Relevant bibliographies by topics / Liverpool Care Pathway (LCP)

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Conference papers

Academic literature on the topic 'Liverpool Care Pathway (LCP)'

Author: Grafiati
Published: 11 September 2021
Last updated: 2 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Liverpool Care Pathway (LCP).'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Liverpool Care Pathway (LCP)"

1

Jones, Allan R. "The Liverpool Care Pathway for the dying patient: Euthanasia through the back door, or the sign of poor death education?" Ethics & Bioethics 10, no. 1-2 (June 1, 2020): 40–47. http://dx.doi.org/10.2478/ebce-2020-0006.

Full text
Abstract:
AbstractThe Liverpool Care Pathway for the Dying Patient (LCP) was an integrated care pathway for patients in the final days or hours of life, developed at the Royal Liverpool University Hospital in conjunction with the Marie Curie Palliative Care Institute, Liverpool. The LCP became increasingly the normative style of care for patients in the terminal stage across NHS England from the 1990s onwards. Following significant questions raised in Parliament, by the media and other stakeholders, an independent review panel was established under Baroness Neuberger in 2013 to investigate the LCP. The findings of the panel were published as More Care Less Pathway: a Review of the Liverpool Care Pathway identifying significant failings in the delivery of the LCP thus leading to it being phased out some six months later. Rather than being euthanasia through the backdoor, many of the criticisms of the LCP and its poor implementation are indicative of poor communication, limited knowledge of the dying process and a paucity of death education.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

van den Berg, Frank. "Liverpool Care Pathway (LCP) in Engeland afgeschaft!" Pallium 15, no. 5 (November 2013): 26–27. http://dx.doi.org/10.1007/s12479-013-0130-8.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Collins, Heather, and Peter Raby. "Palliative care after the Liverpool Care Pathway: a study of staff experiences." British Journal of Nursing 28, no. 15 (August 8, 2019): 1001–7. http://dx.doi.org/10.12968/bjon.2019.28.15.1001.

Full text
Abstract:
The objective of this study was to explore nurses' perceptions of end-of-life care following the withdrawal of the Liverpool Care Pathway (LCP). Thirteen semi-structured interviews were conducted with nurses working in palliative care. Data were analysed using thematic analysis. Three themes emerged: perceptions of the LCP, prevailing issues, and patients' and families' experiences. This study suggested that the removal of the pathway has not remedied the issues attributed to it. Further, the way in which the LCP was removed indicates that the non-expert media can play a negative role in how palliative care is perceived, which inhibits the care process. In this respect it is important that ‘insider’ voices are also heard, in order to educate and also redress disinformation. Similarly, broader, persisting, contextual challenges facing staff need addressing in order to prevent a repeat of the issues leading to the removal of the LCP.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hemington-Gorse, S. J., A. J. P. Clover, C. Macdonald, J. Harriott, P. Richardson, B. Philp, O. Shelley, and P. Dziewulski. "Comfort care in burns: The Burn Modified Liverpool Care Pathway (BM-LCP)." Burns 37, no. 6 (September 2011): 981–85. http://dx.doi.org/10.1016/j.burns.2011.03.012.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Lemos Dekker, Natashe, Marjolein Gysels, and Jenny T. van der Steen. "Professional caregivers' experiences with the Liverpool Care Pathway in dementia: An ethnographic study in a Dutch nursing home." Palliative and Supportive Care 16, no. 4 (July 11, 2017): 479–86. http://dx.doi.org/10.1017/s1478951517000645.

Full text
Abstract:
ABSTRACTObjective:There are few studies on how professional caregivers apply the Liverpool Care Pathway (LCP) in nursing home care for people with dementia. Further, despite critiques in the United Kingdom, the LCP continues to be used in the Netherlands, while, to the best of our knowledge, no studies have been conducted since its implementation. The purpose of the present study was to analyze professional caregivers' experiences with the LCP in this context.Method:This article draws on an ethnographic study. Data collection was based on 4 months of ethnographic fieldwork in 2015 in 11 psychogeriatric units of a nursing home in a rural area of the Netherlands. Data collection included participant observation and 25 semistructured audiotaped interviews with specialist elderly care physicians, nursing staff, and a nurse practitioner.Results:We found that professional caregivers appreciate the LCP as a communication tool and as a reminder of care goals. However, the document was deemed too complicated and to cause duplication of work. It was also reported that the LCP did not cover the complexity of care needs that emerge in practice. Actual care needs were prioritized over the LCP, which calls its contribution into question.Significance of Results:Overall, the LCP does not match the context of dementia care in the nursing home. While it could be argued that the LCP does not intend to replace good care, its benefits as a reminder and a communication tool need continued consideration in relation to the amount of work it requires as a bureaucratic obligation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Grogan, E., L. M. Peel, and E. T. Peel. "Drugs at the End of Life: Does an Integrated Care Pathway Simplify Prescribing?" Journal of integrated Care Pathways 9, no. 2 (August 2005): 78–80. http://dx.doi.org/10.1177/147322970500900206.

Full text
Abstract:
The Liverpool integrated care pathway for the dying patient (LCP) facilitates management of dying patients, but does not provide guidance regarding medication. A retrospective audit was performed of patients using the LCP to assess what medications were required, how requirements changed and which of the four symptoms outlined in the LCP were most troublesome (pain, agitation, sickness and respiratory secretions). Over a five-month period, 68 patients died on the LCP, and were included in the audit. The most unstable symptom (stability defined by rescue medication requirements) at the end of life was agitation − 37 of the 68 patients required regular sedatives and 45 patients needed at least one rescue dose of sedative. Sickness was the most stable symptom − 39 patients needed regular antiemetic, but only three patients needed rescue doses. These findings have implications in writing guidelines for symptom management at the end of life.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Seymour, Jane, and David Clark. "The Liverpool Care Pathway for the Dying Patient: a critical analysis of its rise, demise and legacy in England." Wellcome Open Research 3 (February 22, 2018): 15. http://dx.doi.org/10.12688/wellcomeopenres.13940.1.

Full text
Abstract:
Background: The Liverpool Care Pathway for the Dying Patient (‘the LCP’) was an integrated care pathway (ICP) recommended by successive governments in England and Wales to improve end-of-life care, using insights from hospice and palliative care. It was discontinued in 2014 following mounting criticism and a national review. The ensuing debate among clinicians polarised between ‘blaming’ of the LCP and regret at its removal. Employing the concept of ‘boundary objects’, we aimed to address three questions: 1) why and how did the LCP come to prominence as a vehicle of policy and practice 2) what factors contributed to its demise? 3) what immediate implications and lessons resulted from its withdrawal? Methods: We use primary and secondary sources in the public domain to assemble a critical and historical review. Results: The rapidity of transfer and translation of the LCP reflected uncritical enthusiasm for ICPs in the early 2000s. The subsequent LCP ‘scandal’ demonstrated the power of social media in creating knowledge, as well as conflicting perceptions about end-of-life interventions. While the LCP had some weaknesses in its formulation and implementation, it became the bearer of responsibility for all aspects of NHS end-of-life care. This was beyond its original remit. It exposed fault lines in the NHS, provided a platform for debates about the ‘evidence’ required to underpin innovations in palliative care and became a conduit of discord about ‘good’ or ‘bad’ practice in care of the dying. It also fostered a previously unseen critique of assumptions within palliative care. Conclusions: In contrast to most observers of the LCP story who refer to the dangers of scaling up clinical interventions without an evidence base, we call for greater assessment of the wider risks and more careful consideration of the unintended consequences that might result from the roll out of new end-of-life interventions.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Seymour, Jane, and David Clark. "The Liverpool Care Pathway for the Dying Patient: a critical analysis of its rise, demise and legacy in England." Wellcome Open Research 3 (April 24, 2018): 15. http://dx.doi.org/10.12688/wellcomeopenres.13940.2.

Full text
Abstract:
Background: The Liverpool Care Pathway for the Dying Patient (‘LCP’) was an integrated care pathway (ICP) recommended by successive governments in England and Wales to improve end-of-life care. It was discontinued in 2014 following mounting criticism and a national review. Understanding the problems encountered in the roll out of the LCP has crucial importance for future policy making in end of life care. We provide an in-depth account of LCP development and implementation with explanatory theoretical perspectives. We address three critical questions: 1) why and how did the LCP come to prominence as a vehicle of policy and practice? 2) what factors contributed to its demise? 3) what immediate implications and lessons resulted from its withdrawal? Methods: We use primary and secondary sources in the public domain to assemble a critical and historical review. We also draw on the ‘boundary object’ concept and on wider analyses of the use of ICPs. Results: The rapidity of transfer and translation of the LCP reflected uncritical enthusiasm for ICPs in the early 2000s. While the LCP had some weaknesses in its formulation and implementation, it became the bearer of responsibility for all aspects of NHS end-of-life care. It exposed fault lines in the NHS, provided a platform for debates about the ‘evidence’ required to underpin innovations in palliative care and became a conduit of discord about ‘good’ or ‘bad’ practice in care of the dying. It also fostered a previously unseen critique of assumptions within palliative care. Conclusions: In contrast to most observers of the LCP story who refer to the dangers of scaling up clinical interventions without an evidence base, we call for greater assessment of the wider risks and more careful consideration of the unintended consequences that might result from the roll out of new end-of-life interventions.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Clark, David, Hamilton Inbadas, and Jane Seymour. "International transfer and translation of an end of life care intervention: the case of the Liverpool Care Pathway for the dying patient." Wellcome Open Research 5 (October 27, 2020): 256. http://dx.doi.org/10.12688/wellcomeopenres.16321.1.

Full text
Abstract:
We explore how and why the Liverpool Care Pathway (LCP) for the dying patient was transferred to 20 countries beyond the UK, and with what consequences for policy and practice. Our paper synthesises findings from 95 publications contained in a historical narrative literature review on the implementation of the LCP outside the United Kingdom, alongside data from 18 qualitative interviews with 19 key actors involved with the LCP in 14 countries. We use the review to explore the timelines and patterns of development and implementation in the specific countries, to consider what forms of research and evaluation about the LCP were undertaken to establish its effectiveness, and to summarise the resulting findings and their consequences. We use the interviews to gain insights into the elements, processes and dynamics that shaped the transfer and translation of the LCP from one location to another, across national boundaries. Using six questions from the policy transfer literature we then explain who were the key actors involved; what was transferred; from where lessons were drawn; the different degrees of transfer that took place; what restricted or facilitated transfer; and how transfer was related to ‘success’ or ‘failure’. We conclude that the spread of the LCP took place mostly in prosperous countries, and was sustained over around 15 years. It took in differing geographies and cultures, and a variety of linguistic, policy and practice contexts. If it did not succeed in a wider transformational goal, it appears to have been well received and perceived as beneficial in many contexts, largely avoiding accusations of mis-use and harm that had occurred in the UK, and in some cases fostering a sustained international collaboration and ongoing use of local variants, even after withdrawal in its country of origin in 2014.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Simon, S., M. Martens, M. Sachse, C. Bausewein, S. Eychmüller, and M. Schwarz-Eywill. "Sterbebegleitung im Krankenhaus – erste Erfahrungen mit dem „Liverpool Care Pathway” (LCP) in Deutschland." DMW - Deutsche Medizinische Wochenschrift 134, no. 27 (June 23, 2009): 1399–404. http://dx.doi.org/10.1055/s-0029-1225295.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Liverpool Care Pathway (LCP)"

1

Karlsson, Oskar, and Robin Seyfi. "Fördelar och Nackdelar med Liverpool Care Pathway : En litteraturöversikt." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-311750.

Full text
Abstract:
Abstract Background: There is a need of good palliative care of the growing elderly population. Liverpool Care Pathway (LCP) is a care program that was developed for palliative care in other facilities than hospice departments. There is lack of evidence on the effect of the LCP, therefore it has been phased out in many countries. Objective: To investigate the advantages and disadvantages of Liverpool Care Pathway, factors affecting the implementation and if the LCP can be used in the care of dying elderly non-cancer patients. Methods: A literature review containing 15 scientific original articles. Articles were searched in PubMed. All of the articles were of high or medium quality. Results: Several studies showed that communication improved. Treatment of symptoms and pain increased in frequency. Examinations and blood sampling decreased. Psychosocial support for patient and family improved. Management of medication was safer with the LCP. Shortcomings regarding documentation were discussed. The quality of implementation had influence on how the LCP would be carried out. Factors affecting implementation was time, money, personal views, leadership and support. Conclusion: The results of the literature review shows improvements on the communication, medication management, symptom management and psychosocial support to patients and families. The documentation process requires further improvement. For LCP to work optimally implementation it requires careful implementation with clear leadership and proper training. There are parts of the LCP that could be used in the care of dying elderly non-cancer patients, but more research is needed in this area. Keywords: LCP, Palliative Care, Elderly Care, Implementation,
Sammanfattning Bakgrund: Det finns ett behov av god palliativ vård hos den växande äldre befolkningen. Liverpool Care Pathway (LCP) är ett vårdprogram som togs fram för palliativ vård även utanför hospiceavdelningar. Evidens saknades för effekten av LCP, därför har den fasats ut i många länder. Syfte: Att undersöka fördelar och nackdelar med Liverpool Care Pathway, faktorer som påverkar implementeringen och om LCP kan användas vid vården av döende äldre utan cancerdiagnos. Metod: En litteraturöversikt innehållande 15 vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna söktes i databasen PubMed. Samtliga artiklar bedömdes vara av medel eller hög kvalitet. Resultat: Flera studier påvisade att kommunikationen förbättrades. Symtom och smärtbehandling ökade i frekvens. Undersökningar och provtagningar minskade. Psykosocialt stöd till patienten och anhöriga förbättrades. Läkemedelshanteringen blev säkrare med LCP. Brister gällande dokumentation diskuterades. Kvaliteten på implementeringen hade stor inflytande på hur LCP skulle komma att utföras. Faktorer som påverkade implementeringen var tid, pengar, personliga åsikter, ledarskap och stöd. Slustats: Resultatet från litteraturöversikten visar att det finns fördelar för kommunikationen, läkemedelshanteringen, symtomhanteringen och psykosocialt stöd till patienter och anhöriga. Dokumentationen behöver förbättras. För att LCP ska fungera optimalt krävs en noggrann implementering med tydligt ledarskap och ordentlig utbildning. Det finns delar i LCP som skulle kunna användas i vården av döende äldre utan cancerdiagnos men mer forskning krävs inom området. Nyckelord: LCP, Palliativ vård, Äldreomsorg, Implementering
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Ekholm, Sofia, and Renate Hillerström. "Omvårdnad vid livets slut: LCP i jämförelse med ordinarie palliativ vård samt sjuksköterskors och läkares erfarenhet av LCP." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-3657.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie var att se om en strukturerad vårdform vid livets slut såsom Liverpool Care Pathway for the dying, LCP, har någon inverkan på omvårdnaden av de palliativa patienterna jämfört med ordinarie palliativ vård samt att beskriva vårdpersonalens upplevelser av LCP. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där underlag inhämtades genom sökning av veteskapliga artiklar i databaser samt att artiklar söktes manuellt på Högskolan Dalarnas bibliotek. Artiklar har även sökts från referenser på andra artiklar direkt på titeln och vid sökningarna användes sökorden både enskilt och i kombination varvid 10 artiklar valdes ut till resultatet. Resultatet visade att efter införandet av LCP förbättrades dokumentationen, patienterna hade inte onödiga livsförlängande behandlingar. Symtomen i form av smärta, oro/ångest och slemproduktion var mindre, samt att kommunikationen mellan vårdpersonal, närstående och patient förbättrades. Sjuksköterskorna upplevde att tiden för dokumentation förkortades och mer tid kunde läggas på patienterna, sjuksköterskor ansåg också att den gamla rutinmässiga behandlingen och omvårdnaden förbättrades. LCP dokumenten gjorde även att anhöriga kunde följa omvårdnaden vilket gjorde dem tryggare i vad som skedde med deras närstående och vad som hände i vården runt denne.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Lönnroth, Karin, and Erica Kolm. "Sjuksköterskans upplevelse av användandet av Liverpool Care Pathway vid vård i livets slutskede. : -en litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36053.

Full text
Abstract:
Introduktion: Liverpool Care Pathway (LCP) är en vårdplan framtagen för palliativ vård vars syfte är att överföra det bästa av hospicevården till den övriga sjukvården. LCP ger vägledning för vårdpersonal i vården av patienter i livets slutskede för att säkerställa god vård för patient och närstående. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan upplever användandet av vårdplanen Liverpool Care Pathway (LCP) i livet slutskede. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie. Sökningar gjordes i CINAHL och PubMed där elva vetenskapliga artiklar, som svarade på studiens syfte, framkom och granskades i sin helhet. Resultat: Resultatet visade att LCP förbättrade kommunikationen, ökade kunskap och självförtroende, ökade delaktigheten för närstående i vården, förbättrade arbetsmiljön och ökade patientsäkerheten. Dock sågs en risk med att använda LCP som en standardiserad vårdplan vilket kunde medföra att patient och närstående kunde känna sig negligerade. Slutsats: Sjuksköterskans upplevelse av användandet av LCP har i litteraturstudien beskrivits positiv både för sjuksköterskan och annan vårdpersonal. Användandet av LCP har även resulterat i förbättrad vård för patient och närstående.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Roth, Erik, and Johanna Holmbom. "Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede enligt Liverpool Care Pathway (LCP)." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-12576.

Full text
Abstract:
Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede enligt en vårdplan utformad som en journal med riktlinjer för vård i livets slutskede, den så kallade Liverpool Care Pathway (LCP). Metod: Studien är utförd som en litteraturöversikt. Artiklarna söktes via databaserna CINAHL, PubMed, MedLine, SAGE Journals och Scopus. Tolv artiklar valdes ut för kvalitétsgranskning enligt en förutbestämd granskningsmall. Elva artiklar godkändes och utgjorde grunden för resultatet. Resultat: En tydlig effekt av införandet av LCP var att sjuksköterskorna upplevde ett ökat självförtroende och en ökad kunskap i vårdandet. Detta bidrog till förbättringar gällande symtomkontroll samt ifrågasättande av fortsatt rutinmässig behandling. LCP anågs vara en bra utgångspunkt för samtal och undervisning i möten med patienter och anhöriga. LCP upplevdes ge ramar och gemensamma utgångspunkter i teamarbetet runt patienten vilket bidrog till en bättre planering och tydligare mål i vårdandet. Trots alla positiva upplevelser kände en del sjuksköterskor att de kunde uppstå svårigheter i vårdandet enligt LCP. Brister i vårdmiljön ansågs av sjuksköterskorna göra att målen med vården inte kunde tillgodoses. Tidsbrist och underbemanning ledde ofta till att patienter i livets slutskede fick en lägre prioritet. Vidare ansågs kriterierna vara för hårda enligt vissa sjuksköterskor gällande införande av LCP.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Holmberg, Eva-Marie, and Therese Öman. "Vårdpersonalens erfarenheter av att använda vårdplanen Liverpool Care Pathway [LCP] i palliativ vård : En litteraturstudie." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-130903.

Full text
Abstract:
Titel: Vårdpersonalens erfarenheter av att använda vårdplanen Liverpool CarePathway (LCP) i palliativ vård - en litteraturstudieBakgrund: De senaste åren har det rapporterats mycket kring LCP, mestadelsnegativt. I några länder där vårdplanen LCP använts, ändras nu vårdplaner förpalliativ vård, däribland Sverige.Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att beskriva vårdpersonalens erfarenheter avatt använda vårdplanen LCP.Metod: Åtta artiklar med kvalitativ ansats användes till litteraturstudien. Artiklarnasresultat lästes, analyserades och kategoriserades.Resultat: I litteraturstudiens resultat framkom två kategorier med sexunderkategorier: Möjligheter i användandet av LCP och Hinder i användandet avLCP.Konklusion: Det råder delade meningar om dokumentationen inom LCP.Vårdplanen upplevs fungera som ett bra stöd i palliativ vård, speciellt förnyutexaminerad vårdpersonal. Den förbättrade kommunikationen inom vårdteametbidrar till stärkt patientsäkerhet, medan bristande utbildning inom LCP kan leda tillatt patientsäkerheten inte kan garanteras.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Larsson, Linda, and Cathrin Norrback. "Sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter i livets slutskede enligt Liverpool Care Pathway (LCP) : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-13852.

Full text
Abstract:
Syfte: Att redogöra för sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter i livets slutskede enligt Liverpool Care Pathway (LCP). Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. De vetenskapliga artiklarna söktes i databaserna CINAHL, PubMed och World of Science. Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara primärkällor, vara skrivna på svenska eller engelska samt publicerade mellan år 2003-2013. Ytterligare inklusionskriterier var att sjuksköterskorna skulle ha erfarenhet av LCP, samt att de vetenskapliga artiklarna erhöll medel eller hög poäng vid granskningen och var godkänd av en etisk kommitté. Studier från hela världen inkluderades. Huvudresultat: Ett flertal studier visade att LCP bidrog till ett ökat självförtroende och tydligare riktlinjer för den palliativa vården. Sjuksköterskorna upplevde en förbättrad symtomkontroll och förbättrad vård efter införandet av LCP. Sjuksköterskorna var positiva till dokumentationen i LCP och det framgick också att LCP hade förbättrat och underlättat kommunikationen med närstående. LCP erbjöd stöd och vägledning i vården men det framgick också att det fanns oklarheter vad beträffar diagnostiserande av en patient som döende. Slutsats: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter i livets slutskede enligt Liverpool Care Pathway. Det framgick att det fanns bristande kunskaper om palliativ vård, men att införandet av LCP gett sjuksköterskor stöd och vägledning samt förbättrat kunskapen om palliativ vård. En vårdplan som LCP kan vara ett stöd för sjuksköterskan i omvårdnaden av patienter inom palliativ vård, men en sådan vårdplan kan aldrig ersätta sjuksköterskans kliniska kompetens. Det är därför viktigt att sjuksköterskor erbjuds fortlöpande utbildning inom palliativ vård, samt att en vårdplan som LCP används utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Forsberg, Gabriella. "Liverpool Care Pathway ur ett sjuksköterskeperspektiv." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-3054.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Liverpool Care Pathway (LCP) är en vägledning för att vårda patienter i livets slutskede. Den är framtagen i syfte att överföra den palliativa modellen av vård till annan vårdkontext. LCP ger vägledning i kommunikation inom det multiprofessionella teamet, med anhöriga och med patienten som är döende. LCP utgör en guide för läkare om att förskriva läkemedel mot de vanligaste symtomen som kan uppträda i livets slut, för att förbättra symtomhanteringen.  LCP används idag i Sverige på flera håll inom olika ramar av vårdinrättningar. Syfte: Syftet var med denna litteraturöversikt att ur ett sjuksköterskeperspektiv beskriva vård i livets slutskede med tillämpning av Liverpool Care Pathway på akutvårdsavdelningar. Metod: Litteraturöversikt är ett examensarbete som grundar sig på nio vetenskapliga artiklar. De är utformade utefter en kvalitativ design och söktes från databaserna: PubMed, Cinhal, Medline och ProQuest Nursing & Allied Health Source. Datamaterialet har sedan analyserats och strukturerats upp samt sammanställts till ett resultat. Artiklarna är baserade på studier utförda i England, Nya Zealand och Italien. Resultat: Utifrån de valda vetenskapliga artiklarna identifierades sex olika huvudteman. Dessa var: kommunikation, dokumentation, medicinska riktlinjer och vård, ökat självförtroende, förbättrad vård och ökad kontinuitet av vård i livets slut. Diskussion:Artiklarnas relevans har diskuterats i relation till Sverige eftersom ingen av dem var gjord i Sverige. De huvudteman som identifierats diskuterades i förhållande till tidigare forskning och mot Erikssons definitioner av lidande och vårdande.
Background: The Liverpool Care Pathway is a guidance of care for the dying patient. It was created to transfer the hospice model of care into other hospital settings. LCP provides a pathway in communication within the multidisciplinary team, with relatives and the dying patient. LCP gives guidance for doctors to prescribe medication for the most common symptoms that can appear in the dying phase to improve symptom management. LCP is today used in several places in Sweden within different frameworks of medical facilities. Aim: The aim was to illustrate the use of Liverpool Care Pathway in an acute hospital setting from a nurse perspective. Methods: This essay is a systematic literature review and the data was based on nine articles of published research. The published articles were found in four different databases. These were: Pubmed, Chinhal, Medline and ProQuest Nursing & Allied Health Source. The data was then analyzed and structured into different main themes, and was then compiled into a result. The articles were based on studies made in England, New Zealand and Italy. Results: When analyzing the articles six different main themes emerged. These were: communication, documentation, increased self-confidents, medical guidelines and care, improved end-of-life care and improved continuity in the care of the dying. Discussion: The studies relevance to Sweden was discussed because none of them had been made in Sweden. The main themes were related to previous research and to Katie Eriksson's concept of suffering and care.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Hane, Lena. "Sjuksköterskans upplevelser av den palliativa vården vid användadet av Liverpool Care Pathway." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-10157.

Full text
Abstract:
Syftet var att studera hur den palliativa vården upplevs av sjuksköterskor vid användandet av Liverpool Care Pathway. Studien baserades på data från sex informanter på särskild boende/korttidsboende i en kommun i Dalarna. Studien har en kvalitativ design med innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Analys av insamlad data resulterade i de tre kategorierna: Tydliga kriterier ger trygghet i vården, Omvårdnadsarbetet har utvecklats och tydligare information. Resultatet visade att tydliga kriterier vid användningen av Liverpool Care Pathway i den kommunala vården gav den palliativa patienten trygghet i omvårdnaden vid livets slut samt klara kriterier som gjorde att personalen tillämpade lika arbetsätt i den palliativa vården. Att stanna kvar i hemmet vid livet slut var en självklarhet för den palliativa patienten när Liverpool Care Pathway var infört i kommunen. Information till anhöriga och patienten i livets slut hade underlättats då Liverpool Care Pathway tillhandahöll tydlig information om den palliativa patientens status. Studiens resultat visade att den palliativa vårdens dokumentation kvalitetssäkrats och utvecklats genom att Liverpool Care Pathway införts i den kommunala vården.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Verbeek, Laetitia. "Care and quality of life in the dying phase the contributiion of the Liverpool Care Pathway for the dying patient /." [S.l.] : Rotterdam : [The Author] ; Erasmus University [Host], 2008. http://hdl.handle.net/1765/13429.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Lausch, Danielsson Pernilla, and Maud Rorhbeck. "Vilka skillnader upplever vårdpersonal och närstående mellan den vanliga palliativa vården och en vård med styrda vårdplaner? : En systematisk litteraturstudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-3990.

Full text
Abstract:
Syftet med föreliggande studie var att ta reda på vårdpersonal och närståendes upplevelser vad gäller vanlig palliativ vård och strukturerade vårdplaner så som LCP/ICP. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där underlaget inhämtades genom att med specifika sökord söka i Högskolan Dalarnas databas ELIN@ efter vetenskapliga artiklar. En artikel har även sökts från en annan referenslista där artikelnamnet använts som sökord. Vid sökningarna har sökorden använts var för sig och i kombination med varandra varvid 13 stycken artiklar valdes ut till resultatet. Resultatet visade att det fanns brister i den ordinarie palliativa vården vad det gäller kommunikation, symtomlindring och anhörigvård. Tidsbrist och stress var också utmärkande i den ordinarie palliativa vården. Vad gäller patienter som vårdats under LCP/ICP så upplevde närstående och vårdpersonal att både kommunikation och symtomkontroll var avsevärt bättre än i den ordinarie palliativa vården. Tiden för det goda samtalet fanns i betydligt större utsträckning vid vård under LCP/ICP. En orsak var att sjuksköterskan istället för att lägga ner tid på dokumentationen hade möjlighet att vara där för patienten och dess närstående. De närstående hade också möjlighet att vara delaktiga i vården på grund av att de hade tillgång till dokumentationen kring patienten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Liverpool Care Pathway (LCP)"

1

Paiva, Carlos Eduardo, and André Filipe Junqueira dos Santos. Liverpool Care Pathway for Hospitalized Cancer Patients (DRAFT). Edited by Nathan A. Gray and Thomas W. LeBlanc. Oxford University Press, 2018. http://dx.doi.org/10.1093/med/9780190658618.003.0044.

Full text
Abstract:
The Liverpool Care Pathway (LCP) for patients who are dying was developed in the UK with the aim of transferring the best practice of hospices to hospitals. In this chapter, an important cluster randomized trial is dissected. Sixteen Italian general medicine hospital wards were randomly assigned to implement the Italian LCP (LCP-I) program or standard health care practice. The results of this trial did not show a significant difference in the overall quality of end-of-life care between the wards in which the LCP-I program was implemented and the control wards (primary aim). Of the nine secondary outcomes investigated, only two showed significant improvements. At the end of the chapter, the authors present a real situation where one hospital CEO, after identifying end-of-life care as a weakness of his institution, evaluates the possibility to implement the LCP or to build a new physical structure dedicated to palliative care.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Watson, Max, Caroline Lucas, Andrew Hoy, and Jo Wells. Hospital liaison palliative care. Oxford University Press, 2010. http://dx.doi.org/10.1093/med/9780199234356.003.0048.

Full text
Abstract:
This chapter covers the need for hospital liaison palliative care services, challenges in an acute hospital setting, aims and evaluation of the hospital specialist palliative care team, things to think about when considering a referral, urgent discharge of a dying patient who wants to die at home, dying in the intensive care unit (ICU), and using the Liverpool Care Pathway (LCP) in the hospital setting.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Watson, Max, Caroline Lucas, Andrew Hoy, and Jo Wells. The terminal phase. Oxford University Press, 2010. http://dx.doi.org/10.1093/med/9780199234356.003.0051.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Liverpool Care Pathway (LCP)"

1

Khodabukus, Andrew F., and John E. Ellershaw. "The Liverpool Care Pathway for the Dying Patient." In Palliative Care in Oncology, 111–22. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-46202-7_8.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Ellershaw, John, and Deborah Murphy. "What is the Liverpool Care Pathway for the Dying Patient (LCP)?" In Care of the Dying, 15–32. Oxford University Press, 2010. http://dx.doi.org/10.1093/acprof:oso/9780199550838.003.0002.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Smeding, Ruthmarijke, Maria Bolger, and John Ellershaw. "International development of the Liverpool Care Pathway for the Dying Patient (LCP)." In Care of the Dying, 189–206. Oxford University Press, 2010. http://dx.doi.org/10.1093/acprof:oso/9780199550838.003.0011.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Ellershaw, John, and Susie Wilkinson. "Evaluating the Liverpool Care Pathway for the Dying Patient (LCP) and future developments." In Care for the Dying: A Pathway to Excellence, 141–48. Oxford University Press, 2003. http://dx.doi.org/10.1093/acprof:oso/9780198509332.003.0009.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Murphy, Deborah. "The education strategy to implement the Liverpool Care Pathway for the Dying Patient (LCP)." In Care for the Dying: A Pathway to Excellence, 106–20. Oxford University Press, 2003. http://dx.doi.org/10.1093/acprof:oso/9780198509332.003.0007.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Foster, Alison, Elaine Rosser, Margaret Kendall, and Kim Barrow. "Implementing the Liverpool Care Pathway for the Dying Patient (LCP) in hospital, hospice, community, and nursing home." In Care for the Dying: A Pathway to Excellence, 121–40. Oxford University Press, 2003. http://dx.doi.org/10.1093/acprof:oso/9780198509332.003.0008.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Brattgjerd, Marianne, Inger Jorun Danielsen, Grethe Bøgh Næss, and Rose Mari Olsen. "KAPITTEL 5 Dokumentasjonspraksis og bruk av elektronisk tiltaksplan for døende pasienter i sykehjem – en mysteriefokusert studie." In Digitalisering i sykepleietjenestenen – en arbeidshverdag i endring, 91–111. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2019. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.71.ch5.

Full text
Abstract:
Liverpool Care Pathway (LCP) er en tiltaksplan og et dokumentasjonsverktøy som har til hensikt å kvalitetssikre omsorg ved livets slutt. I Norge er 329 sykehjem registrerte brukere av tiltaksplanen. Planen finnes i både papirbasert- og elektronisk format. Hensikten med denne studien var å utforske dokumentasjonspraksisen når elektronisk tiltaksplan brukes til døende pasienter i sykehjem. Studien bygger på datamateriale fra fokusgruppeintervju som ble gjennomført i forbindelse med et implementeringsprosjekt ved to sykehjem i Midt-Norge. En mysteriefokusert analysemetode, «Mystery as method», ble brukt for å få dypereliggende kunnskap om dokumentasjonspraksisen – en metode som går ut på å skape og løse mysterier. Det inkarnerte mysteriet viser en diskrepans i intervjutekstene, hvor helsepersonellet erfarer at LCP er et krevende dokumentasjonsverktøy, samtidig som de – paradoksalt nok – har en gjennomgående positiv holdning til verktøyet. Løsningen på mysteriet gir oss en forståelse av at tiltaksplanen i utgangspunktet er en rigid plan, som er lite tilpasset kontekstuelle forhold – og hvor helsepersonell strever med å internalisere planen i egen praksis. Planen synes imidlertid til å fungere som et symbol på tillit og legitimering av praksis, noe som veier opp for de negative erfaringene med planen. Videre ser det også ut til å skje en frakopling fra den rigide planen, hvor tiltaksplanen genererer nye og spennende effekter ut over det som var den opprinnelige hensikten med planen: felles kultur, kompetanseoverføring og økt trygghet hos helsepersonell.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Gambles, Maureen, Anita Roberts, and Rita Doyle. "Induction and implementation of the Liverpool Care Pathway for the Dying Patient." In Care of the Dying, 157–72. Oxford University Press, 2010. http://dx.doi.org/10.1093/acprof:oso/9780199550838.003.0009.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Kinder, Carol, and John Ellershaw. "How to use the Liverpool Care Pathway for the Dying Patient?" In Care for the Dying: A Pathway to Excellence, 11–41. Oxford University Press, 2003. http://dx.doi.org/10.1093/acprof:oso/9780198509332.003.0002.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Liverpool Care Pathway (LCP)"

1

Benson, Margaret, Rebecca Gaskin, Christine Moffatt, Victoria Peach, Mandy Mitchell, and Christina Faull. "P-86 Developing and implementing a community care pathway for the management of chronic oedema." In People, Partnerships and Potential, 16 – 18 November 2016, Liverpool. British Medical Journal Publishing Group, 2016. http://dx.doi.org/10.1136/bmjspcare-2016-001245.109.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Campbell, Virginia, and Sharon Quinn. "O-15 A shared care pathway for people with advanced liver disease (ALD); innovation or idealistic?" In Leading, Learning and Innovating, Hospice UK 2017 National Conference, 22–24 November 2017, Liverpool. British Medical Journal Publishing Group, 2017. http://dx.doi.org/10.1136/bmjspcare-2017-hospice.15.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Carrigan, Rory, Diane Drain, Samantha Wilks, Amanda Williams, Thomas Carter, and Pia Amsler. "P-126 Implementation of a pathway to improve rates of corneal donation within a hospice setting: a QIP." In Dying for change: evolution and revolution in palliative care, Hospice UK 2019 National Conference, 20–22 November 2019, Liverpool. British Medical Journal Publishing Group, 2019. http://dx.doi.org/10.1136/bmjspcare-2019-huknc.149.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Liverpool Care Pathway (LCP)' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography