Dissertations / Theses on the topic 'Liverpool Care Pathway (LCP)'

Abstract Background: There is a need of good palliative care of the growing elderly population. Liverpool Care Pathway (LCP) is a care program that was developed for palliative care in other facilities than hospice departments. There is lack of evidence on the effect of the LCP, therefore it has been phased out in many countries. Objective: To investigate the advantages and disadvantages of Liverpool Care Pathway, factors affecting the implementation and if the LCP can be used in the care of dying elderly non-cancer patients. Methods: A literature review containing 15 scientific original articles. Articles were searched in PubMed. All of the articles were of high or medium quality. Results: Several studies showed that communication improved. Treatment of symptoms and pain increased in frequency. Examinations and blood sampling decreased. Psychosocial support for patient and family improved. Management of medication was safer with the LCP. Shortcomings regarding documentation were discussed. The quality of implementation had influence on how the LCP would be carried out. Factors affecting implementation was time, money, personal views, leadership and support. Conclusion: The results of the literature review shows improvements on the communication, medication management, symptom management and psychosocial support to patients and families. The documentation process requires further improvement. For LCP to work optimally implementation it requires careful implementation with clear leadership and proper training. There are parts of the LCP that could be used in the care of dying elderly non-cancer patients, but more research is needed in this area. Keywords: LCP, Palliative Care, Elderly Care, Implementation,
Sammanfattning Bakgrund: Det finns ett behov av god palliativ vård hos den växande äldre befolkningen. Liverpool Care Pathway (LCP) är ett vårdprogram som togs fram för palliativ vård även utanför hospiceavdelningar. Evidens saknades för effekten av LCP, därför har den fasats ut i många länder. Syfte: Att undersöka fördelar och nackdelar med Liverpool Care Pathway, faktorer som påverkar implementeringen och om LCP kan användas vid vården av döende äldre utan cancerdiagnos. Metod: En litteraturöversikt innehållande 15 vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna söktes i databasen PubMed. Samtliga artiklar bedömdes vara av medel eller hög kvalitet. Resultat: Flera studier påvisade att kommunikationen förbättrades. Symtom och smärtbehandling ökade i frekvens. Undersökningar och provtagningar minskade. Psykosocialt stöd till patienten och anhöriga förbättrades. Läkemedelshanteringen blev säkrare med LCP. Brister gällande dokumentation diskuterades. Kvaliteten på implementeringen hade stor inflytande på hur LCP skulle komma att utföras. Faktorer som påverkade implementeringen var tid, pengar, personliga åsikter, ledarskap och stöd. Slustats: Resultatet från litteraturöversikten visar att det finns fördelar för kommunikationen, läkemedelshanteringen, symtomhanteringen och psykosocialt stöd till patienter och anhöriga. Dokumentationen behöver förbättras. För att LCP ska fungera optimalt krävs en noggrann implementering med tydligt ledarskap och ordentlig utbildning. Det finns delar i LCP som skulle kunna användas i vården av döende äldre utan cancerdiagnos men mer forskning krävs inom området. Nyckelord: LCP, Palliativ vård, Äldreomsorg, Implementering

Syftet med denna studie var att se om en strukturerad vårdform vid livets slut såsom Liverpool Care Pathway for the dying, LCP, har någon inverkan på omvårdnaden av de palliativa patienterna jämfört med ordinarie palliativ vård samt att beskriva vårdpersonalens upplevelser av LCP. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där underlag inhämtades genom sökning av veteskapliga artiklar i databaser samt att artiklar söktes manuellt på Högskolan Dalarnas bibliotek. Artiklar har även sökts från referenser på andra artiklar direkt på titeln och vid sökningarna användes sökorden både enskilt och i kombination varvid 10 artiklar valdes ut till resultatet. Resultatet visade att efter införandet av LCP förbättrades dokumentationen, patienterna hade inte onödiga livsförlängande behandlingar. Symtomen i form av smärta, oro/ångest och slemproduktion var mindre, samt att kommunikationen mellan vårdpersonal, närstående och patient förbättrades. Sjuksköterskorna upplevde att tiden för dokumentation förkortades och mer tid kunde läggas på patienterna, sjuksköterskor ansåg också att den gamla rutinmässiga behandlingen och omvårdnaden förbättrades. LCP dokumenten gjorde även att anhöriga kunde följa omvårdnaden vilket gjorde dem tryggare i vad som skedde med deras närstående och vad som hände i vården runt denne.

Introduktion: Liverpool Care Pathway (LCP) är en vårdplan framtagen för palliativ vård vars syfte är att överföra det bästa av hospicevården till den övriga sjukvården. LCP ger vägledning för vårdpersonal i vården av patienter i livets slutskede för att säkerställa god vård för patient och närstående. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan upplever användandet av vårdplanen Liverpool Care Pathway (LCP) i livet slutskede. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie. Sökningar gjordes i CINAHL och PubMed där elva vetenskapliga artiklar, som svarade på studiens syfte, framkom och granskades i sin helhet. Resultat: Resultatet visade att LCP förbättrade kommunikationen, ökade kunskap och självförtroende, ökade delaktigheten för närstående i vården, förbättrade arbetsmiljön och ökade patientsäkerheten. Dock sågs en risk med att använda LCP som en standardiserad vårdplan vilket kunde medföra att patient och närstående kunde känna sig negligerade. Slutsats: Sjuksköterskans upplevelse av användandet av LCP har i litteraturstudien beskrivits positiv både för sjuksköterskan och annan vårdpersonal. Användandet av LCP har även resulterat i förbättrad vård för patient och närstående.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede enligt en vårdplan utformad som en journal med riktlinjer för vård i livets slutskede, den så kallade Liverpool Care Pathway (LCP). Metod: Studien är utförd som en litteraturöversikt. Artiklarna söktes via databaserna CINAHL, PubMed, MedLine, SAGE Journals och Scopus. Tolv artiklar valdes ut för kvalitétsgranskning enligt en förutbestämd granskningsmall. Elva artiklar godkändes och utgjorde grunden för resultatet. Resultat: En tydlig effekt av införandet av LCP var att sjuksköterskorna upplevde ett ökat självförtroende och en ökad kunskap i vårdandet. Detta bidrog till förbättringar gällande symtomkontroll samt ifrågasättande av fortsatt rutinmässig behandling. LCP anågs vara en bra utgångspunkt för samtal och undervisning i möten med patienter och anhöriga. LCP upplevdes ge ramar och gemensamma utgångspunkter i teamarbetet runt patienten vilket bidrog till en bättre planering och tydligare mål i vårdandet. Trots alla positiva upplevelser kände en del sjuksköterskor att de kunde uppstå svårigheter i vårdandet enligt LCP. Brister i vårdmiljön ansågs av sjuksköterskorna göra att målen med vården inte kunde tillgodoses. Tidsbrist och underbemanning ledde ofta till att patienter i livets slutskede fick en lägre prioritet. Vidare ansågs kriterierna vara för hårda enligt vissa sjuksköterskor gällande införande av LCP.

Titel: Vårdpersonalens erfarenheter av att använda vårdplanen Liverpool CarePathway (LCP) i palliativ vård - en litteraturstudieBakgrund: De senaste åren har det rapporterats mycket kring LCP, mestadelsnegativt. I några länder där vårdplanen LCP använts, ändras nu vårdplaner förpalliativ vård, däribland Sverige.Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att beskriva vårdpersonalens erfarenheter avatt använda vårdplanen LCP.Metod: Åtta artiklar med kvalitativ ansats användes till litteraturstudien. Artiklarnasresultat lästes, analyserades och kategoriserades.Resultat: I litteraturstudiens resultat framkom två kategorier med sexunderkategorier: Möjligheter i användandet av LCP och Hinder i användandet avLCP.Konklusion: Det råder delade meningar om dokumentationen inom LCP.Vårdplanen upplevs fungera som ett bra stöd i palliativ vård, speciellt förnyutexaminerad vårdpersonal. Den förbättrade kommunikationen inom vårdteametbidrar till stärkt patientsäkerhet, medan bristande utbildning inom LCP kan leda tillatt patientsäkerheten inte kan garanteras.

Syfte: Att redogöra för sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter i livets slutskede enligt Liverpool Care Pathway (LCP). Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. De vetenskapliga artiklarna söktes i databaserna CINAHL, PubMed och World of Science. Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara primärkällor, vara skrivna på svenska eller engelska samt publicerade mellan år 2003-2013. Ytterligare inklusionskriterier var att sjuksköterskorna skulle ha erfarenhet av LCP, samt att de vetenskapliga artiklarna erhöll medel eller hög poäng vid granskningen och var godkänd av en etisk kommitté. Studier från hela världen inkluderades. Huvudresultat: Ett flertal studier visade att LCP bidrog till ett ökat självförtroende och tydligare riktlinjer för den palliativa vården. Sjuksköterskorna upplevde en förbättrad symtomkontroll och förbättrad vård efter införandet av LCP. Sjuksköterskorna var positiva till dokumentationen i LCP och det framgick också att LCP hade förbättrat och underlättat kommunikationen med närstående. LCP erbjöd stöd och vägledning i vården men det framgick också att det fanns oklarheter vad beträffar diagnostiserande av en patient som döende. Slutsats: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter i livets slutskede enligt Liverpool Care Pathway. Det framgick att det fanns bristande kunskaper om palliativ vård, men att införandet av LCP gett sjuksköterskor stöd och vägledning samt förbättrat kunskapen om palliativ vård. En vårdplan som LCP kan vara ett stöd för sjuksköterskan i omvårdnaden av patienter inom palliativ vård, men en sådan vårdplan kan aldrig ersätta sjuksköterskans kliniska kompetens. Det är därför viktigt att sjuksköterskor erbjuds fortlöpande utbildning inom palliativ vård, samt att en vårdplan som LCP används utifrån ett kritiskt förhållningssätt.

Bakgrund: Liverpool Care Pathway (LCP) är en vägledning för att vårda patienter i livets slutskede. Den är framtagen i syfte att överföra den palliativa modellen av vård till annan vårdkontext. LCP ger vägledning i kommunikation inom det multiprofessionella teamet, med anhöriga och med patienten som är döende. LCP utgör en guide för läkare om att förskriva läkemedel mot de vanligaste symtomen som kan uppträda i livets slut, för att förbättra symtomhanteringen.  LCP används idag i Sverige på flera håll inom olika ramar av vårdinrättningar. Syfte: Syftet var med denna litteraturöversikt att ur ett sjuksköterskeperspektiv beskriva vård i livets slutskede med tillämpning av Liverpool Care Pathway på akutvårdsavdelningar. Metod: Litteraturöversikt är ett examensarbete som grundar sig på nio vetenskapliga artiklar. De är utformade utefter en kvalitativ design och söktes från databaserna: PubMed, Cinhal, Medline och ProQuest Nursing & Allied Health Source. Datamaterialet har sedan analyserats och strukturerats upp samt sammanställts till ett resultat. Artiklarna är baserade på studier utförda i England, Nya Zealand och Italien. Resultat: Utifrån de valda vetenskapliga artiklarna identifierades sex olika huvudteman. Dessa var: kommunikation, dokumentation, medicinska riktlinjer och vård, ökat självförtroende, förbättrad vård och ökad kontinuitet av vård i livets slut. Diskussion:Artiklarnas relevans har diskuterats i relation till Sverige eftersom ingen av dem var gjord i Sverige. De huvudteman som identifierats diskuterades i förhållande till tidigare forskning och mot Erikssons definitioner av lidande och vårdande.
Background: The Liverpool Care Pathway is a guidance of care for the dying patient. It was created to transfer the hospice model of care into other hospital settings. LCP provides a pathway in communication within the multidisciplinary team, with relatives and the dying patient. LCP gives guidance for doctors to prescribe medication for the most common symptoms that can appear in the dying phase to improve symptom management. LCP is today used in several places in Sweden within different frameworks of medical facilities. Aim: The aim was to illustrate the use of Liverpool Care Pathway in an acute hospital setting from a nurse perspective. Methods: This essay is a systematic literature review and the data was based on nine articles of published research. The published articles were found in four different databases. These were: Pubmed, Chinhal, Medline and ProQuest Nursing & Allied Health Source. The data was then analyzed and structured into different main themes, and was then compiled into a result. The articles were based on studies made in England, New Zealand and Italy. Results: When analyzing the articles six different main themes emerged. These were: communication, documentation, increased self-confidents, medical guidelines and care, improved end-of-life care and improved continuity in the care of the dying. Discussion: The studies relevance to Sweden was discussed because none of them had been made in Sweden. The main themes were related to previous research and to Katie Eriksson's concept of suffering and care.

Syftet var att studera hur den palliativa vården upplevs av sjuksköterskor vid användandet av Liverpool Care Pathway. Studien baserades på data från sex informanter på särskild boende/korttidsboende i en kommun i Dalarna. Studien har en kvalitativ design med innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Analys av insamlad data resulterade i de tre kategorierna: Tydliga kriterier ger trygghet i vården, Omvårdnadsarbetet har utvecklats och tydligare information. Resultatet visade att tydliga kriterier vid användningen av Liverpool Care Pathway i den kommunala vården gav den palliativa patienten trygghet i omvårdnaden vid livets slut samt klara kriterier som gjorde att personalen tillämpade lika arbetsätt i den palliativa vården. Att stanna kvar i hemmet vid livet slut var en självklarhet för den palliativa patienten när Liverpool Care Pathway var infört i kommunen. Information till anhöriga och patienten i livets slut hade underlättats då Liverpool Care Pathway tillhandahöll tydlig information om den palliativa patientens status. Studiens resultat visade att den palliativa vårdens dokumentation kvalitetssäkrats och utvecklats genom att Liverpool Care Pathway införts i den kommunala vården.

Syftet med föreliggande studie var att ta reda på vårdpersonal och närståendes upplevelser vad gäller vanlig palliativ vård och strukturerade vårdplaner så som LCP/ICP. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där underlaget inhämtades genom att med specifika sökord söka i Högskolan Dalarnas databas ELIN@ efter vetenskapliga artiklar. En artikel har även sökts från en annan referenslista där artikelnamnet använts som sökord. Vid sökningarna har sökorden använts var för sig och i kombination med varandra varvid 13 stycken artiklar valdes ut till resultatet. Resultatet visade att det fanns brister i den ordinarie palliativa vården vad det gäller kommunikation, symtomlindring och anhörigvård. Tidsbrist och stress var också utmärkande i den ordinarie palliativa vården. Vad gäller patienter som vårdats under LCP/ICP så upplevde närstående och vårdpersonal att både kommunikation och symtomkontroll var avsevärt bättre än i den ordinarie palliativa vården. Tiden för det goda samtalet fanns i betydligt större utsträckning vid vård under LCP/ICP. En orsak var att sjuksköterskan istället för att lägga ner tid på dokumentationen hade möjlighet att vara där för patienten och dess närstående. De närstående hade också möjlighet att vara delaktiga i vården på grund av att de hade tillgång till dokumentationen kring patienten.

Background: End-of-life care has become a priority at local, regional and national level and thus creative approaches to evaluating how to successfully implement tools such as the Liverpool Care Pathway (LCP) are required to enable generalist staff to improve care for patients and their families at the end of life. Aims: To determine the processes and underlying influences that facilitate or hinder appropriate implementation of the LCP. Method: The study was an organisational case study using realistic evaluation designed to identify, test and refine programme theories of what will facilitate success. Semi-structured interviews were used to illuminate the differing viewpoints of key stakeholders involved in the implementation of the LCP in one health and social care trust in Northern Ireland. Results from the National Care of the Dying Audit Hospitals pertaining to the organisation provided data on both intended and unintended outcomes. Analysis was guided by the realistic evaluation maxim "what works, for whom, and in what circumstances?" to help explore context-mechanism-outcome patterns. Results: Key resource inputs included facilitation and education for generating tension for change; clarification of goals; visible benefits and communication skills. The key enabling contexts were the priority of LCP implementation; consistent senior management support; appropriate training for facilitators; palliative care team support; presence of LCP link nurses; positive peer influence among medical teams; robust ongoing education and training; and effective multidisciplinary working. Conclusion: This research provided the opportunity to look beyond the question of whether the intervention was successful or not, and to examine the processes involved. Whilst the overall consensus of respondents was that the LCP was a good idea, in practice there were many underlying social, organisational and individual influences that hindered successful implementation and sustainability of the pathway. This research provides transferable lessons for the future implementation of end-of-life care pathways.

Introdução: O principal objetivo é identificar os doentes (18 ou mais anos) com necessidades paliativas internados num Hospital Distrital e conhecer a utilização do LCP como guia orientador dos cuidados de saúde prestados aos doentes internados com prognóstico de vida limitado. Este estudo é descritivo, transversal, observacional. Metodologia: A amostra é do tipo acidental que coincidiu com os doentes adultos internados nos serviços de internamento de um Hospital Público Distrital no momento da colheita de dados. Os dados foram obtidos através de que questionário aplicado aos profissionais de saúde, responsáveis pelos doentes internados. Não foram realizadas entrevistas ou pedidos para preenchimento de questionários aos doentes internados no Hospital. Resultados: Participaram 21 profissionais, sendo que 9 (43%) são Especialistas e Médicos Assistentes, 7 (33%) são Enfermeiros-chefes, 3 (14%) Médicos Internos e 2 (10%) Diretores de Serviço. A totalidade dos profissionais referem não conhecer o LCP e não existir nenhuma equipa de cuidados paliativos no Hospital. Dos doentes internados 58,9% da perspetiva dos médicos e 44% da dos enfermeiros têm necessidades paliativas, com prognóstico de vida de 1 ano. Estes têm idade média de 76,26 anos. Os que na perspetiva dos médicos têm prognóstico de vida de 1 ano ou menos estão internados entre 1 e 34 dias, os que da perspetiva dos enfermeiros têm o mesmo prognóstico de tempo de vida estão internados entre 1 a 60 dias. 15,2% são doentes com doença oncológica e 82,8% com doença não oncológica. Relativamente aos doentes, que na perspetiva médica, têm 1 ano ou menos de tempo de vida, e que a sua principal doença é oncológica, esta em 37,5% é do sistema digestivo e 25% dos sistemas respiratório e hematológico. Quando é não oncológica, em 40% é do sistema cardiovascular e em 22,2% do sistema urinário. Nos doentes com mesmo prognóstico, na perspetiva dos enfermeiros, 29,7% têm doença do sistema cardiovascular e 24,3% do sistema urinário. Estão referenciados, segundo os médicos 1,9% e segundo os enfermeiros 11,3%. Destes 3 (50%) têm doença oncológica e 3 (50%) têm não oncológica. O principal motivo para não referenciação apresentado pelos médicos e pelos enfermeiros foi “Ainda está a fazer tratamento ativo”.
Introduction: The main goal of this dissertation is to identify patients (18 or older) with palliative needs admitted to a District Hospital and to know how LPC has been used as a healthcare guideline to patients with limited lifetime prognosis also admitted to District Hospital. This is a descriptive, cross-sectional and observational study. Methodology: This is a random sample combining adult patients admitted to several units of a Public District Hospital. The data were obtained from a survey to healthcare professionals committed to the patients. No interviews or surveys were made to patients at the Hospital. Results: 21 professionals participated in the study, 9 (43%) of which are specialists and Assistant Physicians, 7 (33%) Head-Nurses, 3 (14%) Resident physicians and 2 (10%) Heads of Service. All healthcare professionals were not aware of any LCP and stated that palliative care services were inexistent at the Hospital. Physicians estimate that 58% of all patients admitted with 1 year life expectancy prognosis and an average age of 76.26 years require palliative care while nurses estimate that 44% of the patients are in need of palliative care. According to the physicians’ estimations, patients with 1 year life expectancy prognosis or less have been admitted from 1 to 34 days in the hospital while those referred to by the nurses have been admitted from 1 to 60 days. 15.2 % of the patients are oncologic while 82.8% are non-oncologic. 37.5% of the patients with one year life expectancy or less have digestive system cancer and 25% have lung and hematologic cancer. 40% of non-oncologic patients suffer from cardiovascular disease and 22% from the urinary system. As to the same prognosis, nurses refer that 29.7% have cardiovascular disease and 24.3% urinary system disease. According to the physicians, 1.9% of the patients were referred to palliative care while nurses stated that 11.3% were referred. 3 (50%) of these patients are oncologic while other 3 (50%) are non- oncologic. Physicians and nurses have not referred these patients to palliative care mainly because: “The patient is still undergoing active treatment”.

no
This article presents a review of key issues around caring for people in the last hours and days of life. The aim is that community nurses will be able to support patients and families, and to provide and explain decisions and interventions to promote comfort and dignity based on current evidence.

Tese de mestrado, Cuidados Paliativos, Faculdade de Medicina, Universidade de Lisboa, 2010
Os Integrated Care Pathway são instrumentos de trabalho, desenvolvidos para perfis específicos de Doentes, que determinam as melhores práticas, num contexto multidisciplinar, seguindo linhas orientadoras e evidências, sempre que disponíveis. O seu objectivo é elevar a qualidade dos cuidados prestados e permitir uma avaliação contínua dos resultados. O Liverpool Care Pathway (LCP) é um ICP, incorporando, como tal, os mesmos objectivos e métodos, mas especificamente ajustado ao cuidado a Doentes terminais. Antes de mais, o objectivo do LCP é o de permitir que Profissionais não especializados prestem cuidados de elevada qualidade a Doentes terminais, com o apoio de especialistas em Cuidados Paliativos quando necessário. Todo o documento cientifico deve ser traduzido e adaptado linguística e culturalmente ao meio e língua onde vai ser inserido e aplicado, de forma aos profissionais que o utilizem o compreendam sem falsas interpretações. Este estudo consiste na tradução, adaptação cultural e linguística do LCP e da sua aplicação no Serviço de Cuidados Continuados do Centro de Saúde dos Olivais, com a respectiva análise dos dados colhidos antes e após a sua aplicação. Concluiu-se com a aplicação do LCP que foram melhorados os cuidados aos doentes em fim de vida, investindo na prevenção do aparecimento dos sintomas mais frequentes nesta fase, no plano terapêutico bem explicado e discutido com o doente e sua família. Os cuidados de conforto já eram parte integrante nos procedimentos habituais da equipa antes da aplicação do LCP, mas verificou-se um aumento significativo dos mesmos. A comunicação com o doente foi um dos aspectos que passou a ser mais valorizado. Concluiu-se ainda que as necessidades espirituais e religiosas, não faziam parte dos cuidados aos doentes em fim de vida, por falta de formação dos profissionais e dificuldades relacionadas com estes aspectos e após a aplicação do Pathway já passaram a ser abordados. No que diz respeito aos cuidados post-morten tiveram uma evolução significativa, pois antes da aplicação do LCP eram praticamente inexistentes.
An Integrated Care Pathway (ICP) is a tool, developed for a specific group/profile of Patients, which determines multidisciplinary practices based on guidelines and evidence, whenever available. It is aimed at improving the quality of care given and facilitating evaluation of outcomes. Liverpool Care Pathway (LCP) is an ICP, thus integrating the same goals and methods, but specifically developed for terminal Patients. First and foremost, LCP goal is to enable non specialized Professionals to deliver high quality care to terminal Patients, counting, whenever needed, with the support of Palliative Care Professionals. As with any other scientific document, LCP is a tool that needs to be translated and culturally adapted to the native language and culture, in order to be fully understood by local Professionals and used accurately, free of dubious interpretations. The present paper describes the translation and cultural adaptation process of LCP in order to enable it to be applicable in Portugal, more specifically in Olivais Healthcare Centre (Serviço de Cuidados Continuados do Centro de Saúde dos Olivais). Data on healthcare given pre and post LCP application to local terminal Patients was collected and analyzed. Results indicate that LCP application contributes to improve the care given to terminal Patients, either those performed by Professionals as well as close relatives or any other caregiver, thus also improving the Patients’ life quality in the last days of his or her life. Comfort measures were already standard procedures within the team but, with LCP, these were enhanced and more frequently applied. Effective communication with the Patient, whenever possible and his /her caregivers was also improved. Spiritual and religious needs were previously not addressed by Professionals, partly because they were not aware of it, partly because they did not feel comfortable in addressing this issue. This behavior changed with LCP. The same occurred with post-morten care that, previously to LCP, was seldom performed.

This master thesis covers the palliative care in a hospice and a hospital. A lot of seriously ill patients suffering from incurable diagnoses die in hospitals. Therefore the nursing staff come into a close contact with patients near the end of their life.The nurses are in a close contact with the patients. The nurses sense emotions and suffering of dying patients. They sense also feelings of patients in case when improper cure and treatment are applied. Taking care of dying patients is stressing situation. The care covers not only the patient himself but it also includes the communication with the patients´ family and later the bereaved families.The hospital environment is primarily targeted to acute care. The palliative care is at the periphery. In The Czech Republic the palliative care is emerging in hospices mainly. That is the reason why the hospices may serve as a source of inspiration for improvements of the palliative care in other medical institutions.The first part of the theory section describes the main principles of a palliative care. The next part deals with mutual relations between the dying patient, the disease, between the nurse and the family and relatives of the dying patient. The last part deals with the ethical problems in the dying patients nursing, describes the environment where the palliative care is provided and researches the palliative care standards. There are three main goals of the work. The first goal is to compare the level of palliative care standards in different types of medical institutions. The second goal is to evaluate the possibility of providing of the palliative care in the different types of the medical institutions. The third goal is to suggest possibility of the hospital palliative care improvements according to results of the surveys.In the research part an analysis of written documents was performed. The quantitaive part of the research used an anonymous survey. We created two surveys to perform the research. The first survey was targeted to the nursing management and their view of the palliative care provided in the different types of medical institutions.The survey was distributed to 238 relevant medical institutions by electronic means. It consists 6 questions. 3 of them were closed questions, remaining 3 were semiclosed. The survey was opened by 78 respondents of different institutions. 26 respondents took part and finished the survey. According to answers of 26 nursing managers 18 of them agreed to cooperate further and participate in more detailed survey targeted on the nurses who work directly with patients and provide the palliative care. The second survey consisted of 26 questions and 13 of them were closed and 13 semiclosed. The survey was finished by 150 respondents from different medical institutions: hospitals, long term care hospitals and hospices. The data of the both surveys were statistically evaluated.We established 4 hypothesis. H1: The presence of palliative standard depends on the type of medical institution. The hypothesis is valid. H2: The palliative care standards are focused mainly on the basic physical needs providing and less to the spiritual and psycho-social needs providing. The hypothesis was not sufficiently proven. H3: The possibility to provide palliative care by nursing staff depends on the type of medical institution. The hypothesis is valid. H4: From the point of view of nursing staff the palliative care providing depends on the environmental conditions. The answers of the nursing staff take us to the conclusion that the environment influences providing the palliative care. The results of the research shows, that the palliative standards in the medical institutions exist. The standards are focused mainly on providing basic physical needs. There is an evidence that the quality palliative care can be provided in case when the conditions are adequate.

Introdução: Tem como principais objetivos identificar os doentes adultos com necessidades paliativas internados nos hospitais de agudos da Ilha da Madeira e conhecer a utilização do Liverpool Care Pathway, como guia orientador dos cuidados prestados em final de vida. Metodologia: É um estudo descritivo, transversal e observacional. Foi efetuado com recurso ao preenchimento de um formulário, efetuado com base no instrumento Prognostic Indicator Guidance do Gold Standards Framework, apresentado aos médicos responsáveis dos doentes e ao enfermeiro-chefe do serviço. Resultados: Foram avaliados 385 doentes, tendo-se identificado 129 (33,5%) com necessidades paliativas. A média de idade foi 73 anos, 70% dos doentes apresentavam doença paliativa “não oncológica” e o tempo médio de internamento foi de 15 dias. Foi no serviço de Medicina Interna que se identificou um maior número de doentes (39%), seguindo-se os serviços de Cirurgia Geral (12%) e Ortopedia (11%). O serviço de Hemato-Oncologia foi o que apresentou uma maior taxa de ocupação (73%) por doentes paliativos. No grupo dos doentes “oncológicos”, as patologias digestivas e respiratórias foram as prevalentes, enquanto nos “não oncológicos” foram as doenças respiratórias e cardiovasculares. Não se encontram referenciados para o serviço de Cuidados Paliativos 94% dos doentes, sendo o principal motivo “ainda está a fazer tratamento ativo”. Responderam ao formulário 96 profissionais de saúde e destes, 94% não conheciam a Liverpool Care Pathway. Discussão: A prevalência dos doentes com necessidades paliativas identificados neste estudo parece ser semelhante ao encontrado na literatura científica. É necessário criar ou adaptar programas e políticas de saúde que visem responder às necessidades desta população. Quanto ao conhecimento da Liverpool Care Pathway, parece existir um grande desconhecimento deste instrumento. Seria importante criar um programa de divulgação e formação para os profissionais de saúde. Conclusão: Identificaram-se 129 (33,5%) doentes com necessidades paliativas nos hospitais de agudos da ilha da Madeira e, 94% dos profissionais de saúde responderam que não conheciam o Liverpool Care Pathway.
Introduction: The main aims are to identify adult patients in need of palliative care who are interned in acute care hospitals on the island of Madeira and to learn more about the use of the Liverpool Care Pathway as a guideline for the care provided in the last phases of life. Methodology: This is a descriptive, transversal, observational study. It was carried out by means of the completion of a form, based on the Gold Standards Framework Prognostic Indicator Guidance, which was given to the doctors in charge of the patients and to the department head nurse. Results: 385 patients were evaluated, of whom 129 (33,5%) were identified as needing palliative care. The average age was 73 years. The average length of internment was 15 days. 70% of the patients presented with "non-oncological" disease requiring palliative care and 30% with “oncological” disease. The majority of patients in the study were in Internal Medicine (39%), followed by those in General Surgery (12%) and Orthopaedics(11%). The greatest percentage of occupation of beds was in Haemato-Oncolology (73%). In the “oncological” group, digestive and respiratory pathologies were the most prevalent, while in the “non-oncological” group respiratory and cardiovascular pathologies were predominant. 94% of patients had not been referred to the Palliative Care department, the main reason being that “They are still receiving active treatment”. 96 health professionals responded to the form. Of these, 94% were unaware of the Liverpool Care Pathway. Discussion: The prevalence of patients in need of palliative care identified in this study appears to be similar to that found in the scientific literature. It is necessary to create or adapt health programmes and policies that are aimed at the needs of this population. There appears to be considerable lack of awareness of the Liverpool Care Pathway. It is important that a programme of dissemination and of training for health professionals be created. Conclusion: 129 patients (33.5% of the total) in need of palliative care were identified in the acute care hospitals on the island of Madeira. 94% of healthcare professionals responded that they were unaware of the Liverpool Care Pathway.