patienternas upplevelse vid isoleringstillfället är personlig och varierar för varje patient. Isoleringsmiljön är betydelsefull både för patientens upplevelse samt välbefinnande. Som sjuksköterska är det av vikt att vara medveten om patienternas upplevelse vid isolering för att kunna ge en god vård. Syfte: Syftet var att belysa patientens upplevelse av att vara isolerad vid nedsatt immunförsvar och smittsam sjukdom. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserat på åtta vetenskapliga artiklar från databasen CINAHL. Artiklarna analyserades med Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.  Resultat: I resultatet framkom huvudkategorierna, behov av kommunikation och information, att bli skyddad eller att skydda andra, rummets påverkan samt närvarons betydelse. Underkategorierna som framkom var att känna sig fången, att vara ensam, närvaro från andra samt avsaknad av närvaro. Slutsats: Patienternas upplevelse av sin tid i isolering varierar, då både positiva och negativa aspekter framkom. En ökad förståelse inom ämnet gör att sjuksköterskan kan planera sin omvårdnad och ge en personcentrerad vård samt att patienten får en ökad tillit till vården. I dagens sjukvård finns en bristande förståelse inom ämnet. Därför är en ökad informationsspridning och mer forskning nödvändig.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Johansson, Josefin, and Amanda Dahlberg. "Hemlösa personers upplevelser av Hälso- och sjukvård : en kvalitativ litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-76582.

Full text
Abstract:
Hälso- och sjukvårdspersonal påträffar personer som lever i olika former av utsatthet i sitt arbete. Hemlösa personer är en utsatt grupp som kämpar mot unika svårigheter och har därmed även unika vårdbehov. Hemlösa personer är därför en utmanande samhällsgrupp att vårda. Hälso- och sjukvårdspersonal upplever en osäkerhet i att vårda hemlösa personer och behöver en ökad kunskap kring deras komplicerad hälsoproblem. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hemlösa personers upplevelser av hälso- och sjukvård. En kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats användes eftersom inifrånperspektiv med fokus på människors upplevelser studerades. Tolv vetenskapliga kvalitativa artiklar ingick i analysen. Resultatet visade att det var svårt att få tillgång till hälso- och sjukvård samt följa rekommendationer. Hemlösa personer kände sig stigmatiserade och blev behandlade som om de inte vore en människa samt att hälso- och sjukvårdspersonal kunde skapa en vårdmiljö som gav stöd och trygghet genom ett respektfullt bemötande. Hälso- och sjukvårdssystem behöver utvecklas för att hemlösa personer ska få tillgång till god individanpassad vård. Dagens hälso- och sjukvårdssystem är inte utformad för denna utsatta samhällsgrupp. I klinisk praxis behöver hälso- och sjukvårdspersonal reflektera över normer och värderingar samt ökad kunskap och utbildning om denna utsatta samhällsgrupp för att kunna arbeta med de unika utmaningar som medföljer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Martinsson, Linn, and Jennie Strandberg. "Sjuksköterskors upplevelser av hjärtstopp och hjärt-lungräddning på sjukhus : En litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-77277.

Full text
Abstract:
År 2017 behandlades 2427 personer med hjärt-lungräddning (HLR) på svenska sjukhus. Det är en liten andel i jämförelse med hur många patienter som vårdades samma år. Eftersom en HLR-situation är något som sker sällan på ett sjukhus så var syftet med denna litteraturstudie att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid hjärtstopp och hjärt-lungräddning på sjukhus. Författarna använde sig av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där 10 artiklar analyserades. Fyra huvudkategorier identifierades, Att bristande struktur och ordning har en negativ påverkan på kvaliteten vid HLR, Att familjens närvaro ökar känslan av stress, Att det finns en osäkerhet om HLR är etiskt korrekt, Att det är svårt att hantera sina känslor och Att vara i behov av kunskap och kontinuerlig utbildning. Resultatet visade att sjuksköterskor upplever HLR-situationer som stressande och oorganiserade, de känner sig bevakade vid familjens närvaro och det finns en rädsla att närstående ska störa. Sjuksköterskor upplever etiska dilemman vid HLR-situationer och känslorna som uppstår beror mycket på resultatet för patienten. Kunskap och utbildning framkom som viktigt för att vara förberedd inför dessa akuta situationer. Slutsatsen är att sjuksköterskor är i behov av mer utbildning och debriefing efter HLR för att lättare kunna hantera sina känslor efter återupplivningen. Teamarbete behövde också fungera bra för att sjuksköterskorna skulle känna sig säkrare i en återupplivningssituation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Johansson, Sabina, and Maria Westborg. "Att vara nyutexaminerad sjuksköterska och det fortsatta lärandet : en litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-82104.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Lundberg, Maria, and Cecilia Nilsson. "Sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att delegera arbetsuppgifter till icke legitimerad vårdpersonal : En litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-81301.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Delegering är en viktig del av sjuksköterskans kompetens och innebär att ge någon rätt att utföra en arbetsuppgift. Effektiv delegering kan förbättra vårdkvalitén, patientsäkerheten och tillfredsställelsen bland personalen. Felaktig delegering kan bidra till utebliven och osäker vård. Genom att identifiera och tillämpa bästa tillgängliga forskningsresultat gällande delegering kan patientresultaten förbättras. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att delegera arbetsuppgifter till icke legitimerad vårdpersonal. Metod: En litteraturstudie med 12 vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Syftet besvarades med fem huvudkategorier om sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter. De upplevde ett påtvingat krav att delegera och kände sig obekväma med ansvaret. De hade behov av stöd från ledare och kunskap gällande lagar. Brist på kompetens hos den icke legitimerade personalen skapade oro och sjuksköterskan kände behov av kontroll. Teamarbete och kommunikationen mellan sjuksköterskan och den icke legitimerade personalen underlättade delegeringen. Delegeringen sparade även tid och gav patienten effektiv vård. Slutsats: Genom att identifiera vad sjuksköterskan upplever som svårt respektive enkelt med delegeringen och vad som orsakar misstag kan vårdkvaliteten och patientsäkerheten förbättras. Även sjuksköterskans arbetsförhållanden kan förbättras genom att tillämpa åtgärder som underlättar delegeringen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Hörnlund, Anny, and Emelie Westling. "Transpersoners upplevelser av bemötande inom hälso- och sjukvård." Thesis, Luleå tekniska universitet, Omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-62884.

Full text
Abstract:
Det finns ett heteronormativt synsätt i samhället vilket påverkar transpersoner som faller utanför denna norm, både i samhället och inom vården. Transpersoner utsätts för stigmatisering och självmordsstatistiken för dessa personer är hög. Syftet med denna studie var att beskriva transpersoners upplevelser av bemötandet inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där 16 kvalitativa studier analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det finns en stor kunskapsbrist hos hälso- och sjukvårdspersonal om transpersoner och transfrågor. Transpersoner möts av heteronormativa antaganden och stereotyper samt utsätts för diskriminering och stigmatisering inom vården. Slutsats: Det krävs mer kunskap om transpersoner och de problem som dessa personer stöter på inom vården för att de ska kunna få en likvärdig vård och inte utsättas för diskriminering eller bemötande som upplevs kränkande. Det behövs även mer utbildning inom ämnet för hälso- och sjukvårdspersonal samt redan i utbildningen för sjuksköterskor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Boman, Maria, and Carolina Rosenvall. "Upplevelsen av att leva med och vårda en partner med demens : En litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79078.

Full text
Abstract:
Bakgrund: 50 miljoner människor i världen lider av demenssjukdom. Anhöriga till en demenssjuk benämns ofta som osynliga sekundära patienter och det är partners till den sjuke som drabbas allra värst. Att leva med och vårda sin sjuke partner ger påverkan på vårdarens liv. För att stötta vårdarna krävs det att sjuksköterskor har kunskap och utbildning kring ämnet. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att leva med och vårda en partner med demens. Metod: Litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat:  Fyra kategorier erhölls av analysen: Att finna mening till vårdandet, Att få en förändrad relation, Att inta nya roller, Att leva för någon annan. Brist på egentid och bördan av att vårda gav en stor påverkan till den vårdande partnerns liv. Både positiva och negativa upplevelser framkom Slutsats: Den vårdande partnerns behov går ofta förlorade och det är viktigt för sjuksköterskor att ha god kunskap och utbildning om området för att stärka vårdarna att motverka ohälsa hos dem.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Ryrland, Linda, and Kadja Tallhed. "Patienters upplevelser av att leva i väntan på elektiv höft- och knäartroplastik : en litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-81386.

Full text
Abstract:
I Sverige väntar tusentals människor på elektiv höft- eller knäartroplastik, där den främsta indikationen för operationen är smärta och nedsatt funktion i den drabbade leden. Artros är den vanligast förekommande ledsjukdomen och utmärks av en påverkan på hela människan och dennes livskvalitet. Genom att få en ökad förståelse för personer som väntar på elektiv kirurgi vid artros och deras situation och upplevelser, ökar även möjligheterna att möta behov och därmed bidra till en mer personcentrerad vård. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att vänta på elektiv höft- och knäartroplastik. Litteraturstudien genomfördes utifrån ett inifrånperspektiv och grundar sig i 13 vetenskapliga artiklar där en kvalitativ manifest innehållsanalys har tillämpats. Analysen resulterade i fem huvudkategorier som beskriver patienters upplevelser av att vänta på elektiv höft- och knäartroplastik. Att väntetiden känns frustrerande, plågsam och långdragen, att smärta och begränsningar orsakar en försämrad livskvalitet, att känna rädsla inför operationen och tiden efter, men se det som enda utvägen, att förbereda sig och acceptera situationen samt känna hopp om en bättre framtid och att behöva information och stöd från andra och sjukvården. Sjukvården är i behov av ett paradigmskifte gällande bemötandet av patienter som väntar på elektiv höft- och knäartroplastik, där fast-track perspektivet riskerar att tränga undan individanpassad och personcentrerad vård. Det finns ett behov av ytterligare forskning inom området för att säkerställa en individualiserad och god preoperativ vård.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Nyström, Elin, and Kajsa Söderberg. "Vuxnas erfarenheter och inställningar till att vaccinera sig : en litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-84129.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Smittsamma sjukdomar ökar i samhället och vaccinationer är ett effektivt sätt att begränsa smittspridning. Trots detta väljer delar av befolkningen att inte vaccinera sig vilket riskerar att öka sjukdom i samhället. Syfte: Att belysa vuxnas erfarenheter och inställningar till att vaccinera sig mot smittsamma sjukdomar. Metod: En systematisk litteratursökning resulterade i 18 artiklar som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysarbetet resulterade i fyra kategorier: Att anledningar finns till att inte vilja vaccinera sig, Att sakna information från pålitliga källor, Att känna sig tvingad till att vaccinera sig, Att förutsättningar till att vaccinera sig behöver finnas. Resultatet visar att det finns flerolika faktorer som påverkar inställningen till att vaccinera sig. Slutsatser: Personer kan uppleva olika känslor och tankar i samband med vaccination. Därför är det av betydelse att sjuksköterskor som vaccinerar skapar en tillitsfull relation i det korta mötet för att stärka personens delaktighet och känsla av sammanhang i situationen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Larsson, John, and Kajsa Persson. "Föräldrars upplevelser av familjecentrerad vård inom hälso- och sjukvård : En litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-84822.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Personcentrerad vård är en central del i sjuksköterskans yrke. Trots det uppmärksammas inte alltid patienter som inte kan uttrycka sig adekvat. När ett barn är inneliggande blir föräldrarna en trygghet och en resurs för att uttrycka barnets önskemål och därför är det väldigt viktigt för vårdpersonalen att fokusera på familjecentrerad vård. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av familjecentrerad vård inom hälso- och sjukvård. Metod: En systematisk litteratursökning genomfördes i PubMed, CINAHL och psycINFO vilket resulterade i 15 stycken artiklar. En manuell sökning genomfördes även vilket resulterade i 1 artikel. Totalt analyserades 16 artiklar med en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra slutgiltiga kategorier: Att var delaktig i sitt barns vård och samarbeta med vårdpersonal, Att kommunicera och bli tilldelad information från vårdpersonal, Att bli respekterad och sedd som en helhet av vårdpersonal, Att få stöd och känna sig uppmärksammad av vårdpersonal. Resultatet visar olika faktorer som föräldrar tycker är viktiga och hur de upplever att den familjecentrerade vården fungerar i praktiken. Slutsatser: Att vara förälder till ett sjukt barn är en stressfull tid och behovet av stöd är stort och förutsättningarna för att ha en bra och fungerande kommunikation mellan föräldrarna och sjuksköterskor handlar om delaktighet och information. Familjecentrerad vård handlar om att vårda barnet och dess familj men det förekommer på flera håll att familjecentrerad vård inte implementeras fullt ut och tros bero på otillräcklig utbildning och engagemang för att användas praktiskt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Eriksson, Jonas, and Linnéa Hansen. "Upplevelsen av att ha överlevt ett hjärtstopp : De drabbades och närståendes perspektiv." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-72051.

Full text
Abstract:
Hjärtstopp innebär en stor förändring i livet och medför många frågor och funderingar för de drabbade och de närstående. Syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva upplevelsen av att ha överlevt ett hjärtstopp ur de drabbades och deras närståendes perspektiv. I analysen ingick nio vetenskapliga studier som analyserades med metoden kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Resultatet av litteraturstudien presenteras sedan i fyra kategorier som skapats utifrån analysen; Den första tiden är svår, Upplevelser av vården, Kroppen och sinnet begränsar, samt Händelsen väcker existentiella frågor. I resultatet framkom att sociala relationer och mötet med vården var av stor betydelse för känslor och upplevelser av tiden efter hjärtstoppet. Det framkom också att de drabbade efter hjärtstoppet fick fysiska och kognitiva svårigheter och de svåraste att acceptera var minnessvårigheterna. Hjärtstoppet väckte också många existentiella frågor, tankar om framtiden och hopp om en god framtid. Ett hjärtstopp påverkar inte bara de som drabbats utan även de närstående påverkas i hög grad, därför kan det också behövas mer forskning på området eftersom det finns begränsat antal vetenskapliga studier inom ämnet. Det framkom även att det finns utvecklingspotential gällande det stöd och informationsunderlag som idag används.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Messaoud, Daniel. "Barn med utvecklingsstörning och en kvalitativ innehållsanalys av TEACCH-metoden och Lilli Nielsens pedagogik med avseende på kunskapssyn." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1583.

Full text
Abstract:

Sammanfattning

Målet med det här arbetet är att analysera två pedagogiska metoder för barn med utvecklingsstörning, närmare bestämt TEACCH-metoden och Lilli Nielsens pedagogik, när det gäller kunskapssyn och då framförallt aspekterna hur barnet med utvecklingsstörning tillägnar sig kunskap och vilka former denna kunskap tar. Avslutningsvis undersöks vilka kategorier som kan identifieras ur de analyserade texterna (citaten).

För att samla in data har jag använt mig av litteraturstudie men för att tolka och bearbeta data har jag valt att använda mig av kvalitativ innehållsanalys. Litteraturstudie innebär att jag söker efter specifika svar i litteraturen som jag sedan jämför.

När det gäller frågeställningen hur barnet med utvecklingsstörning tillägnar sig kunskap enligt TEACCH-metoden har jag funnit följande kategorier: Strukturerad miljö, strukturerade aktiviteter och” hand på hand-metod”. När det gäller frågeställningen vilka former denna kunskap tar enligt TEACCH-metoden har jag funnit följande kategorier: Faktakunskap och Färdighetskunskap. När det gäller frågeställningen hur barnet med utvecklingsstörning tillägnar sig kunskap enligt Lilli Nielsens pedagogik har jag funnit följande kategorier: Varierad miljö, varierade aktiviteter och ”hjälp till självhjälp-metod”. När det gäller frågeställningen vilka former denna kunskap tar enligt Lilli Nielsens pedagogik har jag funnit följande kategorier: Förståelsekunskap och Förtrogenhetskunskap.

Jag hoppas att arbetet kan vara till nytta för personer som kommer i kontakt med barn som har den här problematiken eller som är intresserade av ett konkret exempel på hur man kan arbeta med kvalitativ innehållsanalys.

Nyckelord: Utvecklingsstörning litteraturstudie, kvalitativ innehållsanalys, kunskapssyn, pedagogiska metoder, Lilli Nielsens pedagogik, TEACCH-metoden,

Abstract

The aim of this study is to analyse two pedagogical methods for children with developmental disabilities, to be more precise The TEACCH Programme and The Pedagogy of Lilli Nielsen, concerning epistemological approach, primarily the aspects how the child with developmental disabilities acquires knowledge and what shape this knowledge takes. Finally I investigate which categories can be derived from the analysed text (quotations).

To collect data I have used literature study but to interpret and work up the data I have chosen to use content analysis. Literature study means that I search for specific answers in the literature that I later compare with each other.

Concerning the question at issue of how the child with developmental disabilities acquires knowledge according to The TEACCH Programme I have found the following categories: Structured environment, structured activities and “hand on hand method”. Concerning what shape this knowledge take according to The TEACCH Programme I have found the following categories: Factual knowledge and Skills. Concerning the question at issue of how the child with developmental disabilities acquires knowledge according to the pedagogy of Lilli Nielsen I have found the following categories: Miscellaneous environment, miscellaneous activities and “help to help yourself method”. Concerning what shape this knowledge take according to The Pedagogy of Lilli Nielsen I have found the following categories: Understanding and Tacit knowledge..

I hope the work can be useful for those persons who have contact with children who have this complex of problems or who are interested in a concrete example of how one can work with content analysis.

Key words: Developmental disabilities, literature study, content analysis, epistemological approach, pedagogical methods, The Pedagogy of Lilli Nielsen, The TEACCH Programme,

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Faal, Angelica, and Sara Jill Maria-Louisa Yasemani. "Upplevelser av cytostatikabehandling hos kvinnor med bröstcancer : En kvalitativ litteraturstudie." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-16362.

Full text
Abstract:
Bakgrund:  Bröstcancer är den vanligaste cancern hos kvinnor. Behandlingen är framförallt kirurgisk men många kvinnor behöver kompletterande behandling med cytostatika. Cytostatika påverkar inte bara cancercellerna utan även friska celler påverkas, vilket kan leda till besvärande biverkningar. Cytostatikabehandling kan upplevas som skrämmande för många kvinnor. Syfte:  Syftet med studien var att beskriva upplevelser av cytostatikabehandling hos kvinnor med bröstcancer. Metod: För att besvara syftet har det gjorts en kvalitativ litteraturstudie. Resultatet baserades på 10 vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades med hjälp av Graneheim och Lundman (2004) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier. Dessa var, Fysisk och psykisk påverkan med underkategorierna förlust av hår, illamående/kräkningar, kognitiva förändringar; Behov av stöd; Behov av information. Slutsats: Vid cytostatikabehandling upplevde kvinnorna att kroppen blev väldigt påverkad vilket ledde till håravfall, illamående/kräkningar och kognitiva förändringar. Behandlingen påverkade deras identitet och deras sociala liv. Behov av stöd och information var något alla kvinnor upplevde.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Johansson, Fredrika, and Sofia Wallin. "Kvinnors upplevelse av att leva med paniksyndrom : - En kvalitativ litteraturstudie." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-16299.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Paniksyndrom är en vanlig sjukdom, framförallt hos kvinnor. Att leva med paniksyndrom innebär en ständig rädsla för nästa panikattack, samt ofta en sämre ekonomi relaterat till sjukskrivning. Paniksyndrom blir som en funktionsnedsättning i vardagen och försämrar livskvaliteten. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med paniksyndrom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier. Resultat: Det som framkommit i studien är fysiska och psykiska symtom under panikattacken samt att i livet mellan attackerna upplevs rädsla, förändrad självbild. Samtidigt finns det en tro på framtiden. Slutsats: Kvinnorna upplever en försämrad livskvalitet eftersom de hela tiden lever med en rädsla inför nästkommande panikattack. Detta utgör grunden för deras paniksyndrom. På grund av denna rädsla kan de inte leva sitt liv som de önskar, de blir begränsade även i de minsta vardagliga sysslor. Vid första panikattacken upplever samtliga kvinnor att det är något uppenbart fysiskt fel men efterhand får de insikt i sin psykiska ohälsa. Det finns svårigheter i att prata om paniksyndrom då kvinnorna känner en rädsla att bli misstrodda eller missförstådda och de känner skam på grund av sin sjukdom.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Filipsson, Elisabeth, and Emelie Trönnhagen. "Närståendes upplevelser av avancerad vårdplanering : En litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-72353.

Full text
Abstract:
När en patient har drabbats av obotlig sjukdom, och död kan väntas inom en överskådlig tid bör vårdpersonal erbjuda planering av den palliativa vården för patient och närstående. Syftet med planeringen är att vägleda och möjliggöra förberedelse, val av vårdform och skapa delaktighet och valfrihet inför behandling. Här samtalas det även om önskningar inför livets slut. Denna process kan medföra många svårigheter för både närstående och patient. Närstående är ett känslomässigt stöd för patienten och kan hjälpa till att föra dennes talan i en svår situation. Syftet med studien var därför att beskriva närståendes upplevelser av avancerad vårdplanering. En systematisk litteratursökning i databaserna Cinahl och PubMed genomfördes och efter kvalitetsgranskning valdes slutligen elva studier. Dessa analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys och resulterade i fem slutliga kategorier: Att vilja vara engagerad i vården, Att ha behov av planerad och återkommande information, Att behöva prata om döden trots att ämnet var svårt, Att önska samtal vid rätt tidpunkt, Att inte vilja men känna sig tvungen att ta beslut. Studiens slutsatser visade att närstående ville vara engagerade i vården och deltog oftast i all kommunikation med vårdpersonal. Det visade sig att det fanns många svårigheter för närstående vid deltagande av beslut gällande patientens vård. Det var tydligt att tidpunkten för brytsamtal hade stor betydelse. Samtalen bör vara återkommande och påbörjas redan i primärvården. Kommunikationen ska ges med finkänslighet, den är mycket betydelsefull eftersom närstående söker stöd i den svåra situation de befinner sig i. Patient och närstående behöver i den palliativa vården ses som en enhet och det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap i ämnet. Det behövs mer forskning inom området, palliativ vård inriktat på hälsa och välbefinnande är idag relativt outforskat i Sverige.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Nilsson, Göran, and Leo Nilsson. "Personer med psykisk sjukdom och deras upplevelse av bemötande inom den somatiska vården : -En litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-72622.

Full text
Abstract:
Psykisk sjukdom är vanligt förekommande i samhället,  enligt flera studier relaterat till både samsjuklighet och kortare livslängd. Många personer med psykisk sjukdom söker också vård sent. Detta är något som både kan relateras till hur man blir bemött inom vården, men också till den stigmatisering mot personer med psykisk sjukdom som finns i samhället. Bemötande, attityder och kommunikation från vårdgivare spelar således en stor roll i att skapa en trygg och bra vårdmiljö för dessa personer. Då syftet var att ta reda på hur personer med psykisk sjukdom upplevde bemötande inom somatiska vården, valde författarna att göra en litteraturstudie med en kvalitativ ansats med ett inifrån perspektiv. Totalt inkluderades och analyserades 16 vetenskapliga artiklar med en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats som resulterade i fem kategorier; Att inte bli sedd som en hel person, att inte känna sig trodd, att känna  sig diskriminerad, att inte bli prioriterad och känna sig åsidosatt samt att känna sig lyssnad på. Flera personer i de granskade artiklarna uppgav hur deras fysiska symtom relaterades till psykisk sjukdom utan undersökningar, att de fick höra opassande kommentarer från vårdpersonalen, att de kände sig lägst prioriterade att erhålla vård, samt vikten av att de upplevde en bra kommunikation med vårdpersonalen. Denna litteraturstudie kan bidra med att belysa patienternas upplevelse av det bemötande de får inom den somatiska vården. Men även uppmärksamma för vårdpersonal hur denna grupp upplever bemötande inom somatiska vården.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Sundgren, Amanda, and Hibaq Abdirisaq. ""Det är märkligt att bo i en sjuk kropp" : En kvalitativ litteraturstudie baserad på självbiografier om hur personer med ALS upplever sin sjukdom och livssituation." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100007.

Full text
Abstract:
Bakgrund: ALS drabbar drygt 200 människor i Sverige varje år. Trots detta är förståelsen för hur det är att leva med sjukdomen otillräcklig. Forskningen som finns är begränsad och för att kunna ge personer med ALS en adekvat vård är det viktigt att förstå hur det är för dem att leva med sin sjukdom. Syfte: Syftet var att skildra hur personer med ALS upplever sin sjukdom och livssituation. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserat på fem självbiografier. Materialet analyserades utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: Efter analys av självbiografierna framkom fyra kategorier: Att känna sig begränsad, Att befinna sig i ett förändrat socialt sammanhang, En strävan efter ett värdigt liv samt En hotad existens med tillhörande underkategorier. Slutsatser: Att känna sig begränsad, befinna sig i ett förändrat socialt sammanhang och den hotade existensen medför ett lidande på samma gång som det medför en känsla av sammanhang. En strävan efter ett värdigt liv medförde mening och gjorde situationen mer hanterbar och begriplig. För att individanpassa vården är det viktigt för sjuksköterskan att ha en förståelse för hur det är att leva med ALS.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Karlsson, Jeanette, and Matilda Kramer. "Upplevelsen av att deltaga i ett kliniskt forskningsprojekt. En litteraturstudie." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24385.

Full text
Abstract:
Forskning behövs för att öka kunskap om nya och befintliga användningsområdensamt utveckla eller förbättra befintliga metoder, produkter samt system. Denforskningsetik som är styrande idag har sin grund i Nürnbergrättegången. Rättegångenhölls efter andra världskriget där läkare ställdes inför rätta för att utförtoetiska experiment på fångar i nazityska koncentrationsläger. Idag finns det ettantal etiska deklarationer som skall följas när människan ingår i forskningsprojekt.Syftet med denna studie var att undersöka hur deltagare upplever sittdeltagande i forskningsprojekt vid en klinisk forskningsenhet. Intervjuergenomfördes med fyra respondenter som var deltagare vid en kliniskforskningsenhet i södra Sverige. Intervjuerna spelades in, transkriberades samtanalyserades med hjälp av innehållsanalys. I resultatet framkom det tvåhuvudkategorier: anledning till att deltaga och engagemang. Förstahuvudkategorin innehåller tre underkategorier: ekonomisk vinning, hälsostatus,medmänsklig insats. Den andra huvudkategorin delades in i två underkategorier:personalens bemötande, socialt samspel. En konklusion av studien är attdeltagandet fyller en del av människans grundläggande behov så som trygghet,bekräftelse och gemenskap.
Research is needed to increase knowledge of new and existing body of knowledgeand to develop or improve existing methods, products and systems. The researchethics that are used today are based on the Nuremberg Trial. The trial was heldafter World War II where doctors were brought to trial for carrying on unethicalexperiments out prisoners in German Nazi concentration camps. Today there are anumber of ethical declarations to be followed when humans are included inresearch projects. The purpose of this study was to examine how participantsexperience their participation in research projects at a clinical research unit.Interviews were conducted with four respondents who all were participants in aclinical research unit in southern Sweden. The interviews were recorded,transcribed and analysed using content analysis. The results revealed two maincategories: reason to participate and commitment. The first main categoryincludes three subcategories: financial gain, health and brotherly effort. Thesecond main category was divided into two subcategories: commitment and socialinteraction. A conclusion of the study is that participation meets some of thefundamental human needs, for example security, confirmation and fellowship.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Lugolobi, Ayub, and Josué Byamungu. "Personers upplevelser av att leva med stomi- En litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-75013.

Full text
Abstract:
Det är 43000 som lever med stomi i Sverige sedan 2015 och antalet ökar varje år då det gäller båda könen. Stomioperation kan leda till förändringar i personens liv och svårigheter att hantera livet. Att få stomi innebär att förlänga livslängden, förbättra livskvaliteten och hjälpa personer att återvända till ett vanligt liv. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med stomi där fokus ligger på kolostomi och ileostomi. 12 vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Dataanalysen utförd enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Analysen resulterade i 5 slut kategorier: Att kunna sköta sin stomi självständig, Att kunna anpassa sig till det nya livet, att känna sig isolerad och begränsad, leva i en förändrad kropp, att behöva få hjälp och stöd samt tillräcklig information. Resultat visade att personer som lever med stomin har svårighet att sköta stomin själva och har önskan att kunna sköta densjälv. Det var svårt för personer som har stomin att kunna anpassa sig till det nya livet vilket begränsade personers dagliga och sociala liv eftersom många ser stomin som främmande på kropp därför uppfatta sin kropp som förändrad. Personer hade ekonomiska problem som tillkom efter operationsresultat. Vårdpersonal bör vara uppmärksamma på personer som lever med stomi eftersom de har en tendens att isolera sig vilket påverkar den sociala relationen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Tuolja, Johanna, and Ellinor Englund. "Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser under sitt första arbetsår : en litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-77082.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Fredriksson, Julia, and Linn Grundström. "Patienters upplevelser av att vårdas på akutmottagningen : En litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-78835.

Full text
Abstract:
Att drabbas av akut sjukdom är fysiskt och psykiskt påfrestande för den enskilda individen. Akutmottagningen är ofta den första kontakten patienten har med vården. Många människor som besöker akutmottagningen är svårt sjuka eller skadade. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på akutmottagningen. Aktuell forskning söktes fram i två databaser. Elva artiklar kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall och bedömdes hålla medel till hög kvalitet. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats utfördes. Detta resulterade i fyra kategorier; “Att kommunikation och tillräcklig information är värdefullt”, “Att vara tvungen att vänta länge”, “Att inte känna sig sedd och tagen på allvar”och ”Att känna sig sedd och lyssnad på. Resultatet visade hur betydelsefullt information och kommunikation var för vårdupplevelsen på akutmottagningen. Många patienter delade upplevelsen av att väntan var en stor del i att vårdas på akutmottagningen. Sjuksköterskan behöver beakta det humanistiska perspektivet och se till människan som en helhet för att kunna skapa sig förståelse ur ett patientperspektiv.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Eriksson, Amanda, and Sara Lundgren. "Personers upplevelse av att leva med psoriasisartrit : en litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-81406.

Full text
Abstract:
Introduktion: Psoriasisartrit (PsA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom som drabbar personer i åldern 40-50 år oberoende av kön. Sjukdomen har diffusa symtom som påverkar flera organsystem; leder, hud och naglar. Dessa diffusa symtom leder till att PsA är svår att diagnostisera och personer får gå utan behandling länge. För att kunna förbättra livskvaliteten för personer med PsA krävs det att sjuksköterskan har ett holistiskt synsätt. Det innebär att se till hela människans behov och inte enbart de fysiska symtomen. Fokus bör därför ligga på att försöka förstå personers upplevelse av att leva med PsA, för att kunna bemöta dessa personers behov. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med psoriasisartrit. Metod: Litteraturstudien baserades på 9 vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Personers upplevelse av att leva med PsA beskrivs i 5 huvudkategorier. Till följd av sjukdomen upplevde personer sig begränsade i sitt privatliv och arbete. De upplevde även en misstro och oförståelse från vård och omgivning, vilket ledde till en ångest, depression och en känsla av att vara annorlunda jämfört med friska personer. Personer med PsA hanterade sin sjukdom genom att uthärda, tänka positivt och försöka leva “normalt”. Slutsats: Att bemöta en person med PsA är komplext och kräver att människan ses som en helhet. Som sjuksköterska är det viktigt att använda sig av personcentrerad vård, men ytterligare kunskap inom området behövs för att på bästa sätt kunna bemöta personer med PsA.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Carlén, Emma, and Anna Stenerhag. "Ensam är inte alltid stark : – en kvalitativ litteraturstudie om att vara mamma och leva med bröstcancer." Thesis, Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-6154.

Full text
Abstract:

I Sverige drabbas varje år cirka 7000 kvinnor av bröstcancer. Antalet kvinnor som insjuknar i bröstcancer ökar, men fler botas för att tumörer upptäcks tidigare genom mammografiscreening. Bröstcancer påverkar människan som helhet både fysiskt, psykiskt och socialt. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av hälsa och lidande hos bröstcancersjuka kvinnor som var mammor till yngre barn. Fyra självbiografier analyserades till resultatet. De fyra självbiografierna valdes att analyseras genom en manifest innehållsanalys. Fyra kategorier framkom ur analysen och dessa var: lycka och sorg med att vara mamma, känslor av att inte räcka till, känslomässigt kaos och att försonas ger livskraft. Det framkom i resultatet att kvinnorna kämpade för barnen i kampen mot sjukdomen, trots att de var sårbara i sitt lidande. De satte barnens behov före sina egna vilket ledde till lidande eftersom de åsidosatte sina egna känslor. Barnen gav mammorna styrkan att kämpa mot sjukdomen och hälsa upplevdes då barnen var lyckliga. Kunskapen från resultatet kan vara av betydelse i mötet med kvinnor i hälso- och sjukvården. En sjuksköterska bör vara medveten om att kvinnor med barn kan uppvisa ett falskt tillstånd av hälsa. Om barnen inte var närvarande skulle kvinnorna möjligtvis visa äkta känslor och lidande.

 


Every year approximately 7000 women in Sweden are affected by breast cancer. The number of women who get affected by breast cancer is increasing, but more women are cured by early discovery of tumour through breast screening. The effects are physical, psychic and social on the human being as whole because of breast cancer. The aim with the study was to describe the women, whom were mothers to younger children, experiences of health and suffering due to breast cancer. In the result four autobiographies was studied. The four autobiographies were analyzed through a manifest content analysis. From the analyze four categorize were found and those were: happiness and sadness in being a mother, feelings of insufficient, emotional chaos and vitality as atonement. In the result it was found that even though the women were vulnerable in their suffering they fought for their children in the struggle against the disease. They placed the children’s need before their own needs and ignored their own feelings which lead to suffering. In their children the mothers found the strength to struggle against the disease and health was experienced when the children were happy. In health care the knowledge from the result can have a meaning in the meeting with women. A nurse should be aware that women with children can show a false state of health. The women would probably show true feelings and suffering if the children were not present.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Cabrati, Gülcan, and Rebecka Hammar. "Patienters upplevelse av hemodialysbehandling : en litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-76636.

Full text
Abstract:
Vid kronisk njursjukdom är funktionen hos njurarna försämrad. Detta behandlas vanligtvis med hemodialys, som gör det arbete som njuren inte längre klarar av. Behandlingen är livslång och kräver mycket tid då det sker flera gånger i veckan. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av hemodialysbehandling. Litteraturstudien innehållande tolv kvalitativa artiklar har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Samtliga artiklar var publicerade på engelska mellan 2009-2019 och hade hög respektive medel kvalitet. Resultatet är presenterat utifrån fyra kategorier: Att livet begränsas, som innebar att patienterna upplevde sig vara begränsade och hade brist på frihet. Att leva med en försvagad kropp, innebar att patienternas välbefinnande minskade på grund av behandlingens symtom såsom trötthet, svaghet och illamående. Att vara fast och inte ha valmöjligheter, innebar att dialysen var något patienterna behövde göra vare sig de ville eller inte och att de var beroende av behandlingen och fick ingen ledighet ifrån detta. Sist framkom att acceptera och vara gynnsamt inställd, som innebar att vissa patienter accepterat behandlingen, det fanns en tacksamhet till dialysen och behandlingen var anledningen till att de var vid liv. Denna litteraturstudien gav en ökad uppfattning om patienters upplevelser, det skulle kunna underlätta för vårdpersonal att bemöta patienten på ett professionellt sätt. Vidare forskning skulle kunna göras på KASAM kopplat till hemodialyspatienter samt vidare forskning på förbättringsarbeten inom vissa områden kring hemodialyspatienter. Exempelvis inom bemötandet samt någon slags form av sysselsättning som underlättar tiden på dialysavdelningen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Lakso, Nina, and Petra Sandin. "Sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i hemmet : En litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-71812.

Full text
Abstract:
Palliativa vårdens huvudsakliga mål är att lindra smärta och plågsamma symtom, bekräfta livet samt varken påskynda eller fördröja döden. Samtidigt ska psykologiskt, socialt och andligt stöd kunna erbjudas både patienten och dennes familj. Att vårda en patient med palliativ diagnos i dennes hem kan ställa höga krav på sjuksköterskans yrkeskompetens. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i hemmet. Författarna till litteraturstudien använde sig av kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats. Studien baserade sig på tretton vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i sex kategorier, att en god relation till patient och närstående är centralt, att hemmet som arbetsmiljö är komplext, att palliativ vård väcker känslor, att stöd från kollegor spelar en viktig roll, att det krävs en bra arbetsledning och att grunden till god palliativ vård är kunskap, utbildning och erfarenhet. Sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i hemmet visar att det kan vara komplext samt att det finns ett ökat behov av undervisning och förståelse för både arbetsledning och vårdpersonal inom ämnet. Det är viktigt att få kunskap om hur sjuksköterskor upplever vård av patienter med palliativ diagnos i hemmet. Detta för att på ett professionellt sätt kunna bemöta och vårda patienter i livets slut. Ytterligare forskning behövs dock inom stöd, utbildning och kompetensutveckling för sjuksköterskor inom palliativ vård i hemmet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Ranner, Ellen, and Anna Eskils. "Personers upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom : en litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-77078.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är den tredje ledande dödsorsaken i världen. I Sverige lever idag hundratusentals människor med sjukdomen. För att kunna förbättra livskvaliteten för personer med KOL krävs det att sjuksköterskan har ett holistiskt synsätt. Det innebär att se till hela människans behov och inte enbart de fysiska symtomen. Fokus bör därför ligga på att försöka förstå personers upplevelse av att leva med KOL, för att kunna möta de uttalade och outtalade behoven. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: Litteraturstudien baserades på 16 vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys Resultat: Personers upplevelse av att leva med sjukdomen KOL beskrivs i sex huvudkategorier. Det kan vara svårt acceptera sjukdomen och begränsningar i vardagen uppstår. Behovet av att ha människor nära ökar och kan resultera i känsla av att vara en börda. Rädslan för att kvävas är ständigt närvarande, vilket kan leda till känslor av ångest och oro. Personer med KOL upplever även känslor av hopp och acceptans av sjukdomen och kan uppleva hälsa trots närvaro av sjukdomen. Slutsats: Att vårda en person med KOL är komplext och kräver att människan ses som en helhet. Som sjuksköterska är det viktigt att använda sig av personcentrerad vård, men ytterligare kunskap inom området behövs för att på bästa sätt kunna bemöta personer med KOL.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Tjärdalen, Cecilia, and Victoria Ejdervik. "Personers upplevelser efter PCI- behandling : - En litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-77350.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Pohjanen, Sofie, and Erika Stålnacke. "Personers upplevelser av att leva med avancerad hjärtsvikt : En litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-81274.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Avancerad hjärtsvikt drabbar cirka fem procent av alla som insjuknar med hjärtsvikt och har en hög dödlighet. Personer som insjuknar med avancerad hjärtsvikt kan uppleva begränsningar i det dagliga livet och en påverkan på det psykiska, fysiska och sociala måendet. Sjuksköterskans fokus bör ligga i att försöka förstå personers upplevelse av att leva med avancerad hjärtsvikt samt identifiera behov för att kunna stödja personer i sjukdomsförloppet. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med avancerad hjärtsvikt. Metod: Systematisk litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL och 16 vetenskapliga studier analyserades systematiskt med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Personers upplevelse av att leva med avancerad hjärtsvikt beskrivs i fem huvudkategorier. “Att känna begränsningar och att livet sviktar”, “Att inte ha ett val och tvingas acceptera sin sjukdom”, “Att växla mellan hopp och hopplöshet”, “Att känna att tillitsfulla relationer ger trygghet” och “Att hantera sin sjukdom genom egenvård, stöd och religion”. Slutsats: Genom att studera personers upplevelser av att leva med avancerad hjärtsvikt kan sjuksköterskan få en fördjupad förståelse och därigenom få en förutsättning att arbeta personcentrerat. Mer kunskap behövs inom området för att förbättra vården för personer som drabbas av avancerad hjärtsvikt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Davidsson, Tove, and Amanda Gunnarsson. "Kvinnors upplevelser av att leva med MS : En litteraturstudie baserad på patografier." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-16248.

Full text
Abstract:
Bakgrund:  Multipel skleros (MS) är en neurologisk sjukdom som påverkar hela centrala nervsystemet, hjärnan och ryggmärgen. De individer som får diagnosen MS kan känna förtvivlan av sjukdomen och utveckla ihållande depressioner. Symtomen av sjukdomen kan göra så att individerna påverkas både psykiskt och fysiskt. Sjuksköterskan har en central roll att vårda individer med sjukdomen MS och försöka minska obalansen av hälsan som kan påverkas av den förändrade livssituationen.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med MS. Metod: Metoden som användes för att besvara studiens syfte var en kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier. Dataanalysen i studien gjordes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom och åtta stycken underkategorier: Motstridiga tankar och känslor, sjukdomens påverkan, när vardagen kommer tillbaka och när livet vänder. Kvinnorna upplevde att livet inte kunde fortsätta som tidigare, de kunde inte undvika att sjukdomen påverkade deras liv och de upplevde ibland att sjukdomen höll på att sluka dem helt och hållet. Gemensamt för kvinnorna var att de började känna en rädsla över vilka konsekvenser sjukdomen skulle medföra i deras liv och då var kvinnornas närstående ett stort stöd för dem. Två av kvinnorna påbörjade en behandling vilket gav dem hopp och tacksamhet för framtiden. Sjukdomen MS krävde en omställning i livet och kvinnorna behövde nu försöka anpassa sig till sin nya vardag. Slutsats: Att insjukna i MS gav kvinnorna olika upplevelser i stort mångfald där de handskas med olika tankar och känslor som resulterar i ett nytt perspektiv om livet. Trots kvinnornas nya omställning i livet menade de att livet ändå kunde levas bra i förhållande till sjukdomen MS. Denna litteraturstudie visar på att kvinnorna behöver stöd från andra för att klara av det dagliga livet. Mer forskning behövs för att sjuksköterskan skall kunna tillgodose individens behov utifrån personcentrerad omvårdnad.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Hansen, Fanny, and Sonya Anton. "När livet får sig en vändning : En litteraturstudie utifrån patografier om unga vuxna med cancer." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-18438.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Runt om i världen drabbas många individer av en cancerdiagnos. Statistiken för 2017 visar att cirka 67 000 individer i Sverige fick en cancerdiagnos, där cirka 800 av dessa individer är unga vuxna mellan 16 till 30 år gamla. Som ung vuxen och drabbas av en cancerdiagnos kan få en total vändning när de befinner sig mitt i att starta ett eget liv och karriär. Dessa unga vuxna är en extra utsatt grupp i samhället där de känner att de varken passar in på en barnavdelning eller en vanlig onkologisk avdelning. Det är viktigt att belysa detta ämnet så sjuksköterskan kan få en bättre förståelse i hur unga vuxna upplever sin diagnos och sjukdomstid samt den livskris detta medför för att på bästa sätt kunna bemöta och hantera deras tankar och känslor som uppkommer. Syfte: Var att beskriva unga vuxnas upplevelser av sin cancersjukdom. Metod: En kvalitativ innehållsanalys baserad på tre patografier genomfördes i denna studie. De tre patografierna analyserades enligt Lundman och Hällgren - Graneheims innehållsanalys där en manifest ansats användes.  Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier och elva underkategorier. Huvudkategorierna är Känslomässig påfrestning, ofrivilliga förändringar och drivkraften i min cancersjukdom som tillsammans med de elva underkategorierna beskriver hur det är att vara ung vuxen och drabbas av en cancersjukdom, hur de reagerar och tar sig genom den nya situation de står inför samt alla oklara tankar på döden och framtiden. Slutsats: De unga vuxna upplever en tydlig förändring efter besked att de drabbats av cancer, framförallt märks en tydlig förändring i vardagen men även fysiskt och psykiskt, vilket tar mycket energi av de unga vuxna. Med hjälp av resultatet som framkom i denna studie kan sjuksköterskor och övrig vårdpersonal dra nytta av kunskapen i mötet med en ung vuxen som insjuknat i en cancersjukdom, för att bemöta och vårda dem på ett så optimalt sätt som möjligt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Zakrisson, Kajsa, and Jenny Tornberg. "Personers upplevelser av begränsningar till följd av hjärtsvikt : en litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-77137.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Hjärtsvikt är ett stort växande folkhälsoproblem som människor lider av världen över. Sjukdomen är progressiv och kräver livslång medicinsk behandling och ofta livsstilsförändringar. Att leva med en långvarig sjukdom som hjärtsvikt är komplext och kan innebära stora påfrestningar i det dagliga livet samt påtvingade begränsningar både fysiskt, psykiskt och socialt. Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden kring personer med hjärtsvikt, där utbildning i egenvård är avgörande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av begränsningar hos personer som lever med hjärtsvikt. Metod: Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. En kvalitativ design användes och elva vetenskapliga studier analyserades systematiskt med manifest innehållsanalys, vilket resulterade i fyra kategorier. Resultat: Resultatet visade att personers upplevelser av dessa begränsningar tar sig olika uttryck, samt påverkade det dagliga livet och livskvalitén i stor utsträckning. Slutsats: Denna litteraturstudie kan användas för att fördjupa förståelsen för personens upplevelser vilket skapar förutsättningar för sjuksköterskan att arbeta personcentrerat. Det finns behov av vidare omvårdnadsforskning med fokus på hjärtsviktens svårighetsgrad kopplat till upplevelserna, för att kunna stödja och hjälpa personer med individuella, riktade insatser.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Holmgren, Emmelie, and Ulrika Forsberg. "Sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med HIV : En litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-78645.

Full text
Abstract:
HIV är en obotlig sjukdom som gör att kroppens immunförsvar bryts ner. Att möta och vårda personer med HIV kan ses som en utmaning för sjuksköterskor eftersom det är en grupp människor som är stigmatiserade och diskriminerade i samhället. Idag finns mer kunskap att en diagnos inte är lika med en dödsdom vilket var fallet på 1980-talet när de första fallen av HIV rapporterades. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med HIV. En litteraturstudie genomfördes där tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2009–2020 analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Fyra kategorier framkom i resultatet som presenteras med brödtext. Resultatet ger insikt i vad sjuksköterskor upplever som svårt och utmanande men även vad som skapar positiva känslor och stolthet i yrkesutövningen. Betydelsen av att ha kunskap och medkänsla för att kunna utföra en personcentrerad vård lyfts fram i resultatet. Kunskap och medkänsla är viktigt för att kunna utföra en personcentrerad vård, för att komma förbi hinder som förutfattade meningar och stigmatisering. Vården utvecklas hela tiden, därför är det viktigt för sjuksköterskor att hålla sig uppdaterade med den nyaste kunskapen. Även betydelsen av att som sjuksköterskor arbeta i team för att stärka varandra till att kunna utföra en bra vård på personnivå
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Ochonjo, Michael, and Anna Sandin. "Patienters upplevelser av att besöka akutmottagningen : En litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-77266.

Full text
Abstract:
Akutmottagning är en plats patienter besöker för att få behandling för akut sjukdom eller skada. Patienter på akutmottagningen är akut, svårt sjuka och kan ha många upplevelser som är relaterade till såväl deras sjukdom som deras besök på akutmottagningen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av att besöka akutmottagningen. 10 artiklar har analyserats utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier; “att känna frustration relaterat till lång väntetid med bristande tillsyn”, “att inte känna förståelse för sitt hälsotillstånd”, “att behöva genomgå obehagliga undersökningar och känna sig exponerad”, “att ljud, ljus, dofter, möbler och stressig atmosfär försämrade besöket”, “att inte bli involverad eller betrodd” och “att känna sig sedd samt att bli bemött med lyhördhet och respekt”. Resultatet visade att gott bemötande, information och humanistisk människosyn var viktiga förutsättningar i patientens upplevelser på akuten. Vidare visade resultatet att en högljudd, stökig miljö, stressad vårdpersonal och brist på information och kommunikation försämrade patienters upplevelse av besöket på akutmottagningen. Sjuksköterskan behöver beakta patienten ur helhetsperspektiv för en fördjupad förståelse för deras upplevelse så hen kan ge en ändamålsenlig omvårdnad.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Rismalm, Pernilla, and Nathalié Sigelind. "Familjers upplevelser av hälsostödjande familjesamtal vid kronisk sjukdom : En litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79012.

Full text
Abstract:
Bakgrund: När en familjemedlem drabbas av kronisk sjukdom påverkas hela familjen, det kan leda till en förlust av normala familjefunktioner. Kroniska sjukdomar har under det senaste årtiondet ökat kraftigt. Den familjecentrerade omvårdnaden syftar till att se familjen som en helhet där hälsostödjande familjesamtal kan användas som en omvårdnadshandling av sjuksköterskan för att främja familjers hälsa. Syfte: Att beskriva familjers upplevelser av hälsostödjande familjesamtal vid kronisk sjukdom. Metod: Denna litteraturstudie baserades på 10 vetenskapliga artiklar där analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet i denna litterastudie beskrivs i fyra huvudkategorier; Att samtalen skapade rum för berättelse och bekräftelse, Att samtalen samlade familjen till meningsfulla dialoger, Att sjuksköterskan skapade förtroende och Att samtalen bidrog till styrka för sig själv och inom familjen. Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visar att hälsostödjande familjesamtal kan vara värdefulla och bidra till att främja hälsa hos familjer när en familjemedlem drabbats av kronisk sjukdom, vilket kan bidra till nya perspektiv och en ökad förståelse inom familjen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Gustafsson, Elina, and Linda Grönlund. "Patienters upplevelser av att kommunicera med vårdpersonal i palliativ slutenvård : En litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-78671.

Full text
Abstract:
Av de som avlider i Sverige varje år har ungefär 80 procent bedömts varit i behov av palliativ vård. Vid palliativ vård är målet att vården ska vara symtomlindrande och fokuserad på patientens livskvalitet, vården är därmed ej kurativ. Det centrala i palliativ vård är en god kommunikation mellan vårdpersonal, patient och deras närstående. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att kommunicera med vårdpersonal i palliativ slutenvård. Litteraturstudien baserades på 10 vetenskapliga studier som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier; Att vilja prata om framtiden, att få mer information medför välmående och tillfredsställelse, att information kan skapa oklarhet samt att bli bemött med ärlighet, förståelse och bli lyssnad till. Dessa kategorier beskrivs tydligare i brödtext och benämner främst patienters upplevelse av att vilja kommunicera med vårdpersonal, att få individuellt anpassad information samt upplevelsen av att blir lyssnade till. Resultatet belyser även patienters upplevelse av att svåra medicinska termer från vårdpersonalen försvårar kommunikationen samt att som patient inte vilja diskutera sin vård och behandling. Att kommunicera med en patient med palliativ sjukdom kan vara komplext och kräver vissa färdigheter från sjukvårdspersonal. Som sjukvårdspersonal innebär det att alltid ha ett personcentrerat förhållningssätt utifrån patientens önskemål och upplevelser. Ytterligare kunskap kring kommunikation och bemötande behövs dock för att på bästa sätt kunna bemöta palliativa patienter och dess närstående.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Räsänen, Sara, and Dajana Markovic. "Att som kvinna leva med ALS i det palliativa vårdförloppet : En litteraturstudie baserad på patografier." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-16620.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros är en ovanlig diagnos med förekomst i hela världen. Varje år insjuknar 220–225 personer i ALS i Sverige. Amyotrofisk lateralskleros är en neurologisk sjukdom som det än idag inte finns något botemedel mot. Sjukdomen kräver en palliativ vård med fokus på att förbättra livskvaliteten och lindra symptom. Således krävs en fortsatt forskning inom detta område för att kunna tillämpa en gynnsam omvårdnad och få en ökad förståelse för hur kvinnor som lever med ALS i det palliativa vårdförloppet upplever sitt tillstånd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med ALS i det palliativa vårdförloppet. Metod: Metoden för studien kan beskrivas som en litteraturstudie grundad i/på fyra patografier, varav analysen genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier med sju underkategorier. Den första huvudkategorin var emotioner i samband med sjukdomen. Den andra huvudkategorin var att förlora autonomin. Nästa huvudkategori var lära sig leva med sjukdomen. Den sista och fjärde huvudkategorin var tankar på döden. Slutsats: Kvinnorna som insjuknade i ALS och befann sig i det palliativa vårdförloppet upplevde flera olika emotioner som var både positiva och negativa. Det visade sig även att kvinnorna kände sig beroende av andra människor. Men de kände även en tacksamhet över hjälpen som fanns att få när de förlorade autonomin. Det framkom även att kvinnorna kände en acceptans till sin sjukdom och sitt tillstånd. Kvinnorna lärde sig att leva med sjukdomen men hjälp av styrka och en positiv attityd. Tankarna på döden var vanligt förekommande hos kvinnorna som levde med ALS i det palliativa vårdförloppet. Föreliggande studie kan hjälpa sjuksköterskan att förstå samt ge en personcentrerad omvårdnad till kvinnor som lever med ALS i det palliativa vårdförloppet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Heikkilä, Ida, and Sofia Olsson. "Upplevelsen av att vara anhörig till en person med demenssjukdom som bor på vård- och omsorgsboende - En litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74076.

Full text
Abstract:
Varje år drabbas ett stort antal människor av demenssjukdom och det förväntas öka i framtiden, vilket kommer leda till ett ökat behov av vårdinsatser. På grund av att personer med demenssjukdom kräver mycket omvårdnad leder det till att anhöriga får ta ett stort ansvar, vilket vid försämring i sjukdomen ofta leder till att personen med demenssjukdom behöver flytta in på boende. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att vara anhörig till en person med demenssjukdom som bor på vård-och omsorgsboende. En systematisk litteratursökning utfördes där 14 artiklar som svarade på syftet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats vilket resulterade i fem kategorier: Skuldkänslor och sorg efter närståendes flytt; en bra relation med personalen; god kommunikation och information; en stimulerande omgivning på boendet samt förändrad relation efter närståendes flytt. Resultatet diskuteradesutifrån hur anhöriga kan få stöd med och att sjuksköterskan behöver upprätta en god relation med anhöriga där stöd och information är av vikt. Slutsatsen visar vikten av att sjuksköterskor prioriterar och planerar sitt arbete på ett sätt som ger förutsättningar för en god kommunikation med anhöriga och att det är viktigt att involvera både patienten och anhöriga, samt att kunskap om anhörigas upplevelser ger möjlighet för sjuksköterskan att se deras främsta behov
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Stonham, Michelle, and Saga Wahlström. "Sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med omvårdnadsåtgärder vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom på särskilt boende : En kvalitativ litteraturstudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-34547.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Demens är en ökande folksjukdom, att drabbas av demens ger i nio av tio fall beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens ska enligt Socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg vid demens i första hand lindras med omvårdnadsåtgärder. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att använda omvårdnadsåtgärder vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom på särskilt boende. Metod: En kvalitativ innehållsanalys av åtta intervjuer med öppna frågor för sjuksköterskor arbetande på särskilt boende för personer med demenssjukdom. Resultat: Studiens resultat visade att sjuksköterskornas erfarenheter kunde delas in i fyra subkategorier som tillsammans bildade fem huvudkategorier; Kartläggning av beteenden och symtom för att hitta rätt omvårdnadsåtgärder, Omvårdnadspersonalen påverkar kvalitén i omvårdnad, Teamets betydelse för omvårdnadsåtgärder & Personcentrerad vård för att lindra beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Slutsats: Omvårdnadsåtgärder är till stor nytta för att lindra beteenden och symtom och skapar livskvalitet för personer med demenssjukdom. Att arbeta i team under hela processen från utredning till framtagande av omvårdnadsåtgärder var positivt för att skapa en personcentrerad vård. Personcentrerad vård bedrivs på det sätt att omvårdnadsåtgärder bör utgå ifrån individens behov och begär och kunde lättast formas efter personens levnadsberättelse. Inställningen hos omvårdnadspersonalen var avgörande för omvårdnadsåtgärdernas kvalitet.
Background: Dementia is a growing disease world-wide, and in nine of ten cases, dementia causes behavioral and psychological symptoms. According to the Swedish National Board of Health and Welfare's guidelines for dementia, BPSD should primarily be relieved by nursing measures. Purpose: To describe nurses experiences of nursing measures for person with behavioral and psychological symptoms of dementia in nursing homes. Method: A qualitative content analysis of eight interviews with open questions for reg. nurses working in nursing homes for persons with dementia. Results: The study's result showed that nurse’s experiences could be identified in four subcategories that established five main categories: Survey of behaviors and symptoms to find the right nursing measures, The nursing staff affects the quality of nursing, The team's importance for nursing measures & Person-centered care to relieve behavioral and mental symptoms in dementia. Conclusion: Nursing measures are very useful for relieving behaviors and symptoms and creating quality of life for people with dementia. Working in teams throughout the process from investigation to development of nursing measures was positive in creating a person-centered care. Person-centered care is conducted in such a way that nursing measures should be based on the individual's needs and desires and could most easily be shaped according to the person's life story. The attitude of the nursing staff was crucial to the quality of the nursing measures.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Lindkvist, Elin, and Marcus Moore. "Läromedel i svenskundervisningen – är det tillräcklig för att uppnå kunskapskraven? : En kvalitativ innehållsanalys kring innehållet i läromedel." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54736.

Full text
Abstract:
Syftet med undersökningen handlar om att analysera ett läromedel i ämnet svenska för att se om det är möjligt att uppnå kunskapskraven för betyget E i slutet på årskurs sex samt täcka alla delar av det centrala innehållet för svenska i årskurs 4–6 genom att enbart arbeta efter läromedlet. Om det inte skulle vara möjligt skulle vi även redovisa för vilka delar som saknas och hur det kan kompletteras. Vi avgränsade oss till ett läromedel, Liber svenska, i denna undersökning. Metoden vi använde oss av var kvalitativ deduktiv innehållsanalys med strukturerade tabeller och teorin var didaktiskt forskningsperspektiv. Resultatet och slutsatsen av undersökningen visar att det är möjligt för eleverna att uppnå betyget E i slutet på årskurs sex samt täcka alla delar av det centrala innehållet för årskurserna 4–6 genom att arbeta utifrån läromedlet förutsatt att läraren är uppmärksam och varierar arbetssätten till uppgifterna så som att låta eleverna skriva både för hand och på digitala enheter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Ahlgren, Johanna. "Det korta mötet med barn i vården : En litteraturstudie om upplevelser hos sjuksköterskor." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-67302.

Full text
Abstract:
Inledning: Den största anledningen till att barn kommer i kontakt med sjukvården är på grund av misstänkt fraktur, vilket innebär att röntgensjuksköterskor ofta möter barn i det dagliga arbetet på röntgenavdelningen. Trots det är dessa sällan utbildade i bemötande av barn, eller inom pediatrisk bildtagning. Vuxna som inte är vana vid att hantera barn kan känna viss tveksamhet eller rädsla inför att vårda ett barn. För att kunna förbättra mötet med barn är det viktigt att veta vilka känslor sjukvårdpersonal känner i mötet, och varför. Syfte: att beskriva vilka upplevelser sjukvårdpersonal känner i mötet med barn. Metod: Studien utfördes som en litteraturöversikt med 10 artiklar som granskades med en induktiv kvalitativ innehållsanalys. De 10 artiklarna var av kvalitativ ansats och intervjuade sjukvårdspersonal som bestod av ambulanspersonal, akutsjuksköterskor, allmänsjuksköterskor och radioterapeuter. Resultat: Fyra kategorier; bemötande, hanterbarhet, tiden har betydelse och föräldrar. Dessa beskriver i vilka situationer sjukvårdspersonal upplever både negativa och positiva känslor i mötet med barn. Slutsats: att identifiera vilka känslor som uppstår är grunden för fortsatta studier för att förbättra arbetsmiljön för såväl röntgensjuksköterskor som övrig sjukvårdspersonal.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Kalinsky, Alexandra. ""In genom ena örat och ut genom det andra" : Patienters upplevelse av information i samband med debut av kronisk eller livshotande sjukdom - en litteraturstudie." Thesis, Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-4637.

Full text
Abstract:

Nydebuterad svår sjukdom kan ta tid att ta till sig och patienten kan till en början känna sorg och oro. En av flera sådana sjukdomar är Reumatoid artrit (RA) där vården på senare år insett vikten av tidiga insatser för att sjukdomen ska kunna bromsas upp. Ofta får nyinsjuknade patienter, oavsett vilken sjukdomsgrupp de tillhör, mycket information på kort tid och ska därefter klara av att ta sina mediciner och sköta sin hälsa själva hemma. När mycket information ges vid ett och samma tillfälle kan det vara svårt att minnas och uppfatta allt. Syftet med studien är att beskriva hur patienterna upplever informationen i ett tidigt och akut skede när de drabbas av kronisk eller livshotande sjukdom. En litteraturstudie har gjorts av elva kvalitativa artiklar som granskats och analyserats med hjälp av Evans (2003) modell för innehållsanalys. Tre teman och ett subtema utkristalliserades genom analysen: Tema 1: Avsaknad av dialog med subtema; Inte förmögen att ta emot information, upplevelse av opersonlig och generell information som var svår att identifiera sig med och krisreaktioner blockerade förmågan att ta in det som sades. Tema 2: Vetskap ger trygghet, upplevelser av att informationen gav styrka, kontroll och trygghet. Tema 3: Avsaknad av stöd, upplevelser av att behovet av emotionellt stöd inte tillgodosågs och informationen efterlämnade en känsla av isolering och ensamhet.


Diagnosis of a serious disease can be difficult to accept and patients can initially experience sadness and concern. One such disease is Rheumatoid Arthritis (RA) and recent evidence has proven the importance of early treatment in slowing down its progress. Newly diagnosed patients, despite which group they fall into, are often given a large amount of information in a short time and are expected to take medication and look after their own wellbeing at home. When lots of information is passed on at once it can be very difficult to understand and remember. The aim of this study is to describe how patients experience information in an early and acute stage when they are diagnosed with a life-threatening or chronic disease. A literature study was made of eleven qualitative articles which were explored and analysed using Evans (2003) model for content analysis. Three themes and a sub-theme crystallized through this analysis: Theme 1: Missing dialog, sub-theme: Non-ability to absorb information, experience of impersonal and generalized information which was difficult to identify with and crisis-reactions which blocked the ability to absorb the information. Theme 2: Knowledge is comfort, the feeling that information gave strength, control and comfort. Theme 3: Lack of Support, the requirement for emotional support was not fulfilled and the information left a feeling of isolation and loneliness.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Hermansson, Amanda, and Callizaya Warita Andrade. "Personers upplevelse av att leva med hjärtsvikt : en litteraturstudie." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-11546.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Hjärtsvikt är en sjukdom som påverkar både individen, dess familj och det sociala nätverket. Det är vanligt förekommande bland befolkningen och de personer som får hjärtsvikt blir påverkade på ett flertal sätt. Hjärtsvikt som finns i fyra olika grader där symptomen har varierande allvarlighet för varje grad. Sjuksköterskan har en betydande roll i omvårdnaden där personernas symptom och bekymmer kan uppmärksammas och lindras. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt grad II till IV enligt NYHA. Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ ansats som grundades på tolv vetenskapliga artiklar. Innehållsanalysen gjordes utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av Krippendorfs innehållsanalys för kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet presenterades i form av tre huvudkategorier med sju underkategorier. Kategorierna var En förändrad livsstil med underkategorierna En begränsad fysisk aktivitet, Trötthet och Ett anpassat liv. En ny social roll i livet med underkategorierna Behov av hjälp och Isolering. Känslomässiga reaktioner med underkategorierna Rädsla och otrygghet, samt Frustration. Slutsats: Det framkom att personerna upplevde att det var komplext att leva ett vardagligt liv. De hade det svårt med den sociala delen i livet och hade ett flertal känslor som påverkade deras situation. Det fanns dock positiva aspekter då de fick möjlighet till att förändra sina liv. Det kan behövas ytterligare forskning som berör skillnaden i kvinnor och mäns upplevelser samt hur yngre personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Carlenius, Maria, and Sarah Pasma. "Patienters erfarenheter av att leva med venösa bensår – En litteraturstudie : En litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-60538.

Full text
Abstract:
I hälso- och sjukvården är det vanligt förekommande med patienter som har venösa bensår vilka oftast kräver långa behandlingstider. Olika patologiska orsaker finns till venösa bensår och kan förekomma i olika åldrar, vanligast bland äldre. Venösa bensår kan förutom ålderdom eller trauma orsakas av försämrad blodcirkulation och immunförsvar. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden av dessa patienter som kräver kunskaper både praktiskt och teoretiskt men också förståelse för människan som lider av venösa bensår. Venösa bensår med lång läkningstid medför stort lidande i personernas liv och påverkar de flesta delar i det dagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att få kunskap om patienters erfarenheter av att leva med venösa bensår. Niovetenskapliga artiklar analyserades utifrån en kvalitativ induktiv manifest ansats och resulterade i sex huvudkategorier: att leva med smärta och känslor av hopplöshet inför läkning; att leva med nedsatt rörelseförmåga och förlust av aktivitet; att få en förändrad kroppsuppfattning; att drabbas av sociala förändringar i livet; att möta och känna förtroende för vårdpersonal; att främja hälsa och läkning i sin egenvård. Slutsatsen i denna litteraturstudie är att individer tillåts och prioriteras att få en adekvat klinisk bedömning, information om sitt sjukdomstillstånd och behandlingar. Det är viktigt att vårdgivaren ger stöd och kontinuitet i vården vilket kan stärka patienterna i vad gäller deras egenvård och egenmakt i omvårdnaden. Vidare är det viktigt att forskning om individers subjektiva erfarenheter implementeras i större utsträckning i den praktiska omvårdnaden av denna patientgrupp för att minska fysiskt och psykiskt lidande hos dessa.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Östlund, Thilda, and Malin Andersson. "Kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer : - En litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-60115.

Full text
Abstract:
Livmoderhalscancer drabbar cirka 450 kvinnor i Sverige varje år. Sjukdomen anses skamfull ochtabubelagd i vissa delar av världen, där kvinnor stigmatiseras och förnedras på grund av sinsjukdom. Att drabbas av en dödlig sjukdom kan ge upphov till många olika känslor, sompåverkar det psykiska och fysiska välbefinnandet negativt. Psykisk ohälsa ger ett lidande för dendrabbade och därmed en försämrad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskrivakvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer. En litteratursökning genomfördes ochresulterade i 9 artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.Resultatet visade att kvinnor upplevde rädslor och chock i samband med beskedet, hela deras livvändes upp och ner. För att orka kämpa i sjukdomen var stöd från familj och vänner en viktig del.Det framkom även att kvinnor upplevde bristfällig information om sjukdomen, både frånomgivningen och från sjukvården. Det är viktigt att som sjuksköterska ha kunskap omsjukdomen och hur den påverkar kvinnor både fysiskt och psykiskt, för att kunna ge individuelltanpassad information som motsvarar behoven och ger ett bra stöd till den drabbade.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Karlsson, Natalie, and Louise Carlsson. "Kvinnors upplevelse efter diagnosen bröstcancer fram till behandlingen startar. : En litteraturstudie av patografier." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-11341.

Full text
Abstract:
Bakgrund: I Sverige diagnostiseras omkring 20 kvinnor dagligen med en bröstcancerdiagnos. Detta resulterar i att varje år får 9000 kvinnor en bröstcancerdiagnos. Hur en kvinna upplever att diagnostiseras med bröstcancer är högst individuellt och upplevelsen kan endast beskrivas av personen själv. Olika personer erfar och tolkar saker och ting som händer i det dagliga livet olika beroende på tidigare erfarenheter och händelser i livet. Få studier har undersökt hur kvinnor med bröstcancer upplever perioden mellan diagnos och behandling. Sjuksköterskan har ett ansvar att bedöma patienters behov av stöd efter en diagnos. Det är därför av betydelse att studera kvinnors upplevelse efter diagnos fram till att behandlingen startar. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse efter diagnosen bröstcancer fram till behandlingen startar. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tre patografier. Resultatet har analyserat med inspiration av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat grundas på fem olika kategorier varav en av kategorierna har tre underrubriker. De kategorier som framkom efter analysen var att känna rädsla, en känsla av uppgivenhet, att ha en objuden gäst i kroppen, behov av stöd och en tro på framtiden. Slutsats: Kvinnornas upplevelse efter en bröstcancer diagnos fram till behandlingens start är en påfrestande period, då livet vänds upp och ner och påverkar kvinnorna olika. Detta bör uppmärksammas bättre av sjukvården eftersom det ligger på sjuksköterskans ansvar att bedöma patientens behov av stöd efter en diagnos.
Examensarbete
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Holmberg, Sabina, and Malin Keskitalo. "Pappors upplevelser av mammans postpartumdepression : en litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-81984.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Postpartumdepression (PPD) kallas även förlossningsdepression vilket är en depression som inträffar under eller efter en graviditet. En depression i kombination med ett nyfött barn gör att familjen och speciellt barnet blir särskilt utsatt och riskerar långsiktig negativ påverkan. PPD drabbar inte bara kvinnor utan även män då en riskfaktor är mammans PPD och incidensen av depression hos pappan är då 24-50 %. En bristande medvetenhet hos sjukvårdspersonal kan innebära att familjer drabbade av PPD inte fångas upp inom vården och därmed ökar risken för negativa konsekvenser för individen, familjen och samhället. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva pappans upplevelser av att vara partner till en mamma med postpartumdepression. Metod: Litteraturstudien baserades på nio vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Pappans upplevelser av att vara partner till en mamma med postpartumdepression beskrivs i sex kategorier. När mamman drabbas av PPD påverkas hela familjen. Pappan får ta ett större ansvar i hemmet samtidigt som krav utifrån stressar honom. Stödbehovet ökar samtidigt som flera faktorer påverkar svårigheten att få det stöd som behövs. En ökad medvetenhet och en familjefokuserad omvårdnad kan leda till tidigare diagnos vilket kan minska konsekvenserna från PPD för hela familjen. Slutsats: PPD påverkar hela familjen och genom en ökad medvetenhet om diagnosen i kombination med familjecentrerad omvårdnad kan sjuksköterskan begränsa de negativa konsekvenserna PPD har.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Gunnarsson, Emmy, and Matilda Wiesel. "NYUTEXAMINERAD OCH HELT FÄRDIG : En kvalitativ litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96350.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Stress är vanligt förekommande för såväl student som för sjuksköterska. Vid negativ stress uppstår det en obalans mellan förmåga och krav och hälsan blir drabbad. Att få ett större ansvar samt vara oerfaren är väldigt krävande för den nyutexaminerade sjuksköterskan.  Syfte: Syftet var att belysa upplevelserna av yrkesrelaterad stress vid övergången från student till sjuksköterska. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Genom en litteraturöversikt har resultatet från tio kvalitetsgranskade artiklar analyserats och sammanfattats till ett nytt resultat. Resultat: Kategorierna som presenteras är: Från teori till praktik, Vikten av kunskapsutveckling och Hindrande och underlättande faktorer för sjuksköterskan. Många hade svårt att identifiera sig med sin nya roll och ökat ansvar satte prestationsförmågan på prov. Slutsats: Övergången från student till sjuksköterska upplevs många gånger svår och introduktion samt kollegor har en stor inverkan på hur övergången upplevs. Konsekvenserna av yrkesrelaterad stress framträder som emotionell och fysisk påverkan på hälsan, bristande självförtroende och överväganden att lämna professionen.
Background: Stress is a common occurrence for both students and nurses. In the case of negative stress, there is an imbalance between ability and demands and health is affected. Getting more responsibility and being inexperienced is very demanding for the newly graduated nurse. Purpose: The purpose was to illustrate the experiences of occupational stress during the transition from student to nurse. Method: The method is a qualitative literature study with manifest content analysis. Through a literature review, the results from ten quality-reviewed articles have been analyzed and summarized into a new result. Results: The categories presented are: From theory to practice, The importance of knowledge development and the obstructive and facilitating factors for the nurse. Many had difficulty identifying themselves with their new role and increased responsibility put performance skills to the test. Conclusion: There are various factors in the experience of what triggers occupational stress. The consequences of occupational stress appear as emotional and physical impact on health, lack of confidence and consideration for leaving the profession.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography